ts de c Ma 1080” = TAROrMS TIDNING > vvyvrevyTtFrYFYYTYTYTTT vrvr Ty vYv ev vYtvrvYvYv et VV blev. "TS SEN 3 Årets | höskörd i. "södra: Hale " land har blivit knappt medel- god, "enligt: årsväxt". 0. skörde- hushålnirigssällskapet. Endast en kommur. rapporterar något ' mer än' medelgod "skörd, näm- ligen. Ränneslöv,. som uppger skördesiffrån” 3,3. : Medelskörd har i övrigt endäst Karup, och Veinge storkommun, 'som 'redo- visar siffran 3 för hö från od- lad jord... > I. Våxtorp, Hishult, Laholm, Knäred, Mästocka och Eldsber- ga har höskörden blivit mindre än : medelgod, > Dessa : socknar or hör nämligen siffran - 2,5 för höet. I övrigt har sköpderappor- ten följande utseende:.- "+ Karup: Höstvete:3, höstråg 8, vårvete 2,5, vårråg —, korn 3, havre 2,5, blandsäd 2, 8, kok- - ärter: - —, foderärter —; vicker —; potatis 2,8, sockerbetor: 3, foderrotfrukter ANNE Våxtorp: Höstvete :—, Höst iråg 3,5, vårvete 2,5, vårråg — korn 3, havre 2,5, blandsäd 2, 5 kokärtor.- — foderärtor —, vic- ker: —, potatis 3, :sockerbetor oo — foderrotfrukter. 2,5, I Hishult: : Höstvete —, höst- råg 3, svårvete 3, -vårråg —, . korn” —;, havre ' 2,5, :blandsäd 2,5, kokärtor'- —,; foderärtor —, vicker:—,. potatis 3, sockerbe- ==; foderrotfrukter' 3. : :-Ränneslöv:" Höstvete: 3, höst rapporten av den 15 juli från |: köer Halland «ej. fullt medelgod av DEN ÖVRIGA: GRODAN ÄR HÖSTSÄDEN "OCH POTA-' BÄST, es kokärtor - —, fodsrärter 3, vic- ker 3, potatis 3; sockerbetor 3, foderrotfrukter. 3... Laholm: Höstvete 3; höstråg 3, vårvete 3, vårråg 2,5, korn 2,8, havre 2,5, blandsäd 2, 5 kok ärter —, foderärter —, vicker — potatis 3 sockerbetor 3,2, foderrotfrukter 3,2. | råg 3; våvete 2,8, . vårråg.—, korn :—, havre 2,5, : blandsäd 2,5, kokärter —, foderärter — vicker -—, potatis'.3, sockerbe- tor , foderrotfrukter 3 ' Veinge storkommun: ." Höst- vete 3, höstråg:3, vårvete 2,5, vårråg —, korn 3, -havre 2,5, blåndsäd 3. kokärter —, foder- ärter. ——,; vicker —, potatis! 3, soci erbetor 2,5, | foderrottruk- ter 2,5. Mästocka: Höstvete —; röst råg 3, vårvete' 2,5, vårråg — korn 3, havre 2,5, blandsäd 2,5 kokärter — foderärter —, Vic- ker 2,5, potatis 3, sockerbetor — ”foderrotfrukter 3, "Eldsberga: Höstyete "28, höstråg 2,5, vårvete 2,8, vår- råg ' korn 2,8, "havre 2,5 blandsäd 2,5, kokärter 2, "foder ärter 2, vicker 2, potatis 2,5 sockerbetor 2,7, foderrotfruk- ter 270 . Halmstad: ” " Höstvete. : 3,2, höstråg 3, vårvete 3,- vårråg —, korn 3, havre -2,9,' blandsäd 2,9, kokärter — foderärter — vicker —,. potatis 2,7, socker- råg” 3, ”vårveté 2,5, vårråg —, kora 3; havre 2, 3, "blandsäd 2, 5, . betor 2,0, foderfrukter 2,5- rg, vilken som våra läsare : ga. och på gamla dar slagit: sig ner i Halmstad, "gör fön. : en -turistresa i Amerika, nå- . got som vi, f..ö. tidigare om- rättar han om. sina ”upplevel "ser och. "intryck 'av. det störa . landet i väster: 'Och av. bre :> vet framgår med: all - tydlig-: KA het, att Nils Edberg trots fn? i sinne för allt det, nya. och märkli- ga, som Amerika har att bju - da"”en' främling.” Ur hans brev' återger, vi följande: | Jag reste” (från Göteborg med ”Gripsholm” den 21/6'och kom till New York den 1/7." Sedan dess har jag gjort en tur tvärs över USA och vilar mig nu här ute vid Stilla Havet” eller Paci- fic Ocean. - >” talat. -T ett brev” till LT--be- - - Allt är, här så olikt där. hem- "ma. Vad som mest faller'i ögo- nen är den oerhörda mängden av bilar. . På en. gata, som har 4-6 körbanor står det en oav- bruten 'rad bilar parkerade på båda sidor; ' På de milslånga gatorna i bostadskvarteren ser 'man ' sällan någon komma gå ende — alla ha: bilar men här finns knappast en cykel. Här :är inte plats för dem... Möter man -'någon gång en cyklande så kör han på trottoaren. I går' var jag i San Francisco "1 - och'kom över ”Golden - Gate”, den ; världsberömda bron över inloppet i San: Franciscobukten och sedan. över: en -annan bro 8 km. lång till Oakland, "Den kostade 50 millioner dollars, - : Allt är så stort här — gator- na' milslånga och bebyggelsen helt annorlunda än hemma, Vägar och / gator äro fulla av skyltar och allt möjligt — ofta jättestora . Bostadshusen' of- tast blott i, en våning o. nästan alltid” vita spridda över oerhör da områden. Ofta äro 4—5 stä- der sammanhängande. På Klippiga bergen låg snön . .kvar'på toppårna — i regel äro bergen täckta. med visset gräs och helt gula — ibland här och Här klädda med lövträd — jag a En yngling från" Edenberga > på: upptäcktsfärd iU SÅ : AMERIKA- BREV : FR AN: NILS "EDBERG. | NILS EDBERG, hår till. och med sett björkar Annars växer här i staden pal mer, apelsin- och fikonträd m. fl. värmekrävande växtslag. : Ja, det var något litet om mina erfarenheter här ute. Jag var nere vid oceanen och skul lé badat, men det var för kallt och "blåsigt — annars liknar stranden : Östra ” stranden i Halmstad. Jag "såg ingen, som badade då men nere i Los An- geles' har "man 42 graders vär- me: men det är 400 miles (70 svenska mil)" dit, Jag skall, fara dit på hemresan som jag gör söderut 'över. Hollywood, 'Okla homa, Kansas City till Chicago, Jag hoppas . komma till Göte- borg, den 3 sept, om. allt går väl . . Så lånet hr Edberg. Vi kan tillägga, att han under några veckor . framåt bor i Kansas, och " hans adress under denna tid är: C/o, Mr, John Hew, Viiets, Marshall, Kansas" USA, Mahognystockarnas ägare a har dykt upp... Som bekant” hittades för nå- gon tid sedan utänför Hallands kusten ett antal stockar som vid . närmare påseende visade sig vara av mahogny och som värderades till i runt tal 550 kr pr styck, Ägaren till dessa mahognystockar . har. nu pre- senterat sig. "Det är AB Nisse Johannisson,- Stockholm. De in lastade” ' stockarna - på franska ångfartyget : Gordian av Bor- deaux i Owendo i Frankrikke den . 9 maj. Fartyget tappade stockarna under : resan Göte- Fborg—Norrköping.. De dyrbara fynden kommer nu att sändas till. Norrköping, Sammanlagt s» PRE ITFVETRYTETTUS TE VIYVVETEITYVTEYFVYVSVYVTYYFTIFYVIYFTFYVYT Knäred: . Höstvete —, höst- |. P; tal or om. kverulans skall vi "ägna några ord. åt en kostlig kria i en kolle- ga för några dagar sedan. En vänlig själ har riktat vår upp» märksamhet på nämnda Kkria, för | vilket vi:tackar honom, ty. upp! satsen var inte utan s.k, poäng. er. Det ligger nära till hands att kalla den Konstifika : artikeln skolmästaraktig. "Men det vore inte rätt, ty våra lärare är kun- niga” personer; som inte:sätter bockar för 'det som är rätt och riktigt. En sådan malör har näm ligen författaren till ifrågava. rande kria gjort :sig skyldig till. > Varken" tidningsmän eller an- dra människor," som skriver, bru- kar ge sig tid att; slå i Jexikon och” uppslagsböcker under arbe. tets' gång, Det som. är självklart behöver man inte fråga böcker- na om, "Vanligt enkelt och oför- villat "förnuft räcker oftast för att ge besked, Men den här å- syftade kriaförfattaren synes vä- ra en auktoritetstroénde man uu tan självständig omdömesförmaå. ga. "Därför har vi gjort oss besvä ret att en: liter! smula forska i skrifterna för att finna skriftliga belägg för våra åsikter, Kriaför. fattaren har ”hängt upp sig” på sa, att ”stinsen blåste av. tåget”. Så kan : man varken säga eller skriva anser han. Jo, det kan man visst, och eftersom uttryc- ket vunnit burskap i. svenska språket, är det fullt korrekt. Det finns fi ö, upptaget i skolupp. lagan i Hoppes svensk- tyska 1ex- ikon. SM ”Källarrådet” ' är ett: ord, som vår ' kritiske kriaförfattare vill sätta : bock” för "> Han kan. emel lertid" återfinna det i ”Nusvensk ordbok” 'av Östergren, 'och till hans tjänst kan vi här- omtala, att det är: en halvt artig, halvt skämtsam benämning på en käl- larmästare, Meningen -”de små laxynglen skall nu enligt nyaste rön få gå (spärr. av vår kritiske kriaförf.) i' särskilda tråg” har han också befunnit vara en språklig groda. Fisken' kan inte gå, anser han. Däri har' han :obestridligen" alldé. lés rätt, om han ' sätter likhets- tecken :: mellan gå och st ega. Men det kan man inte göra. Gå har ursprungligen betytt blott och bart stega." Det är sant. | Men språket är fattigt på ut- trycksmedel, 'och man har tidigt fått tillgripa liknelser och oegent | liga uttryck, Och gå är inte läng re enbart detsamma som stega Solen kan inte gå i den betydel gen, att ' den skulle kunna stega. Men icke desto mindre säger och skriver vi alla dagligen, att so- "| len går upp och att den går ner. Och 'vi säger också, att tåget går, att tiden går och att myc- ket, mycket annat går, fast det inte har några fötter att gå med. Vi säger också, att ”i de lugnas- te: vattnen går de största fis- karna”, Och liksom de största fiskarna kan ”gå” i vatten kan de minsta fiskarna, 'ynglet, ock- så göra det. Fiskare brukar tala om att ”sillen går till”, — Ja, det är lätt att finna exempel på att det är mycket som går utan fötter, Nu'skall vi inte längre uppe- nålla oss vid vår. kritiske kria- författares misstag. ' För säker. hets skull skall vi dock tillägga, att vi härmed inte påstått, att han roat sig med att taga i mis- ser, d.vs, i unga kvinnor, Skäl för att antaga, att han så kan fatta ordet misstag finns, efter. som han enligt egen utsago för. stått 'ordet- ”misskörd” som en skörd av misser. Vi menar 1 ställ let att han med sin kritik totalt huggit i sten, Men han förstår kanske inté heller innebörden av detta uttryck utan går till. ord- böcker och så stavar och lägger In ihop 'och kommer till en helt 'an- nan konklusion än' den vi:avser, -Emellertid vill vi inte vara för elaka, Det. spelar inte så stor roll att han satt bockar i mar- ginalen trots att texten inte In- nehållit de fel, gom han anser den hatt, Värre vore det om t.ex, en lärare började rätta, obefintliga fel 1: sina elevers: uppsatsböcker. Men vl.vill tro, att dylika gatall- teter är uteslutna, , t Gebe. . ; . vd upphittades ett. 15-tal' stockar från Torekov i söder till Var- berg inorr cc se nn? Nos 1 FYCTESISNRTILISSYYSTYYNASEE att det i en tidning stått att el En framtid även för - 2 . . > + landsbygdens ungdom INTRESSANT POLITISKT FÖREDRAG vn SOMMAR- TINGET I KARSEFORS AV RIKSDAGSMAN .: 4 HANSSON / oo Den irikospolitiska | situ- ationen & är sannerligen inte gläd jande, Men, den hår dock en ljuspunkt, och det är; den kraft insats ' ;som Amerika gör för att avvisa anfallet mot Sydko- rea, sade riksdagsman Nils 'G. Hansson i Skegrie i sitt före- drag: vid SLU:s sommarting vid Karsefors i söndag. : «Risk. finns för ett liknande anfall | mot ”Sverige, fortsatte tal. Det som nu utspelas i östra Asien är bara ett led i kampen om världsherravälde. Det finns för mindre nationer intet värre än: att bli-utsatta:för: angrepp av en överlägsen stormakt. Vi här .i. Sverige måste nu se till vårt eget” hus: och se: världen sådan den är, Vi får ej inbilla Oss, att vi. har en priviligierad ställning. Vad vi offra på vårt försvar är att betrakta som en väl placerad försäkringspremie : Som bekant har en skåndina- visk försvarsunion diskuterats, Skandinaviens geografiska läge är. sådan, att våra länder i ett krig blir. önskvärda "som' bas- områden, ' Det. kan tänkas, att de skandinaviska länderna om de vore starkt rustade o,. enigt uppträdde, > skulle kunna hålla |: sig ”utanf. " sammanhdrabbning. Men Danmärk och Norge valde anslutning : till” Atlantpakten. Vi anser att Sverige som neu- tralt har én viss"chans att även i ett nytt krig kunna hålla oss utanför striderna; Vi anser det felaktigt att. på förhand enga- gera oss i kriget, Skulle där- emot. :' vårt -ställningstagarnde framtvingas, + : råder. det; ingen tvekan om' att vi skulle sluta på västmaktens sida. ve Vår försvärsberedskap är e- mellertid inte 'något' som 'blott och bart tyder på rustningar. Till försvarsberédskap hör ock- så en tryggad folkförsörjning. Tack vare vårt jordbruks goda livsmedelsproduktion ” slapp "vi köpa livsmedel under kriget till priset av vår fred. ' Glädjande är att jordbrukets livsmedels- produktion ökat, De förflugna tankar om '" inskränkning: av jordbruksproduktionen, vilka åter yppats, bör läggas på hyl- lan definitivt.: Det vore felak- tigt ' att rationalisera bort de mindre jordbrukén... Vid över- gång till större jordbruksenhe- ter. blir .jordbr. med konjunk- turkänsligt." Antingen det blir krig eller icke;' ligger det å al- las intresse, att jordbrukspro- duktionen hålles på en hög ni- vå, Därför. bör man också ge jordbrukets folk:en ställning, som motsvarar övriga samhälls gruppers... Prissättningen bör syfta till att ge jordbrukarna en tryggad ställning, Märkligt är att vi vid årets riksdag fått bevittna, att två folkpartister krävt att det nuvarande syste- met för prissättningen på jord- bruksprodukter skall: avskaffas Tack vare detta system kan nu jordbrukets örganisationer un- derhandla med statsmakterna. Under kriget nöjde sig Sveriges jordbrukare ' med priser, som låg under . världsmarknaden. Nu, då vid fred konkurrens ut- ifrån - kan . väntas, vill dessa folkpartister beröva jordbru-|' karna deras möjligheter - till förhanälingar "om 'jordbruks- priserna. Visserligen har folk- partiet förklarat, att motionen icke är ett uttryck för partiets inställning till: jordbruksfrågor I a, Men vi kan notéra, att de lonkar, som kommit till uttryck i motionen, finns i partiet. na- turligtvig framfördes de icke vid. agitation bland jordbruka-! HL befolkningen. , . - Folkpartiets stora slågnum- rer ' i" agitationen är den av detta parti yrkade skattesänk- ningen på 10 procent, Men In- tet: parti vill sänka skatterna hellre än BF, Varken BF eller högern ansåg sig dock. kunna biträda folkpartiets skattesänk ningsförsläg. Ty en sådan sänk ring skulle. betytt, att vi året efter fått göra en motsvarande höjning, De teformer, som riks dagen beslutat och vilka även de borgerliga partierna biträtt, kräver nämligen stora statsin«( I SKEGRIE konäster. : Den nu erforderliga ökningen av anslaget till för- svaret tar f.ö. hela vårt bud: getöverskatt. ve Fortfarande finns det många medborgare, som är eftersatta på olika sätt. Bondeförbundet anser; att: dessa” medborgares ställning bör. på lämpligt sätt förbättras, innan alla restrik- tioner släppes, så att: vem det kan får taga för sig, Har sta- ten .så gött om pengar som folk partiet ”' påstår, låt oss då få bättre :vägar,: större möjlighe- ter "till postadsförbättring på landsbygden mm, . Bondeförbundet ' anser, att det är i främsta hand-de orätt- visa konsumtionsskatterna som bör slopas; Vi skall ej tro,: att bensinskatten ' är "något, som endast drabbar: bilägarna. Den fördyrar varutransporterna för oss alla, Särskilt är den fördy- rande". för: landsbygdens : folk, tftersom' de största avstånden finns på landsbygden, :Då 'den- na skatt tillkom, var dess syf- te inskränkning av överflödig |” köpkraft. Men överflödig köp-|' kraft finner man strängt taget icke på landsbygden. t "I fråga om komminalskatten kräver BF att fastighetsskat- ten skall avskrivas. Höjningen av." ortsavdragen' betyder wid vikande: konjunkturer; att skåt tebördän ” övervältras på fas- tighetsägarna. Över huvud: ta- |: get är fastighetsskatten 'en ål- derdomlig form för beskattning en beskattningsform som” över- levt sig "själv, ' Bondeförbundets : hållning i skattefrågan och i skatte- och andra frågor visar med ”all'tyd lighet; att "bohdeförbindet 'äri- ver en As icke en löf- "inte resa ; ”gtäderna; Men vi vill :lyfta, landsbygden upp till samma nivå som stä- dertia” socialt, ekonomiskt; och i kulturellt avseende; Vi vägrar att "acceptera: en "utveckling, som fill sina, verkningar "hotar att förvandla landsbygden till ett reservat för människor; som inte kunnat finna sin utkomst på annat håll, Vi strävar efter att skapa sådana förhållanden, att även landsbygdens ungdom skall . se " mot framtiden med hopp och tillförsikt. Landsbyg- dens folk 'har rätt att kräva samma. förmåner 1 olika avse- enden ' som stådssamhällenas invånare. ' En' politik som tar sikte opå detta är landsgagnan- de, DISKUSSION. - Vid ett diskussionsmöte gjorde ordföranden = sitt bästa för att ([tysta' ned en långrandig talare, som för länge sedan över, skridit den tillmätta tiden; I sin otålig- het. dängde ordf, till” slut .klub- ban. — inte i bordet. som förstås var "meningen — utan i huvudet på sekr, som : satt. intill: honom. Denne '. segnade :ned mellan sin stol och bordet, medan den out- tröttlige talaren dundrade vidare " Den tillklubbade sekr, gav sva ga livstecken ifrån sig:., . — Slå mej en gång till, mum- lade han, jag hör honom ändå, , Det 4 'var elkug i stan” "och vid tältingången stod. en hel massa smågrabbar och kikade och glut- tade för att få en glimt av. vad som . hände herre som stått och betraktat dem en stund klev fram till kas. san och galt... Släpp in de där pojkarna och räkna efter hur många dom . Kassörskan . släppte In.; hela] unghögen ” och rapporterade: : .-— Det var tjugutvå stycken. Då gissade jag förbaske mej -rätt, 'sa -herrn. och gick 'sin vägö. SE Förvissa Er om djupet” re och : bottnens beskaffenbet. "innan Ni hoppar i, Låt dot räcka med några få simtag på grunt vatten, om det är första kallbadet för året. : därinne, En äldre|' har varit indianer, |Sénaste nytt: Kravet p på BRYSSEL i daB. euter). i. ., Omkring . 18,000 arbetare” i de vallonska provinserna i Bel- gien inleder på tisdagen strejk som protest mot "Leopolds återa vändande : från landsflykten. Belgiska socialistpartiet" be- kräftade på måndagen sitt be- slut ' att "inte erkänna Leopold som kung samt förband sig att ”med alla till buds stående me-! (mr från d Leopolds abdikation upprepas det föra kriget mot konungen och hans parti vidare tills dess den " oundvikliga konsekvensen ' kommer,: nämligen konungens abdikation”, | 7” Lugn råder i Belgien mer stämningen är ohehaglig och enstaka intermezzon har inträf fat, vilka emellertid av inrikes=' ministern avfärdas som ”bety= delselösa”., / Viss ränte | STOCKHOLM i dag. (TT. Riksbanken inställde på mån dagen + sina marknadsregleran- de. operationer på obligations- börsen. Åtgärden betyder ' en- ligt St. T. att man återgett Aden låga: räntan en "viss" rörelsefri- het — inom vilka' gränser är £. höjning & är. trots allt attivänta? : vi yn omöjligt . att säga — och att man tillåter en höjning ar av deh samma. INN i På. riksbankshåll : är : man dock inte benägen" att medge någon diskontohöjning” skulle "vara aktuell, : YE HI " En : " begäran: på 'stadfästelse på bildandet av eh import- och exportorganisation ;. som, skuile få monopol på "utrikeshandeln med kött. inges i dagarna till regeringen. - -Organet..- 1: föreningen Svensk kö ät redan klar 'på papperet. Det, hö bildats "; efter förhandlit-' gar mellan Jordbruksnämnden, slakteriförbundet,.»: KF, - gros- sistförbundet 4 - och: +! Sveriges charkuteri- "och slakteriidkares riksförbund. : Akin och man. ; STOCKHOLM A dag: än kn I Sverige är ot n. ett köttimpor tferande ' land,: framhåller by= råchef Bengt: Olsson i jord- bruksnämnden "för. DN.: Men det ., nuvarande : underskottet skott, särskilt i fråga om fläs-' ket; där. vi nu har, balans; - förluster "som man möjligen få bäras av föreningen, där de medverkande” : organisationerna sätter in. pengar. som, ett (slags - uffert.” "Den. längsta tunneln A oso Bergen-banan är. 5,300' meter och 600 - meter "7 under ' öv verliggande fjäll. är 87 mil. lång. -« t- Nordens. högsta fjälltopp stora Galhöpiggen- är 2,560 meter, . > Jordens första järnväg öppnar des i England 1825; j Blå näckrosor finnas i Afrika. På järnvägstågen i Indien har man 'svarta' glasruter, + Det var en gång en ung man som ' började: skriva en bok för att komma förbi sömnlösa” nät- ter och han blev en stor förtat- tare. : t President. Masaryk ' i Umjecko- slovakien var'son till: en drosk- kusk, > .. : SM Nobelfonden var ursprungligen på 81 millioner! Jordens dyraste och: skönaste pärla : är av en. hasselnöts stor- lek, är funnen i Persiska bukten, befinner sig nu i London och be- tingar ett pris av. cirka 3 milli- oner kronor, " . Cirka 900 metéorstenar förva.: rag hu i jordens olika muséer, den minsta stor , som en ärta, den största som ett .litet hus: 23 oo. En sekt i Ryssland blev på sin tid landsförvisad till Sibirien där för att den tillämpade vad som omtalas i Mathéi 19:12, «En vetenskapsman påstår att 1 de flesta fall är människornas nöd, 'sjukdom och fattigdom” själv förvållad. En donation & 3.000 kronor år 1800 hade 100 år senare” växt till 500.000 kronor, N ae + När ' fruktträd planteras bör avståndet mellan dem vara 8 me- ter; och så lr det säkrare att plantera dem på hösten än om våren. . NT .Glödlampan uppfanns av Ba son 1879, telefonen 1876, telegra- fen 1837, fotografikonsten 1839, glasögonen :1296, krutet 1354; Ett par.av Mexicos presidenter "Norges högsta vattenfall Pju kanfos är cirka 245 meter högt.) : Nordens största "flod! Gommen | "| skrift bara vatten säges att. vils- > av frim rarorden, " i Det sägs vara | mänkar som s under 1500-' talet uppfann bränn- vinet som de benämnde för" livets vatteni ss stora N malmud"' är v vin. men ' den heliga så judar påstår. . - : "IT'en död judes Kista lägges om. möjligt" litet jord" från Palestina. ” Det som ' spanjorerna utrustade Cö- lumbi Amerikaexpedition.' De här vit 200,000 judar, Judar nen hatten på huvudet såväl un. der predikan" som under: bön och PV Spetsbergen, : ögrupp i' Nor- ” ishavet 'med' en areal nära skiner solen även om natten från den' 23 "april till den 26 augusti ifall himlen är molnfri — Av björnar, vilda renar, ripor, vild= 'Laxöringen/ en av de vackras- te fiskarna i vårt land lever i både salt och sött vatten, > Vulkanen "Tenerife '& Canarie- varna är nära dubbelt så hög som klart "väder ses från Afrika, ett avstånd längre än "mellan Göte- borg och "Malmö. Le " Det är ett egendomligt "förhål- lande att lata personer nästan alltid förföljas av "motgångar, Ett Guds under som även ve- gande inför är, varför det efter kor, Ni " På Kinas bördigaste jord kan en kines livnära sig på en areal av 500 kvadratmeter, innehålla 78 delar koppar och 22 delar tenn. « Danmark har B27 öar, " Färöarna är till antalet 18. N .Garnisonökyrkan i Potsåany se Nr Kd kan hastigt förbytas'i eft över: De: > kan göra 'på exporteri skulle då uppges: vara stiftaren ver med judiska pengar . de hämligen' plundrat” "och fördri-'. äro” lika dauharnedéner et i det hänseendet att i såväl syna. gogor som moskéer behåller män äubbelt så stor som Småland, där . djurvärlden” där må nämnas: is.” gäss, rävar samt lax i älvarna; N : | landet tillhör Norge, i Norges högsta fjäll. Den kan vid. tenskapsmännen' tyckas stå frå- ett krig födes fler pojkar än file. . s En kyrkklocka, skall egentligen M , a rt Rn An Nta AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.