: vi är snäckor, . "Vi är bjärta och; underligt 4 for. . git sig på dem, dömdes fransman- ': dagen till fem års: fängelse, : H månader; komplicerades. av 'Utril- | ellér inte hade målat. Från. hans del fall har också signaturen varit N dom alltid" upp där di ” sgärskil » minell ; bötessumma. har: fastställts + STELLA, - Sblen går upp: kl; 437 och ned kl. 19. SEEN S : Morgotidagens Hamn: on - BRYNOLF, ' : Solen går app kl; 239 och ned kl. 19, 52. ue Dagens c ät: i sn dem en gosse ”sämlar på strandeh Vi liknar inte varandra och är mést ingenting värda. så sällsamt att. just i värt inte brusar det eviga: hävet. (KARL. GUSTAF HILDEBRAND). Förfalskare lurade,» mästare. För att ha gjort Utillo-förfalsk- ningar, varav en del var så bra att den franske mästaren själv bedra- MménN Jean Pirichon-Berthet . härom” Pinchon-Berthet : hade - i Ån. funnit sig till rättén' och en artes- terirgsorder har utfärdats. En no- och Utrillo tilldömdes två miljoner franc i skadestånd, ; Fallet; som- behandlades i; flerz los, ovisshet om, vad han själv hade Å Tvärtom I har den en bésk otäck ptid;.och . vår svampexpert. Bina. Görans: son omtalar, att det ser ut ått vara rätt gott om gallsopp. At" åenna svampart finns i stor glädje tyder fy såsom: Gess' namn an- den” inte smaklig. smak, .. och kommer en sådan svamp i én:rätt med i övrigt god - svamp, förstör den hela anrättningen, Och det' kan en gallsopp, lätt göra, säger frö- ken Göransson, ty så länge den är liten och nyss uppkommen är den ganska lik Karl Johan- svamp. : När gallsoppen :blir större kan den lätt skiljas från Karl Johan "på sitt sämsk- skinnsliknande' ”tak” och sitt grövre ådernät samt även på att : den är skär under hatten, Särskilt det : sistnämnda: kan man emellertid svampen, är nyss uppkommen. Nu korn det ju ett regn nåt- tén till fredagen men det är. i alla fall för torrt för att vara -för:svamp, säger frö- : Göransson. 3 Så snart det i kommit regn, bör- svamp- J' I plockare: genast ge sig ut. Ty d svåmpårna skjuter: ju upp, ja = ursäkta = precis som svam- par i jorden. "Sedan spåren efter den stora hägern vid Snapparp togs för att vara spår efter en kroko- dil (!) har inga. rapporter in- gått till vår avdelning för na- tureng' under. Vi kan. emeller- tid 'omtala, att Nattens drott- ning , nyligen : blommat hos: f. lentbrukaren, ' Carl. Jönsson på Värnen.' Detta är ju inte på långt när så ovänligt som spår ateljé i Les Vesins har utgått hun- dratals stadsskildringar i den na- turälistiska, - vykortsbetonade . stil som gjort Utrillo berömd. Från an- "dras ateljéer har hundratals utril- loreproduktioner kommit och i en en..repröduktion, 4. Detta var. fallet. med å instone: : "rirettio av: de 'tavlor 'som förekom- ”Amit vid rättegången. 'Tavlorna kon- ”fiskerades. och: kommer att säljas. : Vinsten går till ig; av skar. deståndét. - Nä Nisa pätlk fo NUNA. — Ser nh, en” sådan här sätter Hämstring i i USA. : Trots. president Trumans för: ran att USA 'är väl, försett med: 1. och & Pågår Kamstringen och panikhan-' 'deln för fullt. En kvinna köpte här- om dagen 16. korsetter; En annan köpte 36 par nylonstrumpor. En kvinna som kom . dragande med trettio kilo socker. till kassan i en snabbköpsaffär klagade bittert: I ”Jag begriper inte varför priser. "na fortsätter att stiga”. 2 "Diamanter; i soptunna: itvivlat och det dröjde en smula, Inan man kom på den hemska sa ” mingén: De måste ha hämnat i Söp? Kunnant . " Renhållningsverket. i fick.” jen -skyndsam. uppringning . och hade - snart klart för sig vilken sopvagn och vilket lass det gällde, Genom en tillfällig, försening hade lässet, ännu inte, bränts: upp, - vilket hade skett | om män kunna. ja: det vanliga tidsschemai. Och. så- blev: SoOporna noggrant genomsökta, Näs- tän hela lasset hade blivit genoms«= gått innan diamanterna äntligen å- terfanns och diamantsliperiet. åter. fick sina dyrgripar," Gissa i parna : drog en "suck av för lille Putte, "Bland : bildérna dyker” - också : Minerva upp, éch "farfar :berömmer. den vackra: bil. den: ” — Läcker, : säger . farfar och . Smackar med: tungan, Läcker! ' —"! Vär hon. gift? frågar Putte och farfar svarar genast: | —' Gift, -&ånej 'gosse,, Hon var finns något: er av krokodiler på badstränderna här i Halland, Emellertid har rapporten - om Nattens : drott- ning "en avgjord förtjänst framföf.. - krokodil-rapporten, nämligen "den att den är fullt överensstämniande med - det faktiska förhållandet. Vi Sedai. Mellbystränds badflic: kor korades har det "inte hål lits"” några" : skönhetstävlingar här i trakten: förrän:i lördags, då: ent sådan ägde, rum vid Zi- genarlägret i Edenberga; Den- na gången var det inte frågan om att utse någon ”riss Eden- perga” ;:+ Tävlingen var närmli- gen. öppen endast för.karlar: Första priset: &n svensk, äkta riksbanksfemma, erövrades: av Albert ”Svenssox i Ränneslöv. Andra pris togs av Gösta Pers- son; Värestorp,. och. det. priset mängd är e ellertid till föga |" se: även då |: "Innan "kung, Leopold kundé — Jag köm till på juli, Efter en titt på staden och eri mottagning hos herr du Cre- tuy, chef för det franska riksför- bundet ”Lin och hampa”, for jag till Normandie :och avlade studie- besök vid" fléra linverk i '.Geine Inferieure; Frankrikes bästa lin. trakt, berättar hr van Keersi bulek. Den 14 juli bevistade jag a : we bestod av en tvåkrona,' även den så äktasom en svensk två. '. krona nu för tiden är. Täv- lingen var mycket lyckad, om- talas I det, och publiken hade mycket roligt åt den. . Allra fir båt i I-en hävudstadstidning hit- tar uvi. ett Amerika-telegram |; med "rapport från Chicagomäs- san. Och ur den: rapporten tar vi. oss friheten att: klippå föl larna hör Färe ärmaturfabrik, Sibbhult,. som har den största svenskexpon och en av de större på hela mässan, Enligt direktör Bror Färe' visas på Chicagomäs. san huvudsakligen. samma upp. sättning armatur, pumpar, fiske- motorer etc. som firman tidigare ställt ut på ”Torontomässan med betydande", försäljningar som. re- sultat. . Efter Toronto har till- kommit ett nummer och därmed är. det en. särskild ' historia... Det lär en” rostfri diskmaskin, varav Färe lagt upp tillverkning i säm- sta möjliga ögonblick — strax innan. det blev varmvattensför” bud i Sverige, Bolaget har nu ta- git hit några prov av de diskma- skiner som ”" blev.. liggande när varmvattnet. tog. slut, , Den. be. händiga, maskinen. har väckt stort intresse hos en amerikansk fabrikant som vill tillverka den på licens, ; tr AA .;-”Blommande. augus ett. .' programinslag"'i radion-i söndagskväll," Det var. en ut- | sändning om Norrvikens träd: gårdar,: 'och direktör Abelin be- rättade '.. sympatiskt: och trev- ligt: om deras tillkomst och ut- veckling, Vi förmodar, att den ärade läsaren sett dessa träd- gårdar. .De är verkligen sevär- da,;' och dén som är trädgårds- och :- botaniskt intresserad bör inte underlåta att göra dem ett besök. Inte minst nu i'”blom- mande ”augusti” har de inycken ögonfägnad att bjuda. pe 2 Petrus; förmås att abdikera, . bekant Belgien på inbördeskrigets rand. En sydhallänning, Pert A. G. van, Keersbulck, befann sig just då i Belgien på hen: = resa från Frankrike, Till följa äv oroligheterna fick han göra ett FF ofrivilligt uppehåll i den belgiska huvudstaden, ga ji Paris festligheterna för: natio. stod "sont - H - ot naldagen, Under : -tiden Följae jag ittvecklingen av .kungakrisen' i Belgien- i ”tidningarnä. Den 16 Courtral-linområdet 4 och hemtrakt, fe : Kung Leopold kom tillbaka = efter parlamentsbeslutet —' mén det var i verkligheten inget tiil umf-intåg. Han ” fick nästård smugglas in, och på vägen från flygplatsen till Leaken, ' slottet; "en oerhörd -polis- och gen” ten - var laddad, 'Ått åka tt omkring gick intel: i Så började motståndet i provinsen Flandern. Gehom tidningarna: och genoni radton fi ;k man intrycket att allt skulle väl lugna sig. fot UJag: ville efter talrika btudie: och faräljebesök i Belgien resa hem. Lördagen den 29 hade jag fatt platsbiljett" för : Nordexpres. sin denna” dag, Många turister hade redan” påskyndat heräresan; Därför fick jag blott platsbiljett för. Nordexpressen den: 31, juli. Man lät mig avresa till Briissel/ Ingen tycktes ana oråd, men kl; 12 på mid; tj 'Sireherna i hus vudstaden :' och det Var älmän strejk! ; I -hordd och: söderban. gårdrna ; lämnade ” alla :arbetet, även lägre och högre tjänstemän, Portarna stängdes och där: stod jag. Tvungen att stanna i Brläs- sel tog jag in på ett. hotell, skit. kade telegram till Sverige” och min broder vid Courtrai. Tusen- tals arbetar jänstemän, affärs- män, belgare. och" "utländska tu- rister : voro. i sämmä belägenhet |" som" jag : i Briissel, : Antwerpen, nien ;:' var det ri riskabelt. | Snart kom. besättningstrupper;; och: po- lig.” BrÄssel blev" "avspärrat icen dens: « Strejkuppmarscher 7 mot Briissel” hade". börjat... I provinsen vågade , sig inte några : bilägare tyngre i luffen.: Osäkerheten läs- tisdagen den I JB kom nyheten: kung Leopold hade gett: Vika un- der trycket . av: sina katölska vänner och regeringsmedlemmar; som ville rädda situationen, ty kontroll över läget hade de knap- past längre, "Det hade varit äryga Forts. å sid. 6. tt. folk” lever” "på sitt "arbete. | Det vi. åstadkommer i produktio- tekt eller. efter byte med andra na- ticner.' Vår levnadsstandard ber i mms av våra samlade prestas vishetens: gudinna, > livavr och deras värde måste där- nen, kan vi också förfoga över; di-|' fredsäret” var. 'vårdet v. vårt gemensamma slit 25,5. mil jarder kronor. Förra året var be- 'men uttryckt i procent. På 4 år hay dem; förändrin, [Bilden "visar Nu nationalproduktionen ökat . meg över en tiondel. Allt tyder på, an vi under det pågående året skeail loppet uppe i 28,4 miljörder; allt) lyckas att ytterligare pressa upp räknat i pengar av 1948 års värde! visaren. på kraftmätarens skalar > E Ninex- k var jag, i Eriissel och reste tär . Ostende, m, fl. platser: I Wallo. | cirkel ett spar mil utanför stan till" Brissel; Det "gick alarmeran- ; de" rykten; iDet. blev? tyngre och |; tes på ansiktena, Men natten. till i. H borgare Bör sitt yttersta för att in? för sina mäktiga herrar misskredi- "4 p So na i: handling, därisk : simövnin brittiska, norska och danska” ; sta större manöver för året, g ock Den Viock truppehefen överste Pran: di . övningarna , med några brittiskä Fr etseofficer har. det varit i Tyskland; där de upationsstyrkoria hållit sin för- kallas ””Exercise Nordie” id; generalmajor A. D. Dahl. | iskutérar här stridsläget under ka . a Sverige. bör la -kurs till" västorienterad allians- B ändra gin neutral I: 1 | Skattejobbet här | "II blivit. krångligare "STO KHOLM vå I den nya uppbör sreformens . spår har Jörn en väldig an= svällning arbet; ne i Lager husbygge åren fått alltmar, | Medan arealen « ij var 5; 236 hektar, , i Halmstad få bidrag av. staten | STOCKHÖLN . - Staten bör ekonomisk jå Hällsnds Ianimäns eentral-. « förening i dess strävan att få ' till stånd ett Ppotatislagerhus i s Halmstad, anser lantbrukssty= " reisen, som fi öreslår regeringen bevilja - lån med I20,000 och statsbidrag med 10 7000 kr, För sin del har styrélsen godk känt : '- 160,893 kr, Vad angår lämpligheten av att potatislagerhus till Halmstad frar- håller ämbetsverket, att från Hal= landsås i söder till Varberg g i norr utbreder sig Autmed .. kuster Halland ett sandjordsområde med goda förutsätlningar för potatisod. . ling. Inom området har också pota= tisödlingen länge varit av stör bes av tydelsa och har under de senare "I 5,994, år. 940 7,056 var den 1. med 9.750 hektar. — Potatisskörden har. Under | samma, tid stigit. fråt är 1,682,130 deciton; I flera präglade” sSandjordssocknarna upp går potatisarealen till 10. proc, och däröver av den totala åkerarealen, ' Inom området finn? inga potatis ' ä industrier och ej heller erfotder- fri utrikespolitik, örbundet och ”"socialdériokraterna är sin Utrikespolitik, medari det är hr ing. tryck; och märkvärdigt nog synes 1: bört från den fasta neutraliteten, Sveriges Sikespölitik bör vara neutralitet. a sig lurade och be st en'med möda” genor kämpad löneförbättring . inom 'é; snar, framtid äts upp av: efterföl. jande prisstegringar, Något slag av garanti mot en sådan utveckling blir väl erforderlig: om man vill efter- sträva . en 'avlalsperiod av rimlig längd. Är andra sidan korimer gra- den av: de förutsedda Prisstegring=" arna till" väsentlig del att avgöras i förhandlingen om nya jordbruks- Priser och dessa i sin tär har knap- | 7 past . möjlighet" att, leda till: upp- görelse med. mindre än att jord- bruket” .vet - resultatet av arbets- marknadens löneavancemang. . Statsrådet Sträng e . intliga vi: bör också" försöka i möjligaste mån. förebygga behovet” av regle= ringar och'ransoneringar — genom att lägga upp lager av de' vik fasta if; som myntat ovannämnda ut- | ' ven Högerns nye ledare vilja sneg. j' MI talet all be tillgångar rättvist "fördelas. På den punkten - -finns' ingen : tvekan, meå för. Tinsätyfölsernas faxerings= hh: sänkt a för, liga 1 är åv hög kvalitét och kan därför bli en. ; begärlig" handelsvara, Ord= :'Maåtpotatisen Prödltngsarbetet har i det när= > maste fördubblats. Från perso- nalhåll + har. "därför framför : olika krav på personalölkninig, bättre löneställning m. Mm. Med' ledni härav har und NN ng 'skett av .taxeringsavdel>.: ” Ringarnas arbetsbörda och fax : I eringsarbetets” omfattning, 4 Vad -Halländs'1 angår visar |. det sig, att under å åren 1940—48 än- nat mark tis förutsätter emellertid ändamåls= enliga "lagrings- och sorteringslo= kaler m. m; Lagerhusets förlägg- ning till bruksstyrelsen motiverat med hän= syn fill att Halmstad Vte rum inom ; odlingsområdet.; Effektiv lagring. av vegetsbilier :- :med hög vattenhalt & är ett svårlöst, ; : 'problem;' påpekar. lantbruksstyrel> NaN sen dsförfarande med pota- Halmstad finner lant= , cent= slutligen. Här: ifrågavarande in fö. ökat från. 67,000 till jr 800 antalot| I taxerade fastigheter från 36; 800 till '47,500 "och antalet ink lara- är av en ej tidigare i i vårt and prövad typ, som emellertid med framgång skall hå prövåts I ' Amerika: Lant 1 tiönér . från 62,600 till 88,000. : år: 1948 fick länsstyrelsen inottaga. 31 besvär. till regeringsrätten och 260 1 till. kammarrätten. Medan -taxe- ärend; till ;därför det våra av värde; att "na lagerhustyp blir prövad i vårt : land, då den beräknas kunna bii.av betydelse även för -andra lagfings=" H än för botatis den år 1939 vär. 616, 'Jigjorde, anta H let t i ä gar om skattebefrielse 4 för däödsborj under budgetåret 199809" total 1,637: | Länsstyrelseutredningen. : anser "emellertid, att det ännu ej är möj- ligt att bedöma, om, Personalen på taxeringsåvdelningårna. är tillräck- Jig. Omfattningen av. deras arbets- uppgifter blir i väsentlig mån be- roende, av hur arbetet i taxerings- varorna' för väntade knapphetsti- der genom att föra en förebyggan” de "ekonomisk Politik, >? ; Där föl ligger visserligen f. n. brister bl.a. firma” i Oslo har anhållits för att ha medverkat till olaglig bilimport, ' "i Han beskylles också för att ha bes - 'valutatransaktionet,. meddelar Arbeiderbladet, — +, ne strid ström av ”dollargrin” från. USA till Norge-har visat att det måste finnas större eller mins - dre centraler som förmedlar ”g vosändningar” | konitrollundersökning har uppdagat "I nya fall av avsiktliga överträdelser av import och valutalagarna, - ,., drivit "OSLO; (TT -Nrb). | -En åv cheferna i'en större bill "olaga En av bilar och en | har taxeringsarbetet blivit krång- ligare och det är svårt att få kva- lificerat folk därtill, men -det finns + ex förstärkrärig. ä form äv, hyå bis vid anledning antaga. att. dessa brister 3 å utformade, att. de direkt av skräcker. företagen. från att ge: ar” betarepensioner ; över 600 kr öm året för gift: pensionär och 400. kr för: illägget dras nämligen. av om pensionärer- nå har högre inkomster, och det är egentligen. först efter pensioner på 2,400 resp.” 1,600, kr som pensionä- Wald, Svensson KO /H än bondeför vtÄdshåll har. all Hd påpekats, att värdet av en neu- tralitetsförklaring > är direkt bero- ende : av : försvarsmaktens styrka, Det är dä som partiet kräver starkast : möjliga : försvarsanordnin>= gar. Den nuvarande organisationens ' stora ram kräver minst 1200. milj. kr om året, varför anslagen . På 900 milj. om året icke räcker, Fi svarsministern | öch) högern > har emellertid förnekat dettå förhållan- de ända tills i år, då. man .med siffror från ÖB och försvarsutred- ningen som en nyhet förkunfiat vad bondeförbundet i i många år. kri-' tiserat; H "+ Erik "von Heland "5 See HH ana | Naturhigsvit kommer de svenska att 5 för= vränga och' beljuga alla våra ges mensamma ' ansträngningar; vi får säkert höra de gamla vanliga" okväs dinsorden. Vi får än en ' gång upp- leva att formellt sett .svenska- med- ter sitt eget land och folk. ==" 4 i Jarl Hjalmarsot (0) ELLE Kommunistiska partiét är, mot! ståndare till ett dubbelspel som tar, sig uttryck i néutralitetsdeklåra- tionen i örd och västorientering och stöd åt de åggressiva kil skrafter- 2 Filäing Hagberg. . ferna får något kvar, sedan stat) : och. kommun tagit sitt. va förslag ifråga om utredning i i denna sak, Bortsett från någ taxeringsavdelnit fa fem länsstyrelser. finner: utrednins >= ning kan vara riktigt tacksamt och É ibland ge strålande resultat. Kan- ske finns en tygstuv kvar av piké; 'sedan' rhan: sydde pikéblusår; och en ' krage, eller stel vit rosett av piké är förtjusande på den mörka linneklä; H k i isar våga "först till lätta ändringar. Överst till vän: ster' visas hur trevlig. den , gamla klänningen ser. ut. med nu rolig gning, Vid tes én liten, spet3;-om man så kar. Klänningen bör .vara av bom- ullstyg eller liknande, då gör hals- ringningen sig bäst; "De övriga: figurerna visar kräg- arrangemarig; 'som äro' både trev- [lg och mycket lätta att åstadkom- ER . See Ne Till? Köger "längst ned kär den jamla klänningen fått en ny uppåt- tåendé modern krage”och en stel Yt pikérösett; Men det blir också révligt ” ätt utesluta krägéni "och bara fästa rosetten vid ringningen, rosetten kan-då eventuellt vara nå- Bot större, hy och chick: En blomma t, ex, eh röd. nejlika, som, nu är högsta mo: : I de, fästes på kragen och fe gen gör ett elegant intrye Kr slagen fästes vid: åxelsörhmer.' s-Överst till höger har klänningen |' fått ny, ringning i halsen: och ' vita pikéslag, vilka fästes vid axelsöt mehr” Manichetter av vit vil é it. : flytt jättekraftverk: planeras i: Finland: ” HELSINGFÖR: mr. " Direktören för Pohjolan Voima kraftverk Erkki Aalto meddelar att en kännbar brist på, elektrisk, kraft i Finland. Det är: därför. nödvän- digt :att nya. kraftverk bygges' och man planerar nu ett sådant i Tai- valkoski, Det beräknas att det nya kraftverket skall bli femtio grocent större än Isohaara, kraftverk.. Orsa- ken till bristen på el-kraft står att söka i i den ökade konsumtionen in- det efter 3 år kommer att uppstå, om industrin. Skad betydelse, . ”lvis år 1916 | relsen anser :. Y -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.