FR os oc 3 bo Få EREr > föredraga bladen mera än katten å träden gör: de i: :allmänhet nte] dh YYrYYTV MAMMAAarannad vryvtrevery ererostisstb Re LAHOLMS Pra SN Yrvfveyr je ÖVRE PER PITE LAS FIA KAR vera YrYrYvYTYTY FT é v Avg ten att åtérförna henne pr ' HINNA un vagoostvalt 4 > foniorkester vid en välgörenhetskonsert,. "Här ses hön' emellertid varvid hon uppträder som "och vargen”. ? Dirigenten, är den kände Sergej Kussevitskij. ,. hör det dock till ovanlighe= fillsämmans med Bostons sym- berättaren i Erokofievs. ”Peter it NNEVARANDE: | SOMMAR nd kanske ' irlte varit så "överfylld av, växtätande rinsekter' och' larver "som många "föregående å år, men den . Ovanligt " varma" och” torra vårén samt försommaren har gynnat till- komsten "av tillräckligt med. ska- degörare : för.” att ;. bekymra : jla trädgårdsägare,': Gamla; vi marodörer, särskilt, bladlöss och ; trädgårdsborrar, har haft en para= i ”disisk alstringstid och om man inte hunnit bespruta de arigripna :om- ” rådena i tid, har "man. fått lida" en; invasion . på: oräkneliga” tusenden,'; . Särskilt synes. i år. vissa slag avb: plonsmonträd ha varit speciella jakt | marker för olika" slags bladlöss, | "Men även ”trädgårdsborren, der "lilla. bronsglänsande skalbäggeni, som så glupskt äter. sönder fruktq trädsbladen, : gnager. hål på äppel- kart eller biter. av skaften på kar- ten, har > haft- en »ovanligt härlig jaktsäsong, och särskilt över: äldre ängar ' och gräsmattor har de små djuren svärmat i massor, :Då :de . Så stor skada på” "frukten, men ide är” naturligtvis ändå ' högst - irrite= rande faktorer i: trädgårdsägarnag liv. Lyckligtvis." är deras "arbets: tid”. varje" sommar: tämligen. "kört, | mar nätnligen svärmhingstiden " en; å tvål? veckor; I år kom denna: svärmning |" - Vill följd av värmen .redan före mi -sommar och redan före första ju var de försvunna från träden: . M När svärmningen är slut” gå trädgårdsborren' under jorden”; nå mi varje fall lägger de: ägg nere i gräs- vallen, de blir puppor och lever upp igen nästa år samt inleder sitt kors ta liv med att spisa av gräsrötter- na. Sådana gräsvallar är under vina ” tern i sin tur goda jaktmarker för mullvadar och sorkar, som bökar omkring + gräsvallens yta och gör sig goda mål på trädgårdsborre. |? larverna. Det kan man lätt konsta- tera sedan snön gått bort: . gräs- vallens yta är genomkorsad av ett tätt nät av gångar, där mullvadar- na bökat fram larverna, Småfåg- larna tar väl också trädgårdsborrar, men de föredrager nog mera rijuk föda åt sina ungar, >... Annars är fåglarna människans säkraste och bästa skydd mot in- sekter. Vi skulle helt enkelt inte kunna leva utan deras skydd, och det påstås att om alla fåglar i värl. den med ett slag utrotades skulle människan själv vara utdöd inom sju. år! ' Det är ingen överdriven skräckbild man här dragit men utan vetenskaplig fakta. Utan fåg- lar skulle vår jord inom "relativt kort tidsrymd. erövras. av insekter och bli en öken utan ett enda grönt "strå eller. löv, irga frukter, inga grönsaker — ingenting, "Det är möjligt att detta . påstå- ' Levnadssvårigheter . "Unge Svensson var förälskad. Men dessvärre hade han mycket svårt att få fram något om allt det som fyllde hans hjärt& till sin älskade Greta, Häromdagen ' tog ”han"dock mod till sig, Det hände när han följde fröken Greta heml; från bio, De hade gått ett stycke!! ka vägen, då unge Svensson 1ye- sades or ramstämmar ; JOHAN SEWERIN Berättar i dentia artikel ön fåg- "larna som nyttodjur.: De utgör människans förnämsta värn i - kampen mot insekterna, Om al-- Ja" fåglar "utrotades i ett. slag, skulle. människan själv; vara ut-. död Inom sju. Inde så ”småningon kan Hista udd, ty vetenskapsmän, öck' forska- re hitta allt fler och fler artifici- Ha . bekämpningsmedel ' med vilka anfall. kan. tillbakaslå men ännu så länge utgör dock fåg- larnå vårt huvudförsvar. mot. dessa små men: illvi i yi Vid flera ler hört hur: det går när insekter- ven DÅ bit bem sorkar, ; Att. ett stort antal ;fBgclarter a vandrar när vintern kommer. be- ror säkerligen" mest. på att maten tryter. Om vintern finns jvhär: i Norden "varken insekter eller. lar? ver. att taga och äta — det är ba ra talgoxär och andr allätarfåglar och, vegetarianer soni :- kan upp- th föda”i vårt land, vintertiden, I söderns länder däremot, där .var- ken snö ” eller "frost förekommer, kan! ”flyttfåglarna även under: må- naderna : -oktober-—mars ;uppdriva matnyttiga: insekter. : Under de värsta ktigsåren lade man ; märke” till 'att flyttfåglarnas antal blev allt mindre och: mindre då,. de återvände” hit '.om våra Orsaken var. helt enkelt att- it narna fångade. och; spisade de små, gd äng gör snart ut på alla al na: blir. för många, och för starka, goda. exempel på hur det skulle gå om de finge fö vök i; alla” växter i sin väg år hejda dem eller ndra anledningar -ebbar ut.I sommar har Canada 'vas ”gräshoppsanfall i &; lyckligtvis hade ekämpningsmedel 2 Härd Sverige. har. vi också haft - exempel på: vad : insekter förmår, då, de. anfalla? i.stor skala, : såsom JE na 1946 av metall : som "förödde betfälten på rligen "okänd insekt upp- i vårt "land; nämligen dens. k. äpplerödsgurnpen, en larv som anställt väldig förödelse på ön Ven, På några dagar kalåt den stora om- råden och, det värsta var att lar- verna” orsakade svår 'hudinfektion på folk, som kom i närheten. av dem. Äpplerödsgumpen var alltså ett mycket otrevligt djur men man lyckades göra kål på den med en lämplig besprutningsvätska, Nå . + Vid sådana våldsamma och om- fattande mässanfall av. en endå sorts insekt, . som här omnämnts, Ikan i naturligtvis fåglarna inte hin- na "stå till tjänst såsom renhåll- äta hur mycket som: helst och in- te heller stoppa i sina ungar mer än! ett | visst kvantum, Men dess fler småfåglar vi har omkring oss, dess bättre kan de'hålla efter ska- deirisekter. Fåglarnas insats i kri- get mot insekterna ligger i att de arbetar kontinuerligt och på lång! sikt, Det antal larver och insek- ter. som ' en fågel av 'de insekts- ätande arterna fångar och ger si- na ungar dagligen uppgår till tu- sental, och av'detta faktum kan man förstå kur viktigt det är att det finns gott. om fåglar i Hädgår« Särna. + Enligt ett påstående finns det i in- ga onyttiga fåglar. Till och med de så avskydda, och efterhållna krå- korna har en Uppgift att fylla: de Cödar sorkar och råttor mycket fli- tigare än katter! På orter, där krå- sorkärna möjligheter att föröka sig i &ruvlig mängd.” En annan ful och illa” omtyckt fågel är ugglan, och ändå är 'den mm jag var ni, fröken Grets; Hale sår omöjligen: kunna leva! utan mej. sor en ännu skickligare och effektiva- re rått ogsresän pröra diur.. Ftt ningsarbetare, eftersom de inte kan |: korna "nästan > utrotats, " har 'alltså.;- liven,.. och -: en : engelsk"; tidskrift" framhöll - nyligen - såsom .. én” "god gärning på Mussolinis kreditsida att han till sist förbjöd. sådan fångst. av svalor och: andra småfåglar. « Här; ovån nämndes "nyss vilken skada gräshoppssvärmar kan åstad- komma och såsom ett exempel på vilken. betydelse fåglar har, vid :be= kämpandet, även av'denna lands” plåga kan man erinra om en" be- rättelse från, Marocko. ' För något år sedan "invaderade en hord' gräs- hoppor vingårdarna i denna del av Nordafrika, Men gräshopporna var knappast” anlända "och : hade börjat sin skadegörelse, innan en" armé av storkar infann sig på det hotade området, Inom mycket kort tid ha- de” storkarna gjort: rent, hus. med gräshopporna sami sålunda räddat vingårdarna... vv. a > Summan: av hela" detta sone- mang blir alltså satsen i ar tikelns början: . "Vi kan inte undvara fåglar i kampen mot ' insekterna, fåglarnas utrotande skålle bli vår egen dom, Det är alltså bara till vår egen för det att vi hjälper och gynnar små åglärna på alla möjliga sätt, dels genom. att. uppsätta massor av få-. gelholkar och dels samt framför slit genom att inte tolerera några kat- ter. såsom fågeldödare inom tom- tens hank och stör. te mötas utan att digh skutera. Äm- nen fattades eterig, ty- de. var oense om allt. : 2 — Det: där med att Jonas täg i valfiskens buk, det får ni nig "inte att tro på, sade. doktorn. Ina te om ni så predikar det är och > till domedag. "<> Nå, "svarade präster stilla samt, till den dagen kan ni väl få klarhet i saken. När jag koni- > mer. till; ihimlen "skall jag" fråga? Jonas hur det förhöll sig. el ”— Jå, men antag nu att Fonas - inte är i. -himlen:”: — IF så fall, gen: iälde prästen, "så blir åu A-"tarn siäly i tillfälle aktal ucg.or i närleien av t0 SorK- att tala med hvasanw en smek (vn - EN FYRAÅRIG KO har fött ”femlingar”. - fyra kvigor. och en tjurkalv.: Veterinär McCarroll, som var närvarande. vid förlossningen, meddelar att det är en fullkom- ligt -- enastående . händelse.. i 'bo- skapsskötselns .. historia, - (Newry, Irland," TT — Reuter). : Son. 2 60.000 "AV. HÖTLANDS 22" miljoner "höns bar dödats till - följd av en fjäderfäpest, Den har . emellertid inte I påverkat äggförsörjningen, ' I, de. södra delarna är pesten på tillbaka- : gång och antalet fall är inte oroväckande stort, - (Haag, IT .— Reuter) +:. lit från ett fönster i 7:e "våningen — och. överlevde; Polisen medde- lär att hon hamnat i'en'2,5. me- ter bred trädgårdssäng med mjuk jord. Hon erhöll skador 'i rygg och ansikte och fick en svår chock. (Philadelphia, TT— Reuter)” - TEN KATTUPPFÖDARE” och en uppfödare ” av vita Möss; : vilka :bor i samma hus, har EN år. ÅRIG KVINNA har fal- . 5; $g. Robert: :Notzkalkul tde nyligen två soldater i den allierade 2 dad för att söka ”asyl”. zonen, att hans evhöppning, tjänsten skulle ha . tagit ut ing på varand Några av katterna hade slup- >” trädgårdsmästarens vita möss. 7 Denne" satte "upp rävsaxar, i: vilka flera av katterna fastna= de” (Melun, TE— Reuter). st Sm MAN. HAR FUNNIT GULD medan hari' höll på att. gräva upp ett stycke jord,.som han köpt, vid Wissant.. Experter kommer att. un- dersöka . området ” för : att utröna om -, det ' lönar sig att bearbeta. (Paris, ATT Reuter) . CA DET BLEV "SKOR uppslån-. > delse" och . fullständigt trafik- " kaos här ett kompani härom- 7 dagen. kom: marscherande . på "en affärsgata i Minchen i full nåzi-uniform. och de: karakte-" ; ristiska' stålhjälmarna /—- före- » gånget:' av ' en musikkår: som ; spelade . marscher från Tredje” « rikets tid: Gemene man "visste", förklarligt nog inte vad han skulle tro," tills " semerikansk I ' militärpolis körde upp och bör- : jade gå till aktion, inte" mot +: ex-fienderna utan mot: de upp-' ” :' hetsade. trafikanterna,. Det vis Fit ut och dödat många "av; |”. från F Pennsylvania, i östzonen. Beträffande amerikanen dikterats av det faktum att han USA, och brittisi veddelar dock digheterna 4 vist-- på grund ay upprepade disciplinbrott i ' till staterna, — Östtyske” propägandachefen Gerhard Eisler,. (i mitten med > glasögon) har gjort stort nummer: av saken i sitt högkvarter, där mr. ; Waller. [6 so . Natzkakula redogjorde för sitt sensationella” ) stående, och omr, > steg: i RESSVERBSAMHETEN - i 15 ';rael är. mycket” livlig. Trots" att den judiska befolkningen' är få-" talig och inte mycket överskrider 850,000 finns i landet ett tiotal dag-" liga tidningar, av vilka några kom- mer "upp: i en upplaga på . 50,000. ningar... Övervägande : delen nöjer sig inte med att prenumerera på. tidningar. Inte. sällan träffar män tidningar samtidigt. Regeringsorga- net," vilket; samtidigt är MAPAT ” particts” organ, .heter Davar,:, betyder "ordet", MAPAI är att sx so- nokratiskt : sade ; sig vara en 5 + filminspelning . med motiv från - krigstiden: som . låg. bakom. ( iinchen, TT Reuter) «Om en person mea på råkar trilla i spa't på väst-' kusten får han göra. en otrev- lig. siaktfagelse, I. solskenet : + torkar '; kläderna "på en kort stund. men frampå kvällen kän- . ner han sig plötsligt våt igen, . kläderna har nämligen blivit ; -' påtagligt fuktiga. Förklaringen är. don, . att havsvatthet inne. 5 ; håller salt och detta har för-': I måga att ta åt sig samt ven ” ” kvarhålla ” fuktighet, =>... : Det är .denna egenskap” hos sal- tet, +; hygroskopicitet, som gör att man » använder salt "och ” vanligen då kaleiumklorid för ' att. binda vägdamm, Det är vattnets ytspän- ning som håller fast dammpartik- larna - vid ; vägbanan, : Man kan också : binda - vägdanimet . genom klibbverkan. och använder .då su fitlut. Härom och om. mycket ann: in- tressant - på vägområdet ' berättar förste byråing ..P. 1; Hubendick i Väg=.. och. vattenbyggnadsstyrelsén 1... verkets . -Personaltidnin, Bl.a. 5 han, att, d bi nästan 20 milj. kr om, året, Det [ förskräckliga. I bengar, galna, passerar samhällen och "bebyggelse. Men kan. det "verkligen vara vettigt att kosta;. på så mycket :, för” damm- bindning ävgalla sträckor där, ing- en. bor. höll för näsan i ” stället? Misstag, säger byråing, Hubendick. Damm- bindningar :är en- strålande .. affär, Öm .vi i vägs och .vatt ienbyggnadi- verket . bara fick så. skull dammbinda mycket mera. -a7 nätet 'och, ändå. tjäna på affären. Ty, vart skulle. våra grusvägar ta Jo, de” skulle ' går upp, sfavligt” talat. De . flesta har väl änn i ”dott minne barfrostvintern 1945-1947. Vägarna var inte under den vin- tern täckta av ett skyddande la- ger av is eller snö, varför det dammade fruktansvärt, sn av”, våra vägar. .kostar i runt:tally Vote det inte bra mycket i mera..el onomiskt om trafikanterna m stil; men i praktiken mera. vänster-. vänligt än 'socialdemokratiska 'par- "Ttier i allmänhet i Europa, Officiellt representerar Davår EF Histadrut: Davars "upplaga uppgår: till "40,000 ex., den. har en. egen. ståtlig: bygg: nad i Tel sAviv på Shenkin Street ; Karakteristiskt, för israelpressen är att: inte en enda' av de många för klart 'väster- ländskt betonad ' politisk" linje. : Alla är de mer”eller. mindre sovjetvän- liga; x ”demokratiska”, enligt , vad 1:ö5 europa” merlar "med d ita ord, och, i. bästa fall" strävar efter, att : hålla en s. neutralitetslinje mellan: öst. och väst, :.vilket "trots tedaktörernas ansträngningar pend- verkar” en smula domligt;':om Folk" köper och läser mycket tid-, en tidning utan köper även kvälls. på folk; som ' håller flera 'dågliga- -partiti. Labour-: betonat "och: betydligt. mer -sovjet= > lar i, -rikthing mot östblocket. Detlj : avslutar i: :dag sin! : artikelserie onr den nyå staten "Israel, Vid- stående artikel behandlar Israels "press och litteratur, varav fram- går att landet är ganska välför- sett , både : med tidningar och böcker, Underligt nog är den israelitiska pressen förvårians=, värt mjuk i tonen mot ryssarna, medan ”den engelska. imperia- lismen” .;. gisslas .. hänsynslöst. . Detta ”"avita förhållande, beror kanske på att det bor : många: judar i Östeuropa och, att. man därför, "Jämpligen, bör "hålla Hi väl med Stalin. tåliga frågan, hur judarna behand- las. i dessa länder, trots att många tusen" av "de sist anlända flyktinz Barna: kommit 'från' sovjetkontrol- lerat: "håll, berövade" all: egendom och med de hemskaste minner'från sina sista dagar i hemlandet,;;. "> . i;-Det finns dock få politiska grup- per, som är medvetna. om; bristen i denna israelspresséns hållning i pö- litiskt . avseende, Medvetandet att Israel "måste underhålla goda för- bindelser .' med anglosaxarna och kela våsterlandet ' började uppstå först: hös sionisterna-revisionister- Aa, Under de senåste veckorna hål- ler "en liten grupp: ur detta parti med doktor Julian Margolin i spet- $en,.på:att planera, utgivandet äv en västerländskt orienterad :vécko- tidning, första, i sitt. slag i landet. Mycket, kar kteristiskt för den större. delen av israelspresser att man tar i betraktande Israels: står-' ka" ekonomiska” beroende" av de anglosacksiska länderna, ” särskilt USA: Det frarikallar den reflexio- neil att den Sovjetryska: infiltratio-| nen 1-Israel' måste 'vara betydligt! starkare än!vad det ser ut och att de - politiska påtryckningarna från öster är av sådan art, att den ju- diska stätens och samhällets 'orga- hisationer, inte kan bjuda nämn- rt motstånd däremot, Det är klart att: "befolkningens majoritet inte har sina sympatier åt östsidan öm Inte av ahnat skäl, så därför ätt 10,proc. äv. befolkningen gått igenom ryska slåvläger före sin ankomst till Is- ståerde israelbesökare raskningar . på det pol det,, Till sådana hör i första” rum- met. pressens engelskfientliga, håll: den använder den k slarigen 'i sina politiska "skildringar Det talas: om imperialisterna,kapi- |4 talisterna, krigshetsarna o. s. v. och därmed menas västerländska poli- tiska personer. Det:verkar som om bara en liten del av tidnihgsläsarna voro, . orienterade beträffande hur grotesk en stat som; Israel. ter" sig i. utomståendes : 'Ryska pålryckniägsmedet, Naturligtvis ” har, den israslitiska pressens” flirt med ö tblocket sina förklaringar, Det är Sovjet, som kontrollerar de "Europeiska områ- den, där, det ännu finns frdar,' som kän. anses söm potentiella immi- grånter 1 Israel i fråmtiden. Man Man behöver, nistisk , litteratur ” äv alla möjliga . slag. Man stöter på: denna littera=", tar överallt: .i kiosker och butiker, på , kaféer, ,. i kibucernas folkhus, » ämbetena, kontor O. S. V., så väl i städerna : sorå på landet, överalit, första ögonkastet läggd märke där= . till. Den kommunistiska . litteratu= ren är mycket billigare, två, :tre ”gånger billigare. än. all annan litte- ; Det. finns många” goda hebreiska ' författare, - som :" är mycket lästa, Följande. namn kan nämnas: manförfattarna Burla, Josef. Fisch=" Mann, Avigdor Hamiri; novellister- na: Agnon och Max Brod, för att inte” tala' om "Used Griinberg, som anses som eri mårigsidig författare även på det politiska och ideologis= ka området. :. Han : medleni av =: Knesset, (parlarnentet).: Hans mest kända, verk är dikter om. den un- .' derjordiska verksamheten och den judiska frihetskampen, Han är sär- skilt "populär. bland ungdomen och håns'”. vers "citera; vid många tillfäll > Mån hör ofta' att der judiska. ter aturen . kunde "varit "rikare: inte. fom många av. de" bästa förfat- tarnha.; mördats : under I det "sista världskriget. Karakteristiskt är att .: de flesta författarna” hör: till. den z tt bl äldre” geénerationel Udedomnad intresserar Sig mest för - . yrken som har direkt samband tried landets uppbyggände; Författarrias .: nens "eller den Kvalificerade ärbe tarens, Så har emellertid endäst de mest kända det. Detta Uppmiöni ar. inte: till litterär erksarmhet.;' i förtvivlade, En åv de niest kä vill framkalla ”godwill. hos: Sov- Sovjet ö,.satellitstaterna ohödigtvis öka hindren :mot judarnas utvand- ring. därifrån. Denna, omständighet |; utgör, , det kraftigaste . ryska, på- tryckningsmedlet mot: Israel, vilket av pressen att a är ganska ef- föktivt! sana s : uTOpa,: Stalin har » .deporteråt É judar till de arktiska rys) a” områdena, men av den aktuella i ket'att judarna inte tög så illa upp. Päremot "skrivs så mycket om.er-' gelskå intriger, om imperialism och: terrortendenser och ofta. behandlas Bevin som Israels fiende nr 1. « Det är ytterst sällan man träffar "I på något. kritiskt omnämnande av ', Sövjet och folkdemokratierna. Bet-. är tabu i alld spalter, trots så att” berättå från "dessa - län- Man får det intrycket. att det diska pressen får man det iniryc-! ker är myrlket Bvra,. det Sen bok, kostar mindie än ett pund. Pa Ilellt till. pressens iRniga nhet förekommer en livlig litterär ” verksamhet, ' många böcker på hebréiskå: och upplagorna är stora, ibland .' 'upp- gående till 20,000. Detta gäller icke , bara hebre'ska författaré utan även utländska, Det ;räcker med att så ” ga, att alla s.k; bost sellers i + värl) den är översatta till hebreiska och olta utsålda på kort tid Da vittnar. gott. om den judiska. pi bliken att trots den låga ekont miska störidården . .efteffrigan på öcker: är stark och "att. många ' Pularnainoiilikenamaininevelenivel. : Det är LT: nnéfi lystbar till: det just inte så vanliga hamnet. Tale. va abulamainakyulalabeba, 59 bokstäver och då iiann är en' fin kricketspelar dyke namn dfia upp i rappokter,' i -Men nur skall. opefter tna. tes ; när” han har spelat? ” legrifera: hem, Att. bara kalla höront ””Fälebula” efter: de första bokstäverna "i: hans RO SAR ; v: Det. finns också många böcker på SYV ahdra språk, engelska, franska och "tyska, vilka ofta sälias i-mycket - ; enkla "7 antikvariat; - . knappt tillägga, att hela'landet är . översvämmat av. rysk och kommu-> "TU- h deklameras : och. jotirnalisternas. inkomster; är i . Sportjournalisterna på på Fidjiöa a os nämn, går inte, då det -firis Mera: ag bv "Det utgivs] st ” ”Baddräktstvång råder. Icko på de för herrbad Tespektive- dambad reserverade delarna av stranden, Däremot ä är : baddräkt | änmWlkor bystår en b ylande del av 'sin inkomst för att" skaffa sig| intellektuell ” föda, Inhamsks .böc-| är: sällan ig>å. di för båda könen” (Somna delarna”, '- 5 Bådföreätngsstyrelsen. to
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.