- |: vyvYrtvYrT ; "stad och. gjord >, tankar, 'att övervin: Mg Ar dgå gr ATI HORNE stt I NR NT EPN NS av Vvve VU ITV ITTI STAN TYTYSY PER KERENOE : F Sönd e. Trefalöighet. Å Sabbätstankar ka se En man hade två söner. HELGSMÅL Ma tf Och han. kom till den förstel TVIVLET . och sade: ”Min son, gå i dag . och arbeta vingården!” Han -Tvivlet kom smygande tin Har rald, Hård, Först trodde han, att : ”Jag vill icke”, men efteråt ångrade han. sig och det var en orm som 'listat ; sig in 4, hang ' fridfulla paradis, Där var : > gick, "Och han kom till den svarade: än et | rog : nu - ett farligt, praktfullt "da Då. svarade sämmalana jur, . som . med mjuka rörelser |: > Or daärmade, sig, dolt bland blommor ”sade: "Ja, Herre”, men" Han I och. blad... Lö det rubbi - Y — Försök in TE ru! 9 gick icke, Pn på ;min tro, sade han avvärjände, ; Matt. 21 28—30: i han blev medveten om'att det Ra 4 var 'Tvivlet som besökte honom: Handling "är ' bättre än ord: | Då hörde han en mjuk och be- Det vill: Jesus lära oss genom -haglig röst: — Frukta mig inte! Jag ' vill endast hjälpa dig' att skilja agnarnå från kornen; Jag skall visa dig den rätta vägen. — Jag är på. den rätta vägen, | svarade. Hård, Du är en lögnare, en människofiende, dénha' liknelse; Det fariseiska tihnelaget — lovår mycket män " håller intel. Så var det på Je- su tid; och sådant är det än :i " dag. Av fromma ord är kristen nr (ÖRÅO af. Nan heten full, men Guds rike be-]| 1—' Du misstar 3 står icke i.ord utan i kraft, i|svarade "rösten, joch Härd såg " verklighet, i en sann gudsfruk- PN tänka en ”reslig åå vilken var tän: Det & är lätt att säga sig en tänkarpanna Pp ett' rött, märke: som liknade ett vara kristen Yen att. verkligen | frågetecken, Hård gav också akt vära det är svårt. Det fordras på att uppenbarelsens vänstra allvar: Vi må komma ihåg, att hand "ast vit, oc sökte" dölja varje gudligt ord, som vi bära den sistnämnda i mantelvecken. på tulgan är en skuldsedel, += Gå bort! befallde Hård. Du der 'vi måste inlösäå i det däg- | ar tvivelsjuk' och jag" fruktar din liga livet gehdm att leva gud- a äm Tvävlet; och a - frukögt ' och tjäna: Herren på I :— Ja, jag är dé" lats, där vi blivit ställda. känner mig blot från en sida, Ju ner Vi slöså med ändligt ” tal; ' desto mer fordrar både Gäd ” och människor” av, oss. ' Slåtligen ' kän” det: gå så' långt, att di göra andlig konkurs. Då , skall det visa sig, att vi låtsade . 0s5 vära mer kristliga. än vi verkligen : äro. Så har t gått med kristenheten i våra dagar. . Skenheligheten - blev uppenbar, : och : der > kristna' världen är bankrutt. Det officiella 'ja blev i verkligheten ' ett nej till Her! rens: kallelse, 'och välsignelsen försvann... "ec: ov. ; ; Handling 4 är "mer | än ord: Den ” uppriktiga: : fromheten visar sig i lydnad för. Guds vilja: Kris- » tenheten har -. förvärldsligats och ”försakat Anden, som' enz .v sam kan väcka en sann och. le- vande kristendom; 3; den soheny'. so ord på tunga; gjort mänskligheten. stora tjäns- tel. sn N : Hård "svarade: "med ett hån: skratt: -— Lögnare! ve 3— Hör på; min. vän. För jängé sedan besökte jag en munk som hette Martin' Luther, Med denna råin mjuka, vita hand. strök jag över. hans heta panna, Han vak- nade ur sin dvala, Jag inblåste i honom - skepticismens ' anda och har började: tvivlå på det vederi tagnå;" på den katolska kyrkans dogmer, Genom tvivlet kom: han till :;.en. ur 'evangeliets synpunkt renare tro, Andra krafter trädde till och Luther kom fram till en trosvisshét som inte vek ens för dödshot. Jag : har under århund. raden skapat religiösa kriser, då jag intalat tvivel hos förstockade troende. Deras tillfrusna känslo- liv här tinat upp; de Har återfått | rörlighet och förnyelseförmåga. Jag förnyar inte; men” jag . kan skapa: förutsättningar; därfö ; i arald Hård z styckte. att: ; Tvive lade; Ki ågot: för sin "fader,.. Det". gäller för oss alla I: - envar att vara” uppriktig. Lära Pendast är: > och : liv. skol - höra "samnman; ånvände ja påklistrad / ”etikett, ett: lätt arbete och xierad;. säger: man; men "hon :hade "| ecentligen inget att: förlora mer tiketten, och "det var ju bättz tt: hon blev” en sann / tvivlare tb. "va vårt lynne; och” | va. kärlek och "tålamod, att offra” vår egen i vilja: Detta är helgelsé 'öch”ut? an Kelgelse kån "ingen se Gud. Detta är: ett Andens verk," ett , "nådens verk; som: skänker" oss glädje i livet öch frid i döden, + Liknelsen' ond de”tv innehåller ' även Xx ord. 'Dén ene soner" hade trot- sat sin fader mén' "besinnade: sig "och gick att arbeta derns önskan.: "Jesus; nom och låter oss förstå,: att : det finns förståelse för var och en som ångrar sin 'synd och vill börja ett nytt liv., » Detta är en tröst för oss; när vi se tillbaka ock förebrå oss mycket, som vi försummat under de ydda å- ren. = önrnalt” att jörden ärldsalltets. orörliga cent- ” besökte" är Copernteus I; Genoni tvivlet: DA det vedertagna" -köm han till trö på en, betydelsefull "sanning, ' i—. Detta. :skall, ingen klanidra ör, sade Härd, men vill” du också” tala: om "vad du gjort ”mgd den: svarta handen?:Den'han bringar olycka. "4. KN Me Ur din synpunkt, ja Men jag här en hel del anhängare som skänker mig: föga" glädje, ty de är "ynkliga, naiva tvivlare. "Jag mår” illa av deras bålstora” ord i; utan” äkta. innehåll, ' De" hår. inte : Men det må' vi ock besinna, kraft, att tänka bort de. fakta att tiden går fort och att detisom , inte. kan få rum i déras skepticism. - Och de har mycketi snart är för sent att taga igen, trygghet och trö' i sitt tvivel och vad vi försurnmat. - På' döds- bädden ligga många och gräma sig över ett förfelat liv, men det kan. icke ändras. Hur anger läget är det ej fördenskull, att vi med Guds hjälp leva våra dagar och år samvetsgrant och försöka : vara ' till välsignelse! Gör det bästa möjliga äv allt, det. bästa möjliga av'livett' Gör livet till en gudstjänst, så blir dw eh lyckhig människa! Mel, Sv, ps. 420. Ma dag blir ljus, mitt liv blir | «stort, När Tud jag offer bär, Vad allt i Jesu namn jag gjort - En härlig gudstjänst är Att levh till välsignelse > Mig nåd och visdom giv! . Fullborda så, o Frälsare, Guds vilja 1 mitt liv! - STA FM Kngon gränsmark. :mellan Trons och Tvivlets domäner, — Jo, . den. där gränsmarken | "känner jag” till, sade Hård, men jag vet också att den svarta hand störtät människor i bottenlöst | tvivel, bringat dem till galenskas pens brant och kommit dem att tvivla på sin egen tillvaro; Du har störtät dig över dem som en rövare och tagit från der tilliten till allt som inger trygghet och skänker hoppa: «tös — Du dömer mig Hårt fast jag visat dig att jag gjort männi. skorna stora tjänster, "— Dina s. k, tjänster hår varit utan "värde om inte Tron efter krisen trätt i Tvivlets ställe. Ty :”Den tron har han flyr ej i sitt mål skall han vinna: -> «Ej, döden finns för honom, ej "ävgrundens brand, i : hinns : : an segern har i sin hand”; > '— Det' finns en:tro som jag i - - aldrig . kunnat övervinna, medgav "Tvivlet. Det &r denhä enkla, ö Det hör. till ”badvett . komplicerade barnatro: som: man "att aldrig bada ensam vå Tinrér som fullt äkta hos en del gösliga ställen och inte ti ' digare än två timmar efter ockn huvadmåltide oo har de strax ÖR hjälp hos mak. "du tycks inte veta, att jag ;igehom södra Halland," ha vi en :] fischerström' gj ordö. jo | handlingar.. under : titelti | | märkningar, om södra Halländ.” :Dessa' äro : oerhört . intressanta bland "annat kort skildring om [torps- socken; .som: herr Tuneld har slagit ner sina bopålar på En Och innan de tvivkunde fiender :. ex s0m alår högt Över mig, mer. ”m. mani läser gamla. be- skrivningar över södra Halland finner "man, att / särskilt. två. platser. ha i" haft. en" rik 'sägentrad tion: Det är Klacken i' Östra ' Karup och Tsundagårdsbjäred i Edenberga,: -Ränneslöv,' :-- Den | förstnämnda platsen. har” haft "de". flesta "sägnerna "och detta beror kanske därpå, att Klacken le nära. intill den stora färde- vägen genom Östra?! Karup. Då resande kommo genom bygden |. och frågade:' efter: egendomliga platser, berättade man, för dem om Klacken. och: de "sägner, som "voro knutna : därtill, .: Då Anders Tidström,;. "som var en äv Carl von Linnés lär= jungar, .på -.sommaren 1756 reste genom :gödra Halland” var: han intresserad av att: få veta något om . bygden: och. 'dess 'minneni. Han .kommer från Laholm över I Vrångarp. fram- till. Skummes- Jlövs: by. > Med gästgivareskjuts | fortsätter han: till Östra Karupi: För att få komma över Prårör i bröer. fick man betäla 2 öre & Tidströrn hade: reda på att. vid I. Klacken i: Östra. Karup'skulle |, wo visa” var Klacken' är” belägen: | | ”Vi korr Tidströin,. ”där ; hålet var som |, "kallades Klacken : o; låg. i:sidan nr ås." Tvenne- stora stenar lågoj: järnt : skilda från värandra' att |: och. ei. stor sten 1g. ovanpå: av. mindre; dock störa stenar. "Berättelse: att. här inne | bott bergtroll i 'forna.:tider: En al-lund låg. öster ut ett musköt skott - härifrån, vätest "fordoim I legat en” gård Grimelunda;' som nu" hör till "Döräestarps:| säteri nordöst därifrån. » Bergtrollen hava ; haft . med . forna . åborna i Grimelunda den bekantskap att de- gått. dit till dem och. lånat 'vad de vid tillfälle behövt". >. "Ungefär samtidigt” som” An ers .Tidström företog” siri a sannan skildring -över iakttagel- ser ' från . våra. bygder. =; Johan en '..del studier I och , iaktagelser . under é istelse + - södra: Hal lan ' Dessa" trycktes ; 1761 i Kongl... Vetenskaps - Academiens ”An: :och + författaren: har > beskrivit närings: Jivet och en del saker, |; bart : på er flå de; er. levande! som. han finner. mer eller min- dre”. : märkvärdiga. :+ Han. -har 'Klacken: i: Östra ' Karup, : 'm'. Klacken i "Östra Karup 'Tskriver" "Fischerström: '; ”Utom det "märkvärdiga berget i Våx. :omtalar; finns. ett dylikt i Ka- srups 'socken;: kallat : Klacken, : vilket inuti "visar» tecken efter 'spis, och" bänkar. :- En ofantlig I teh; somm fallit ned” just för in= gången; hindrar. ätt någon "kan kormma zdit.” ön ör 2 i : Bönderna, tala om "att. det finnes ett: guldbord; varpå i :ger en: svart, hön även, ätt äfrån detta iindeérjo :F diska "rum; går en gång eller väg under Åsenända till Skåne, dä att förbigå fléra' historier.”. +- Fischörströra har fått vå H flera: av; de gamla sägherna .om. | I Klacken: i: Han -. bara. ”nämner 'dem "mera i: förhigående- i sin "skildring: - Der' mest. berättade sägnen om Klacken : nämher Sägnen är emellertid: icke . skilt Set ":1' berg, makters namn; Men jag vet, ati det inte finns rum hos dessa tro- 1: 'ende för tvivel, :-. -'— Jag vill vara en såda > sade — Men det är du inté Din tro]; är -svåg och inte alltigenom äkta. Inte - alltid. har du varit .så på din vakt mot mig som just nu. När” jag "på nytt besöker dig kanske jag lyckas bättre, sade Tvivlet och försvännj > Hård. glömde aldrig den svarta handen. Han, rannsakade sig själv och fann, att hans tro inte var fullf äkta på alls punkter, " Gustaf LanUn »” > det finnas "några unt?”- i: själva ren ntligeri dit, sägery. - man" kunde" gå in emellan dem po Sjåtes till så var det: dock ögon, som. följde” svénskarna. ” [ha den”. danska : härens, ögon," ty värje, svensk truppförflyttning inrapporterades : na med, nästan : osviklig säker, het. Så : kyrka; över. markerna västerut]. mot. Kärr. Man undvek. så vitt |; "möjligt | För. trossen var det. allt. annat vän lätt att taga sig fram och "Tuve och Jon kom snärt i bry [1 der: 'och höll gång på: gång på att köra fast i den flerstädes |. "lösa marken. ' Men. försöken . att |. smita in på någon hålväg mota- des ögoablickligen bört av ryt. skägget, ty de hoppades att fri- skyttarna; skulle. snart. nog Jåta kuskarna,” svenskbygder . "eller. från trakter "rörelser 'ej fått sy! inerligen, fast 'ängsligt. erätta he ej flytt” upp: till åsen, - då han, i fågelbärsträd. jag” vilt inte € ens nämna, dessa Np sk häxkvästar. "skott : däråt. ' U för LT. av teal. [9 tl kand. Bror =) N: man finner: en grotta ' eller j-öppning, : tror: man gärna att .denna' utgör:en ingång: i berget, varifrån man kön. färdas genom detta. "va Fö. Färden :; genom > ;. Hallandsås kunde icke- företagas av: vem som . helst,.' + 'Det.; var. .endast 'ägarna :; äv: :Dömestorp;.. som fingo lov: för trollen”. att. fara 'genom ; Åsen.: Men så. kunde "också trollen få rnat på Dömes- ”torps.. gård och” blevo: aldrig nekade "något. dä ' N.. P.. Erlén i Staffanstorp; |. Ränneslöv' utgav. 1880. en: dikt= samling ; Halländska och i?denna. bok har” tagits eri sägen om "färden ge- nom trollens boning Klacken. N m "ångerfull Tirdömt att få. ;.j även jättar. det nämligen en jätte; som bor Och fram genom klyftans beåröt. Jiga natt . : ändan af lacken «oc, han skridit, än -Men jätten dock tagit den klätt: raren fatt” om. .-hufvudet.; bakfram. på. våg halsen vridit. Omsider ti Repstagare blev. fan 'alltse'n för - SEK . sitt kall: på. ”hutvudets "vägnar så. vigt »begåfvad skall ' | Men denne gick rättfram, en.” utg . stump väre "Jofväd. od XI den ”görola grottan bodde | tydligen icke - bara :troll utan I Erléns dikt är därinne i berget. : Men många gånger. skilja sägnerna icke så noga mellans: .: ;folktrons. olika väsen, : Prostert S. P. Bexell är känd för, sin , Hallands historia och >, beskrivning, som utgavs i tre det; anteckningar. och uppgifter, ' | ingångsöppning, arp. delar 1817-1819. ' Detta, arbete utgavs. iny äpplaga 1922—1926: I: den första: upplagan. är bi- fogat, ett, supplement. med en som prosten Bexell tänkt skulle ingå i en. senare upplaga. .> . I det. nämnda supplementet till Hallands,” historia . och, be- ö verättat.. en. del om Kla Det heter” så- Junda: ”Klackestugan,. till vars benämning man ej känner an- ledningen, , har ' två. alnar hög | : Som "en följd av ett i, senäre' tider inträffat ras ;' betäckes-- emellertid "nu denna". irigång 'av er stör, till det kost ta) jätt "”binda” kusten” "får han göra en otrev. . lig iakttagelse. I solskenet tör- kar kläderna på en kort stund han sig plötslig våt igen, klä dernå har, nämligen Blivit pås tagligt "fuktiga. — Förklaringen, är den, att havsvattnet innehål. ler salt och detta har förmåga att” ta åt sig samt även kvar=: hålla fuktighet, - i Det är denna egenskap hos, sal, tet,” "hygrosk picitet, ; I synes "Jordfast: sten, som hindrar varje närmare. undersökning." : "Enligt traditionen skall här for dom hava bott: ett. ondsint: troll, som om -. julen: hit församlade en stor skara. av sina likar, vil- ka: under fröjdefullt drickande" och; glammande roade sig :och samtidigt 'störde hela" socknens julefrid” = 07 er :' Sägnerna om Klacken & är tal rika. De sägner, som på senare tid ännu. leva kvar, berätta att en » trollfamilj bodde därinne, och "störde folk talar man där- emot icke:xom,- Likaså sägnen 'eller. avslutningen: på: Hallands- | ' Man kunde: gå in allenast en DS liten" bit, ty innanför: var | ras |. någon invånare " Man kallat "snapphanarna: för av; - snappha- ock i detta fall: >: gick” förbi: Våxtorps mågel skog. 'eller :, buskmark. taina söm röt: — Håll er till truppen gub- ; Får snapphanarna, tag ; Gubbaria ” grymtade något i höra” av, sig. som”. dels. var från i nörra Halland) där friskytte- Erepp om fölket vår, uppskråm- da av. de kemska' skildringar de svenska” soldaterna. gett av shapphanarnas ', framfart. De räddå. trosskuskarna -.- blickade . efter soldaterna, om ftyckte sig ha" mycket att leva - för, . hustrun. och; barnen att dö ifrån ägde han. var. han "ute "med” bössa, för att om. "möjligt ; få tag i något vilt, . Om; en stund flög. en stor fågel. upp” ur ett Ett, skott small :och; gubben hade ; räddat” mid« [dagen et pår. där framåt. : ” truppstyrkan, ärheten kun- ; att skottet varför man . Gubben hade mladdat sin bösså och då' hän koni i närheten av 'skogsbrynet såg "han att något! sprang :upp' "ånder kronan av en kullfallet björk. fullsatt med I Hat sköt ett Svenskarna, som befuhno "sig i närheten sågo krutröken : inne. .i-" björkens krona.” och -tog 'i- hastigheten häxkvastarnd > för ”"snapphane- hattar och i "nästa ögonblick brakade - en : väldig salva iös nu " märkte "svenskarnas närhet De: övriga tross: bt a | hane ock genom ett under” "undgick att bli träffad, hade sinnesnär- varo "nog att. ej värken. söka springa undan eller gömma sig, utan spräng ut ur skogen med skjutna fågeln i;en' haånd "och "bössan i den ändra och ropade åt "svenskarna : att ej. skjuta. Dessa, som nu såg sitt förargliga "misstag, blev dock : så "glada över - lösningen: på gåtan, "att "bemött och fick fara i frid.- Men en. . sak. . Var, betänklig. som ”Säker- att. "snapp) anärna, lign ej var så långt borta skul- le av 'skot Dn ”vägledäs.. . + Så var också förhållandet. I Vindrarp befann sig ett. snapp- Kaneparti., ont' ett tjog man.:.De satt just. och: spisade i en gård, då' skotten ekade upp mot åsen: Ehuru . dé - märkte av. skotten att svenskarna. var mångdub- belt flera: än: de, tvekade :ej dessa; åsens -tappra söner. att genast - kasta sig .upp på sina hästar". för. att göra sin plikt för. sitt fosterland, randot i. den sveniskå 'sty kan : Varsnu "tvehågsen om bästa :vägen, men då syntes en rytta e närma sig i full galopp. Man förstod strax att det var en "ördonnans; som förde viktigt |' "meddelande. Framkommen lämnade han "en order 'oim att kompaniet" stråx skulle” gå” till | Laholm för vidare order: "> i Det var med” stor lättnad "bland . både befäl "och meniga ”man nu fick göra helt öm: och [tåga bort . från, det getingbo åsen: och trakten däromkri g Ma N "DÅ man nu. | skulle gå tillbaka gjorde man -plötligt er ”hertisk upptäckt. "Er avitrösst kuskarna låg. svårt sårad vidt sidari om” "sin vagn. ' Hans hu vud . var översköljt med blod, därtill hade han ett djupt stick i: bröstet efter en värja eller kniv. ' Haiv var sanslös då man fänn honom men. kvicknadé' till: då man lyfte upp honörn. 7 "Man trodde först att någon snapp > Varit " framme, men då kusken började” göra tecken med: : handen 'hedåt ns k .vångaväg samt : viskade" osam- ”maänhängande , meningar .' som tydligt avsåg de båda ölgubbar- na” foch då. man hu fann att desse ' var borta, gick ett jus Jupp för 'svenskarna. : ' En våldsäm indignation över | dettä > nidingsdåd ' hördes över- allt” bland -svenskarna "och alla yrkade. på att Tuve” och Jon: skulle eftersättas, Då kaptenen - ansåg att. båda gubbarna sannolikt” varit spioner, söm ; det vär av be- mot björken. Gubben, som först -tydelse att få tag på, ansåg han sig. ; böra taga risken av att låta kompaniet genomsöka -marker- nå ' i: dalgången. vid Stensån. "Militärt. sett. var” förlusten av en': trosskusk ingen; = Tröss- kuskaf kunde man få var som helst i'så stort: antal att man kunnat ”utfodra ” svinen med dem. Men ett par så arga skur- kar,' som Jon: och Tuve tydli- gen var, borde; till nästan varje "pris :fasttagas, ” sig själva till É straff ; och .. andra till varnagel om antingen hängas: vid allmän Väg, 3 eller .halshuggas,' huvudet på ett staket sättas. o. kroppen i: hög och hedenjord läggas. I bred linje börj ade man nu genömsöka markerna me Stensån.. be 3 Under: hela tåget från Vallen Kade. Tuve och. Jon. sökt. hålla sig längst tillbaka i trössen. De planlade om. de: skulle. våga rymma vid lägligt tillfälle, sär- :skilt som de. hoppades .friskyt-' tarna snart skulle höra av sig. "Jon i blev därför: alltmera misslynt då ej något: syntes i ins träffa.” i Vad i all världen går . åt våra pojkar, sade han;' som ej ta tillfället i vakt. och." ge'sven-: 'skarna .' vad". de. så Jänge” fö tjänt? «.- I nästa ögonblic! Jägarens skott. wi våra pojkar: här. :.Gubbarna 'vred. genast hästen :.in på” en 'vångaväg:. mot: Stensån:"..: Om några". -sögonblick - här. vi. fris skyttarna +. här,” menade : "de, åt; men Jon :villé 'töva ett ögon. "hade -länge- frågat efter sven. 'skärna:: - Men finga: friskyttar "syntes till: . = Vi kör, sade Tuve; så har vi snart häst. och vagn i säker- -andrå 'skarnas' tarnå. : salva ” mot: Häxkvås. Nu : skulle Tuve: köra, inger: av .denm' observerat varit efter dem, körande; Det var bez tänkligt, -ty om:han: kunde rap- portera vilken: riktning 'de rymt ; Han villé Så skjuta skottet skulle tillkalla svön- skarna. Han sprang bakoin ho- nom. och högg hönor omr str pen för att hindra honom sk ka på hjälp, « sam ck upp sin täljkniv. och-1 nästa ögonblick Tuvé; Nej, ” nästan ropade döda. ej: Korioin, han är (Forts. 'å sid. 8) Men. att. trollen. :voro- ondsinta- ot Nuys sade: Tuve glad; har! Tuve ville genast förtsätta ned- 1: blick,' ty'.sköttet i" häns' pistol” samma veva. följ jägarens lig skott åtföljda , av..sven-.).: skulle trosskuskeri "varit dödens! | om 'ej Tuve huggit tag i Jons]: spänning som håller fast. dammpartiklarna vi vägbanän. ' Man. kan "också birida vägdam- met genom klibbverkan . wänder då sulfitlut! "= nat intressant på vägområdet berättar förste; + byråing. PI Hubendick "i vä byggnadsstyrelsén iverkets per sorialtidn.: BL a. upplyser han” att dammbindningen av” våra” vägar kostar i runt tal nästan 20 milj. kr. om året; Det är ju” vis. är dammbinda där 'vägatna passe- rar” samhällen och . bebyggelse, Men kan det verklig. vara vet- tigt att kosta på så mycket för. dammbindning. av alla sträckor där ingen bor.. Vore. det inte i stället? Misstag, säger byrå- ing. Hubendick. Dammbindnin gar är en strålande affär. ket bara fick så skulle vi damm binda mycket mera av 'vägnä- de dem: Jo, de skulle gå upp i rök, bokstävligt talat. minne” barfrostvintern :.'1946—. 1947. "Vägarna var inte under den vintern äckta- av ett 'skyd. dande lager a av is ällef” snöj vår för trafikanterna och nog klar gades "det också på dålig väg- , hållning. :Men, de skulle bara a- nat att den 'barfristen. och dess följdverkningar " kostade,” väg- väsendet bortåt 40. milj. kr. Be Ioppet. är, kanske vanskligt att. precisera.-.. Men genom, rent : praktiska: bedömanden har -man -funnit,., att: det, dammiade. bort minst . ett” halvt. års grusning; Det har tagit två å tre år att . ;ersätta et vi då. förlorade. . Kvinnor sover Ssämre- än männi: "Snarkande ' män är tre gånger - kvanligare än 'snårkande "kvinnor, Meh:i gengäld händer det ofta att kvinnor jämrar sig och -suc-' kar i, sömnen. Män brukar prata i' sömnen och" skära . tänder, vil 'ket.” Har förklarats bero på" att det: undermedvetna. : inte upphört” att syssla med det.-senaste äk. tenskapliga' grälet, Män tycker OM att sova utsträckta På rygg; medan kvinnor kryper ihop som vett: SS Av en nyliger -företagen' Un ersökning ; i Danmark, Norge: Sverige framgår; att männi: skor som lever i:ett harmoniskt smedån "änkor: och : frånskild. mycket "ofta", högljutt : klagar : 'och> de ' flesta" lähger nervositet ' Människor" : tar. sex sömnmedel medan, de fyra återstående: fin-: sitt öde” De som är lyck”; Ner" tror: Sig lyckliga —= regek storartat; . medan ide, som anser sig vara jordens o a Mite skägg växer så fort att. ste raka mi er mm gen I ig. två gånger k nia nat vär väl Mmitt.-växer.-bå fort så MA: g måstér raka mig en sag i förväg. lus en bång. eller väg gen Yi "Hallandsås : :vid 1 Klacken, :” Men "det. talas också ont att snapphariarha höllo sig Su berget och: det. "kän: säkert vara möjligt. vägarna | men ' frampå kvällen. känner" ktenskap sover bättre: än ogift” det närmaste bort gömda därinne i Klackestugait ” på "råkar" trilld i spatt. på västs” iv Härom och: om mycket an-' förskräckliga pengar. Naturligt 2 dét ” ofrånkomligt att” bra mycket mera ekonomiskt SS om trafikanterna höll för näsan Om" ' vi väg-och " vattenbyggriadsver-. . tet och ändå :tjäna på affären. —- Ty vart skulle våra grusvägar ” ta vägen om vi inte dammbun- - De flesta har väl ännu igott a för -det..dammniade fruktänsvärt. | Naturligtvis. var det otrevligt : vera sömnlöshet. På. det /hela tan, > sover kvinnor bättre än män, Nn .£om anledning,.> SPå tio sömnlöst Al Komma varelser här svårt för - a omma: til macl men. så kom" en 'trosskusk, som It nte hingen. SN r ingentihg ad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.