NN Yördagen den: 26 avgusti 1950... Markaryds-bygden Laholms 'Tiänjnga ”Iokalredaktion, Markar yu Villagatan, . Redaktör: SVEN B, JONSSON Tel 150, Tack: Till Laholms : Tidning för den : praktfulla blomsterkor- gen, - till" släkt 'och' vänner . samt syjuntar i södra Århult för Presenter, . > penningbelopp, blommor och telegram samt tal och sång på: min högtids- dag — mitt varma och inner- . liga tack. > te : inldar "Wickström, Inbrottet i i I Hälsinssons 'charku- teriaffär.. vilket ägde" rum för c:a 14 da- gar sedan, har nu klarats upp i och med. att. polisen i Häl- singborg. tagit två återfalls- förbrytare, vilka erkände 'stöl- den såväl hos Håkanssons som i. den : parkerade" Personbilen. 'Tjuvarna erkände även stölden av en cykel men denna sak kän ” ner polisen; i: Markaryd: inte: till - Markarydsidrott > Timsfors' "reservlag, s . reser "till, "Örkelljunga . för match i ”Hordvästra. pokalserien Bollklubb: + bolinalen 3 kall: sutkämpas, Med de takter: som”TIF visade i sön . dags torde ' TIF. avgå-”med ' se- och vårt, tips. blir, 1-3. Green, : Sune Kronkvist, Folke Nilsson; Kurt”'Simonsson, 'Stu- re Hedberg, Lenart. Kristenson, Bertil Jonsson, Karl E; Karlsson | Sven Äström, Tage Kronkvist, Adolf Nilsson. es ! Markaryds reserviag: ' avreser med tåg” från” Marka- ryds statiori. kl. 14.45 på söndag till Örkelljunga. Samtliga här, torde vara orientering i vid stationen senast kl. 1i4.30:| på Stortorget i morgon, kl. 7,45 Gunnar; Persson, Kjell Karlson, | för resa med buss.” . nedan uppräknad Rune Gustavsson, Börje Johans son, Edvin Södervall, Karl E, Johansson, Inge Melin, Bo Borg, Lenart Johansson, - Kaj Andersson, Sylve Hallkvist. Re- server: Lennart Larsson, Kaj Branting. För de båda här upp- räknade lagen." gäller att om förhinder för. deltagande finns så skall detta anmälas till uk senast Iördag middag, ' Markaryds IF” svarar . ensam för sönd. fotboll och mäter därvid Delary IF. Matchen spelas kl. 14 på Skär- sjövallen. Markaryd och Delary har hittills. inte skurit några lagrar. i årets serie och de lig- ger 3 resp. 2 från slutet. Genom en. seger för MIF har emeller- tid laget en stor: möjlighet. att gå upp ett par. pinnhål och :vi är säkra på att pojkarna, som nu för första gång. kan mönst- ra : ordinarie" ' laguppställning, skall. visa fram sitt' bästa spel, Vårt tips 4! til Markaryd. » Laguppställningen : blir: från mål: ' Sven. Johansson, 'Arne Persson, ' Arne' Dahlberg,' Rolf Hansson, "Kjell Hansson, Inge Rahm, Ingmar ”Ebenhart; ' Kjell Forsberg, "Harald; Svensson, Tuve Bemhöltz, E. Gc Jonsson, Reserver: " Lenart . Johansson, Börje J "Johansson; : VET DU'.VAD.”FRI FART ÄR”? > Begreppet - ”fri fart” är inte liktydigt med :>”vad motorcykeln tål” ut- an : innebär, - att "farten +. skall ”lär.nas efter trafi-: ken och vägens beskatfen "het,. ' Omkörningar: i kur- :. vor, backkrön samt på bro "ar :och viadukter dömer .” den .. omdömeslöse motor- Halmstads: OK:s Slättåkra” "samlas LOCKA fn: hättig” "eldsvåda "utbröt ; "strax innan kl..20 i går i Os- -bult, Markaryds socken, där den 's.ki. Carlssonska villan på omkring en timmes -tid-jämna- ” des med marken. . Då'villan stått obebodd: omkring 1 och ett halvt år och att personer jakttagits i densamma - bara . några min, innan. brandens ut- brott, har det hela fått en my stik, : som... : kriminalpolisen : : Växjö just håller på med att försöka skingra. . « Ett ögonvittne. il 'sdäsvädan är lantbrukaren och handlan- den Carl E, Carlsson som har sin mark gränsande till den brunna byggnaden." Hr Carls- son omtalar för LT att han var ute på ängen... Därvid kastade han en.'blick bort. mot. Carls- soönska villan och: såg där en blågrön ' personbil. "Han såg ä- ven personer;'' som gick från "och till villan, Bara några min, därefter -stod villan i brand o. bilen ' fanns inte där längre, Även andra personer hade sett bilen men olika svar lämnades då det gällde. färgen på den- samma,” Markaryds - brandkår var strax på brandplatsen med två motorsprutor och inriktade o- medelbart . sitt ' arbete på att begränsa 'brandhärden till själ- va villan och en övertänd eko- nomibyggnad i dess omedelba- ra närhet, Detta lyckades ock- så och det får förutom brand- männens ' resoluta > ingripande tillskrivas en gynnsam väder- lek med vindstilla. .. Hade det aldrig så lite blåst och vinden varit sydvästlig hade stora ska dor kunnat inträffa då firma Carlsson och Nilsson har sina fabrikslokaler och grossistlager i denna riktning, Mell, fabriks- byggnaden och den eldhärjade byggnaden fanns tät skog. I var helt uppförd i trä. delen, av byggnaden byggdes av : grosshandlande Josef Ja- . 1 des till över 300 sty =. E MASSOR Av: ”ASKÄDARE: "Då byggnaden s Omedelbart antändes 'och förvandlades till ett enda '.eldhav: blev. hettan fruktansvärd, Elden : kastade sig 'därvid' över till några träd och. buskar i' riktning mot. fir- ma "Carlsson" och ” Nilssons ; an- läggningar, Brandchefen Hans Engdahl såg detta och försök- te släcka - med ' vatten från brandbilens tank” men ' hettan blev övermäktig så att hr Eng- dahl - lyckades inte. draga sig tillbaka utan föll omkull av- svimmad och. fick släpas bort av tillskyndande personer, Den. brunna villafastigheten Södra kobsson för omkring 50 år se- dan och framlidne grosshand- lande A, V. Carlsson lät utföra en större tillbyggnad som stod färdig 1914. - Inalles räknade byggnaden omkring 20 rum o. på grund av sin storlek har det under sista året varit aktuellt i. samband med olika anlägg- ningar, bla, som semesterhem för Hälsingborgs gummifabrik, vilkén affär dock gick i stöpet. Under de sista åren har villan haft många ägare och bara se- dan den såldes i mars'1950 har minst tre olika personer varit ägare av den, Den nuvarande ägaren är enl. vad som upp- gavs på brandplatsen köpman Hans Sture Bengtsson, Hälsing borg, Taxeringsvärdet på bygg naden var 30.000 kr. och den var brandförsäkrad för 42, 000 kronor. ” Då elden var som intensivast slog 'eldslågorna flera tiotal meter högt upp och branden syntes vida omkring vilket bl. a. gjorde att en stor skara å- skådare sökte sig ut till Os- : förlusten" |] hän? sjönk red i flyet.. "Jons sista färd, oldaterna-- . stannade De hade order att om möjligt taga Tuve och ” -. Jon levande, -men att göra detta var ej lätt. "Liksom ett vilt djur, som- blivit. fångat i en fälla, värjer sig till det yt- tersta så var Jon medveten om en säker död i den uppkomna situationen, fast bestuten : hän- synslöst kämpa till det yttersta. Det : fanns ej någon möjlighet att skydda sig mot svenskarnas skott, men å andra sidan ej hel- ler någon möjlighet för. dessa att taga honom levande. : ' Stolt" blickade ” den; gamle snapphanen "mot sina förbrylla- de motståndare: "Dessa försök- te nu övertala honom att ge sig, det fanns du ej möj ilighet att undkomma. | ” Stalt ' och - klart: Iöd svaret: ”Kongens friskytt av Danmark ger sig ej så länge” han haver liv och! blod”. Em ryttare syntes "plötsligt snett emot Jon å mossens södra sida. Det var. friskyttarna" som nu kom. Ryttaren vinkadezåt Jon att hålla ut. :v Jon höjde armen till: tecken att -han. sett och. förstått... Ej ett ljud hör- des,'. varför: svenskarna, : som stod. vid : kanten . intet . anade. Men i sarama ögonblick ljöd en trumpetstöt till tecken. att fara var. på: färde, och :kompaniet ögonblickligen, - :- skulle. samlas. Några skott hördes nu från flera håll, vittnande". om” att. snapp- hänarna- blandat, sig i leken... : ' Soldaterna insåg nu. att de” ej kuride. få Jon levande varför. en av dem lade "sin: bössa till: kin" den. .: Jon såg: det och. kastade sig > framstupa i. samma. ögon" blick . luntlåset" 'slög i fängpan- nan. " Skottet” flög över honom och 'slogi i vattnet bakom honom. Je j kastade" sig till sidan men "skott träffade "honom i ' Med - -uppbjudande av nästa ' axeln. sina "sista krafter reste han” sig ör att med kniven i hand rusa på sina ' motståndare, men blod- - efter I skottskada benet: var för svår: Det sv: nade för ögonen på "honom och De, tre 1 soldaterna stod" rådvilla. Skulle de taga gubben ' med. sig trots att . han..”var döende eller ge honom 'nådestöten för-att.vara säkra på att han: verkligen dog? Men de fick ej länge: fundera på den saken. . En soldat. kom springande med atidan" i ' halsen och "sade att ”snapphanarria' är alldeles inpå - oss”: "Samtidigt ljöd. åter trumpetén, ande skyndsarnr samling. . Svenskarna drog sig hastigt ur skogen utan svårare föluster. De fåtaliga snapphanärna kunde ej våga ett öppet anfall på ' ett helt kompani och en halv skvaz 'dron. Under deras tåg till La- holm” kom ' dock flera : snapp- hanar till. och hett om öronen fingo -svenskarna "ty" snapp- hanarna . - svärmade omkring dem som, knott en varm som- mardag omkring ett kreatur, « Ett par bönder i Vindrarp, som visserligen" ej själva var ute som” friskyttar annåt än tillfälligt hade då de märkte att friskyttarna var i klammeri med svenskar, gått utmed sina jaktgevär "för 'att om möjligt hjälpa till att köra bort det usla svenske-packet.' : De hade' laddat :sina bössor med stor:omsorg. För säker- hets. skull hade. de vid stöp- ningen .' av ' kulorna ib "blyét blandat litet 'bly "av 'blytaket bå Hasslövs kyrka: . (Hasslövs kyrkas” blytak blev" senare av Magnus Durell omlagt. å Östra Karups. kyrka); Det ;: ansågs för tillräckligt kyrkans ' bly i en kula för att skottet skulle bli ofelbart: Men den. dagen" 'hade'de' ingen tur. Ej ens en skymt av några svenskar fick de se. Dessa, som skyndsamt : slagit till reträtt ur skogen, var sedan ute på öppna fältet där snapphanarna ej hade någon utsikt att klara sig mot dem. hult.- Antalet bilar uppskatta- - Plötsligt till ölvagnen, som Jon "Då de gick hemåt kom de all krogutrustning. Efter den första överraskningen satte sig gubbarna: glatt: till att slå upp öl åt sig. : De antog att sven- skarna måst springa ifrån öl- vagnen, varför glädjen över att supa på fiendens bekostnad var stor. — Men . försiktighet "och klokhet har alltid utmärkt fol- ket vid åsen, och efter en kanna öl beslöt de sig för att gå hem innan de' blev- knäsvaga, ty en stock "över Stensån borde. helst : passeras 'i' någorlunda nyktert tillstånd. -Senare' skulle de nog hämta". heri . ölet, som ingen svensk. mer "skulle ta en nm droppe av. : - : Då” de köm i närheten av flyet såg de att något låg där- ute. De gingo dit, där låg Jon med "en. ännu flämtande. livs- låga. . -: Ingen" av dem: kände Jon, - men, de förstod strax :att de' stod inför ett. offer för sven- skarna. . Ej heller kunde Jon säga ett. "ord: till förklaring, men tycktes: både. höra. och förstå vad : som tilldrog sig omkring honom; - varför en av, männen sadé - åt. honom «att han var bland: vänner, som, på allt sätt skulle taga hand: om honom. ;: «De båda männen skuro med sina 'slidknivar ett: par. stänger, som :de, med vidjor av snodda kvistar. fäste ihop till. en --bår. På: denna: alade; de Jon' för att bära honom till sina hem i Vindrarp. ': : Men - de hade- ej burit : honom ..många steg för- rän. de" förstod döden "var, .o- medelbart ,. förestående, sanno- likt påskyndad av påfrestningen då Jon lades' på båreni De satte därför: "ned båren'. samt: togo. av sig ”hattarna och läste" gemen- samt .en: psalm. i Då de slutat | fann de att Jon var död, ? Här Y eh. av. södra” Hallands Vackraste. "nejder, strax under den". mäktiga: : Hallandsås, fick gamle- snapphanen ; + Sluta "sina dagar, ensam: och okänd. : Helt visst 'var-han, såväl som Tuvei nog i allmänhet mindre väl ans sedda. sitt :> tidevarvs utskum: bra "att". han "saknar fel, är ingen så dålig att han" ej har någon god:sida.:' Jons" kärlek till sitt. fädernesland, hans "vilja att: offra allt för det, uppväger mer "än ' väl den hårdhet ' och råhet: han ” otvivelaktigt många gånger "gjort sig skyldig tilll: "Det var. hårda tider: han lev- de i-och mycket i vad" sägen och tradition förtäljt om honom tyder på att han varit närmast fågelfri ' samt fört ett' ostadigt och kringflackande" liv, Men det "var många foster- ländsvänners. öde "särskilt efter snapphanekriget 1676—1679. Då det i en kyrkobok står anteck- nat om en friskytt, att han en lång tid har hållit sig från så- väl kyrkan som! sin bostad och slagit "sig på snapphaneri och skälmstycken, så betyder: detta ej att han var en dålig männi: ska! ". Men många . hederliga människor måste i- åratal, ja kanske hela "sitt återstående liv därför att de bevisat trohet mot sitt gamla: fosterland, i detta "De båda” döde okände mannen ' upp till Vindrarp. 'Att han dock skulle komma i kristen jord, ' (ehuru utan” ceremonier då. han "vär stupad) :”var . alla -överens om, Emellertid "kom Tuve, som haft tur att klara sig undan: sven- skarna upptill Bondåkra, där han fick 'reda på.att en okänd man blivit” skjuten på Vind- rarps fly..' Då han anade sam- for 'han -till :Vind- kompanjon. . Det blev nu Tuve; med ett: knappnålshuvud. av. söm", fick ordna om att Jon kom i :kyrkögården, vilken är ej känt, samt göra den tunga plikten att" till Jons anhöriga framföra” budskapet om hans död. NE Tuve lär: ha återfått både sin häst och vagn "och egentligen borde han väl känt tacksamhet mot Jon, ' som i hetsigt lynne drog kniven - mot honom, ty hade han följt med Jon hade han ' troligen fått dela dennes Men likaväl! som ingen är: så; SS Snapphanens dotter” Den' 26 febr. 1658 hade fre den i Roskilde slutits, ' Sverige fick : "då Skåne,: Halland" och Blekinge ' samt Bohuslän. : Al- drig har en smärtsammare för- lust drabbat Danmark. I moder- landet rådde den. djupaste sorg och i de; erövrade landskapen var. sorgen : åtföljd av förbitt- ring mot Sverige.” Det skulle varit "underligt om det ej :varit så. : ”det skulle väl varit 160-Å6" samt”, för att citera ett yttran- de av” framlidne kronojägaren Högfelt i. Oxhult, Hishult, ”om våra förfäder varit så äreför- gätna att de' utan vidare bytat fosterland”. | > Så illa var det Iydkligtvis ej, som > några |: hävdatecknare fi missriktad fosterlandskärlek' 0. i. något fall, enfald velat påstå, att folket med jubelrop hälsade svenskarna, 7. : Nej, nej, bitter sorg rådde i. våra : bygder över krigets utgång.: : Kärleken" till det gamla fosterlandet har. ock- så aldrig helt försvunnit bland 'snapphanarnas' ättlingar. Ty vi kan : älska” och värdera Dan- mark utan att troheten och kärleken till vårt kära Sverige blir :mindre därför.:s.s = < «I Jons stuga i Såghusdalen var det mörka och dystra dagar, Husfadern, den”. stränge men dock i grunden" gode och plikt- trogne. Jon, var. ju, död sedan månader tillbaka. :. Sonen Lars var sedan. länge : också ' borta, var visste ingen. ., Modern Kitta var:nedbruten av alla des sorger, söm: drabbat familjen... >. ss -sOch Marja?.. Kanske var hon den." som ödet. lagt den tyngsta bördan "uppå... Sin” plats i Ladt holm, hade, hon. ”måst lämna” un: der .. brydsamma; förhållanden. En. liten” flicka låg redan ' vid hennes bröst. Visst- kände hon modersglädj , men” också oro, Magnus .hade, ej. låtit. höra” av 3 dan han den :17 juli: 1657 t ett "kärleksfullt avsked av "Ej kunde hon tro” "att "sviket henne, men vem hån usdal len år | måste a stå" i ”skögen, med Hatét. mot. dem, som på 2 et eller annat sätt gått svenskarna ärenden var så starkt att blotta misstanken om svensksympati var livsfarligt" Marja, som äl. skat en svensk dragon fruktade ständigt för sitt och barnets liv. Nu var därtill såväl Marja som hennes moder utan existens- möjligheter. . daglig gäst isstugån.” "Svält och nöd var Någon krogrörelse gick ju ej att driva, Några. varor därtill gick ej att få i det utsugna landet. '. Under allt detta. elände var Magnus. svenska": den i sDanmari arméhs lysande "med om bragder, undér Carl Gustaf. I flera heta 'strider fick .Mägnäs tilfalle att" utmärka sig,' men under. allt beröm och ära han | skördade gick hans baka till Marja: Ständigt” hjärna med det problemet hur han skulle få tillfälle att kom- ma över till Halländ igen i för att träffa sin hjärtåns kär, Men det såg mörkt ut att ännu på åratal komma hem; bry rddé'” "han Så kom i juli 1658 en möjlighet att, som kurir i angeläget” uppdrag kom- ma övel till Sverige, "Uppdra- get var farofyllt, men Magnus var det. ; dock: mannen tt utföra Efter" väl utfört t uppdrag &r- | höll han tillåtelse att för egna | engelägenheters ". nägr; ar vårdande annärs "var det andra 'Carl X Gustafs-kriget börjat. djupa skogar, :; Genom "ödsliga .' hedar, red så den: tappre 'svenske dra- gonén” upp” mot 'Halland. i k "I Jöns” stuga blev nöden : allt | svårare: "Det var en "hård tid fat för” alla; ty strängt. taget kunde ej "någon äta' sig mätt i 'orten. få] ' veckors ” tjänstledighet, 1657 fades I med en liten "sked ur'en mjölkskål; Men vem satt här . vid sängen? Jo, Magnus. Somi ' en dröm kände Marja hur han tog henne i famnen oh tryckte en kyss på hennes läppar. soc — O,. Magnus, viskade Mar” ” ja svagt, nog viste jag du skul ' le komma, meh' vad jag gråtit och väntat efter dig. "Det 'var i sista stund Magnus kom. 'Kitta hade gått bort för att om möjligt skaffa litet 'mat men hade ej gått långt förrän hon mötte både Magnus och en ' hustru från Hov, som kom med litet mat och mjölk till dem. In: komna” i stugan fann de att. Marja var borta, .Gripna aven aning > sprang "de: till ån, där. | Marja låg” avsvimmad. a . Nu: tog ju: allt” en lycklig. vändning. "De hade ju fått både mat och dryck och Magnus ha' a de kommit hem. Sällan har väl så glädjen någonstans, : : varit. stor, som i den lilla stugan I. Ränneslövs prästgård satt' kyrkoherden herr Nils vid, sin' skrivpulpet. Över hans fårade", lägrat sig -likt 2tt mon, Gång" på gång stödde han” handen mot pannan och suckade djupt, Vi .ket elände hade ef koi fört med | sig, både Ieka K andligt, ” Herr. Nils "var en "god man, som sörjde” med: de” sörjande nu kunde 'ej någon vara glad: "Svår var den" lekamliga nöde Varje dag stod flera tiggare” vid", häns dörr... .Fögas: hade dock" prästen att ge. Så gott som in: genting ” kom till prästgården: Ej heller "var - den gode herr” Nils den; som tog ut den 'ytte: Helt - säkert” hade: Marja” och I: Så skärven: Nu fanös' det 'snart hennes” "barn "omkommit, . av "heller. något 'att taga i det - svält" om' "ej en” makt: funnits; :utarmade ” landet."" Nög "skullé” f som mitt ibland allt hat :för- mått hålla ' kärlekens" eld" brin- nande” i. raänniskornas hjärtan: Den ' eld ' som” Jesus, världsfrälsaren; :tän hatfulla "jorden rkaniej Den" skall. brinna :ti den ' an. i: Med .' oro : vet om” han ens var i livet. och: ängslan såg både hon: och modern framti- .Trakten var "nästan slut : och en- dag skall' denför: tära : hatets - mörka lågor .och samla mänskligheten i- ett uni- versellt.." broderskap :.där, alla ] i han enligt laxreglementet av år .1645 ; ha tiondelax från. Udde. kulla, Hov 'och Kungsladugår-. 16 herr. Nils' begagna sig av.en” . | rätt. som av svenska regeringen”. Sea i , a ansikte "tycktes : bekymren ha Val och gladdes med de' gladå, men efter krigets. slut hålla sig un-]|- dan i 'skogar och klippgrotter,f helt utarmad av/ kriget. Många annars ; besuttna bönder stod vid ruinens brant. - Livsmedlen kade "i" stor utsträckning bort- förts '. eller förtärts "av :krigs- härarna." Det moraliska : för- fallet var oerhört, 'Sådäna grova : brott :som, mord, rån, sedeslöshet och: tjuveri var före kriget. sällsynta. Nu däremot. skedde nästan dagligen de åv- skyvärdaste brott. Det” blir- så Confutses (Kinas store mästare) örd då :han på en fråga av hans lärjungar svarade: '+:”En. man med upphöjda ideal kan kom- ma i svårighet, ja t.o.m. ' sakna det nödvändigaste, men :då en man "med mindre rena ' ideal kommer i 'svårigheter, ger han rum : för : tygellöst självsvåld”. Så talade den Store Mästaren, den vise Chung. : För ' Marja var: ställningen farlig: " Hon hade gett sig åt en soldat i "den hatade svenska armén. vet os nen nes. Hon, den tappre snapphanens dotter, khade' ej dragit sig för att inleda förbindelse med :en .av fienderna. "'' Vilken föraktfull varelse var hon ej. = Var hon" gick” skrek - man svenske-horan efter henne, Hur osant var ej detta. ” leken mellan man och kvinna en av Guds största och. under- bäaraste ' verk? -. Bryter ej kär- leken ned de skrankor resta av ras, ' nationalitet, religion och social ställning? -' "Visst har människorna - dra- |. git” Guds verk i smutsen" och många dogmatiska, fanatiska och livsfientliga religionsformer har i kärleken "blott sett ett ut- tryck för lägre drifter, men: vi, som tro på Gud som den o- ändlige - och barmhärtige ur- källan till alt, veta att Gud Är ej kär-|. vit” ytan -vid stranden. : N höjde handen, varna henne. Marja i vålnaden- igenkänna sin far. Avsvimmad sjönk hon ned i gräset. . "Då Marja åter vaknade, låg hon i sin säng i stugan. Bar- skapat även denna världen och öde," dess förhållanden: a . oa skrankor: - nationer skall. vara > Då "allt :såg hopp dock: alltid. räddnin Lagans . ur bröstet. nästan” Pad . näring åt barnet. En, kväll skepnad. -- mellan”, folk... i krig. : skrek :. efter ' mat "men , brösten Gång” på gång har: världs- var. tomma, - gick mer än en historien ” bekräftat: den” vise | gång? " Marja: ned - till ån "med barnet på: armen. satt. hon på åkanten o. blicka- de ned” i. Såghusdjupet. var ej blott svälten som ropade åt. henne att söka "glömska i mörka djup. skulle hon stå kyrkoplikt, hud- strykas (piskas) i kyrkodörren och sättas på horpallen. - något: höll henne: tillbaka : från att överlämna. sig åt ,vattnet, . i augusti var det dock slut med allt hopp. Den lilla skrek efter mat men ej en droppe kunde Marja ge henne Ett bud hade kom- pmit', att på .söndag skulle hon i kyrkan straffas för sitt brott. Nej, hon stod ej ut längre. Bort från, denna. onda värld! djupt nu då hon och barnet var ensamma. hemrha. St Hon tog barnet. på armen och sprang 'genöm, dalen mot ån. Ett. strålande månsken låg över nejden. såg hon vattnet blänka likt en spegel. Nu stod hon vid kanten. Snart skulle allt vara över. Men vad var då detta. En stod på vatten- -Då net satt i mormors knä och ma- som ville han (led lämna Då. den lilla > Tankfull - Det Snart "Men : Ned i . | var trakterad av dessa uppdrag : åotliet "|. dessa tider "då 'de' ur Tia kvinnorna” Jä ällah blivi tvingade; Degneny' sonr ej heller såg i kyrkoherdens' iystnad 'e möjlighet alt komma från be sväret. - Han - fortsatte” 'därf att alldenstund' Marja haft Nn. ställning i Laholm, sämt därstä des bedrivit skörlevnad" tillsåm mans” med. dragoherna och där- till "hennes " fader. varit en ' lös: karl, som' tidvis bott än här än där... I Söndrum. dit han' när: mast : hört innan "han" kom" till «' Savarehiet' troddes 'han'rånåt ” och, . slagit. ihjäl skeppsbrutna." Prästen teg fortfarande. Deg- nen skruvad 'sig oroligt: på "sin tavla (stol). '' Vad. skulle" han dad i snapphaneri var ju, blott en merit för honom; Både präs. sten' och degnen ?; var dansksin- nade, Då slogs dörren upp. In trä ns de' en ståtlig svensk dragon. Han : gjorde”. en” stram honnör' och lämnade herr Nils ett pap= per. . Då. prästen -vecklade. upp ” det såg ” han att det var. från ryttmästaren; på Lagaholm och innehöll : en befallning att nä sta söndag till kristligt äkten> skap viga välfrejdade och tapp-. mtd Nu äntligen .Gestalten tyckte sig re dragonen Magnus,” som, sig. väl skickat och med heder o ära tjänat sin kung och foster. land i kriget mot Danmark, samt ärliga och goda fungrun. Marja 'som här på Lagaholm ” hös herrskapet tjänat, ärligt, le Magnus redan om några da= gar avgå till hären igen varfi - vigseln ej fick uppskjutas. Herr ' Nils drog en suck av ' lättnad. Så var det åtminstone '” en stackars kvinna, som slapp” (Fort. å& sid. . plikttroget oh flitigt. Nu skul-”” ; | Såghusdalen den kvällen, NINE mer säga, att Jon varit inblan='. .. . , : > . NN : t - | a r vo a id 5 - : Zz s. é oe > d . An A FNVSTVIUTTIVTETt Av sanne UEUPERRUEOEERECECEREEER TR RETEEEUCEEEOLOT na . A äs dutnåndad rid ån re
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.