Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
Otöd oroade (enterpolitik! em Vid valet - av leverantör för Eder Eldpering, ne or un förminligast genom att. vända” len ti 2 LUNDINS : Då AN. : & HER REKIPERING / väljer > Eder Förmedlar i överlåtels | Kör PRE | er av. lantbruk, arrenden - och 5 on Ae För ned redovisning. Kontant aller > Låg bestämd taxa, Kontor: SLAKTERIET. : Tel. Namnanrop: SLAKTERIET Efterfråga Fostighetsfr AT tt politiskt, val är ju alltid : en betydelsefull tilldragel- : inom”. ett : folk, . varvid Den framsynt: dördbrukare tydligt värsel härom: en Kanske; har vår: | Föreståndarens bostad: Tel, 5683, mc en "tidsrymd. framåt utses Filial i Laholm, "Tel, 725: fon oo. | de; verksamma ' krafterna för . stella äispostttone och stats- ot > cha ”makternas direktiv ifråga om. ve - | — et .. samhälleliga - arbetsfältet : vår utrikeshandel. under senare" tiden : visserligen ståttri över-' "ensstämmelse" med, teoretiskt: ; och folkat samtidigt bli i. till- fälle ge tillkänna ein uppfatt- f ören ingen - J [ TT | | | |] Hl j i | | HL EN ning hur. den politiska kursen fationalekonomiskt! "tänkar.de, Sö 5 i bör läggas. : I "men mindre, : beaktat, de icke Nn EE SN | Det val tom nu förestar sår 1 gr äm ge fa vallem, Läntmannaförening = NO ;Nelefon, 52 och 100: ler : närmast” uppsättningarna ilket; under; I kerligen stor. anledning” till ber samtidigt - allt högre hotfulla ovädersmoln; vars ' urladdning gom; "från! alla: håll grundan” av det ekonomiska lä- Tel. 25 - 225. FODERTRAN, HÖSTUTSÄDE mim, hänvänd Eder till oss. LANTBRUKSMASKINER alla dag. Reservdelar. llulsnfens jaa ” Lakolm" Filial i Knäred. Tel 105. . kd Be som 'vi- glidit: in i och vore i männhisk - skorna med stigande oro tnjuter +; en + sådan aktning hö 5 -erad Välbetärjt - pan ö cl - od si ni sn iland NN inom landstin samt. ki | 3 ; h Sc s MM . - . ska ar ir g samt kommu- "detta" tidsläge”i synnerhet va-" ENE = | Så pa trygghet. nal- och stadsfullmäktige: Men rit. framträdande på grund av I SPANNMAL. = . FÖDERMEDEL . :— GÖDNING. td = dej det får: samtidigt. sin politiska "det pressade läge.och;de.onor-: > Insänn MASKINER. — REDSKAP samt 0 dö TE = ja Ör innebörd, 'då valrörel " : mala; förhållande. som kriget ', övriga. JORDBRUKSFÖ RNÖDENHETER ål . = fö fra ramt iden” geras av & politiska. oa än Verner. Andersson bringat länder och folk.i, Det I AR . | : ÖS na, part er- fl i Köpinge; tidigare: riksdags. vilt synas som utbytet, av vå- : : Tiagr Na PN sn ; i Md '. : Many. är .som- bekant .sedan 4 ra > handelsförbindelser:'ekono- APROPA JORDLAGEN: EA Jå Ir i An I Di Vi står I inom 'vårt land i den =>; många år en- av -bonqeför- '-Miskt-sett icke. alllid "varit så SR RN 7 : RASER ] ns ut' ig till Din bygds. 2 - nactid mitt uppe' i samhälls-/ bundet", "représentanter ;) förmånligt / i för "oss. > Härtill [- . 4 : | uppgifter av väldiga mått. och an ästinget. Nu står han som kommer, att vår nationalekono- 5 . ci j O R D. B R U K S K Å SSA stora: ekonomiska insatser, Vid "första namn:spå. Höks BFis miska > guldgruva. tyvärr: icke dejor M år horisonten ute i världen stiger. samtliga 1 an ästingslistor.. "| saknar. botten; :Detzfinnes sä- i J emotser,.. , och.:'.om den "skulle: komma, ” kan dén äventyra: 0- : mistliga "värden i den” väster- ländska kulturen, .- . : Inför . dessa; perspektiv här: : man en stark känsla av att de knappast är någon tid att för. spilla på"småsint och ofrukt bart partigräl,' därvid man läg. "ger ner: betydande energi i 'at påvisa "motsättningar : mella; "olika. befolkningsgrupper: och: -åskådningsriktningar. Vore. de icke , mera framsynt "och :om- tänksamt att söka få tillstånd. ett närmande "emellan. de par: tier inomr vårt land som 'grun dar . sig på de politiska ideal vilka kan :innefattas-i: begré pen frihet och deriokratit' "En samverkan" över par gränserna vore så mycket me-. ra' befogad som det vill synas att vi —-om inte precis förlyft vid > -ätbyggandet av. vårt folk: oss — så dock allt för litet be- | hem,- Tecken på att vår natio- aktat de: ekonomiska lagarna | nella ekonomi är ansträngd äro |. "7. "och: ett sådant =, förtroende tierna emellan,” om -«. Hormmunalman är. han ett starkt namninvueot läger. I denna” artikel. utvecklar Verner "Andersson. sin syn vv på: en del "aktuella problemi ;' Hans kloka och" zansade ord är värda” att: begrunda." =" Det levnad; nationerna. ånyo en gång & synes gäckas. positioner : bli” vårt folk : fastän det nu synes” råda gan- ska god överensstämmelse par- rörande prin- ciperna för” vår: utrikespolitik, så : vore ett samarbete" av stort ; värde, när det gäller det prak- . tiska": genomförandet”. av. dessa principer” ijett så "rörligt tids- + så "mycket mera som människornas ” förhopp- ringar. om en' fredlig samman-!? emellan, 1i bärgning. : ur det. skogen ”öch : detta spända. läge kan ett miss- > : | tag i våra utrikespolitiska dis- ödesdigra för): "Verner Andersson: > | - är för de 1 "ordentlig bety' vitaminer, - har mjölk förmågan att i barne ns utveckling.” befrämja TELEFONER: : Kontoret: 4502. - Mjölkaffären i Laholm. ef t uppväxande . släktet . av utom- delse. Genom sin rikedom på pögv ärdiga äggvitor och salter . synnerlig - Brad. — Halmstadsortens Mejoriförening 'Orderkontoret:. 4500, 4501, talar riksdagsman Tjällgren ” rden, t. "dr Hedlund möd endel av det stora blomste VITS TETFIETSFEOv SUTETVYV och I kh. å bundets rilsedagsprupp. Nederst t. v. gratulerar, SLKP- arna Karin Collin och. Gärda- Sr meeför " Svensson. Dh. dr. Hedlunds gård 4 Mo med flaggan $ topp: . "väg som inte använts på £ flera pa gårdar, edra td : . : . l - H : [4 ” 4 ' | - or . . s S , N - ; v Q ryvvi FFEFTTEEVESSVTYVEUTTSYCVEFETSTYYTTYEVVTYTTvTtTEYT TT TG VTT bd skrud dra fra STEEN FST VETFTETGUTYTIVY SUIT FIVE TITT VVTIEV FYVTIVEVE YVYVSTETSTISVITTTERET? deklarerade Jordbrukarna — inte > jobbar- na — skall äga jorden och sko- gen,:: skriver ' SLU-Bladets ' re” daktör- Thure Mattsson: i Fal- | kenberg, efter en reportageresa i :södra Småland, där: han på ort "och ställe” iakttägit'- verk» ningårna (av de" massköp ' av gårdar,” "som "icke'jordbrukare verkställde innan jordförvärvs- lagen kom till; Fabrikörs- och disponentgårdarna där neré ro- 3 som” både vill, och kän; ta sin Jorden ger," skriver redaktör Mattsson, LA I sitt nuvarände skie utgör många av Gem: grava. anklagel- ser om vad 'som; kan ske när friheten missbrukas; Jordför- 1 i värvslagen kom till för att hin- dra icke jordbrukare att roffa våt sig bondejorden. Det kan in- e ” hjälpas -.att;högerns- ofta " jordbruksintresse ' kommer ' i underlig dager när "man ser med vilken frenesi just Det är en ny typ som efter- trätt odlaren-jordbrukaren. Hr - Mattsson . låter sin kronoberg- ske följeslagare berätta: ve — Den här åkern tillhör en gammal släktgård, som varit i 'esläktens ägo" sedan 1700-talet. Skog och åker utgör samman- "> Jagt 180 tunnland, Tjugo tunn- ” "skiner.; AN land lades "under. plogen; . Du ser . vilket oerhört arbete” der odlingen kostade. År 1943 fick > en fabrikör, . som "tjänat :mas- sor av pengar under krigskon- junkturen, , sina ögon på går-| -den. "Han ville placera sina ” pengar där, Fast egendomen är "säkrare än feta bankkonton i orostider, 'Jordbruksegendomen kanske allra säkrast, Den kan aldrig helt förstöras ens av det moderna, krigets förintelsema- Fabrikören, som för- resten är ägare till ytterligare ett tjugotal :jordbruks- 'och skogsegendomar i södra Små- land och Blekinge, bjöd bra. Kanske t. o. m. någon tusen- lapp mer än bondpojkarna i hyn skulle våga sig på. Sju 'år har ” gått sedan ' den gamla släktgården hamnade i fabri- : körshänder. Akerjorden ligger. obrukad. Byggnaderna lutar mot förfall. En gammal släkt- gårds öde synes beseglat. Detta är tyvärr ingen isole- rad företeelse i denna sydsmå- .t ländska socken, Vi åker några . kilometer och viker av på en DISPONENT: "ÄGER 31 GÅRDAR, HUS FÖRFALLER, ÅR. . z RAR I VANHAVD. . pår efter" ägare och: ; brukare, : ' Istane, som friköpts ' Av. arren«; NN år. Gräset. växer över "vägba- nan. och buskarna tränger fram - över dikena, På en kulle ligger. . en : gård : skuggad av .väldiga ”. vårdträd. Fönstren i mangårds byggnaden gapar tomma. mot... oss. Det härskar en tryckande... "stillhet på gårdstunet, Ett ve=.. modigt” "gnissel från :'en :dörr-> som ' hänger : på ' ett- röstigt gångjärn " och slänger, är. det. enda 'som bryter. tystnaden, :— Nå? : ; Jag vänder: mig till min färd. kamrat, som känner. bygden, — Det här-är ett kronobo-, datorn för en del år sedan. Sex, dan sålde han det till en dispo- nent, som äger 37 gårdar här. i Jänet, Detta hände för .en sju,.. ålta år sedan. För två år sedan. flyttade, dennes arrendator.: Se=,.. dan har gården .stått- öde. Åk. rarna brukas :inte längre, -— Varför "flyttade han?, — Du ser själv: Husen får. förfalla. ”Den'' elektriska led- vc ningen går förbi därborta, men... fick sitta här med sin-rykande . fotogenlampa. Är det.att.un-'.- dra på att han gav sig :bort - härifrån? >>. se -Även denna gård är ett bär: kraftigt jordbruk, som borde kunna föda en :'familj,.Visser-.- ligen är åkerarealen endast c:a 15 tunnland, : men ett T70-tal tunnland " skog - kompletterar utmärkt åkerbruket. Gården är i dag ett graverande vittnes- mål om hur det går när jorden +; blir spekulationsobjekt. Vi tar en titt på ännu en av. samme disponents gårdar. Den: ägdes förr av en driftig jord-. brukare, som bl; a. odlade upp, en .stor' mosse, Den är cirka 14 ;: tunnland, slät och; stenfri, I. början av 40-talet köpte dispo- nenten gården, I dag växer en, . dast - säv och buskar där för några år sedan goda skördar frambringades. . ' Vi kan plocka fram otaliga andra exempel på hur det går. när jorden vandrar från den självägande bondens händer och över i jobbarnas. Det är inte endast i Småland det har - hänt. Varnande' exempel finns över hela landet, Nu är dess- bättre denna rovdrift med jor- den någorlunda tillfredsstäl-” lande stoppad genom den 8, k. jordförvärvslagen, som trädde i kraft 1946, och som i princip stadgar att endast den som själv vill bruka jorden får kö- - Filial i Veinge. Tel. 10. : detta parti försöker skjuta på " jordförvärvslagens . tillskynda- | arrendatorn. fick inte det av: , "re, : - "Iden elektriska energin. .: Han... FFS TSTY IGT RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.