Torsdagen + 28 - september - 1950 LATOLM3 TIDNLIG Dagens namn; ” LENNART, / Solen går upp. kl. 6.10 och ned kl. Nn 55." SF > Morgondagens” nämn; Solen går öpp kl. 612 och Dagens di: Fattiga regndagar fula grå regndagar' 1 gryningen ' ' och lägg er som svalka; på min panna ty den är bränd av för mycket sol, lar (PY SÖRMAN) sjöslar sköler:.. Fel Vid ett. husförbör "frågade prästen gamle soldaten B: oo Hur många söner. hade Jakok?. Den gamle kniekten, som inte var så beläst, kunde inte svara. | och kom 'i stället med följande, motfråga: a - Ce Kan i pastorn 'säga,” hur många skruvar det finns på ett om Nej, det vet jag inte"... 7, Då föreslår jag att vi hål- der oss var: "och 'en till sitt fack. H Om knivhugg och flugor: + Charles” [09 Warren, "som "varit" SLR 'med "4. den” "amerikanska radion sv? > sedan 1927," berättar i tidskriften "”Broadcasting ” 'Telecasting” -; om 2 gamla goda tiden Vi saxar Jag kommer ibåg en ung man; "som. trodde sig vara en blivande: . Noöl "Coward. Han ' hade "skrivit. : 4 spelad i radion; ”Det är bra, sätt igång”, sade vi. Efter en kort re- > petition; följde utsändningen, och . pjäsen var faktiskt inte så tokig jämfört med” vad vi själva bru- "kade förolämpa etern med. Men det var en sak i' manuskriptet, .zsom : verkligen : förbryllade mig." . Intrigen ledde tilj ett mord, Skur- ..ken och. hjälten var invecklade i en "strid på liv, "och död... tre skott smällde päng, - pang— - pangt--”Hjälp," hjälp”, skrek ' vår. -, hjälte; ”han har knivskurit mig!” + Etter . framförandet frågade "jag: .. författaren. om det inte var något -misstag .med. skotten, ”Nej”, sade. han, ;”jag kunde inte hitta på N ” någon - ljudeffekt' för "knivskär- :. ning; så vi sköt" av några skott i cc stället ng nio 2 - socDet är inte underligt att på: den: iden fanns ett stående skämt som” --Jöd;. "Kommer " radion någonsin > att . "ersätta ” tidningarna?” : Jag " kommer fortfarande ihåg” svaret: "”Absölut "infe, för” man ' kan inte 7 slå” Ähjäl flugor: med: 'radion!” 2 Pessimistisk röstsedel " Om. V.<red. har inhämtat ytter "ligare detaljer. från söndagens: val. iBL af -hKlena namn på alla "valsedlar. ” jMåtte Vår Herre bevara” kommu=- Inen. Amen”, 'stod det på” en 'röst-- sedel "söm" en stor ” pessimist” och skämtare i Vika socken i Dalarna avgav vid valet. Eftersom det sak: :nades valbara namn på I listan mås= den kasseras, . . : kom på smygande fötter fr - Försök inte" att "svänga er nu, Ingen ' människa tror” på den; där historien." ' —.Om konstapeln bara ville ge. mej tio 'minuter, så ska jag nog hitta på något sannolikare. I "radio" i Ja, nu' sedan Oskar avshitat föredraget, går 'det an att hälsa vn någon ' bekant. «: — Får jag de? Varsågod... HEJ. PÅ ar . med todönsstämma, - - Oskar behöver inte' skrika 's :högt, Kalle hör nog ändå, . ” ae 'De Tor” jag inte, för” "ha har ingen radio 17127 v i "tja, "jag ”kan inte: "klaga: Min kändkrets växer för Vär dag. ERNST WIGFORSA, | ”Emmst Wigforss” minnen Ernst Wigforss ee kända män behöver som bekant inga titlar -— har gett ut sina Minnen, Det är en diger volym på över 400 sidor, Och ändå är det bara första de- len,. I ett kort. företal förklarar författaren,” att det är meningen; att det skall bli minst, en bok till med minnen, Med dessa ord 'har' vi redan omtalat, att Wigforss ”Minnen” : är ganska utförliga. Han -.- berättar: detaljerat,” stund. om'' kanske allt för, detaljerat. Den sorgfälliga uppräknirigen av alla de böcker söm vilka han som' gosse läste, är — för att nu ta ett. exempel — knappast nödvän- . Ae för helhetsintrycket, : " "Efter denna randanmärkning. skall vi villigt erkänna, att Wig. forss Minnen” är en;fängslande bak, en utomordentlig kulturhi. storisk > skildring: från en: tid av nydaning av det svenska samhäll let. Det. är den märkliga berät- telsen om, en pojke med läshuvud som —— utgången från ett enkelt hantverkarehem :.: i : Halmstad — blev arbetarledare och en av för. grundsgestalterna i svensk - inri- kespolitik i väl ett kvarts sekel, Fön > oss. hallänningar :är "boken givetvis av. speciellt intresse, Den har '.. målande. skildringar ' från Halmstad ; och ' Halland: i övrigt. På. mödernet stammar ;. Ernest "Wigforss i i från , Hishult, + något som . torde: vära våra läsare be- kant. Hans morfader var nämli- gen: född i Hishult... Fadern var född i: Karlshamn men kom som gesäll till Halmstad, där han blev | bofast; N Det var sällan - familjen wig. forss' lämnade -Halmstad, ' Någon gång: gjordes emellertid » en i färd söder ut;. och . förf. "berättar. om ett” "besök" hos en handelsman; där han ”en gång såg en länsman: så stor och: fet och rund, att' han inte, kan... ha, haft' många. likar?. Det är tydligt, att det är den nu legendariske länsman Seinknecht i: Laholm, som avses, Även mår- ga andra personer och händelser från . södra Halland återfinnes i bokens första avsnitt, Det är den begåvade gymnasisten coh geder. mera professorn från Harplinge, Johan Albert Nilsson. Och den li- kaledes "mycket : begåvade bond: pojken --- Sigfrid :' Paulsson - från Mellby, . sedermera , folkhögskole- rektor. "Sigfrid Gunnäs, Denné förblev "under hela "sitt liv när- stående 'vän till! Ernst - Wigforss, och det är en vacker och, säkert | Gör äpplemos Jav: fallfrukten! 4 | ödande : arbete. Det" vore "verkligen tillradigt att "IåÅ år, när vi | får så god äpple- skörd, bör man skaffa sig ett särskilt stort" förråd "av äpple- mos. De Genom "att "ånga frukter kommer man ifrån "besväret att skala äpplena och ta bort kärnhuset, vilket. är ett tids- Dessutom får man. ett . värdefullare mos på detta sätt. Efter ångningen måste fruktmassan passeras. Det ' gäller . då att ha tillgång till” ett ' bra ”passeringsredskåp. Att passera i sikt är stidsödan- de och mindre effektit, då det gäller - » större. mängder ' frukt. En 's. k.. passervagga. bör--man ha tillgång till. Skall en ny så- dan anskaffas, se då till, "att den pörforerade ” 7 bottnen i jär slät . på insidan, ”då: ju annars rullarna ' : bly - förstörda 'under arbetet. Har man redan" en' så- dån ”v ”vagga”, där; 'rullarn tas mot. bottnen, låt då avsl föra sådant. arbete. RE "Vad själva råvaran beträffar, kom dig : höstfrukt . (med undantag av." sorten Transparente blan- che, som är. utmärkt till mos) inte i större "utsträckning bör ingå i moset. Den som ej har tillräckligt syrliga" sorter; kan tillsätta lingon, som då kan rö- ras "sönder med strösocker och blandas: i. moset... "För, hållbarhetens skull till- sättes .14.g: bensoesyrat natron. BN) :' per kg färdigt mos (en struken” medelstor . tesked mot- svarar denna vikt). Konserve- ringsmedlet kan” lösas ' upp i helt litet av kanserven och ise-, dan väl blandas i: det hela: > Moset förvaras i burkar eller; krukor på vanligt" sätt. Vv : a -'" Aina Montel] ;; Konserveringskonsulént, "GATOR I PRÅG FAR. INTE 1 BARA MONTYS NAMN” De gator i Prag, - -som. uppkal. läte” efter: fältmarskalk Montgt mery och general Eisenhower b döpas om, skrev en insändare! till tidningen "Mada' Fronta, gentlemän” som tar ini " ytt” krig är också Britanni- ch "Amerikas; "fender. Många vackra ” "gator "bär fortfarande krigshetsarnas” namn, skriver han :& gå igenom alla” Prags: gatunamn”. Insändaren' hade: signeräts av Vaciav "Potocek, "Sel tan i ihåg”att sommarz” och ”ti>|'se "Fide speciella förhållandena som ik DAGAR PA" TROLLEBO: Skogens folk: kän utvinna 50 proc. mer virke genom bättre skogsvård -— Vad är villkoren för ett fram- ikt svenskt bondeskogsbruk? Vad innebär ett intensivt skogs- bruk, och vad menar man med att följa ”det Iokalas järnhårda lag”? Detta är-några av de. problem ett 25-tal journalister från Sverige och . & grannländerna - fick . ge sig i kast med vid en tvådagarsträff på Trol- lebo skogsvårdsgård. söder om Vet- landa, - - Träffens anordnare. var Svenska Skogsvårdsföreningen, och på pro- grammet stod. föredrag, filmföre- visning och exkursioner under led- ning av länsjägmästare Å. Hallan- der, Skogsvårdsföreningens direk- tör, jägmästare VF.” Stålfelt, samt redaktör . 5.: Ekstrand. Ledmotivet har varit , ”Bondejordbruket i i blick= punkten : vå Anrik gård i skogsindervis: s ningens tjänst = ; " Trolebo' gård har”anör sedan ur- "minnes "tid; «och? första "gången den. förekommer i urkunderna är: 1290, då Birger Trolle var ägaren, Många av landets förnämsta ätter skymta n i dess historia. Sista privata innehavarinnan var änkefriherr- innan : Britte Rappe, : -som dog 1892. Därefter. kom. gården i händerna på ett. trävarubolag, som utsatte : egendomen; för: rovdrift. 1920, när skogsvårdsstyrelsen blev ägare var gården" totalt förfallen: jor- den i lägervall och skogen skövlad. Den motsvarade emellertid de nya ägarnas syften i så måtto att man där kunde ge" ”ett exempel på re- + Två tredjedelar av innevå- » narna i: Jönköpings län har . Lo sin utkomst av skogen, > + Den ” moderne skogsmannen är. rationell men — konstigt res 13. .: $ Skogsvårdsföreningen nog — även romantiker. + har, 11,000 -.med!emmar, men det? finns' .270,000 'skogsägare, . .$ Sveriges, skogar ' kan 'ge 50. "proc, mer virke med ratio= ; nellare drift, ' växer, där, 1923 hade man en'.ku- bikrmassa 'av: 67 m! pr hektar; "me- dan man nu räknar med 91, d.'v. s. en ökning med en tredjedel på 25 år. Man kommer om 25 år att kun- na hugga mer än man kan nu, vil- : att bevara landskapsskönheten, även om ekonomiska synpunk= ter skulle tala för att den. bor- i de tas bort. Ett ihåligt träd kan - få stå kvar för fågellivets, skull. , : De ekoi ka ef ket betyder ett starkare underl för industrin, a a "Detta anser 'man' bevisa hur bra den" skogsbruksform är, "som man kommit” fram till på Trollebo,” och sm onu ” praktiskt : . tillämpas". på tals I Be 7 staureringen av en” illa ” skogsgård. Länets skogar var näm- ligen: på de flesta ' ställen illa åt- 'gångna vid sekelskiftet, Den gamla huvudbyggnaden revs' och återupp- byggdes i samma klassiskt karolin- ska stil som den gamia byggnaden från .1700-talets "början: > Arbetet" på : Trollebo -har syftat till att skapa ett mönsterjordbruk, som” idigt är en för skogsintresserade och. en un- -.| dervisningsgård ' : för . kursverksam- heten. , Den. är : vidare ett försöks- Skogsbruk, då . skogsträd,: skogs- och till rår art redskap prövats : med hänsyn. Ett län som lever av skogen - Att detta betyder en .avpassning efter :- "-bondeskogsbrukets » villkor, 'säger sig: självt -med tanke på för- hållandena i, Jänet; Skogsarealen i länet är indelad i i18,000 bruknings- delar, "och ' bolägsskogar rekom- mer i mycket liten. utsträckning. - Det: har. i olika 'sammänhang uk, ”Det Lickalas i hårda lag” Att få skogstillgångarna att följa |d industrins tillväxt är en livsfråga d för” hela. vårt folk;' vilket förut- gifter som - f ; sådand åtgärder betyder betas i lar sig i ökad trivsel för. män= ; niskor. och ;däur., ' Valdig vånda "att vinna ' "> Rena instruktionsföredrag fyller 2 endast” en. mindre "del av en kurs .isom journalistträffen; Men det" hin= rar inte att. det pratades skog i € flesta sammanhang. ' Dessa in- formella meningsutbyten gav 'mån- sätter: en 'intehsiv brukningsform, [ga " för " Varje lokal enhet måste ec ja. Lå £ Av Jordbruket får ,. full ersättning enl. typkallylen Jordbruksstödet 3 skall I första rummet lämnas i form av im- Portskydd, skriver generaldl. rektör Olof Söderström 4 en artikel om jordbruksnämnden i Från departement . och nämn« : der, Skyddet skall främst åstad- kommas genom införselavgifter, varigenom .. skillnaden mellan den skyddade prisnivån tim= > Portgränsen) och världsmark- nadens (lägre) prisnivå utjäm= nas, / I det fall att pr landsmarknaden är alvän 2 det. som statsmakterna anse bör ”upp= rätthållas inom landet, skall ex- portavgifter uttagas. för att hindra "I den inre prisnivån att stiga över den önskvärda. gränsen; I viss ut- . [sträckning kan enligt 'riksdagsdi« rektiven , även : importlicensering och exportlicensering förekomma, Emellertid får enligt 'den interna- tionella — handelsstadgan-: sådana kvantitativa restriktioner ske en- dast under vissa i stadgan särskilt angivna. betingelser! => > - Vilka åtgärder: i. övrigt, som bör komma i fråga för att syftet med jordbruksregleringen skall uppnås, har inte ansetts böra fastställas för någon längre tid 'framåt::' Ramen för jordbruksstödet; ges varje år genom totalkalkylen: över jordbru= kets samlade inkomster: och 'kost- nader 'såmt genom de" nya :typ- jordbrukskalkylerna, ' som bygger på de faktiska driftsresultatén vid: ett representativt "antal. jordbruk, Sådana kalkyler skall i första hand upprättas för jordbruk i. Btorleks- gruppen 10--20 har,' sk, bosjord= -I bruk, men även. för jordbruk: vissa :andra storleksgrupper: :Säre skilda kalkyler skall vidare upp- göras - för olika" delar ' av -landet, Tanken är att avvägningen av det allmänna prisstödet till jordbruket sedan skall ske så att basjordbru= ken bereds full lönsamhet, Härme menas, "att basjordbrukets åvkast- ning skall täcka alla kostnader för driften, däri inräknat ränta på in= vesterat ' kapital: samt ”avskrivnin«, gar, ävensom giva deri i jordbruket! sysselsatta arbetskraften ' en. ers! sättning > för : dess " arbete: som 1! efter 'sina speciella förutsättningar, de och "den rätta -skogsvårdande åt- gärden ' måste” plats, vid rätt: tidpunkt... Här som alltid har smådriften sin chans ge- nom . möjlighet till en smidigare el Denna "7 skötsel av smärre bestånd ' passar inte stordriftens "metoder," som — även om de är kommersiellt lönan- is de över en viss period — i längden inte” kan" utvinna de' bästa "resultat som "mark, ” medger. inom varierande, områden, Den kommer, därför att "ligga. un?- der '. enligt den «princip. som .på 'Trollebo kallas 2det, iokalas Järn” hårda lag”: : "Man? sysslar. emellertid | in bart med att. befrämja' växtmö; heterna, utan? prövar även. de mest stader: i riktats ” kritik imot å därför att de' skulle: vara. oratio- nella :i förhållande till storskogs- bruken, Detta motsäges emellertid av att i ; län är Präg. Denna gata 'har uppkallats efter en kommunistisk ' tjeckisk" författare,” "som '" dödades «i ett tyskt koncentratlonsläger: : också. riktig bild, som Wigforss i sina ”Minnen” tecknar av denna gode Mellby-son, .. ..:.« : På” ett ställe i boken” berättar! Wigforss om" att”han; en "gång kom :till ' Lossbygget i Veinge, "honom. skulle - bo,:.. Han . blev. hä. pen, när han steg. in i köket, :ty där fann han sin mor livslevande, Så "lik" modern vär den "syssling till henne, 'som bodde" här... > ;-i ..Om sina uppteckningar av den Wigforss, ..att. han gjorde den | upptäckten, att : södra Halland var världens centrum för” dess befolkning, Deras "språk var det enda naturliga och riktiga;-an: såg de; skriver Wigforss, Veinge- borna fann : grannsockenbornas "dialekt löjlig. De säger. .ain, bain; stain ; (en, ben, sten), sade vel ingeborna. Själva hade de "gått ett steg, längre på diftongering-- "ens ' väg; och hade” uttalet” 'aun;! 'baun, . staun, Jag "vet själv. inte vilket” som "är; vackrast, skriver, "Wigforss, Sedan" sin färd” i "sbära, ilekten här: har ' han i aldrig ; för- i vånats : över att: folk äver. allt var: på sitt håll anser sin ort vara imedelpunkten och just sitt språk vara. det .bästa,. .. m - Wigforss berättar: vidare. rom sin. konfrontation med både! :bokliga ”lärdomen och. de :brytande folkrörelserna, 'Han .ter ' allt "med. vaket, öppet ”och :ungdomligt sinne: Man. "förvånar sig över 'att' han ännv har "alla, dessa” barndoms-: och ungdoms- 'minnen livs levande kva Och: rät 8 där han hört. att en släkting: till |; | sydhalländska. dialekten berättar |: med” sin: bok har han” visat, a att hän "kan /berätta dem -på "ett levande: och h fängslande sätt. i mn - V I Gebe . CErnst Wigforss: Minnen. . Del I, Häft. 9:75, inb, 14:25. . . Tidens förlag. - FLICKA: I DE "YNGRE: TON- ÄREN. > ”Halldis More Vesaas TIDIGT "OM" "VÅREN, ' Roman , för flickor." Övers, "från nynorska av ”Gusfav - Sandgren, > Häft.; :.8:50, inb. :4:50:' LT:s förlag. . Helldis Moren Vesaag' -”Tidigt om våren” är ingen vanlig flick. bok, Den är'en psykologiskt sann och 'poetiskt vacker 'studie i- en läsa för en ung människa som för en vuxen, "Man känner så väl igen , problemen - ungdomen : brot-4 tas med under pubertetsåren: en- samhetskänslan; : agget' mot- för- äldrarna,' grubble inför livets gåtfullhet; den ambivalenta håll: Ringen, gentemot det andra: kö- net, Läsaren m ärker snart, att en .av.s ; Norges : mest.. upp urna. ”skaldinnor fört - pennani. -nyanser. na är: fina, språket vårdat, män. niskoskildringen. levande. Boken har en klart etisk tenderis, Men dén' verkar aldrig. moraliserande. "-En "av ' bokens” nyckelstener är den, där fadern” "söker vinna tilll, baka dotterns kärlek genom att överraska '” henne . med; en” själv tillverkad bokhylla.” "Flickans. "trotshållning "och 'syskönefis. re. aktion ger liksom en aning om ”försoningeng hemlighet sådan" den skymtar fram vid bokens slut. tt” förlåta och "glömma när man är ung och or mogen, Men det bli tiv” gvårare för "en" själv "om; vägrar ta tonåring själsliv; lika givande att | : tillförsel av råvara. 39 kr pr hektar vilket är långt över arbetet. Man "faller härvidlag 'intej- i farstun för: det mest hypermoder- na, det mest: raffinerat tekniska, Det har hänt att svenska experter kommit hem från "Amerika ' fulla | ". av. över de nyaste ame- "siffrorna för bolagssi iNorr- land ; ock - endast: överträffas av Malmöhus län, Ytterligare kan. an- föras att det småländska skogsbru- ket kan förse sina”industrier "med råvara, medan” Norrlandsindustri- erna kämpar" med” en år. från jår krympande råvarubas.' Landskapets träindustri, karakteriseras”: av :de mångä ,. småenheterna, "som" ofta i likhet.” med - amöban ' ”förökar sig genom delning”, se: - My i sr Jönköpings, dän. hor. 467. ar=.- ” Betsställen med 8,047 "arbetare, rikanska '; maskinerna: Dessa har emellertid ”utexperimenterats” i att användas på. väldiga . träd Ci i föl indi och "en, .;, vårdsföreningen ,, har! medlemmar, men det: finns 270, 000 klimat "och trädslag skogsägare . PEREEn . - måste lekmannen att: <utföral: :-klenveden.' Då kunde 'rubb, och: ket” skog och - -— alltså inte" klanderfri — skötsel tillgripas på rätt|av Sveriges skogar skulle ge, lågt räknat, femtio procent mera virke, Vad ”det skulle betyda ' national- konomiskt bör stå. klart för. var : Många ' skogsi gäre synes emel- lertid vara okunniga om de värden som ligger ; i " deras 'skog. Skogs- bara. 11,000 Hur. skall” man Få ningsfors oh en lekmän” överraskande princip skall motsvara! arbetser-; En "expert till li befolk; e "sålunda, att en någorlunda god ningsgrupper. mV oe och jordorukekalkyler kommer att” ol » Arbetet ; med - ”planeringe la dess. kalkylsekkunniga, . Svenskarnas. EM ”förgubbning”.. 5 går: 'stiabbt Pia Sverige för”. det mindervärdiga virket? : Det finns experter. som påstår] att fliseldningen 4 å ulle.« lösa; problemet, men 3 kerna: :.själva : inte finng en billig nietod att barka? - I större i ? fortsätter i snabb takt, konsta:, - terar. byråchef E.. Hofstön, ” som i senaste” nu r av. So: , .ciala” Meddelanden : framlägger äkni visså brutsällbingar till di tätet; aft antalet personer; över 80 år i hela riket, som i år är '534,100, vid, slutet av: 1975 kominer. att ha stigit till 735,700. Ökningen. av an- talet” åldringar . vä tas bli” avsevärt än "på I ara Ae Detta” skulle: ge Ph ytterligare én fördel i "den idealiska. kombinatiörien z av arbete i / jord. . Det arbete: som sar i k hållanden "kräver ' sannolikt något är en lägger ned"i:sin skog en : idealisk' buffert vid stora helt' annat; Det är. bättre ' att. börja penningbehov; exempelvis vid ma- a med de '. enkla hjä Hur mycket förlorar man t, ex. i kraft och ekonomi om man' använder :en yxa som väger 1,5 kg" när en som väger 1'kg hade varit den mestj.. ändamålsenliga? '; Och” "hur: mycket | . skaffning. En flakvagn dragen av.en jeep och. det beräknas. att omkring . n "två tredjedelar av länets inne--. - vånare , char ” sin, utkomst från ” . .sköger "och ' den : industri, som ( Västernorrland: bed :5,700' arbe- I grunden av des- . sa siffror. är det appenbärt att. å: den är ett livsvillk : för hela länet, då industrin år > från år — även med oförändra arbetarantat + kräver större - > 'Desskättre 'kan skogsvårdens -ta=|: lesmän lämna såtillvida ' lugnande : fåpporter, att det f.n. tas ut min- "dre sur ' Smålands skogär” än det) ” astiska för detta inom industrin : lertid nyckeln till en det trivsel ör ränom industrin är än p > arbetstrivseln en gammal före- ofta samma kretsar, som i fördömer: "dens. jordromantiken." Detia kättrade", begrepp - selfrågor i skogen. Den. moder- : 42 skogsmannen tvekar inte att Jordromantik och arbets- . "låta en björkdunge stå kvar för > kan, man vinna” med 'att planera visade sig vara" en-ypperlig form "med: de " på | av . rationalisering: när ”det "gällde ransportvägarna? fatt spara :tid vid "exkursionerna; . | Man. demonstrerade olika typer- av bestånd, i olika former av utveck- ling, skötta enligt principen att de skulle : kontinuerligt ”ge ”brukaten största ' möjliga ” utbyte ”för' minsta möjliga arbetsprestation, Det visa- de sig med hänsyn tiil denna för- utsättning ” att ””de” mest "renodlat skogliga - synpunkterna inte alltid varde 'som”bäst” "befrämjade” "detta syfte, = Den" "första svenskbyggda en- mäatismotorsågen visåde”sig vara en - | behändig » pjäs £ som” kunde "skötas med gott resultat även av ovant folk. Ny för de flesta var väl ock- = där - man ken i en Jång rad. När "den första bri att lodera k de- tonationerna de: andra. att explo- den.. Detta sammanhänger med att: de senaste” årtiondenas starka : in= flyttning? till ” städerna” medfört en. stark ansvällning av de nu arbets- för flyttningen, "medfört . en - uttunning, av ” den ' arbetsföra ” befolkningeh, Joch ”antaléet "åldringar kan. där, följ aktligen” inte” komma "att öka lika starkt, Vidäre kan ökningen av an- talet åldringar väntas: bli betydligt, starkare bland . männen än bland kvi ja. ” Detta "sam rade .dödlighetsförhållande! y ; Prognosen, för- Hallands län än-, tyder, att antalet '60-åringar, som; vid slutet av.år 1945 var 84 män! och 85, kvinnor på. landsbygden, kommer att vid slutet av år 19 ha stigit till 94 resp, 97 < och si d. v. s. med 30 resp. 14 proc. I länets städer" fanns i, åldern över 607år Sammanlägt 32 män och 44 kvinno” Sid slutet av år-1945. De-| fas” antal beräknas vid slutet avj 1960 ha stigit till 43 resp. 53 sam vid slutetav”år 1975 till: 62 résp. 12, d. v. s, med 2” resp: 64 prog: " "LöKmMBORG: Det föxemblrg-; ska det h. dera..i tur och, ordning. är givetvis en "god hjälp då arbets- kraft: inte: står. till disposition för dikesgrävning enligt, gammal . mo- dell. - Deltagarna - : bibringades även som arrangör för :nästa års VM i terräng. Detta egendomliga 'mäster-: skap skall genomföras den 18 febr. 1951 på: en terräng som motsvarar | alla anspråk... yr bästa, -Den tävlan som de därefter fick 'deita i, visade enligt "de väl- villiga läromästarna att det tvär- snitt av svenska folket som jour- nalistérna representerade hade vis sa anlag för, jobbet... gör dd ”skogsbrui ets fram T tidå ligget i Småland; unpges, en ha yttrat med” tanke”, Då Hetuppbyggiaden a av . de småländska skogarna "under MH detta sekel. För en lekman sy- "nes. det i varje fall klart; att tminstone det svenska bonde- ” jordbruket - har en stor tå ke « hetsskuld till de åländ. ska. skon te larna, inte" miöat åldrärna, ARtalat. åldringar är med de senaste årtiondenas änd-. slufét av år 1975 till 109 resp 103,| - emot der -utsträckta' handen Tidigt. om: våren”: är en-flick- bok med mening i. . Den har-ett "ärende; även." till Våra svenska cen s lite därför att öka abb. I På landé- >”, bygden bar tvärtom den starka ut= - I aa Me te FARS ASKS rastar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.