8 oktober", 1950 + 'Ty vad frihet, om ej' detta: 'se' med egna ögon, « tänka. egna-tankar, «>. förtvivla och tro cr te i kraft av egna "osvikliga > a ” krav och löften. : (RAGNAR. JÄNDEL) | genast: egen affär... ; — Hur har ni er åt. då? öar Ganske enkelt :— jag tele- grafer de hem: 'efter” mer pengar. N FARLIG FILOLOGI " Proféssor Kiparsky, förestån- dare - för-. första: avdelningen vid sovjetinstitutet' i "Helsingfors sen » dan 'dess grundande "1947; har in? "lämnat', sin: avskedsansökan. : . Bakgrunden till hans avgång lär vara att vissa” av .hans forsk- 2 ningsrebultat” på den slaviska fis a ”Hlogins : område" har utsatts' för "> synnerligen ' stark"kritik :av: en filolog Moskva, Kiparsky hade i en vetenskaplig artikel för nå- gon tid sedan gjort gällande att en del namn på ryska' floder var -av” skandinaviskt ursprung. Den ryske kollegan ansåg inte detta vara - riktigt och uttalade samti- digt sitt” tvivel på Kiparskys Jämplighet "som . avdelningsföre- ståndare vid Helsingfors-institu- tet. i 2 As "GöD REPLIK > Lars-Olof 3 är: Far, får jag en peng till påstillen, jag är för, kyld; = . Far: — . Det skall” du få; men lova mig då att köpa pastiller. > Efter en stund kommer Lars. Olof upp och äter på en slicke- pinne, "Då säger hans far till hol nom att han skulle. ju köpt pas. tiller, ne ' Lars-Olof: — Får du förstår, läg var så hes, så. Jag kunde inte säga pastiller.: . > VE RE REKORD -Idrottsmannen' skulle med" bå. ten. men, kom till "bryggan just då fartyget lade ut. Han tog chansen, och "hoppade: och ham: nade verkligen ombord, men sna. vade och föll så illa att han låg medvetslös i två minuter, Båten gick, När han vaknade-upp, tit- tade han förvånad på det långa avståndet mellan båten och kajen och utbrast förtjust . — Killar! Vilket hopp! > KÄRLEK — Jag reser. i Kväll; Kan jag glädja ' dig: med något dessför- innen? x i ve Nej. tack, det väcker att äv reser... 2 — Men varför arbetar ni "inte min gode man? "CT? NT —O nej — det tar bort så mycken t tid, xo I New York, stod Jimmy. Mor- ge, 5'år, "på trottaren och dela de ut hela sin faders cigarrlager till förbipasserande herrar, . dy- medelst (enligt egen uppgift). fi- rande sin: katts nyfödda ungar, '. I Förbereda Ny fart: på de gamla cirklärna! | Med raska steg närmar. vi "oss hösten "och de långa kvällarna. Tråkigt, : tänker den viljelöse, Skönt säger den som vet vad han vill — nu blir det tid till att tän- ka på och förbereda sig tör-fram- tiden. « .c Sr mm sig för framtiden var det ja, Det.-låter invecklat. Vi vet kanske inte riktigt vad vi vill bli eller hur vi vill ordna det för oss, Säkert är emellertid att det vi en gång lärt oss har vi i varje fall inte ont av. Alltid kom- mer det något tillfälle då vi får nytta av de kunskaper och fär-” digheter "som 'vi skaffat Oss. Så. ledes bör vi vara överens — vin. tern som kominer skall vi använ. da :till att förkovra, oss. : ik Detta kan vi” givetvis göra på många sätt, Läsa böcker och tid. ningar är en bra” metod. : Någon bok skall vi väl hinna med: under vinterns lopp och nog skall vi väl örka med att läsa något mer än rubrikerna, serierna och annons- erna i tidningarna. ' Radion ' är också till väldigt stor nytta för den som vill ge sig tid att lyssna till något mer än jazzmusik och dagsnyheter.. Sedan skall" vi inte glömma den stora möjlighet" till kunskapsinhämtande, som korre- spondensstudier innebär. Den som har ' tillräckligt "med energi och beslutsamhet : kan komma långt genom studier per korrespondens, Under senare år har studiecir- keln blivit allt mera populär så- väl. bland , äldre som yngre, Vad är då en studiecirkel? Jo, det är ett kamratgäng, som. kommit ö- verens..om att: tillsammans :för- djupa sig i ett visst ämne, På så sätt . slår man. två flugor i en smäll," Dels får man. kunskaper |- och .. dels kommer: man ' tillsam. mans - med "likasinnade, stimule. rar . varandra och har trevligt. Det där sista, att man har trev. ligt, är inte minst viktigt, +; . I cirkeln är alla kamrater, där är” Vi inte överdrivet högaktnings- fulla: mot "varandra... Alla möter vi upp med gott humör. till sam-. mankomsterna. ' Den | viktigaste förutsättningen för trivsel är att vi "kommer ' väl förberedda - till mötena, Det vill säga, att vi har läst igenom och: satt oss in i vad som '. skall "behandlas på studie- sammanträdet, ': Då: kan vi -vara med i' resonemanget och då kan H ny it liensk filné,; son fått mycket ros. . Filmen har: ett stjärn- : ilvana” :Mangano, som CJ punkten i Om gott och dåligt uttal sä. ger . docent Bertil Malmberg några . beaktänsvärda bra ti Svenska Dagbladet: ” Gå. vi: över till uttalet "rent spräkliga . sida, så förlorar ter. merna ”ful”" och ”vacker”. varje mernng. Ett visst: uttal (ljud, språkmelodi, acpent) är inte; fu- lare. eller vackrare än ett annat, objektivt sett. Men språket är en samhällsföreteelse och som sådan underkastad samma regler som andra . sociala. fenomen. ., Våra språkvanor betingas av vad som i en.viss social miljö .vid :en .viss given tidpunkt anses som riktigt, VC rR 1 SOM ”fint”, Det rådande uttalet ] v Ovan. till-. bestämmes ”. lika väl som kläde- 'såmmans' med en! annah / av. Sänt och heminredning av, det skådes elarna; DD ris . Dow- | härskande" modet, ,. Och lika; väl ling: p i 0 ar ov som- när det gäller. våra övriga vanor, rätta vi vårt uttal efter Wicselgrens. räinnets firande | ” i Hinneryd. : Hinneryds ening högtidlighöll i "söndhes 150-årsdagen av” Wieselgrens: födelse med. en minnesfest i Guståfsborg. Lokalen vär. fullsatt av en'in- tresserad allmänhet, Läns- gränsens "Blåbdndsförenihgs medlemmar hade inbjudits' så- | som gäster. . ; Efter sade . gen, -gemensam” sång” Å 'ordföranden i. förexlin- "”hemmansägaren - Albert nen och. samtalet ' i cirkeln." som är så nyttigt. -Härigenom får vi lära Oss att tänka: och reflektera, råed'? andra "ord "träna upp, det sunda bondförnuftet. i Detta' är väl: dock. den :viktigaste förut- sättningen för att vi skall klara oss » här i. livet — man måste kunna tänka självständigt. -"Och så hjälps vi åt att få ny|' fårt på” de: gamla cirklarna 'och starta nya. äÄmnet.skall vi” sä- kert. bli. överens om, Lycka till! nu fäcren hv UNO minnesfesten. av Wieselgren i : Minnestå. let, över. Wieselgren hölls av. pastor, Bengt Andersson, Ef- ter” en, kaffépåus: med riklig försäljning "av" .minnesnålar Stockholm : 1900. - vad vi. anse vara fint,” Vi följa e : SEN ; i fcs | dem;' som åtnjuta en social pre- Nilsson” -Gunghult, välkom- | stige, Det är förklaringen til att men" amt berörde i sitt ånfö- |i gamla tider: de kulturella :och rande: "nykterhetssakens ut- politiska. föntra ovtrölteter vec ling. - i Nn. städer, biskopssäten oster. och röken. Före Mi Sören. skolstäder' — kommo , att domi- 1 nera modet i den omgivande trak. r: | Altaböke, reciterade profes- ten, och därigenom också blevo sor Johan Bergmans dikt vid | normgivande språkliga ' centra, Det är sannolikt, att det skor. rande: r-ljudet en gång uppkom i de fina kretsarna i Paris som ett "hövat och" :salongsuttal, som genom modets kraft spred sig till städernas'. språk, . och därefter, långsammare, och mera motstrå- sarät :, allsång '. utförde. herr en arräningom också: nådde nå. | landsbygden uruvida skorr- Manfred. Johanson Ryd, mn ningen. också i. andra länder kan gra. violinstycken. vslut- | spårag tillbaka till detta ”fina” ningstalet hölls 'av.- herr .Nils- de: att bästa sättet att hylla minnet av Pe: sön, som beto ter” Wieselgren vore att fö sätta hans "verk för. ett nyk- tert Sverige.” "Å gästernas, väg nar: täckade ördföranden ; Länsgränsens”. Blåbandsför- ening, .hemmansägaren" Bertil Frohléen, Skinnershöke. ns parisuttal, är osäkert men icke helt uteslutet. ”Fint”. är alltså i ett'givet samhälle det: uttal, som brukas "inom ; de ' normgivande skikten. Det som där icke My insteg, stämplag som vulgärt. E > | parisare tycker," att det rullade "i| tungspets-r. låter lantligt "därför att det numera i Frankrike bru. kas huvudsakligen bland .allmo. gen. En +. stockholmare ” tycker 2 tvärtom, att det skorrande r: lå- ter provinsiellt," 'och: därför fult, emedan det ännu inte vunnit in. steg'i huvudstadeng' språk, Det finns stora områden av vårt land, som "är så att säga kulturellt ee Fjälvförsörjande och där. -huvud- : rt- sbild. från katastrofplatset, På slättomtådet till vänster s H avbrottet. Bebyggelsen i fölgrumden” har; glidit ned. från. bergsslutt Le srt Nä vi [6 vi trivas, Det är just diskussio-.. här: jordskred, som på fredagsmor gonen lade hela Surte Södra i "spillror. Husielen i mitten än dild från det fretansotre 3 Den "vänstra halvan aled ner mot cm fullsatt buss. som också sjönk ner $ leran över Iulen., ! gtod - Banner | vill säkert gråtulera "Er vid lyckliga hän- . delser- i Ert liv, Annonsera förlovning, > lysping, vigsel" och födelser. stadens : och : Mälarprovinserrias uttalsvanor = därför. inte. kunnat göra sig gällande; där mån med andra ord inte tycker, att det är speciellt fint att tala stockholm- ska, Detta gäller. kanske' allde. les ' speciellt om! Sydsvérige och "Västsverige, Jag använder m, flit termen Sydsverige o;:icke Skåne, Det sydsvenska språk-i och kul, turområdet - omfattar väsentligt mer än provinsen -. Skåne . (södra och "mellersta ;- Halland, ' södra Småland, Blekinge)... De kultur- -bärande; .; skikten. i, detta område ha ., sedan generationer tillbaka fått sin utbildning vid: Lunds uni. -versitet. och där tillägnat sig det,: -sydsvenska koine, som är uttals. | norm inom. område ve Det.» är tänkbart, att” .vår tids allt mer utvecklade kommunika- tioner efter "hand 'skulle -till en viss 'grad' utjämna 'olikheterna mellan de. olika 'dialektområdena. "Men någon fullständig: Hiriktning" av vårt svenska uttal lära vi nog aldrig få bevittna... För. .det böra vi vara enbart tacksamma; | o R I [1 viutits uv från huset t.v. och vridits ett halvt varv. STETSYTTETFEVIVTVIVEVVYIVITe Katastrof ens - offer, Wennerb era. NYTETET f öken Hilmn i . JORDSKKEDET I SURTE. Slussen .visur-det av naturkatastrofen drab- -bade stationssamhället. Surtes läge NUYSESETTVETVSVEVETFETFEUF TEE rn nin kr hh ANA SARAN ANAMMA MADAM ASA MARAR ARA RI kb brködodarradnharndebndr FYSTITSEETTIYYIVIST drrörkrdarrde, örfärbidndö,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.