! och står. där kal, " de 'och "Det. är höst, och himlen har oa vYV "YyvYvVvV YvYvvvvFV TNYYY YYYYY YI YVYVYYYYYYYVYTYEYTEYYYY MYT YES VY YVVYVNVYSYYVYYYEYYYYEYTVYTTY VE YVYYYY MT Arons TIDNING / a går. app kl. 629 "och ned kl. 17. »30. a och vinden, är sval; . Snart fäller kastanjen sitt” ” blad : sista rs Men ser du i granarnas': toppar i räkt ovanför där du går. stora "bruna knoppar, : som ska sova till nästa vår? . MN (BENGT BE. NYSTRÖM). | En "ung » hutellvärdinna' 'och en ichaufför har;;i' dagarna återkommit : London från en fantastisk "spi." fonjakt" i västra England under led-" ning aven ”kapten”, från Scotländ Yard. — respektivé' 30 och 40; pund” fattigare. > ”Kaptenen",: söm: inte hade mer, med Scotland "Yard "att göra än att” han själv var efterspanad' av orga- " nisationen ”tifrågå, infann" sig: här-” omdägen på hotellet och föreställde sig för värdinnan som representant för utrikesdepartementet; Han in- vigde henne också i sitt ”hemliga. - uppdrag” att sätta fast och und farli- om hon inte var pigg på att hjälpa tilll Det hela” lät givetvis spännan- .som : god patriot svarade: värdinnan utan betänkande ja, Så! ” fick man tag i en hyrbil och sedan > började en'vild jakt i västra Eng " land som slutade med att'”kapte= en ” skickade chauffören och värd= MR innan” till -en "polisstation. ih Fo [CT Mr AMA AAA th A med en :”fö port”. ; Den inneböll en ordet” i un i Har! man; väl gjort klärt för sig, vilka fruktsorter fan vill ha i trädgården, bör man i god tid sända in. beställnin- gen till en. välkänd plantsko- la. Därvid gäller det att ej enbart "ange, vilka sorter, man vill ha, om man vill ha stamträd” ' "eller. dvärgträd. Man . gör klokt i att vid he: ställningen ange reservsörter, d. v. .s, namn på Sorter, som få levereras i ersättning för eventuellt slutsålda. ' I 'annat fall ; kan man riskera få icke önskvärda ; sorter, då plant- skolorna - som regel förbehål- der: sig rätt att leverera andra i stället för de, som fattas. . Frågan 'om" vilka. grund- 'stammar, sorterna skola: vara förädlade "på, sammanhänger med " jordförhållandena ':.och det beräknade avståndet mel- "lan "fruktträden. ; Är: jorden stora äpplen och päron och kon- stiga ” dito" av skilda: "slag, ' fort. sätter att strömma i; tionen. Mellby har två. flugor”, Sorten "är dock sakkunskap - räcker inte; ; till. fö att klara: ut namnet, Äppelskör..: dén har ju i år blivit god i våra trakter; Däremot har det som be-' kant . blivit mindre tillgång på i lertid en 'god kvalitet, Ett verk. ren. Yngve Nilsson, ” Södraled, kunnat plocka i sin trädgård, Det är troligtvis av sorten Williams och vägde ' ej mindre än 4 hg. . Päronet . hade --i- sällskap med”; många andra, åven: de" av akt- ingsvärd storlek, ' växt på en ympa, som -för några år sedan polisen: att anhålla hotellvärdinnan; Iför spioneri.” . "Nu vill damen ifråga ha tillbaka ett utlägg på 30 pund och 'chauffö- ren har heller. ingenting emot att. få betalt för körningen — 40 pund: .”Kaptenen” har tidigare'duperat en del unga damer med sina eska= pader som . ”secret serviceagent” och bl.a. lyckats lura av en norska .10,000 francs. mtr - Lilla Britt fick en dag följa med; stora syster -till skolan, Där fick |. hon bland annat-se ett skelett. ' När 'hon . kom ' hem,' måste hon; berätta för mamma vad hon sett . — Så, må mamma tro, fick vi .se en. rensad farbror, Fint uttryck” >> Det nygifta parets första mid- "dag: Mannen stirrade på, tallri ken: - : Frun: Vad tänker du på' : Mannen: Jo jag tänker på kyck-: - ligen;; så ung. och så fördärvad, > — Varför Kallar du det en evig- hetsmaskin; när den inte går mer ". än en halvtimme? ===: ." a För det har tagit mej. evighet att göra den, Punkt och Komma jämp- liga namn för tvillingar Ibland har” föräldrarna svårt att hitta namn på sina nyfödda barn, varför det kan vara. motiverat att rapportera ' att föräldrarna i-den brasilianska 'staten Santa Catarina nyligen kallat nyfödda tvillingar för Ponto e Virgula, vilket uttytt är Punkt och Komma. 1 Rio Grande del Norte, finns det en man som lyder till fyra förnamn -—— nämligen Ett Två Tre Fyra och vid guver- nbrsvalen den 3 oktober finns bland kandidaterna : en son till'snillrika föräldrar vilka "uppkallat: sina tal- barn efter franska siffror. So- "hen-kandidaten heter Dix Sept — d. v. 8 Sjutton — Rosado Maiv. Hans bror, hr Vingt et Un — Tju- goett — Rosado Maio är en känd författare. > ul SS sohisech Fund” Bayerisch Fraun. Unterstiitzungsverein” i Chi- cago har fått tillåtelse av staten Il- :linois att ändra sitt namn till ”The "Austrian and Bavarian Ladies Aid Fociety”, H a 2 ”s " Domaren: — stå inte, där och neka nu! Det är ju tre personer, som sett ert. -— Tre personer, än ä väl ing- enting att tala om I ett tand med pju- miljoner . invånare! na satts i ett gammalt träd, "Så "ringde fru Agda Johansson - i "Våxtorp och talade om för Oss, i att hon i fjol köpte ett äppleträd av Hilmer Svänsson och satte det i höstas, Det var av sorten Cox - Pomona och redan i höst bar det; fruktexpert,. är nog känd '— lantbrukaren, Johnsson, Glänningesjö, Det äpp-.; le han hade ried sig var av sor. något” men dimensionerna voro | avsevärda. Hr Johnsson berätta. de : vidare att han har' mycken och fin frukt och avsikten hade varit, att deltaga i den fruktuti ställning, som börjar i Halmstad i dag, Men han hade aldrig sett någan inbjudan till detta i' tid- ningarna — tydligen en försum. melse av arrangörerna — och så fick det vara, «ria : Givetvis passade vi på, att frå: ga hur det. stod till med tobaken; som ju skall bli dyrare på: ny året. :". Men; detta beror: inte. på den : svenska havannan utan på importprisernia, Dessa har ju sti- git med "ty åtföljande risk för prisstegringar här. Men he Johns son och alla andra 'svenska to- baksodlare med, den delen Aäår inte odla mera än hälften av vad de tidigare odlat.: -- Vilket - hr Johnsson givetvis - beklagar, ty har man nu fått igång en spe- cialodling” på detta. område” och har, hus till den,, så vill man inte gårna spoliera densamma,, Je ons 'Men den tobak, som han skör. i dat är bra, trots att den inte: ville mogna riktigt ute vå "fälten, Men hr Johnsson hade tur, tog in I den tidigt och lät” den mogna” i husen och slapp, därigenom att ha den ute, "under den stora regn. perloden i höst. Och både kvan. titativt och kvalitativt: har det blivit en god medelskörd. blad. baneadisoorAtnnn Amra EM JR ler - läbrksträdgärde TRÄDGÅRDEN, KRING MANGARDEN. Av 7 trädgåräskonsilont Gö sta Engstedt,” Näturens under av skilda” slag! t n till redaki.” <Hr, Karl: Nilsson, i södra "om klimatet är hårt eller jors har sänt osa ett: lustigt den särskilt styv. och fuktig, sammanvuxet äpple "som" sålända - 'hetshållande. okänd > fö Pr ör oss och redaktionens. . planteras, bö vara i god kul- em angr | Kolmar - Nic vändning: Där skulic träd på svagväxande : : grundstammar knappast kunna göra sig. gäl- lande. Är det däremot fråga om jord i god kultur; plante- ras ofta: dvärgträd ' mellan 'stamträden. '. Detta , dels' för att utnyttja. jorden mellan träden. -och., dels - för att få frukt tidigare från: de svag- växande träden, som bära be; tydlig å Higigare: än .stamträ dén.- ed I princip "kan man säga, att ett stamträd av äpple ford- rar ett: avstånd av c:a. 10x10 :] m.Starhträd av päron 'kunna "däremot nöja sig med, 8X8 m: Dvärgträden, som vi i regel få” x5 m. Hur förhåller det sig "då med lågstamträden, är det kanske., någon, !som frågar. De; äro helt och hållet att jämföra: 3 med! : stamträden, från vilka de skiljer, sig en- bart däri, att stamhöjden är c:a 40 em. lägre. Tro således "ej att lågstamträden äro att jämföra med dvärgträden: Fruktträden -' planteras an- tingen vår. eller höst. På vå- ren så snart jorden reder sig, på ' hösten . så : snart skotten mognat och bladen fallit av: I Aregnfattiga . trakter. är höst- plantering att föredraga, mej dan, vårplantering förordas, Jorden: "där -Aräden . skola » tur. : Gödsling” i sämband med, päron, De, som finnas "visa 'emel planteringen. : undvikes, då. +; träden > vanligen -> »växa: fullt: tillfredsställande; öm de plan- ; teras ,, efter. annan. gödslad gröda. Träden placeras lämp- tigt — rekordpäron har. linarbeta- ligen. så att de komma att stå kvadratiskt, varigenom sköt- > 'seln underlättas i förhållande till.det tidigare mera vanligt använda: diagonala systemet, där träden står i förband. Vid placeringen av. träden kan det vara fördelaktigt att; AI tobaks- och, : fruktodlaren” . Carl, var stamträdsavstånd. ” . låta "radavstånden vära något + större : än avstånden . mellan. träden i raden. Därigenom ; underlättas - skötseln” i: avseenden. Har man” gott om jord-till sitt förfogande, kan det vara förmånligt att något "öka de i princip angivna. av- stånden för äpple och, päron. tre äpplen på 2,:8 och 4 hg pr: Vad ' plommon : och” körsbär styck, 'Tydligen ett fint träd och ! beträffar, god” växtkraft i Växtorpsjorden. i Så kom just nu en herré in och M körsbärsträd planteras visade. ett äpple; , som slog” alla dvärgträdsavstånd. 'rekord. Det var som sig bör” en? starkväxande växande. . plommons" och" sur- på medan :plommonsor- "som kom och han; ter. som +... ex, Reine. Claude. ADullins- samt bigarråer krä- . Planteringsgroparna 4 gr. vas ej. djupare än att rötterna få: ten” Signe Tillisch och vägde" vid, plats utan att böjas. Träden nedplockandet ej mindre än 6 hg. ; - planteras just så - djupt, . som Nu hade det”. legat 'och lättnat de stått. i. plantskolan., . , För djupt . «ller. grunt ; planterade träd väntrivas, "Första som- maren efter. planterningen kan. det vara. nödvändigt att vattna, träden. Detta måste göras grundligt, varvid 4 å 5 hinkar ; vatten tillföres: varje gång. - Har träden blivit upp- bundna, böra banden -kon- trolleras, så att de ej skära in' i barken. Eventuella eti- ketter avlägsnas och en skiss med :. trädens : placering och namn: utföres: till ledning för kommande år: | Beskärningen., av” ”fråktträ: den ' börjar. ofta redan första året. ; Inom 'de mera gynnadé fruktodlingszonerna TUI är det vanligt att. höstplantera- de, ibland även vårplanterade träd beskäras. vintern: efter "respektive : samma : vår ”: de »lanteras, Detta gäller kraf- tiga träd: av. äpple. och päron, Svagare träd lämnas för be- | skärning . efter "en, sommars | vegetationstid, Stenfruktsträd plommon" och : körsbär ' beskä- 'res nu allmänt redan" första vårvintern efter "planteringen mår" på platsen; » Beskärningen : väder de för- sta åren har, till, uppgift att grundlägga trädens byggnad, så ått de i framtiden skola kunnå ” bära 'stora skördar Forta, & nästa glda. pe alltså. innan de stått en som-. relativt mager, bör” starkväx- | ande | träd. komma. till an- kJ. "från plantskolorna,” nöja | sig med ett avstånd av c:a 51 så kunna svag- |. EZ ” kanarna, de tillfångatagna Medan nordkoreanerna i många falt misshandlat: och till och" med dö. at sina fångar, = behandlar ameri- ti gat d Fordkoreanska soldaterna väl, Bilden visär hur amerikanska sjukvårdare : bee it 157 ute I terrängen förbinder såren på kommunistfångar.” Oona mha SAGT och SKRIV ET - An s Varje människa bär inom sig! en mängd anledningar att behaga och TI Sshaga, det 'vill "säga har ' redan inom sig sin kärleks ch. all kärleks historia, ” : Paul Géraldy, "Undra sen på att: det låt Soma ' det lät! Som en korsning av Wagner och Motala Mekaniska” . Verkstad, Det sättet "att skriva. "musik trodd»"-jag man definitivt gint ifrån redan på 20-talet, då -det var ytterst vanligt. att inspi=" rerande' genier 'skrev konserter : för två symaskiner eller ett fest- spel vid invigningen av en olden- : ' burgsk träbensfabrik, : Flips AlRoobladet.7 Den gamla rangitstan är ed. «till akterna och människor bet; gar nonchalant sin likgibigbet in." för ordensdekorationer, midöats. ' placeringar och dylika bagateller. ' Man behöver dock inte skrap så' hårt för att finna hur denna'vid« synthetens ' fernissa ofta är myter - ket tunt påsmetad, När man hör” berättas att i en svensk restdens-7 stad länsassessorernas' fruar än i dag går fram till kaffebordet i > tur och: ordning efter männens : ne tioner. ningar; när ångesten" sitter "i khög- sätet, blomstrar. magin också bland tekniskt civiliserade folk, : Intresset för symboler - och- mystiska: sam- | .£ manhang, vidskepelse”och' astrologi har åter tagit fart och sprider; sig Tall vidare ”kretsar.-; Den” gamla och. samhällsomivälv> | lä "var sedan tider flytande. och 'ädelstenarna har se- dart, gammalt nyttjats. Ö "medic ska ändamål". Sålun . da” ikarneolen :' och > "jaspisexi sedan årtus, nden använts mot blöd ingar, den grönaktiga kalcedonen". och be- ryllen mot lever. . och ” :gallsjukdo= mar och "mot alhoholis-' folktron i'samband med ä tar sig: uttryck i "användning: äv 8; k, månadsstenar.. "I" många" av Västeuropas städer upplyser, juve? leraren sina kunder om' de "magis- ka, 'kräfter som bor i ädelstenarnaå, "och om vilka 'stenär som. alltefter kändens ;' födelsemånad. är; särskilt verk "och - ö honom eller henne. I Päris här det senaste ' året alla . förnäma" juvéle- rare: givit sina ' kunder: gåvor; fint |" inbundna i läder eller pergament — särtryck av gåmla skrifter. om ädelstenarnas magi: Fö dn Teorin om månadsstenarna grun- 'dar- sig på astrologiska insikter” att «solen: undér året. passerar ' de: tolv djurbilderna i' zodiaken och. uppe- håller sig en månad i var och en av dem, ' De' Påpassliga affärsmän- nen "i Paris och London har nu "sammanställt ': tabeller, köparna kan läsa sig till vilka som är lyckostenarna. Motsvarande den "astrologiska årsindelningen. börjar månadsstenarnas ordningsf: Na med Vatjä 20/5: Agaten, uthållighet.” 21/5—20/6: Krysobellen, andlig 1: agtighetjti > 21/8—20/7:" Smaragden. känslodjöp, 21/7--20/8: -Rubinen;: kunglig stor- ". synthet: och ledarebegåvning,: 21/8--20/9: Jaspisen, omtänksamhet, -V21/0—20/10: Akvamarinen, förson- 6 lighet; . . 21/10—20/11: Topasen, genialitet,-' 21/11—2v/1 (Karbunkeln) granar ten, "religiositet, - == :21/12-—-20/1: Sardonysen,. ordnings- x+ Sinne, ! 21/1- 20/2: ”Safiren,. lättrörlighet + : och mångsidig begåvning, . - - 21/2—20/3: Ametisten,” hjälpsamhet. Många Jegender kring. ädel” ll stenarna "av. vilkalt men. > Diamanten,.. « den ädlasté äv alla; stenar; obetvingbar: av "såväl eld som hammare; gjorde sin bä- rare självklart oövervinnelig. Ota- liga är de fromma och vidskepliga i band : med ädelst narha;: Så skrev; för att ta ett ex- empel; den lärda 'och fromm dissan; den " heliga: Hildegard”un: der "medeltiden: tv ; ”Hyacintstenen hjälper moj sj u ögon och : mot all" slags förtrolls ning. .'Den, som: är förhäxad, skall taga "ett varmt 'rågbröd, skära" ett körs i skorpan, 'draga' igenom en hyacintsten ” och "högt och tydligt säga: "Gud; 'som: fråntog "djävulen alla: kostbana 'stenar, lös också mig från all förtrollning och befria "mig fn) anvettets smärta”. — Den som tsjuk,, skall. med "en. hya- tsten eller. rubin' göra korsteck- net över hjärtat. — Diamanten kvä- ver: ondska, lögn 'och raseri, Om man --bär' den. i munnen," gi det lätt att fasta, Den hjälper mot. för. lamning och gulsot. Diamanten är djävulen synnerligen? förnatlig;: där= > Vid. kanoniseringen av: den. ftomarinnan . Francésca"' Bussa di Leoni ": fastställde ..' påvens. heliga konsistorium; att den fromma fo= marinnan ” den , 25 december'"1432 5 sett: den heliga anden som uppen- barade sig för den; sköna Frances- ca; smyckad med en tiara, symbo- len : för: och". den himmelska glorian, : Öd- mjukhetens kroöna' bestod : av: snös | vila: rosor, jungfrulighetens av tolv. strålande stjärnor,. men den tredje kronan; den ' himmelska . gloriän, bestod. av tolv ädelstenar, om vars namn, "färg ock betydelse den ädla romarinnan : genom . ingivelse kun de lämna följande uppgifter: [== = den ” första" var . diamanter, Sagor, erättel folkvisor. Toch folktro har hos alla idelstenarna med en . Människorna skådsde 'liyet; födelsen - och --döden alltid. med ständigt samma rysning inför det. obegripliga, : mer 'lika hemiighetsfulla.: "tycktes "dem, kri- 'stallernä, som inte var underkasta- |! de förändringens : lag och strålar med samma glans under evinnerli- ga "tider," Kristallernas. färg, hård- het; och 'sällsynthet har alltid varit "upphov" till religiösa och estetiska 'könslör "Ps underlig blandning, ": .;» Beror på "Detta är alltså historién' om den gjorde : det" med vackra omskriv- ningar, ' och följden ' var den," att flickan inte begrep ett dugg. Slut- ligen sa han: ' — Men" snälla fröken Andersson, bli mor till mina barn? — Hm, sa hon. Hur många har ni då? vr unge niannhen, som skulle fria, Han |” förstår ni inte att jag friar, Vill ni' laboratorierna ur - kol, tenklar, karaktä rkan;. » den; andra rubinen, ri ren: blå, tioheten, den fjärde smaragden, grön, bal, naden, ..-.. ia den. femte”. b: upplysningen; "den: sjätte akvamarinen, havs- grön, minnet, den åttonde. granaten, viliestyrkan, . a .den. nionde" turkösen, sanningskörleken, ok ödmjukhet, jungfrulighet i , Revolution mänter i ckommer' ofta i meteor- fråga 'som Rolf 'i Fevyn: står det tillen., .Pallrade- -sig bl.a,' fram” ur sina” tes vara en tämligen forskare har . undersökt diamant- im > sina slutsatser: Naturen hår | kolämne : har kristalliserats” under mycket. starkt. tryck. "Meteorernas järn befann 'sig i flytande tillstånd dch . genom en plötslig, av 'någon yttre » orsak 'åstadkommen avkyl- ning inträdde en häftig sarmman- dragning '" av. massan;.' Kolämnets kompakthet "ändrades "från 2 till minst 3,5 och massan stelnade och lär ha vi nu diamanten.” : endast "i ' närheten "av ekvatorn, varav: vetenskapen drar den slut- satsen, "att jordens utveckling stora meteorer torn.':: För oräkneliga miljoner år tet. och "så finner man i dag dia- mänterna, vanligen” i hål; som går lodrätt näd i De”. diamantförande ': :”pipörna” så kallar, man, dessa hålyi Amerika åtenar, "varför ik än all- llvad, mänt 'anser att: diamenterna är av kösmiskt "ursprung, > En "fransk fälten " på många : håll och skriver |" : här ercappats på bar gärning, Detta |. Diamant finns: praktiskt taget i i en tidig period av! kretsade omkring jorden vid ekva-]: sedan störtade :de ned på jordklo- |: N , som, försökte ;- lusten av sina taggar. gande fanor 'och kling: : Och så var det skolan på: Sö är där lärarinnan härom dagen." I visade de små eleverna ett glas: för: med grodlarver och frågade, ; "om någon visste vad de små kry pen. kallades? för fö . ”Catunamnkriget” I i st Julien, « västra Frankrike, där de komin och" Sydafrika '— förek ”all- tid i grupper. Vid Kimberley finns": det. :15 pipor "på 8 km:s omkrets, i Transvaal 8 pipor på 20 kvadrat- varandra. .:;:Diamanterna har äs :j gen. inte. uppstått på jorden" eller vid meteorernas > avkylning utan inåste hd ”utkristalliserats " dan i världsrymden ' på klotet. <= emellertid också den "roll 'som un= der årtusenden” spelaté av 'de äkta "På hår” de” störa "juvel firmorna i: - ;flera” "håll, 1: Schweiz, Frankrike, Tyskland . och | män — för att ta vederbörande p USA £ | bar gärning, Så skedde:också och: . framställes nömera 'de vaék . namnskylten beslagtogs. Varpå. de . de lokala myndig-. heterna har. trotsat en order från kal en "gata efter franske kommunist : ledaren ;'Thorez och. en. bovlevard har. nu. kommit: in! erelement. tidigare. res. gelbundet plockat bort skylten med; Thorez' : namn; . beslöt de , myndigheterna att vidta mera stra." tegiskt betonade' åtgärder: man to bort namnskylten iskyniningen | oci satte" sedan: diskret upp den i Uret .. ningen då morgontuppen gol.: Men det där fick inrikesdepartementet” morgon : ut styrkor..— två pol . lokala myndigheterna beställde: en: ; fy och gjorde dessutom anspråk vå , skadestånd, för att deras rå jr Päris och London åter. börjat" med' en tåterupplivning av de sagor och td Mi 14 den. vi som sedån omger ädelstenarna.1>=—="' . amer ika. Sådant tar man inte så hårt 4 — uppges det av? Serfaret folk — sig: inte heller mycket vid att de" blir hängda i daggryningen, : skulle. hängas var en sak — men go kilometer från den eländiga fän- gelsehåla, där han avvaktade sin sista stund — det var för mycket. man” gärna i Syd- ; den : donde oket, så 2 den elfte topasen, endel stånd= ;ktigheten,' en den. + tolvte. violett, ametisten, KR unskopen. "Om. tdelstörärnas "ursprun tvistar de lärda, ' Mest. har, forsk- ningen sysslat med diamentens här- komst. Som bekant. är diamanten ett. kolämne och det har också" lyc= kats ' att. framställa diamanter :på men. de konstgjorda .' diamanterna > är små och dyrare än de naturlig r Dias ovh ika, och tar konsek men fotvandringar har man ingen dagar '— och det var det. + Vad: menar ni,-era banditer, röt "fången, ska. man behöva gå om att' bli hängd! ' > Vad har du att beklaga del er,' undrade fångvaktaren. Tänk mej som mäste. gå tillbaka på: också! själ ; fnfernaliskt” | 'alar din man i sömnen?” -, hälligt förklarat att de sannerligen h d grade rebell fäster |: Se inte hele my lkot aa der att man har-bråttom över kelaj : "Men nu var det en som var vad |... man kallar fly” förbehad. Att han att det skulle ske på. en plats tju- |; svaghet för, särskilt inte på -varma I: ne. och. diverse "skrubbsår under: sitt handgemäng "med lagens väktäre. +: Samtidigt : har brevbärarna” en inte: har. någon : större; lust att fransk boulevard med ryskt - I kvadrat NN > isamma, så den förKoppnis fulle unge sonen, jag är; ö oo Nervös, du? Vad I med ”nervös”, lille TR Den förhoppningsfull d ei betya, . : kroppen. i Ni: säger. att det: är: relylle, | men det står ju bomnill här på no Du är ju alldeles svart rn « hela ansiktet. Vad har hänt? .' Jag följde min svärmor: till » tåget. -' få oo Än sen dä? rt hr ae SÖRe a ir Hur kan du vara så dum? "om Ja, det var just vad dont sa också ... ” : CC Så” var det har som med an- tedning av värmen ringde till kriminalen och bad att få någon: "Nej, - han: bara fnissar, den knölen; : ce a | som a skuggade honom, ; , då kan” man. : nys. -om : och "sände i en" vacker - 1 Den kommuni tiska mnullvaden? "underjordiska t irrgångar, Det. syh=": Å . "Iokala ita oc. Springa "med post till bus: på en oc, van) oo Jag omfamnade Iokormitlvet. oo tjugo ,. kilometer" för en så enkel Dilget Jok ';.— Jaså, du har varit och testat bh sag Frovq NN MR KN ge Eg NN ng frn SA EE pi
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.