xt - fc liten" finsk ' I Cen känd apotekare i Södertälje !e- - : vererade sin lärarinna -härom. - gens Gossen skrev. följande såsom . sin gamla mor på landet och talar vr hn " ibeKant på sits smög vi oss bakom : piskan satte fart på hästarna, Både +" hän sagt i spalterna, :. " "2: Enkel eller retur?- undrade ibiliettförsäljaren. Mannen sträckte fram . handen .en dräng, som vid upprepade till- Na fäll ”Fuffens, . En dag- var han sysselsatt med: att AT VFIYYYYTY TT TTT 4 UEKSIKKEKIIEA ERA AAA A4G "YYVYFYYVYYTVVYTTPYPYYYYV i TOBIAS: ” Solen” igår upp kl: 7.28 och ned kl. 16. 23000 > Morgondagens namn: Dt i | HUBERT. N Bolen;. går upp. kl. 730 och ned. kl.: 16:20. " : > Dägens dikt: . Och är det något, ni inte vete dén stora härliga hemligheten: Att «lyckan fångar. man aldrig : ensam, + hon kömmer först, då man blivit vel tvi (STEN. SELANDER | Drottningjakt: > Det. hände härom dagen att en Stockholm fick Pa upp fill slottet, ' Vid hemkomsten frågade” man! oc Nå, fick du se kungen? sr "= Nej, men jag såg kungens fra hon höll på att tvätta föns-. ; ter, i > ”Fult streck” : Min bror och jag var arga på lovat oss: smörj för något berättar. en ins. i Sv. öra in hö, och använde därvid en - kallad. flakvagn,. varpå en hög tträhäck placerats.” "Utrustningen - kompletterades med ett rep : med en stor:krok i en ändan. -. ; Våra hämndkänslor : vaknade då observerade att kroken och en idel av repet hängde utanför vag- inen” baktill, 'Då ekipaget stannade för "att drängen skulle bjudä en ivagnen och fäste kroken i ett räcke vid vägkanten, Effekten blev” stor-- artad då drängen med en klatsch av häcken ,- och drängen rakades ner från .vagnen och. hans humör för-: ibätttarlestinte: av våra" fubelskrän? pi Deryggande a avs tånd' från brott-t 1 Snopet met Om den nyligen ” ”borigångnie Härald Åkerberg i i Örebro: berät-: tar Örebro-Kuriren: En gång kom en kommiinistisk 7 tidning ut i Örebro; I ef-' Å Några kamrater” stå - samlade på ken från de ungas €get område; skolgarden, En frånvarande kam: raf är på täpeten, 'De hårda or- den hagla och den anklagade har inte möjligheter att försvara sig, svårt: att”få Exempel på 'den 'sa-': ty den kamrat det är fråga om - -lär på annat håll just då, Samma |sak kånske upprepas i en för. |: ening, eller styrelse, Är det in- I träffade. bevis På människovär. de? Nej och det förstår de unga | mycket väl, Är det rätt att säga Uhgefär så här: Någon har. sagt” att du eller du gjort det.” Då den anklagade frågar: Vem har sagt det; kommer det ej något: Svar.) Det är ej heller prov på vad vi kalla för människovärde, Vår ny-|' ligen ' bortgångne kung var ett lysande föredöme på takt, god ton och människouppskattning. Han tålte inte att någon talåde illa om en fränvarände,' som allt- så ej hade tillfälle att omedel- - i bart ingå i svaromål, Det är i skolåren grunden till; en » sund vänskap "och ett gott | kamratskap skall läggas, Det är; med kamratkretsén och skolklas: ' - sen 'som i én stor. familj, Iblånd | är det dystert och: ibland riktigt , roligt, Så är det med livet självt. | — Därför ska vi inte begära av an- | dra” att kunna hålla kamratkret. sen 'eller skolklassen på toppunk- ten: jämt om 'vi inte ens i vår familj är mäktiga till. den saken, Många människor ha ett sjukligt begär att rota i andras förehavan- | den, Det är oftast sådana som ej Jes fått ut av livet vad de väntat. Då får andra bli slaskhinkar åt dem, : Vid sådana tillfällen ”blottas en: människas” inre” natur, Vill män. ' niskor ej visa förtroende” för vär: ; andra 'eller önska de'en smyg" träfik” för. att komma åt vår: i andra? människor i de ockuperade län- dernä” som svek de sina och sitt - éget land; Är vi tillräckligt för- utseende att inte hära något sår. dänt i vårt eget land? . "Det var just sådana Många klaga. "på att ungdom- arna är alldeles för" fria i våra" "daga mena vi med fria detsamma som att ej skämmas för att vara na- ' Det kan vara. rätt. Men turlig och otvungen, är vi säker: ligen alla överens om att det .be- hövs mér av dén ”varan” i vår fostran av de unga. Huru annor: lunda skulle världen inte 36 ut ter nummer var Harald Akerberg -.déss strykpojke nummer ett. Med tiden 'råkades de båda chefredak-; förerna på en middag. Kommu-' i nisten' upptäckte: att konkurren-. ten var en hygglig medmänniska" och försökte släta över litet av det ”— Vi har skällt. bra mycket på! redaktören, sade han Harald Älerberg log: Jasså, har, ni det... "Och: så var ar det i Och så var det mannen, som gick en spågumma ; och blev skådad handen; — = 'Ser ni den här linjeri, sa spån: "gumman: : — Jodå, > ;e . : — Det betyder att ni kommer! i göra en resa, Vu 5 — Vart? Bet ; — Söderut. Kanske. till. Kalmar. "Mannen ' sa adjö och gick raka i vägen till stationen. " & En biljett till Kalmar, sa han! : emot honom. : — Det vet jag inte, sa han; Det, är bäst ni ser efter själv. -F' nödfall ' " gen är stor inför sin äns, -säger ett gammalt ordspråk. Men! heller: är ingen fader: stor. inför den! zenfödde sonen. Vilket torde framgå av der uppsats en nioårig son til da- 'svar-på frågan ”Vad ska du bli när du blir stor?": . - ”När jag blir stor ska jag bli detektiv men om jag inte duger, till , det, så skall jag bli apotekärer” Kallt” Nr Annå, som varit några år i 'huc ” vyudstaden och arbetat i restau-. rangbranschen ringer en .dag upp t om att hon stigit i gra- I derma och blivit. kallskänka' på re- staurangen, N ” Modern låter ängslig då hon sva rar: > la /— "klä "dej; värmt och, Jucka Jan förkyler dejt! i KUNGLIG VIKT, mans Vehedig: har varit sightseelng- : mål för dén belglåka" kungafamil- "jen Kung Leopold” och prifisessan de: Rethy lämnade sing medicin Bk. bad” 1 Albong: vid. telvtiden.+ c . ft oré mä från de lägsta till de högsta "lärde sig” det enkla men — av allt att döma — ändå så svåra att ätminstone försöka vara ärliga och öppha mot var- teelse skulle värden av miljöner: | som; nu gå till krigsutrustning; ' kunna användag till bra mycket nyttigare saker, Vill vi äldre Hå en bättre och' ljusare värld för det” kommande” släktet "måste vi: lära oss "själva" först det söm vi vill att ungdomarna ' nu ska vän-. ja sig vid. Eller huru många mil; jarder kronor. och huru många” miljoner människor ska offras innan . vi: allmänt lärt oss den läxan? ; Så var: lektionen : slut. Något så alldagligt som en tidnings ny heter kan ge en del. att tänka p > Sven Liljestrand. . , : stått utanför ' Drottningholms slott Under t. v. Berlin; ' svenske monarkens död. — Det DyG. kungaparet lämnar Stockholms slott. — ” Hela Norden. sörjer med Sverige den: b bort yvYvFYetYYTYvYvYYYTYYYTYTYTEYYYTTYYTYTYYTYTTFYYTYYTVVYTYYV cv UBANOLMS TfDNfG "00 os konun På I derna i Stockhol: ovan t. v. den norska flaggan bredvid den svenska på. norska legationen i Stockholm. — T, h. i de "i: slottsporten i gske Tidendes hus i Köpenhamn med flaggorna ” gråa södra, valvet... sänktes flaggorna på halv stång" = hår! på halv stång över budskapet om den - Th. Tilktmnnagivandet av ? kommaens. död har spikate upp på. oktoberdagen” har tysta grupper . besvt Av SVEN. G. N "LIKA: AKTUELL som, för den ' 'fråmtida "utvecklingen avgörande del..av FN:s. verksam- het är-den tekniska hjälp till un- derutvecklade länder; som igång- satts av dåss:sociala och ekonomis- ka råd. . Bakom denna aktion ligger ik "om. det; ofrånkomliga 'be- "hovet : att höja -standarden:'i dessa länder, ' reorganisera " näringslivet, förbättra : hälsovården: och: höja kunskapsnivån... Problemet har na- S TRAND gångar har haft en sådan omfatt- ning, . kommer . att : försämras... När amerikanske ekologen — alltså ex- perten.. på människo-, djur- "och växtsamhällens livsbetingelser z William Vogt i ett: just översatt bete ställer frågan , ”Kan jorden fö- da 0ss?”, svarar han med utgångs- punkt för ' nuvarande: tendenser: den nej. Utsikterna kan förbättras bara |'- under. förutsättning av en: radikal och be- hållna av turligtvis en: både . ek k-so= cial och politisk sida. Just i dessa ". länder. är. foll ökningen allra star- kast, och för: folkningspolitik.'-': "Vogt gör eft stort svep liga:k och möter överallt Den snabba ö t Ji- mer "eller. mindre framträdande form, fenomenet . markerosion. O- att försörjningsläget' snarast |. > Ny. indexpelitik" : skäll. stabilisera HELSINGFORS ar FNB) ” Regeringen har för avsikt att. iitta en plan i verket som syf- tar" still "en vittgående ekono- 2 misk stabilisering, Meningen att Man skall arbeta på två li för att nå detta mål, dels re form, dels vill man uppnå en > ""varaktigare balans mellan ser och löner, 35. st Huru planen skall realiseras ännu "inte: klart; Den' saken sjumannakommitté' ta' under öve: vägande, " Enligt -förljudande "hat kommittén inte : alltför lång tid på inom. en eller. två "veckor -bör bi änkandet vara färdigt,: uppges idet. - om för är] dens befolkning har emellertid as- pekter,. som inte bara berör dessa länder.: Under de senaste 100 åren har . ökningen varit en” dryg. för- dubbling från något omkring 1 mil- jard till c:a 2,3 miljarder. Den nu- "varande ökningen rör 'sig omkring 20 'å : 25 miljoner årligen, och är dessutom oerhört ojämnt fördelad för jordens rationella skötsel i för- > Det antas. att regeringens strävan ening med ett ohä instk har lett fram till en misshushållning utan tanke på morgondagens pro- duktionsmöjligheter,-- Genom kort- synta ; ingrepp. i naturens. ordning har, :- enkelt ; : uttryckt, matjorden, a relativt tunna jordlager , varav över olika delar-av världen, : Som " allmän” regel gäller att folköknini gen är: starkast bland "efterblivna folk och att ; liga födelsetal.och hög ör För bara 15 åa 20 år sedan te denna tendens.i ingen nämnvärd oro. I många "europeiska . länder .drévs som" bekant en intensiv propaganda för folkökning. "I de. demokratiska "länderna oroades' man av den till- tagande" ”förgubbningen”. och de däri ökade försörj: dorna för de produktiva åldrarna, i litär överlägsenhet tack! vare mån- gå soldater, I allmänhet reflektera- de man kanske irte över saken ut- "an levde i en allmänt optimistisk « föreställning om "att. världshush; "lets resurser 'mer än väl skulle räc- ka till — också om : vissa länder räknade. med, nödvändigheten att 'roffa åt sig en del av sina grannar, -: Denna - optimism ' sitter numera ganska trångt. När exempelvis FN:s | äl H M i en täckt bil, sedan prins Bau: | douin' farit i förväg tillsarämans med sin” sekreterare, Kung Leo. pold :- mår. utmärkt. rapporterar! hotellets direktör,” Han tar "varje dag gyttjebad och dösek i radio. aktivt -vatten. Kungen” Har "också | förlotat tre klio' i vikt sedan hän börjäde '”” behandlingen," Prins Baudouin” har än så länge inte visat något större intresse för de medicinska baden,' . Änkan efter en rik kolexportör i Edeinburgh har efter en process fått rätt att disponera sin mans förmögenhet även om hon" inte uppfyller testamentets krav. på att- inte umgås med andra män. v .Kolexportören, som dog 1936, hade i sitt testmenteé' föreskrivit, |.' ätt hans hustru ägde rätt att- är- va hang miljonförmögenhet en- däst: under förutsättning att hon inte håade ”någon som helst kon- takt” med: andra män, -' Domaren stämplåde nu" "den dödes sista vilja som ”oresonlig"; ock änkan kan fritt förföga ö. ver sin' " miljon, tills hon pitter om äg, ' <> Vv : experth för. råvarornas : rationella utnyttj d sammanträdde . för någöt är sedan, kunde » många av. : dessa. experter sccatt > 1 drivits.så” långt, att. helt andra me- toder "måste "introduceras, Den ;ves tenskapliga forskriingen måste bl; a. "mobiliseras" för att möjliggöra stör- re spårsamhet ed. råv. ocI ten att kala Ivana åt den has- tigt växande Stig sbelolkningen, har de beror, ut- satts för risker som den inte kunnat motstå. Regnvattnet har spolat ” ut betydande lager i floderna och ha- vet, stormar har inom stora områ- Iultl den” ryckt med. sig denna. absolut : pr > för och skapat tragedier, varom för rigt John Steinbeck berättat i ”Vre= dens. druvor”. Alltför ' hänsynslös avbetning har på andra hälr verkat förödande, ..." - a 4 - Anser . nu Vogt läge alldeles hopplöst? Inte totalt. Men han an- N i "ger klart förutsättningarna för att diktaturerna eftersträvade man mi-' skadorna. skall : kunna, reparéras, . För. det första måste liga inom ett. "visst: produktionsområde”. sträcka 'sig -till hela "index," Fluk-. tuationerna skall" begränsas till blot; det. berörda området: + Det antas att regeringen kommer att ta kontakt med arbetsmarknads-' organisationerna för att. med dem; : Finlands: ekonomi | 3 sig att ta ställning till problemet.— N Komniumistkupp . befaras på danska Jvid sedvanlig hänsyn tas till fyra: |! Det har, slutar Prognoserna t vårkälkylen stämm med verkligheten, sen skördeutfal- let är klart, "Nåruppgörelsen gäller . till. 1.; september 1951 under den mycket viktiga förutsättningen att. priser och löner på andra områden blir oförändräde, i —" Alla vet emellertid att'den . förutsättningen 1" praktiken tcke föreligger. Det kommer att: bli lös ne= och andra kostnadsökningar r jordbruket Och pris= öch lönerörel- ser på ändra områden. Deras re. sultat kan inte nu förutsägas, men? tydligen kommer hela pris- och lös nenivån att stiga ett gott stycke, Då - sikten klarnat kommer jordbluket att åberopa den klausul i vårupps : görelsen, som' säger att jordbruket hår rätt att påkalla” förhandlingrr för erhållande av kompensåtion, - t I enlighet med hittills: "tillämpade t Principer och jämväl 1 enlighet måd den i våras träöfade Uppgörelsen mellan jotdbruket och dåvarande livsniedelskommissionien "skall där. .' Pröcentregeln. Eftersom det fram- räknade kalkylresultatet uppgår till endast. 37 -milj.; skall detta" icke ge : på till kalkylens grundvel ningen, Nr saknats antydningar om att kelkyls och prisförskjutningarna, Det må: fedan nu. sägas att. detta resorie< mang saknar underlag i den mels : lan jordbruket, och Livsmedelskorns missionen i våras: träffade Uppgör relseti, Enligt denna »har: fyrapr cent regeln icke rubbats: Kompe arbetsmarknaden -KÖPENHANN (TT). : 7" Förre: ”statsnäinisterii ; Hedtoft' varnar: för en ko anti- sationen åt jordbruket bör bl: en påbyggnad på: våruppgörelsen med : hänsynstagande", till .: icke + endast kostnadsfördyring + för joräbruks= aktion: i Da k tald vid Tyilk drift utan. jämväl de sen på måndag yttrade Hedtoft: Den; dåligt genomtänkta start Erik Erik- sen tyvärr givit det politiska ärbe. tet skall säkert utnyttjas av'kom- munisterna, . som redan planlägger antiparlamentariska. aktioner. ' > i 2 "Enligt. vad. Berlingske Tidende uppger har kommunisterna :till tu- , sentals" arbetsplatser utsänt cirku= lär med uppfordran "till arbetarna att' vara beredda till "aktion. ” bär! ätt om priser och löner stiger | kan inte schematiskt- skulle uts; ven enligt + i vad. polisutredningen. : Branden i Klippan: på nudagda TÅ ; kvällen söm totalt ödelade AB Gö- jan” Jönsson «.& Co" brädgård;,: har ! vid handen: 'vållats av en åttaårig pojke, 'som'1 med : eld. , Pojken, el- 153 terligare minska löne: och inkorist: ' Backe och" kolliderade shed ön trä dunge; varvid. örarhyftén:. tryckt led: nästan omedelta 30-årsåldern och efterläninar ”mäka har orkänt" sitt” tilltag. Brandskat ;dorna som uppgår till 25,000 å 30,000 kry täckes helt av: äl Z och barn.'En lastkarl, som -medfölj« de: bilen," hann kastå rådgöra 'om den t isk politi-.]= ken under den aste framtiden: 3 riksstad; Ulf Breien;” som just: an< odlingsmetoder tillgripas och här- i för fordras i stor utsträckning sta ternas medverkan, Bl.:' a, : måste skogstillgångarna skyddas och åter- växten ordnas på ett helt annat sätt än hittills, inte bara därför att ock- så virkestillgå en börjar bli knapp länt från Syd och var” på iv väg till sin hustru i Malmö. Breien |- flydde: i augusti 1945 från interne-, ringslägret > för quislingar - i Hebu skall "förklarar, att han enddligen als rangera något : liknande denna gång. ”P "för. den: och "var under' os med lem av Nasjonal samling, ledare av juristgruppen ; vid, "Oslo universitet" som : kommer. att omge överflytt-[s ningen " av ; Konung”, Gustafs ' stoft D Im” till. slottska- och "tysk .. krigskor utän också därför att skogst utgör ett skydd för den odlade jor- br: Genom I Le dfronten. . Vid kapitul nen var han bisittare vid domstolen” inom jordbruk "och ' " skogsskötsel finns. utsikter att åtminstone repa- |j rera de värsta skadorna, ' Det är emellertid inte Vogts syn? punkter ; och rekommendationer i detta fall, som ger hans framställ- |: ning '. dess . sensationella; karaktär, iF ; AS st t vid > från » | törsdag;. sedan kohungen.. och den -pellet; är nu fastställt: Högtidlig- "heten kommer att, ske kl. 18 .på Inte ens genom” mycket .f rika åtgärder : av "detta: slag: finns 5" behanser att. försörja världens be=l:- : folkning, om -den fortsätter, att: till= |- växa med samma fart som nu. Slut= satsen är "given; Den viktigaste åt- gärden' blir en ,radikal' minskning av. folkmängden, en allraännare fö- 1. : Valet mellan detta Earna ställt oss inför högst oroan= de framtidsperspektiv, Mark alternativ och det andra '—- att milt joner sk årligen” måste nen, '.jordförstörelsen och rovdrif- ten med såväl skögs- som fisktill- svälta, ihjäl plus de' fruktansvärda riskerna för internationella kompli- +: Hörnu, chaufförn, hur Jångt | kan "den här gamla: dyngkärran . gå? — Det beror på har långt dyn- svårt. | " Berodde på = VS - borde" "inte vara så -KOPENHANN: Statsbanorna ha- de under” "sommarhalvåret ett un= derskott på 3,8 miljoner kr mot ett underskott samma tid:i fjor på 15,7 miljoner. De' höjda taxorna trädde i gan skat. .;lemellertid i, kraft ;först: med a juni) > månads ingång. z Sol Av cirka "281 000 bilar" i Sverige den 1 januari 1950 utgjordes erka årygt- 25 proc: lastade 4 ton eller mera, Förändringen från" "mindre enheter fill större och mera. eko>- 80,000 av lastbilar. : Ökningen” av bilb det: är vad lastbilarna be? träffar " arimärkningsvärd på ”Rera sätt. År 1935 fanns. sålunda ' endast 46,000 lastbilar. - Av' dessa fordon hade, knappt 10 proc. en lastför- måga av 3 ton och därutöver, Nu är förhållandet ett helt annat, Drygt hälften av lastbilsparken lhade vid ingången av år 1950 en Hastförmåga överstigande 3 ton och iska ” är således syanerligön fratiträdande,- : ” Även. den totala Jastkapadiisten har ökat högst vä ALT Ii tjäning, som bär den ne ”| tanterna; som "bär den genom ka” År 1935 - en vänlig” likbil. Sedai Innanför dörrarna här mött tan åv överadjutanterrä: och pellet . fram till katafalken;. > som ” ställts upp på en ”estrad i koret.” Här komrmer kistan att invänta be. ” gravningsdagen; "Musik > och även . sång — utföres. från: orgelläktaren under alla dagarna; Sedati, kistan " ställts upp på katäfalken och över, hovpredikanten förrättat- kort | bön lämnar" de kungliga. kapellet. beräknades ” fastbilsbeståndet ; ha haft en sammanlagd lastförmåga av c:a 85,000 ton. Vid årsskiftet 1949/50 uppgick den 'tot>la lästkapaciteter'] £ ull över '200,000 ton, + i r att tå. överskottet skulle minska jördbruäs . kets anspråk på täckning för 1 el. AKA RAK RAA AR RP SISSEL RIS PI PIAS AS strids ett pa FAL INS IL KS SAN TLS YSKsA al N REAR TAR . stone 3 FSS KN Apr NA yr klyftan ; jett öriskemål, vars anges > | lägenhet verifierats” från alla, håll. >: under den nyss avsluta e. valkem; . srglntd Ae YYYYyYvrYYYevvTTEIYYYTTvYVYVVYYTEYYYETYYVE) KYRTERET MA kathetbetinKtrtnt MINNSA NS INISA —— a 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.