od. Tisdagen: 21 ovember : 1950 "LÄBOLMS TIDIG” + Dagens namn: od + HELGA. 1. > Sole gär upp. k BIL | ned kl; 15.44. == inet Morgondagens namn: RÅ $ Cor; CECILIA / > | - Solen går. "pp: kk 813 och HE ned. kl. d 42. Det kan ”jäta som en sägen, . "men en kväll förliden vår - mötte jag mig själv på vägen ” som en man vid tjugo år, . Håret hängde ner på kragen, och han gick med. febersteg, 1 de vassa ynglingsdragen : satt en hungrig. mun och teg, : "Jag blev vit, jag kände svedan ' av de sår som: minnet ger, += " och vi skildes tyst och sedan ha vi aldrig träffats mer; ., 7 för (BO BERGMAN) > Ballong flög 1,575.K a I . Hela 1575 km: ”tillryggalade' eni ft fleksaksballong”« söm; £änces, upp” ål d | 'en: barntävlan' i-samband. med" en industriutställning i Berlin i bör- » jan av oktober; av en 11-årg pojke från ' Siemensstadt; .”Mottagnings- 2 beviset”. kom: härom : dagen till ;| - Berlin från en plats i Terkiet och - ill- -åringen « hade : därmed vunnit Itävlingen '— och en" radioapparat. ij >: [Tvåa blev en pojke vars ballory of > hade ndat i”Finland eftör 'enh luftfärd på 1,525 km. Denna. pre- "station belönades med "en "damm- . sugare; "fylld "med, chokladpraliner. . Allt som allt har mottagningsbe- ivås för "närmare, 6,000 ballonger. ocjpittills sä sänts till Berlin; 3. Snål lönepolitik e ett; hot. "möt. lanthushällsskolorna 6 riksdagen bifaller "denna ' Proposition, ' skr ver den > lanthushållsskolornas' dödsdom.” Dessa” skolor kommer att sakta avtynd på grund av brist på nytt blod, d. v. s. lärar: innor. Detta var en av de kr aftiga salvor, som avlossades | kvällen, "Mötet var anordnat av Lant. hushållslärarinnornas elevförbund och: Sveriges agronom- och>lant- brukslärarförbund, Den som 1e- vererade den ovan citerade sal: van var "rektorn Märta Lidén, Vackstanäs, ” Det "kom många liknande under kvällens lopp. Det talades t.' o. mi. om att tillgripa kraftåtgärder” Det' hela slutade med att mötet antog en resolu- tion att tillställa riksdagens jord bruksutskott, när frågan om janthushållslärarinnornas löner skall avgöras på onsdag. > + . Ordförande vid mötet var reki tor Signe "Borlind, Uåde: holms lanthushållsskola. . Delta- garna i mötet bestod som natur- ligt var av kvinnor mest, Det var ett flertal rektorer vid lant- ”hushållsskolor runtom, i landet, lanthushållslärarinnor ock blivan- | de sådana, Vidare märktes bland deltagarna byråchef” Erik. Arne. gren i ”Lantbyuksstyrelsen, direk- tör E. Sjögren, Lantbruksförbun- det, "ordföranden i SLKF fröken Karin Collin," ordföranden i Sve- riges .husnmodersföreningars riks "Man talar, 'ofta inte "utan or- sak om bragder på idrottens väd. jobanor, men dylika ' prestationer väger . fjäderlätt mot vad hr och fru Karl Nordström från Stjär. . rehölm utanför Hässleholm pre. .stefat i Betfälten på Lilla Alstads gård i Skåne, Inte mindre än 19,2 tunnland betor har dessa göingar rata upp .ur.den. skånska jor- den sedan den 25 september en ”— ,o.och knappt hade han klämt fram det där om, ”Nu förklarar jag eder som man och hustru”, förrän hela hennes familj brast uti hur- möte, Diskussionen om avtalsfrå= gor drog oroväckante ut på tiden, > då en av deltagarna hoy' upp sin Aordönsstämma. ' Nä, ni skulle ia "exempel "från. Sovjetunionen. Där går det både "smidigare ” och fortare att : ”ordna sådana här saker, Ve Z..— Hur vet du det. Har du va-' rit där? seen oc Nä, men jag har en kamrat " Bohustingets "ordf. Carl "Bränn- iberg, berättar i Kuriren om Jands- : tingsprofiler vnder gångna :år, när 'Carl L. Olausson från - Tjörn tog til orda i en - avelsfråga, Det var tal 'om att få en gåd avel och und- vika inavel. Olausson berättade då I dock ej i landstinget — hur man gjorde" på Tjörn för att förhindra navel i öns hönsgårdar” och "det receptet "bör bevaras åt historien. Ja, sade Carl L., när gummorna hemma på Tjörn går på kafferep Itar.de med sina tuppar i förklä ! och byter dem: sins emellan, modligen till glädje och. båtnad för 4 hönorna, - ja, även för tuppen vill Iman hoppas, och för öns hönsäga- re och: produktionen av. ägg och - ie - Nej, jag slåss inte' med ' såna a 'knattar som du, men jag kan kasta upp dig i luften, så får du slå dig själv. 04 ect Arbetsförmedling | I småskolan talar .man om hem- " met "och familjen och arbetsför= delningen mellan'de olika familje- "| tunnland sagolik prestation. ;. DE "Nordström . och hans fru har sedan 10 år! tillbaka "dragit. upp Betor på Lilla "Alstad till en mängd av cirka 14—15 tunnland årligen, Men i år kom man: som sagt upp till inte mindre än 19,2 eller' omkring 200,000 sträckmeter och detta trots att väderleken denna höst inte pre- cis varit av bästa slag. Av dessa kar man fått gräva upp 10 turin- land,” > medan resten först blivit Jossade . och sedan varit lättare att ta upp. - " - Inte nog att de påda varit ras. ka, säger lantbr.. Arne Nilsson, det arbete" de presterat här ock- så värit av högsta kvalité.'. Tar man därtill i betraktande att fru Nordström haft två: barn att se till, därav ett spädbarn blir det kela ännu mera fantastiskt, Men man har varit sällsynt morgoni "Pigga och blott två dagar på he- la "hösten har de tagit igen sig från betarbetets slit på grund: av sösregn.- :; Nu har de åter ställt kosan till sin hemtrakt i göingebygden med en välförtjänt kassa på fic- kan. Några flera betupptagare av. deras , kaliber hade snart bragt arbetskraftsproblemen till betfäl- ten ur världen, Och man hade ej heller behövt. brottas med ma. skinproblemen, pe DN vin "kommer tillbaka. I Någon gång fram på nyåret. - SA = därmed 'avser vi förståk Drama. tiska studiegruppen Vi i Laholm! I vintras gjorde den ju, ett par lyckade, framträdanden. "Felet var bara, att-publiken svek. Det var förresten inte något ”obetyd- ligt fel, ty al teaterverksamhet är absolut beroende av publik. påanet- tillskrivas publiken själv. Men Lassen : nytt framträddnd farenheten kommer "de dock den: Felet berodde emellrtid inte på teaterensmblen utan får helt och VE” ger sig inte i första taget; och nu "planerar Eyvind ock " hans. adepter ett Visa av er. da gång inte att göra ett ”jgole- om propositionen angående lönereglering för bl, a, lanthus- hållslärarinnor vid ett opini onsmöte i i Uppsala på söndags- förbund frå Gertrud Wiklund 1 m. Oenighet om lönegrader "Själva sakfrågan ligger till på följande sätt; 1941 års lärarsak. kunniga hade föreslagit, att or. (drnarie ämneslärare vid lanthus- "hållsskolorna skulle hänföras till lönegrad Ca 22 samt extra ordi- narie och:extra ämneslärare vid dessa skolor till: lönegraderna Ce 20 :resp, Cg 18.' Enligt: proposi- tionen däremot skall de ordinarie ämneslärarna placeras i lönegrad Ca' 20, iextra ordinarie : lärare i; 18:e lönegraden och : extralärare i 17:e, - Lantbruksstyrelsen har: föreslagit, att ordinarie ämnes. lärarinnor vid lanthushållsskolor skall placeras i lönegrad Ca 23, icke ordinarie i Cg 19 för att ef-i ter 2 årg tjänst uppflyttas i Ce: 21 och befordras till extra ordi. Andersson vice ' ordförande i 'Tungelsta, som- är i Jordbruksut- tdlstyrkt de sakkunnigas förslag. Vidare föreligger en motion från BF som ansluter sig. till sakkun- nigförslaget, ve Sedan . rötesordföranden redo. gjort. för hur frågan ligger ' till och -understrukit. det allvarliga i att. placera : lanthushållslärarin- skolornas rekrytering ' av lärare ytterligare försvåras, . släpptes diskussionen 5 n MT : ÅN. vå . Svårt att få lärarinnor; Flera” talare " underströk 'aet som -' framhålles i BF:s motion; tering : av » lärare blir än mera brydsam,': när löneregleringen för tövningslärare träder i kraft. Lant hushållslärarinnorna äger nämlis gen i behörighet” ”till :,de flesta Ting. berörda 'skolformer, , Vidare underströks, . att -lanthushållslä- de "undervisning har att fullgöra de speciella och ansvarsfulla ar. betsuppgifter som. följer med att lanthushållsskolan ' är internat. skolorna inte finns 3 någon husmor. utan elevhushållet får "skötas av lärarinnorna, : Till skolan hör dessutom trädgård 'o... husdjur som skall skötes söndag och vardag,' Lanthushållslärarin. terna, ty det faller ju sällan en ko eller en sugga in att komma” med ' sin . avkomma 'på:: ordinarie” arbetstid, ”som ” mågon”. uttryckte: det;'. Resolution till "riksdagen ? i Den av mötet antagna ”resolu- : tionen var av följande lydelse:-7 » "Lanthushållslärarinnor samlade till möte i:-:Uppsala. vill enhälligt ': uttala - sin 'besvikelse över: den . behandling lanthushållslärarinnor- nas lönefråga fått i. föreliggande proposition då ' i densamma: den av.1941 års lärarsakkunniga fö. reslagna - löneplaceringen sänkts med två lönegrader, Därest riks- -het - med” propositionen kommer lanthushåflsskolornas -:möjlighet gar att ytterligare försvåras och etens att hotas. Lärarinnorna kommer : nämligen då att i än större utsträckning söka sig till annan verksamhet med bättre 1ö- ner, Mötesdeltagarna vädjar där- : tör till riksdagen och dess jord- bruksutskott att beakta. nödvän- digheten av att lanthushållslärar- innorna' erhåller en sådan löne- ställning at lanthushållsskolorna kan till sig knyta goda lärar. ställning att lanthushållsskolorna därmed givas möjlighet att även i- fortsättningen bedriva sin för landsbygden och dess ungdom: be- tydelsefulla "verksamhet; N Riksdagen behandlar i morgon lanthushållslärarinnornas ” löne- fråga. . Rea NN :Ränneslöv- Folkskollärare Sjöbergs "besvär "Länsstyrelsen har yttrat” sig över” de "besvär "folkskolläraren J, Vv. Sjöberg anfört över Jänis styrelsens utslag i fråga” om dne för brister å tjänste bostad 7 ” Ränneslövs skoldi= strikt. ' . Länsstyrelsén '- i finner : icke; vare ” sig ” att ' Sjöberg - anfört något godtagbart skäl för bi- fall till sina yrkanden. eller att vid den 1 ärendet nu verk- narie ämneslärarinna. Ledamoten | skottet, hade reserverat sig och : norna i en löneklass, som kom.” mer att medföra att lanthushålls-- nämligen att läget för lanthus-.. ' hållsskolorna i fråga om rekrys tjänster vid av denna löneregle-: rarinnorna förutom en omfattan. skola : och att vid lanthushålls-'; lanthushålls-- nan 'är därför överhuvud -: aldrig ; fri, Hon är inte ens fri om nät. dagen skulle fatta beslut i enlig-: att rekrytera sina lärarbefattnini därmed «skolornas - fortsatta eyi-: rat” försök. Meningen är att tea- t Ny. BF. -senator:, SLU:s förbundsordförande som pla- cerats i riksdagen, Den förste var Gillis Olsson i Kullenbergstorp, som - också var SLU:s förste för- bunäsordförande; Den andre var Harald Johnsson i Skoglösa, Gillis Olsson tillhörde under sin riksdags- också. : Harald Johnsson. Fridolf Jansson är den förste av förbunds- ordförandena som placerats i första säte' och stämma, som :representant för Kronoberg och Halland. : och -ursmålänning. Han är, född på Benesta Håkansgård,: som han äger | och brukar och som varit i hans ; släkts ägo i minst fem generationer, ' I sannolikt ännu, ”längre,: En förnäm- : i lig samling. .gamla gulnade doku- ; ment berättar om gårdens och släk= tens öden genom tiderna, och han - ” i bor med 'sin familj i en byggnad av + typisk småländsk bondefunkis från första hälften av 1800-talet.' Bene- från : Alvesta '. köping. Byanamnet Benesta är för resten tidigare för= knippat med riksdagen genom fram= lidne riksdagsmannen :Per Gustafs- son i Benesta, även han bondeför-' : bundare : och :-ledamot::' av första kammaren, Fridolf Jansson blir allt-." så den andre ”Benesta” i riksdagen.” : ” Fridolf Jansson hör till dé riks-' ' dagsmän, som är välkända över he= = ja ' landet .. innan .de kommer till: Helgeandsholmen.' Han har.i egen-' ” skap av SLU:s förbundsordförande sökt alla svenska landskap utom: rjedalen. och, hans kraftiga små- ländska stämma har hörts från hun="" : dratalet: ' talarstolar : mellan "Ystad och Haparanda, Få politiker har ta- lat: inför: så väldiga folksamlingar: ting med en publik på 20) 000 och däröver. Han har" också gjort sig" känd som en sakligt skarp och slag-. färdig ” debattör med både humor; och temperament. ; I Det: berättas från : den senaste valrörelsen en historia om hur: Fri- SLU o om i försvarets b be f==S0nalvård nm KE SLU har:i dagarna avgivit sit! "yttrande över. personalbehandlings- utredningens förslag till .personal- 'vård. I yttrandet "noterar förbun- det med tacksamhet, satt. frågan pptagits till. så. ipande.be- dling.” De stora ön som årligen ' måste läggas "ned på för- 'svarsmakten, "kan - bli, bättre 'ut- nyttjade, om en:effektiv personal- vård genomföres. Om "man" ratio- neellt ska kunna utnyttja. de möj- ligheter, som står till buds fö; svaret i form 'av materiel, byggna- der m. m. fordras i första hand, att det mänskliga” materialet tillvara |E tages på . ett förnuftigt sätt. ”Om- flyttningen från civil sysselsättning till "militär. utbildning. är alltid en "uppoffring från den : värnpliktiges "sida, såväl fysiskt som psykiskt, men dessutom och icke minst eko- nomiskt, . socialt "och" kulturellt. Därför, måste övergången till mili- .tärtjänsten .; göras > så mjuk som möjligt -.och ' skillat "a kompen- seras . så : långt -det låter. sig .göra. Det : är : också : viktigt, att .'återin- trädet i det civila arbetslivet. skeer under sådana 'former och: med :så- dana möjligheter för den värnplik- "tige, att han icke: behöver 'se till- baka på sin militärutbildning som något som förstört hans:ci ila möj: ligheter?” I'alla dessa fall men också i en hel del andra kan en effeektivise- rad personaivård utföra ett gott ar- bete: Dessutom tror förbundet, att förhållandena -' mellan , befäl - och manskap ska kunna förbättras och sämras. Erfarenheterna från andra försvarsmakter "talar för detta, att: det i stort sett fyller: de. krav, som bör ställas på en god:persos nalvård, men : anser, : att : förslaget inte får anses vara det sista ordet i frågan. Det hade 'varit önskvärt; om personalvården genomförts lik- artat. över hela linjen, men : »den statsfinansiella : situationen "lägger här vissa hinder i vägen." Särskilt anser man, att arrangemanget med en officer som : :leedaree för -per- sonalvården ' på -'en' del håll: das för sina uppgifter — personal= 'vårdskonsulenter m. fl. för sina. Därmed är ingalunda sagt att inte officerarna skulle intressera sig för personalvården, Fölbundet -under- stryker starkt att så lile byråkrati vård rna måste i regel brytas F ridölf Jansson, tid andra kammaren, och där sitter - kammaren, där han .på nyåret tar . Fridolf. Jansson är kronobergare ” stad är en gammel by belägen i en' - - traditionsrik bygd några kilometer.” som han. Jag tänker på SLU:s riks-:" inte som en del. kanskee trott, för-|'- Beträffande. förslaget anser: SLU; | som möjligt får" tillämpas. inom? i Bé PO Fridolf Jansson hemma hos sig, vakad?? av fru "Elsa, nederst den : Bene bonad dolf be gatan av en n Högerredak: tör vid en "politisk "drabbning. Re- gerns' bästa debattörer" och därför alltid uppträder vid större debat- ter, hade vid ett par. tidigare” Hill- .SpOo sagt. fatt den var sådan att det över huvud inte lönade sig att ta "upp den: till närmäre. granskning. Men. var: det så ätt någon önskade: det så skulle han gärna stå till t; dela nådastöten: » Högerredaktören anvi taktik. även vid det här diskussions" mötet, men Fridolf Jansson lät sig inte: duperas: Han krävde att den där nådastöten skulle utdelas ome- delbart;" Han: hade -:ingen Just. satt väntar H : Debätten fortsatte. Högetredalkt2 ö- ren fick, ordet "= men. det 'vart” in gen 'nådastöt : mot ..bondefö Fridolf efterlyste. den åÅnyu. Höger- redaktören pratade, men glömde att utdela nådastöten' och Fridolf fort- satte : att efterlys5.-den.: Så. pågiek det:en god stund. klockan när- made: sig tolv. fick Fridolf åter or- det. Han" såg på -sin:klocka, vände, sig till högerredaktören och sar.— Nu ; fattas "klockan tre minuter i tolv,: Skall vi få den utlovade” nå dastöten' på detta dygnet eller. s vi vänta. till nästa? 7. : Det "blev. nådastöten. — gerredaktören. Han -teg och talade aldrig mer .under : valrörelsen om att ge bondeförbundet -nådastöten. Fridolf Jansson har:tuktat många uppblåsta; « politisk väderhanar, bundet, vlämpligt. Officerarnan bör använ- fort ” Fridolf Jansson. i talarstolen Fiidolf Jansson så som tecknaren EWK. tycker "e. att han ser vt Ika 1842, och 1946 efterträdde han nesta,. 2 - SLU: are: och ursmålänning RIDOLF JANSSON i Benesta ” - är den tredje "i ordningen av : överst vid ”skrivmaskinien > över gamla fina. huvudbyggnaden på, sta. vi folk som ger sig ut för att! kunna - | mer än de kån och som söker im- ponera med tomma fraser och grari- na ' ord. -, Han: föraktar allt: ytligt prål och tomt; skrammel. 'En' gång efter "er "rätt. betsig debatt med ett | par "representanter. för Nationella ungdomsförbunder kom en av mot- ståndarna fram till Fridolf Jansson och. presenterade sig som hovrätts- notarie, -—' Det imponerar. inte, på mig, var Fridolfs vassa replik.” bjäfs imponerar: inte. 'på Fridolf Jansson. Det gör däremot allt red- Aldrig blir han så vältalig” 'som när i ii skatt: Den slanten Han är en mästare i att klåda: a av J behandlingen. av regeringens stabi- bart arbete och' all. ärlig" "sträva | : LO värnar för alltför slora lönekrav.. VÄSTERÅS (TT) : Huvudtalare vid arbetarnas Aros- mässa på lördagen var LO:s andra ordförande Einar Norrman, som varnade för att man efter två års prolongation skall kunna ta försig i rikligt . mått. Nominallönen är inte viktigaste — det väsentliga är reallönen, socialreformer, 'trevec= FR ning. Mässan, som: första dagen bevistades av 300 personer, fort- Nn sätter på söndagen, . - vr PRESS I Skogsgarna får våldsam; stora - Nr genom t en på virket — en överslagsbe- räkning pekar hän på en tolvärder stegring av c:a 400 milj, kr, har - handelsminister Ericsson sagt i ett föredrag helt nyligen. För en oini= tierad och okritisk åhörare och ”våldsam”, allrahelst som den utan vidare skulle komma att tillfalla >- skogsägarna, genmäler Jordbrukara nas Föreningsblad: Men det bör lämnas den ”äppa lysningen ' att" det inte bara är do enskilda skogsägarna, utan jämväl ' storskogsbruken, bolagen och stats- skogarna som skulle. komma att ” . äs denna kaka.. Och staten vill ; äl ha en liten bit — c:a 100 milj. de han= delsministem visst bort.. - v! Om man nu gör en enkel över- slagskalkyl utan” att rubba på hån ' di, v. & räknar lika optimistiskt, så skulle på jordbrukets skogar kan=. ske komma c:a 200 milj. kr. Ut slaget på en skogsmarksareal. på | 11 milj. hektar betyder det c:a: 18 kr pr hektar, Man kanske behöver ' erinra om att en sådd eller. plan- tering kostar skogsägaren 175-—225 ej nämna andra ofrånkomliga bå= de rörliga 'och fasta kostnader. i Fortfarande nämns icke ett ord ' om vad skogsbruket 'behöver för att kunna hålla en för hela närings= livet ”eftersträvansvärd bladet, Hur var det förresten bara =, för några år-:sedan?. Det var, då: stora - pretentioner på skogen och i na. — avverkningst v | vedavverkning, 'normalpriser éte,'— men det har redan glömts! > ' Regeringen : Kekkonen ' "klarade : sig igenom : det finska högerpar« - tiets. överraskande : : misstroende votum, Högern fick blott: socialde; mokraterna med sig, skriver Skå a skå -Dagbladet (bf): :;' Utgången betyder finska +'Tegeringen tvärtom. Om någon inte att den . + sitter säkert, vecka. "börjar . | liseringsprogram - "och då får man > -. se hur det går. Högerns aktion var:—:. en .diversionsmanöv:r för att slip pa i ifrån att ta ställning till :det ekonomiska . programmet, . vilket i sin härdhet -tämligen väl stämmer : me NS han kommer in på sitt älskli ne: » kroppsarbetets jämställande i ek iskt "och : socialt hä d med 'annat. arbete, Ända sedan 'sin tidiga : ungdom” har ' han, varit på det klara med; de risker för samt hället : - som ” det innebär, att, det praktiska arbetet undervärderas så” som ' alltjämt sker. ”Detta arbete är ju dock nödvändigt för att :sam- hällsmaskineriet skall 'kunrä funk= tionera, Det. är ju "också i högsta grad orättvist ätt ett praktiskt ar- bete; det må vara i jordbruket eller inom industrin och hantverket, som kräver stör" yrkesskicklighet, skall betalas sämre än' ett manschettar- bete,' som kanske inte -kräver an= ära kunskaper än att skapligt kun- na skriva siffror och bokstäver.” + Detta var han: på” det klara: med innan han" anslöt sig till SLU, och det " var” främst därför att "denna ungdomsorganisation” «genoni,” sin verksamhet " bl,”. a. syftar” till "att skapa : ekt ör : arbetet, inte minst jordbruksarbetet, . och höja dess sociala anséeeride och' därmed skapa trivsel och arbetsglädje, som IL SLU. Fridolf Jansson i :distriktsstyrelse; och åren SLU: S |1940-—45 var han idistriktsordföran= buridsstyrelsen”,. invaldes de." :I «+ Harald i Sköglösa” som bundsordförande;, vilken : befattning" han: fortfarande” innehar. Samma. år'som-han inval- des” i SLU:s förbundsstyrelse," allt-" så 1942, han ledamot av Kro- | Fnobergs. "Jähs I landsting. Han "är le]. 'Idamot av styrelsen för Grimslövs |- olkhögskola, av styrelsen för den nya. folkhögskolan i i Markaryd samt av styrelsen för .SLU:s föreninäs- gård Mem, ; 4 Fridolf Jansson bar ver anlitats” för utredningsuppdrag. Han tillhör- dé sålunda utredningarn: om sam- jordbruk "och om. social jordbruks-" kredit, - Fridolf Jansson” är sråkbrukare: terna. Den; spe= kulationen gick : 'om intet och hö= gern" blir nu om nästan alla grupper: med sta=" biliseringsprograinmet, - Man ' gör. , därför klokast i att räkna med ny 7 gen : "efter jul. Regeringen . sitter : Kvar mest på grund av att alla är på det klara” med att en regering ' på bredare basis inte går att få till stånd." "Skall ekonomiska krisen måste det par« Finland; komma lö "den tas med samverkan. : KF:s styrelse har avstyrkt ; ; gen nya Imvesteringsskattén men "tagit tillfället i akt att framlägga "-syn- punkter skriver Kooperatören: . al : Det-' viktigaste" synes nu vara, ' at statsmakterna icke vidtaga vis= sa penning-, skatte- och, .valutapo=" litiska åtgärder såsom isoleradé"in= . ” gripanden utan att en Jämpligt av- vägd kombination av åtgärder ute formas som ett samordnat program, syftande till att- ”åstadkomrma och vidmakthålla . ett. stabilt" penhing- värde: Vid utformandet av - detta program: bör enligt styrelsen; över vägas bl. a, införandet, även sal män. .varuskatt, som. utt ages, fabrikanter -' och som: bl. a. kunde' direkt trä il.dana varor. som har speciell "bety- delse”. såsom ' investeri Vidare måste ”räntenivå anpassa " sig” aarknadsläget"; FN en anpassnin; uppåt. av kronans intern värde allvarligt övervägas, | hon var gift mede en miljonär. --: +. 2 Det kan du:vara glad fö min tror det om dagarna. «: honom; så "blir sväret följaktligen bl. a. småbrukets speciella problent- Därnäst kommer de sociala frågor= . pa ock landsbygdens -kulturfrågor Som SLU-are är han givetvis i hög” d av undervisnings: | . Hans gård omf: era 19 IE åker och.-40 tunnland skog, ett ty= -piskt' småländskt jordbruk ; alltså ler: kanske rättare kronobergskt, och när jag frågar honom vilka por. lit ka frigör? 'som mest intressérar grad i och folkbildningsfrågor. . Han är med andra ord en god representan' för den unga ”bondegenerationén gr. den moderna jandshygden. : . Antonivg. resp, 350—400 kr pr hektar, för att: : | ”efters : skogspros, nn. duktion i gång, tillägger Förenings- ång, '<. ställd . mot väggen. ss | | Emellertid "råder det missnöje in= ;: regeringskris' och nyval till riksda=." et titaktiska spelet upphöra och ersät= ... > på och förslag om. den 5: öékonomiska politiken i dess helhet, =. gsmaterial, SE fritt”få IA ställda utredningen framkom- mit : någon omständighet, som bör. föranleda länsstyrelsen: att tergruppen : skall . medverka vid hågot annat arrangemang. Idén är otvivelaktigt god, "och vi får medlemmarna, =" > Fröken: — Kan ni nu säja nå- got. arbete, som kvinnan [4 I Fröken: "Jaha va hoppas, . att samarbetstanken | frångå :, sin ” tidigare" stånd- sz i , nen då? >. | + Tokall bit fryktbärande, punkt, / | Id od : «Karlo; a > Äter omv inte ; ve : - vol: : - - . | - . FRYSTA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.