| ned kl. 15.33, anställda. : LAHOLMS TIDNTIG SK f lytt in Dagens namn: se ” "MALTE, Ne Solen I går 'v'upp kl; 826 och ned kl, 15.34. Da 2 > Morgondagens näran: : SUNE. - Solen går "upp kl 828 o och I; + Dagens dikt; Några har fått hem och hug > och rikligt med vänner och "> fränder, andra 'skenet från fjärran ljus och: värmen från främmande: ev, oo länder Några ka. hustru och barn och” "> hus och känna sig hemma och trygga i Andra ha nåtts av sällsamma : "ljug so occa "I från världar," okända; skyggal - Jorden föga att vila sig Vänner, 'och /fränder försvinna, i Kvar står en okänd natt med sin > frid : och lus. söm , beständigt brinna. nn (HARALD SCHILLER).. > Rådfrågning' Fru Hansson har tagit sin bästa väninna ried sig” ut i affärer blandj ” annat för att få hennes goda -råd vid valet av matta till herrummet.! . Då: expediten. under en timmes ga hade. släpat fram en'massa mattrullar, kom väninnan plötsligt. att tänka på något, ' +. ix —. Dvu' kanske. borde” fråga än man till råds, sade hon, > + '— Ja, det har jag nog tänkt och) > det skall jag naturijgtvis göra se dan dag. bestämt : mi; s Dircktör Svensson har aldrig förlorat :en tennismatch, uu Verk] igen! ; s Ja, mma spelar bara mot sina a ; Skara om Vara” > En enda betalande "åskådare > besåg i måndags Riksförbungets - för bildande 'konst utställning i "; Vara, I söndags var det 30 och . på avslutningsdagen nio - beta-. - Jandeé besökare, som ansåg det. värt "att se utställningen, som --Åfminstone ” när det. gäller Frie- ” sendahls' skulpturer har väckt en viss uppmärksamhet i världsstä- der som New- York och Paris. = men' inte i. Vara, skriver Skara, Tidning. ' I gåstider: . Det "hände" sig i en skånsk by att lantbrukare . N;'' vars hushåll bestod av honom och hans hushål lerska, blev tillfrågad om han möj= | ligen hade någon gås till salu." > — Naj, de har ja ente, svarade han, men tillade efter en stunds tvekan: — Där gaur förståss en Efter åtta'bekymnier och "nio mottigheter har'det nu sent om. sider ”"”' bestämts, : att ' Laholm gkall få en lokal nyårsrevy även på . nyåret 1951, Revymakarfir- man Gustav Törnkvist, Paul E- riksson och Ingemar Hennings- son är de drivande krafterna, Till dem får vi nog räkna även Nils , Nilsson ” i Vallberga, som. skall 'Komponera musiken, '' Herrar Pamp. som i fjor var revydirek. törer, har denna gång inte gått med, Kupletter och revyrolighe- terna skrives "av de tre först- nämnda herrarna var för sig och i samarbete; och Paul Eriksson kommer att svara för kulisserna, Fast engagerade i revyföretaget är til dato endast” två flickor. Den ena av, dem är Brita Por. tinsson, vars förmåga att sjunga vackert : till gitarr redan är väl kända i hela södra Halland, Vem den . andra flickan är, hemlig- hålles ännu, och hennes' framträ- dande är tänkt som en överrask- ning, vilket ju låter väldigt loc- kand2, Men som, sagt,' det. blir fler, som skall ' svara” för den kvinnliga fögringen, fast det är|. visst änny”inte definitivt bestämt vilka; « ere Stadsteatern ' iskall som. vi til digare omtalat restaureras på nyåret, och Laholms-revyn kom- mer därför denna gång 'att få ges i Lagagården, Den lokala re- vyn blir emellertid inte den enda ; här, Minst två främmande kom- mer hit, nämligen Hälsingborgs" och ”Malmösrevyerng; : Den som ges sist i ordningen; blir. den io. i slu- kala, som får sin: premit tet. på januari: Ned Vär "halländska riksdagskvin- na ” Gärda Svenson'har interpel- lerat 1 riksdagen" 'om” den s. k. reståurangblandningen;.. ' Under ”krigstiden med dess knapphet på skulle blandas med margarin, in- nan ' det ”serverådes på restau- rangerna, . Nu.: finns . det inte längre. någon smörbrist, :- men. restaurangblandningen finng kvar "Gärda 7 Svensons" "Rn interpellation i har väckt viss. uppmärksamhet, och Dagens" Nyheters” verskåsör Hernrik har. den inspirerat till ett kväde, varur, vi återger: vo Guldkrogens gäster och lands - fe bygdens folk - har. alldeles samma intressen. Gärda Svenson är deras ,Bemen. "> > samma tolk, haver vi läst i pressen,” Krögarna : står ' som - stadig "mur beslutsamma "sida vid. sida, fa För sin otäcka restaurangmixtur är de beredda att strida, "Halland intar en "mycket god plats, kanske till och med" led: ningen i fråga om studiecirkel- verksamheten” på” Jandsbygden, synes det i SLS:s s nu utkomna berättelse : för verksamheten: :1 juli" 1949—30 juni 1950, 1: Hal- land finns 363 studiecirklar, som ”jär anslutna till SLS och antalet cirkelmedlemmar är 3.279, Möjli- gen kan skåningarna göra hallän? ningarna fran stridig om tätpla. ceringen, men då måste man slå ihop Kristianstadg och Malmöhus län, Och då blir ju jämförelsen alltför haltande, I Hela Skåne finns ' 542 SLS.cirklar med till. fira, fem' stycken. därhi pau ”gauren, men de e ente mer än vi säl eder. ." Ses sa Det | har rustats Hl åsagille i prästgården och biskopen var in- » bjuden... Allt. var. :klart, och 'för sista gången instruerade frun den något, naiva jungfrun, som skulle servera gåsen: ”Glöm nu för all del inte att bakdelen på gåsen är, biskopens. Vänd fatet så att ,han - lätt kan få tag i sin läckerbit”, När alla hade bänkat sig styrde Trina rakt fram till biskopen med gåsen, sägande: Vassego' ' biskopen, sitter I | biskopens bakdel. an [4 gaffeln ».— Nå, hur var kaffet? : Jo tack, det:var variant, Ska det vara' lite mera? Nej tack, så varmt var. det 4.494 . Vad beträffar ökningen. av. medlermst- antalet, leder Halland klart hur man” än räknar. De" hailärndska studiscirklarna” har Under "den näranda > perioden ökat med 643. Tillsammans kan de båda Skåne- länen uppvisa en Srning” på blott 445, Sf ON "det gäller studieverksam-=' het! är det emellertid ' inte bära sitfrornä, som är viktiga. Huvudi saken” är: hur” arbetet bedrives. Men 'vi skall hoppas, att Jen kvantitiva 'sidan”av' verksamhé. ten” här i Halland "har ”sin” ri svarighet kvalitativt" "sett, ” "Medan vi nu talar om studie. cirkeiverksamhet, kan vi omnäm- na, att SLS'i dagarna även sänt Ffut Bitt studieprogram '1950—531. Det: är” étt innehållsrikt häfte, som är väl värt att studera. Äm- nesvalet är skiftande -och de mest skilda intressen” kar tillgodos.g. Hösten är studiernas tid framför alla" - andra, och än är det inté försent att. organisera en studie- cirkel — till ' medlemmarnas nöje och för! kovran. livsmedel påbjöds det; att smöret|." Den gamla. fiolen iv Allt från baindömen var fio- len Kristians käraste ägodel. Redan då han låg i vaggan 'i den ' lilla -backstugan och såg med stora. förvånade ögon på den underliga värld han ramlat ned i, var fiolen på väggen in- till ugnen - det han fäste sig vid." Det var nästan-den enda prydnaden och den hängde, där väggen var någorlunda fuktfri. Nordsidan " 'av stugan var ner- grävd i jorden, och en stenmur med lerfogar bildade innervägg. Det var ej Jätt att få den' tätt och både 'sofkar och snokar gjorde då och då: visit i stugan. Av alla" syskonen var Kristi- an den ende; som ärvt moderns musikaliska anlag, men 'så län. ge fadern 'levde fick' Kristian sällan tillfälle att hantera : fio-])' len. Föräldrarna "var ganska”o- lika, fadern tyst, tvär, sur och föga begåvad; -: modern "livlig, hjärtegod,' samt mycket begå- vad. Skulle Kristian få någon musikstund, ' fick "det vara då fadern ej var hemma. Ej heller var det att tänka på för mo- dern att ta ned fiolen då fadern var. i närheten. Tidigare hade hon spelat både' på bröllop "och kalas och ; då ungdomen sara: des i ett s. ok björke (björkskog) till "dans. ' Men 'mannens ovilja mot hennes spel gjorde att hon ;/ var att förakta. ' : Så dog fadern och man' A kunde andas friare. ; På kvällen lärde' modern '; barhen "läsning "och | skrivning och fejlan kunde utan? risk när. som helst tagas från! väggen: ; Spelmanspengarna | kom igen. På kvällarna och vid? högtiderna | svängde "barnen! om i den trånga ' stugan 'så 'att det hackade. ”emniäset': och”. glädjen stod högt i'tak. . Snart kunde Kristian avlösa modern vid fio- len både hemma och borta, In- e . behövde Kristian" som "sina syskon ”' flytta ut och tjäna, ty fiolen gav honom" god inkomst. Det var på den tiden spelmän: och dans var aktade i' orten och” aktad : blev" Kristian, godmodig och ”oförårglig som har var:” Då modern 'dog :var fiolen” det ”en-| da: arv” han fick, men 'det' var ett "stort " arv; ty ingen visste hur "gammal den var — men i bottnen stod namnet på. en ita lienare (Guanarie?) - Så gifte sig Kristian "med en trevlig och » glad flicka i byg- den” och ” övertog" ett '.mindré jordbruk 'i' en. annan by. Fioleri glömde han ej... Om vinterkväl- larna” togs” den fram och inte var det tråkigt j den ensligt lig- .| gande "gården. "Om sommaren satt man om söndagseftermid- dagarna under "den. stora eken och njöt av fågelsången'” och tor nerna av fejlan. En : gång kom en Pastorsad- junkt körande förbi och då han hörde tonerna - gick han in i trädgården” och Kristian" fick spela sina låtar för pastorn, som intresserad hörde | på. Så tog par storn. en titt på fiolén och visa: de den "största: förvåning. ”Var "riktigt rädd om”dén”, 'sade han | ”den "är värd 'sin' vikt i guld: Pastorn stannade länge samt tecknade upp några av Kristi- ans låtar. "Det gick bra för Kristian. Var | jordbruket litet och ma- gert var spelmanspengarna de- sto fetare, ty här på en främr- mande ort var Kristian. än me- ra kommen i röpet. Även bar- nen : i: äktenskapet visade" in tresse för musik, 7 "Men här i detta liv är allt o- beständigt och förr eller sénäre får varje människa någöt kors att bära på. En epidemi; utbröt, troligen nervfeber. ' Och den smittosamma "sjukdomen ' fick en "våldsam utbredning. Kristi- ans familj blev" svårt hemsökt; Flera av.barnen dog, och sedan hustrun länge svävat mellan liv och" död, 'kom hon visserligen tillbaka till livet men var psy- kiskt nedbruten. Ej heller fanns det någon möjlighet att på den tider få bot för en dylik sjukt dom, Kristian drogs döck tål” måödigt . med - besvärligheterna se : SÅ såg t att ordna upp "Mån så inträffade något; som förvärrade saken, En ny' vice- pastor kom till socknen. Hans entré var ej vidare lycklig. Det | en Sm : Av. Pehr-Linus Nilsson han, och predikan var torr och andefattig. Men det var något, som slog an, särskilt på över- spända ' och nervösa persone Söndag ' efter söndag skildrade han vilka stora synder och later samtliga ' Ehuru han ej direkt sade det, kritik. Lyckligtvis var "det : :'böndförståndet ' rådande i för- blott var några hysteriska per- soner "som följde präsen i alla delar. som ju länge varit nervös, blev genom : "prästens edikningar alltmera uppjagad. Att såväl hennes man, som barn som gran narna var på väg till fördömel- sen .stod : i: henhes' uppjagade fantasi klart. Ej fanns det mån- ga' böcker "i: Kristians hus avi världsligt inriehåll; men de som, världsliga litteraturen var syn- | dig, > Kristian, som var en fri-: dens man teg och led. Högtider-' na, ningsfulla ' blev tråkiga, ty hu- an. spelade ens en julpsalm på sin fiol, den var den' ondes or- gel menade kon: ” "Bland +. grannarna "; undrade man” mycket över. hur Kristian kunde stå ut med sin sjuka hu- 'stru. ; Hon "borde, menade nå- gony' skickas till hospitalet, Det var” ej ofta. han nu kunde för- mås att ”spela:. vid någon till- ställning. "Att. han led. mycket kunde man se'på honom,' ty den livlige honom, : spela mera, ej heller såg någon til! fiolen.” vid till” Amerika:':i Han: stod, sades det, ej ut med att vara hemma längre. "q RR fia : Då både "hustrun och Kristian + några år efter avlidit, var bout- : redningsmannien': mycket förvå-: nad över att den fina dyrbara fiolen var helt borta. Man visste men" att han ej sålt fiolen” var man övertygad om; Det tisslade: "stalt med håret ovårdat häng- ande över huvudet. En obehag Fo C& lig” sträv skorrande röst hade i - som :i församlingen ” härjade, j. : samt vilket olycksöde nästan |. : - invånarna gingo mot. |: förstod "man, att han Bröt sta-i . - ven”: över 'sin företrädares ars |... bete," fy vad denne"gjort och |. lärt” var intet emot hans eget |... recept för (frälsning.' Men egen- , | rättfärdigheten saknar ju bådej. -blygsel och förmågan till själv- i sunda ; Gyllene "plogen epokgörande i vapen : mot jordförstöringen? funnos .' försvunno. en efter en, . fick sluta därmed,” ehuru 'spel- ; ty > prästen hade sagt att: den sensationella avslöjanden i sin, nu manspengarna. på den. tiden ej: som annars. varit så stäm-' strun tålte ej längre att Kristi-' | William Vogt påpekar i» sin bok mannen .. blev, alltmera ; tyst "och; ; inbunden, och ingen; hörde: samma” tid "reste "Kristians sön” att Kristian ej spelat på flera år" Det andra ordinarie Uniscanmötet binettssekr. Dag Hammarskjöld, Sverige, i har börjat i Osto. Här ses de fy fyra delegationernas ledare, fr, v. ka= Sir Herbert Brittain, Storbritannien, minister Eträr Waerum, se N Danmark, och minister Arne Skaug, Norge. | anelra JACK VARE den” fal som har "fe professorn William” . Vogts även ' till" svenska ' översatta bok ”Kan jorden föda oss?”, har på se- nare tid såväl en större: allmänhet som 'ånsvariga 'kretsar. — om än långtifrån i tillräcklig utsträckning — blivit. medvetna. om den miss- hushållning männskan på olika sätt bedriver med vår planets växtbä- rande jordtäcke. NR bl.a. även den fara den sjunkande ; grundvattensnivån och "den ”mins- kade : vattentillgången överhuvud- ; taget: utgör för jordens 'brukning och de konsekvenser. detta medför ifråga om; mänsklighetens försörj- ningsmöjligheter:-.- :. 1 Denna aktualisering - av jordför-. sämringens problem -har gjort att man... på .. kontinenten börjat ägna allt "större ' uppmärksamhet åt de möjligheter till ett' bekämpande” av dessa faror som finnas... Därvid har iman: numera också på allvar tagit - upp till "behandling de ' upptäck gånger hans egen kroppsvikt." :. + > > Denna nya plog, som till att bör ja med. kallades ”gyllene plogen” har numera fått det officiella"nams= net' bio-plog och har visat sig vara ett :ypperligt redskap, :.-. De : experiment, 'som under bös tryggande kontroll > utförts med dens har givit för da resultat, Ett 2,050 kvad dy jordförsämringen här gjort att man. ' ägnat alltmer , intresse åt' Viktor Schaubergers teorier, som tidigare under ' många år avvisats . med all den överlägsenhet som 'brukar, komma autodidakter ; till del från En bid de ors sak till det slutliga erkännandet ” torde” också ' vara det faktum att ' Viktor Schaubergers Jon professor Walter Schauk: stort . område "i Salzburgstrakten naturgödslades på hösten, varefter halva området plöjdes ' med: en vanlig järnplog, den andra hälften med '; bio-plog. .' Vårbearbetningen skedde .; på " samma sätt och båda kastningen på den med koppar- verktyg bearbetade delen blev 342 kilo mot 216 kilo på den med järn- verktyg "bearbetade. ee 4 » Ett - annat ' försök : gjordes med amerikarisk fodermajs.: Det visade sig att majsen på den med koppar- verktyg: bearbetade delen utveck- lade' sig betydligt bättre, fick saf- tig "mörkgrön färg medan den järn- och experimentresultat,. som en ös- terrikisk". autodidakt:- på naturve- tenskapens, enkannerligen växtbio- logins och .ekologins "område gjort, Det "är den i Salzburg hemmahö- rande: Viktor Schaubergers teorier om och experiment med den s. K. gyllene plogen, Schaubergers verk. samhet ' är. resultaten av rön och - observationer denne - kommit :fram till. under många års studier "av jordbearbetningen och dess inver-| kan på I skiktet och växtlig- och tasslades om: stöld den tid huset stod obebott och en kring |" vandrande jude blev t.o.m. ut- pekad som tjuven. Alla misstan kar "blev "dock vederlagda, då en person i orten kom hem från Amerika och kunde tala om att Kristians son sagt att modern i sin'religiösa. fanatism bränt upp fiolen. Varken; fadern eller so- att saken skulle Bli känd. Det "var fö öst "då det spörts att andra personer kun" de få misstankarna på sig, som sonen tog bladet från munnen, OTUR FÖR DJURGARDEN 1 .SAIGON. i » Hasse '. Jeppsson blev : svensk hjälte och matchvinnare: här på söndagen då Djurgården slog en landsl bination från Syd-Indokina. med 3—2 efter en dramatisk "' . och. : mycket .. hård match. den : halvleken "hotade ' "Djurgårdens från planen som protest mot det ruffiga " spelet, den particka do. maren och" hemmalagets regel- stridiga . metod " att smuggla ut trötta spelare från planen och er: | sätta > dem” med friska krafter. 1 halvtid "var stälningen 25, Hasse Jeppson. ” Han svarade även för vinstmålet med en fruk- tansvärd kanon som träffade den', mesiske : "målvakten i "ansiktet, innan den gick i mål Målvakten måste : bäras av planen och när , han sedan kom" tillbaka spelade j han med huvudet” inslaget i ett blodigt” bandage. Flera” svenska spelare” fick "blånader och små- - 18. 000 åskådare följde " ännande' "uppgörelsen som : gick i i tropiskt duggregn, I andra ' tränare Astley att ta sitt 188 -m både svenska målen inspelade av , . skador men som tur var skada- Petrusa : var en mager, blek, r.ervös ge. des ingen. allvarligt, : d heten, "; SCHAUBERGER » grundar : sina teorier och de därur framsprungna uppfinningarna på: det faktum att växtligheten alltid är fattigare och! jorden ' mera ' uttorkad i järnhal-|. tiga -- områden - än "i motsvarani- de kli åden utan jä förekomster, den ” med; 'kopparhalt en: yppigare växtlighet ' och rikare vatlenföre- komst. förstörande, . : de”. är grundläggande för. Schau” "bergers verksamhet. Han gör bli a. " gällande att genom förslitningen av järnplogen — som ju är det vikti-1- och "vanligaste jordbearbet-]. gaste ningsredskapet — men även genom andra jordbearbetsningsverktyg ; av järn, "ständigt minimala järnpaftik- lar avsättas i humusskiktet. Genom "luftens och syrets inverkan för vandlas: dessa partiklar naturlag-|> - enligt i rost och jorden genomfilt- |.” reras av ett fint rostnät. Detta har en ytterst . skadlig inverkan, dels direkt på växtligheten, dels på jor- dens : kemiska . sammansättning” och den. organiska verksamheten” i den. Dessutom, ' förklarar Schauberger, uppstår . genom plogens nuvarande, "form elektrisk. ström: vid plöj gen, - naturligtvis 'i mycket ringa mängd, men dock tillräckligt för att bidra til en minskning av jord-'] fuktigheten, Li on i |: "SCHÅUBERGER har: it | sig ned att uppställa dessa teorier; utan även utfört experiment för satt bevisa deras riktighet. 'Han försåg | till att börja med plog och. harv. "liksom andra jordbearbetningsverk- tyg med ett slags -kopparöverdrag. Dessutom sökte han efter möjlig- | heter till en annan utformning av plogen! Därvid fastnade han till sist för en efterapning av mullva- dens arbetssätt. Denne är med sitt skovelliknande å de ar- : Däremot visar. områ- I 'Tesen ”järn verkar vatten |: koppar vattenbildan- . ”.| gärderna verk stade " blev mindre frodig: och mera blekgrön. Då mej: sen skördades som grö! det ' inga. uppgifter . om" "skillnaden ifråga om” kornmängd, men: ifråga i hälfterna besåddes med havre, Av- |] mycket välkänd fysiker och elek- i trotekniker, med hela den exakta : vetenskapens auktoritet på senare '.' tid gått i bräschen för sin faders läror och därigenom skaffat .dem en viss vetenskaplig sanktion. Dessa ' framgångar är så mycket i n mera välförtjänta som den nu 65- årige Viktor Schauberger — vilken under tre ' decennier arbetat, med sina "' naturvetenskapliga , studier =. och forskningar vid sidan av sitt, dagliga arbete ' som skogsman — haft: stora ' svårigheter att kämpa" emot och lidit" mycket under den": -.: likgiltighet för hans teorier som de officiella : kretsarna 1 det längsta visade, ; Nu anser han sig ha gjort .. sitt och har därför överlämnat så- väl” den fortsätta utvecklingen av :" sina' teorier — vilka ägnas ett stort '', intresse från såväl de ryska som de = 7 1 Skanska och s om, grönfoder var skö kilo : räknat : omkring 30 procent större på” det' med kopparverktyg bearbetade ' områdets "+ =E - Ett försök med morötter gav näst ten dubbelt så stor skörd på det kopparverktygsbearbetade'. området. - DESSA . EXPERIMENT - tillsam- | a mans med den stigande uppmärk- samheten; på: den” ; fortskridande digheternas sida — liksom den oav- . brutet utvidgade verksamheten med + , = tillvérkningen av bio-verktygen bes händerna på sin son. Själv har han dragit sig tillbaka för att vila ut” från; en lång arbetsdag och njuta” av. " Hllvaron bland skogarna ' och ":V - ; ängarna” "i det vackra Jandet' Salz- SS s STOCKHOLM (TT). bat ri jet häva "Det bebådad a största Tägenhetstyperna, ' . melser "om att hyresvärd: inte får- rum och kök till andra personer gen bräder” i kraft 1 juli skulle, -Äntill slutet av år 1953 ett extra tillskått av 50,000 "lägerheter kunna ställas till familjehushållens förfogande; "Under. samma tid skul: le med föreslagna produktionsåt- : erhållas: - ett ytterligare tillskott av '15.000 lägenheter. Om 10,000 av dessa nya lägenheter upp-. låtes till familjer erhålles samman- lagt ; 60,000 lägenheter. för att av- hjälpa ' famitjehushållena I bostads- brist! fö Rn fastställs i rumsenheter : (bonings- rum och kök) i stället för som £. Dn. i lägenheter. Yärvid "skulle enkel- rum med eller utan kokvrå räknas som en enhet, 1 rum och kök som två enheter, "2" rum: och kök som tre enheter 0. S. Vv. En ökad pro- duktion av lägenheter" ort 1 rum och kokvrå på de största lägen- hetstypernas bekostnad ' skulle. då betssätt som bekant i stånd att se- åföra, att lägenhet: kundsnabbt omflytta jordmöne ter tillskottet blir större örslaget för att pro is +-har nu gjorts upp inom socialdeparfementet, därvid sökt undersöka vad som”står att vinna med én ökning av". a - produktionen" av 2: och 3- rumslägenheter på bekostnad av de allra +. "Ett utkast till lag om jnskränkning i lägenhet avser i huvudsak att motverka: efterfrågan på familjebo- städer från ensamstående personer. I detta syfte föreslås ”bestäm- familjeskäl behöver, större ägenhet, - En metod anses vara att kvoterna : får en acceptabel bostad, Närmast " har'; man H ten att hyra bostads- Nta hyra ut-en- lägenhet om minst ett än gifta eller andra som v olika LI och - typerna av egna "fem sänkning av lägenhetsytari. "Denna anses i enfamiljshus inte få. över- stiga 90 kvm,. Ej heller, tvåfamiljs- hus, som innehåller; lägenhet. med en yta. överstigande, 90. kym,, bör godtas," I anslutning härtill. bör för reskrivas: att. familjebostadsbidrag beviljas endast för lägenhet med en yta-av högst 90 kvm. Undantag bör dock kunna ges för stora familjer. För att försäkra barnfamiljer som — - saknar .' självständig. lägenhet. eller bor i utdömda eller utdömbara ,bo- > 2 | städer en acceptabel bostad före- . slås särskilda åtgärder i kommuner s ÅT med bostadsbyggnadskvot.. Sedan . - kommunen: redovisat antalet kata- stroffall ställs en del-av: kvoten till - kommunernas - förfogande. på villkor att komranen medverkar till att ett visst antal av de redo- . visade . bostadslösa barnfamiljerna = PRENUMERERA - PÅ. LÅHOLMS- TIDNINGI FIIFTVTTN NY ”” dd FÖveTEvv re tta FVETEVETIITISTIVVTITIVETVvTl ADDA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.