LAHOLMS TIONING Yv N förflutit I | : Dagens namn; "7; BÄRBRO. ”golen. går upp kl. 8.37 och bygdens LT. HBA kl. 1527. Na i i X NN Morgondagens namn:; i så Solen. går app kl. 8.88 och” ned kl. 15: 27. : tt oär pånad från träden" ut, och marken är : "förråda? ät Skärpa réga och bladens” dödå t H s po Men: "sommarens gröna härlighet + i si och du själv är en försvunnen . , blomstörmånad, i fullkomnad, Jninnesljus och : hn ippnådd, TP (FRANS Gc. BENGTSSON) Ce Elakt — Jag har tänkt sammankalla N mina kreditorér : och träffa övers > enskommelse med' dem - — Har du sökt polisens tillåtet se? se Vad” har polisen med. det” att göra? —: Pil större ' folksarlingår och fordras ' måssmöten : ju « polisens: Möta. vissa Fe en mörk kvinna kommer att ställa se i vär 25 Männen 'v på ålderdomshemrhet « sitter för att: fördriva tiden och : som begagnade sig av sin nästas Den 1' december I hade. "25 är. sedan Markaryds: 800 10 "kens spårbank. började. sin verk-: samhet och med anledning därav ' kan några 'erinringar från. ban- kens första år om dess grundare - och ' ledare under. första kvart.” seklet var på sin plats: Innan 7 skogarna "i slutet av -1800-tatet i fingo något: nämnvärt saluvärde 1 markarydsbygden id samband ' med de förbättrade kommunika-' tionerna, som bygden erhöll ge nom ; ; järnvägarnas tillkomst på .-: . 1800-taiets senaste ärtionde voro. > ekonomiska ” ' villkor =" i ganska ogynnsamma, Jordbruket” har aldrig stått synnerligen högt ”. inom bygden och innan kalk och ” konstgödsel började användas gav > : , det ganska låg avkastning, 'Jor- "2 den var inte med 'den bördigaste i provinsen och det var mycket få brukningsdelar' inom socknen"... som gåvo tillräckligt av brödsäd -:: till brukaren och hans familjs be... hov,' Markaryds . sockens | spår- banks grundare Peter Nilsson har” 1 ett snart: 100-årigt . dokument gjort en . synnerligen intressant sockenbeskrivning 'av stort kul turhistoriskt värde våri han 'ock- så "beskrev ” "socknens ' typografi och däri 'omnämnes jordens min- dre | goda beskaffenket; Genom denna ock andra' orsaker, inte miäst den ' penningpolitik, ” som härskade före sparbankernas bi dande hade storå delar 'av befolk ningen det synnerligen "besvärligt. i ekonomiskt' avseende, : Genom . de primitiva metoder, som fordom "brukades vid jord.” bruksdriften ' inträffade ofta miss. : växtår vid ogynnsamma väder- leksförhållanden och nöden blev ofta en följd härav, Och inte nog ” därmed, ' det. fanns öckså . de,” höll han g ett par år för att se- land, » Detta land genomkorsade han under de två år.han vistades där, De därpå följande” åren 1855 —1856 ;: blev det Norrlands tur och. de därpå: följande två åren Norge... Mellan: 1864-1870 under nödläge . för att göra” sig' själv vinning,” Men :'dessbättre fanns det också män, sori genom klok. het och klarsynt blick och fram- stående" ' personliga egenskaper fingo uträtta mycket till bygdéns utveckling. En av, dessa män var CPETER NILSSON ;. : bankens förste" ordf, :.- skryter litet, för varann om vad :: de upplevt:och hur aktade och ; ärade de varit en gång i tiden. "För att dämpa ner tonen något hos de övriga tar Byängs-Olle till - orda” och utbrister: Var ligger Véndes ? När konutig Gustaf VI Adolf åv- lade 'sin', kungaförsäkran kallade 1 han sig Sveriges, Götes och Vendes - Ikonutig; Mången kanske undrade; | var» det "sistnämnda landet ligger -joch om. det: symboliseras av den tredje” kronän i riksvapnet: de an=' dra. två skulle då motsvaras av Svealand och Götaland. .: -"Vehderna hette förr ett slaviskt . ök som . bodde i' Vendland. Detta Hand låg mellan Elbe och Oder samt! omfattade även Pommern, I detta: - "> Jahd har både Sverige och Danmark; "ihaft inteckningar och titeln Ven-! ide konung är sålédes endast en; imännestitel, - :som' för ö dariska” konungen bär. 7 Vad" riksvapnet : beträffar "här-, Istammat det från Albert av Meck«| - Henburg.-Han ägde blott en krona,j Sveriges, men som sed var på den iden. trefaldigade "han krona! alike rént stiliseringssyfte 1 I Klévé be Bayern försökde ex kvinna "vid en husundersökning: "rädda "sitt ,föråd av .smuggelkaffe genom. att'stoj gången. I. källaren satt emeller- ” tid en tullare och plockade ut pa-' "keten allt sftorsom, de kom her-| ES EA 2 ; General regnmakare”: (En: pensionerad fransk genore], . [Frédérie Ruby, . gör. anspråk på att" . 'ha räddat två fabriker från att nöd- gas slå igen på grund av brist på elkraft. Han Fger sig nämligen ha | mostér honom att läsa. DA håns Peter Nilsson, Fägerhult; och jag vill :här "lämna «några drag ur hans skiftesrika levnad innan jag går ” över att nämna något: om hans . insatser. för ett av. hans: - 3 verksambhetsoriråden, .: hämligen Markaryds socken” spårbank. ” Peter. ' Nilsson. föddes i Yttre.” Gällateböke den, 11, febr." 1885." Föräldrarna : voro Nils Nilsson o. Johaiina Nilsson" född Jonsdotter. : Bägge föräldrarna tillhörde gam." la” markarydssläkter, som i flera hundra .: år:. varit bosatte inom socknen, Redan tidigt röjde Pei ter "ovanliga anlag för studier, - men då föräldrarna voro i mindre goda ekonomiska : omständigheter och skölor på landsbygden knap- past ännu funnos blev hans skol- underbyggnad .' mycket försum. mad, Vid sex års' ålder lärde en . I KARL PETERSSON ; styrelsens nuv. ordf. höst-"” och vintermånaderna reste han som gårdfarihandlare i Ryss- 7 land, ' varvid han” huvudsakligen uppehöll sig i provinserna” Est- land, Livland 'och' Kurland; Hem. resorna brukade ' han företag; ver "Tyskland, och ' då antingen över 7 Berlin och . Hamburg, eler Krutz: och. Stettin.” ” Vid”. sidan .: om sitt gårdfarihandlare' sysselsatte hän sig ' under. denna tid med själv: studier, skaffade sig böcker :och inhämtade -- goda - kunskaper. i "språk, Jag kan nämna: att han talade 7 olika ' språk och läste studielust-var stor och hang ön- skan att förkovra sina kunskaper också; i "skrivkonsten skickades hån" till en tillfällig skola som "| församlingens komministers son Karl Branting startat för vetgi- rigå -ynglingar. I denna skola fick” han så gå eh månad och fick även besöka skolan 14 dagar året därpå; Detta var hans helå sköltid men” den kom -att få. stor betydelse för honom och den läde mm "Han hyste även litterära intressen och ägde god' förmåga att : kläda sina tankar i' skrift. I pröva | på gårdfarihandlarens ve- dermödor. Färden ställdes först till mellersta Sverige, Här uppe- dan fortsätta affärerna i Fin-|motiv ” från" hembygden. blev : den dock inte. tryckt och manuskriptet” har sedan förkom: mit. Det var alltså ingen ”överk- sam man som" vår ute. på han. delsfärd kunskaper blevo också honom till god nytta i hans kommande gär- ning i' församlingens. och det all- .männas tjänst, Il so saa / "sig med” Anna-Lena Johannesdot.i ter från: grannbyn Fägerhult och övertog då. svärfaderns gård i Fä ”gerhult vilken han innehade" tills i 1881 då han övertog en annan av svärfaderns ' gårdar. och flyttade till Flässeryd; sina egenskaper bevo snart häns «tid och krafter. tagna i anspråk för Nn allmänna värv, "av 1850-talet var' han tillfälligt- vis verksam, som” predikant : och "väckte genom: gin begåvning be- | " rättigad uppmärksamhet som så: i dan och var: en gärna hörd tala mans uppgift. utan det var andra tresse : uppdrag" och värv han 'skulle få bli "sig. anförtrodda,: Hans, arbetsför- |. troddes åt honor; Från 1874 och "det följande beröra, "Som. ordf. i prästgårdsbyggnadskomimittén Öd. : "skolhusbyggn. -kommitten” Atjänstz gjorde: han det'sista kvartseklet på 1800- talet: Dessutom sön ordf. - -munalnämnd :- under. olika. peri der," ledamot i de flesta kommit: "téer: och utredningar, boupptéck- Jningsmån” och auktionsförrättåre 'samit mycket. anlitad: som, byg: dens rådgivare 1 olika' angelägen. heter :- rättande.” Utom alla dessa" olika uppdrag var han även jordbruka- re och ägnade sin. gård stort in. tresse,' Oaktat: sin" stora begåv- ning och rika Utrustning var han till sin "natur blyg och tillbaka- dragen. Utåt ville han inte synas och utmärkande Hans ömmande och! hjälpsamma sinnelag gjorde att han söktes .av de lärda männen besökte honom. BL..a. var församlingens' pastor, den för' sin lärdom och originali- on Rossare d 34.000:n l Skörden lev lsora föresåen om nan boriser fr från votalisskör - husbållningssällskaps na föreligg fin”a fär ” ettot i fjol - åe år” relativ ten, töllgide, keicr det i "Hallands grund av: god fedortit sang har d Kreatursstocken har åter ökåts' el riga återstående ransoneringar som rör jordbruket, har kunnat avskat.- fas, men”trots detta har stora lager ”torrmjölk och ost samlats som ver- "kar pristryckande. Smör har åter " börjat exporteras. Fläskproduktio- nen har liksom föregående år va- 1947 års svaga skörd, Även om krealursäntalet fort : got lägre än tidigare, har mjölkprodukti tionen ökat a + Matfettsranson eringen, liksom & öv- ättelse, - en animala produktionen. - » ökats, eller nedgången mod anledping av bru försöksverksamheten, n, ” begär "för ” 1951 ett förslagsanslag, På 14.200 kr, : - hästavelsföreningen hemställer om sammanlagt” 3,500 kr, samma före- ning begär 500 kr att utdelas som stipendier : åt hallänningar; + som önskar: genomgå kurs i hovbeslag, . rit omf: ide, men "det föreli brist på kött. Den for tfarande storå äggproduktionen har tidvis haft av- sättningssvårigheter,' som ' medfört .sänkta priser. ; Potatisen är. praktiskt taget den enda grödan som givit otillfreds- ställande resultat under skörde- Året, > Redogörelsen innefattar även förs valt: k för ” hushåll ningssällskapets jordbruk,. varav bl. a.. framgår, att lanthushållnin- "gen vid Tönnersa gård lämnat en -nettoavkastning av . 9,431 kronor, motsvarande en förräntningsproceni På 'det till 330,500 'kronor beräk< nande" lantbrukskapitalet av 2,9 9, Då enbart arrendet överstiger. den erhållna . nettoavkastningen, måste det erhållna driftsresultatet beteck- nas: som otillfredsställande," Änled- ningarna härtill är flera. Även om försökskostnaderna vid gården er- satts”. av; ». hushållningssällskapet medför” en försöksverksamhet - av "denna omfattning betydande indi- rekta förluster... Genom -deh -korta, amorteringstiden . äv 10 år på om-, byggnadskostnaderna, ' blir: kostna- derna för byggnaderna relativt hö- ga, Huruvida ättelse : y skrev han en roman med I Tyvärr st' i häns -hem 'och deras |. samtal. utsträcktes ofta till fram- emot morgontimmarna. Det be- rättas "också. att dr, Viderström tog. starka” intryck av. Peter Nilsson . och säkert var det myc- ! ket som. avhandlades i den hlla 7 kammaren i Fägerhult,: Plikttro- het” och rättrådighet gjorde att han ' fick. oinskränkt förtroende;' Som, ex. härpå kan. anföras att han : ”ofta” fick” mottaga störa summa” mellan. fyra ögon, ute. på vägarna eller. annorstädes för in. | sättning i banken eller för "andra ändamål. Det "allmännas bästa låg honom Varmt, om hjärtat och | "och hans. omfattände Midsormmarafton 1861 gifte | han heinställes. om 200 kr till föreningens verksamhet, Hallands läns - - kontrollförening hemställer om 10,000 kr till kon- trollverksamheten under 1951, Förs eningen erinrar om 'att kontroll ' "verksamheten alltmer ökär bland ” länets jordbrukare, Sålunda ökade : : tillstutningen vid det nya kontroll« » årets början med cirka 250 besätt- ningar och omfattar nu '1,440 > be- sättningar : med cirka: 16,000 kor i a-kontroll, 55 besättningar och c:a ..' 350 kor i b-kontroll samt f de olika - formerna ”av . prövmjölkningsrinkar cirka 1,740 besättningar: och cirka 11,300 kor. Å ändra' sidan hår stats-." bidr: vagen till köontrollverksamhetön : blivit "långt mindre än väd den skulle vara... berättigad till enligt gällande . förfaltning, - Föreningen begär vidare 200 kr till btbildning av: kontrollassistenter, ställer om 100" kr,” Halland" läns fjäderfäavelsförening begär .oför= ändrat 500 ”kr' under åberopande av att fjäderfäskötseln i vårt län ti fortfarande är av inycket stor oms fattning. Antalet höns uppgår nu till tirka 1 miljon i Halland, 'öch framdeles: skall "räcka still att-be- tala arrende: och räntor blir bero- "ende - av : "skördeutfall, produktion '0. $..v. Det under året uppkomna underskottet utgör kr 8.804: 50, 34, 161 kr. nétlo” på Rossared, > Lanthushållningen på Rossareds egendom. har däremot "lämnat. en nettoavkastning ” av kr 21,545:15, skogen: har givit kr 4,316:82, samt jakt och fiske 2,300 kr, eller såm- » manlagt. kr” 34,161:97. : Årets vinst + förlusträkning :'uppvisar ' ett överskott ”av ' kr. 31,215:94.; Sedan | 5,000 kr använts -i samband : med tioärsjubileet, - 10,000 "kr : överförts till sällskapets allmänna verksam- het ' och :16,000 kr” Kan ägde en klar: blick för vad som ' kunde SR till. nytta och ga; : Det var inte bara baänkin. rättningen" han ivrade för utan mycket. annat. : Förbättrad: "skol uiidervisning, järnvägarnas. fram- dragande + till "bygden; vägarnas - Genom sin stora begåvning och :sällsamt '; goda" personliga "Redan i. början förbättring; bättre villkor för de fattiga genom byggandet av ål. | derdömskem; m, "m, Den frikyrk- liga rörelsen inom "kyrkans ram omfattade . ” Detta "skulle. dock inte" bli han med ' varmt inr 06. gå överord församling. | 'ens kyrkoherde; använde; sig” av till-sin död 1906 var han ordf, i vid Jordföstningen "då han talade byggnaderna, anslag till försöksverksamhet 12,000 "socknens brandstödsbolag. Hans |'om den” trogne och gode försam-'|.den kr 215:94 överfi och kontrollföreningens -ersättning :insatser att få til stånd en spar. Jingstjänaren som gått så 'måniga sitionsfonden. för kont och per tnä "bank ' "inom ” socknen > skall jag i ;steg” i församlingens tjänst.” Sak. "" Förvaltningskom der 11,000 kr: : naden och tomruminét var stort Farps småbruk fedövisar, "ett inte bara i det hem” han lämnat skott "av 4,002:72, Att med "inkorm- "utan också ute i församlingen of: ster : från "jordbruket" "helt” bestrida bygden" och inte" minst bland de ; uppkomna fattiga, och förbisedda, Ät d be av det intrång. i driften som för- j Det "var "också med tanke på |' orsakas av. det stora, antalet” ben) : I'dem Han kom att” arbeta och ned. |; sökare, | framhåller ings lägga så mycket av sin manna- : komimittén, ålders bästa krafter på grundan- ÄN s dét' av eri sparbank inom Marka. ryds församling.” Klart och tyd- ligt såg han i denna inrättning ett verksamt medel att förbättra ällskapet Kommunalstämman / "och ko KM verksamhete Sh ålinin sam- j'e In är huvudsakligen, förs 0 anhkrad hos mindre och medelstora : jordbruk, Föreningen för växtför- i ädling av fruktträd begär ' största möjliga " stöd - för arbetsåret 1950, För sin verksamhet vid institutto- nen: Balsgård - utanför Kristianstad är man i mycket hög grad bero- SN 4 ende av de stödjande medlemmar= na. ' Halländska. hemslöj sförenin- . la gen, Bindslöjden,' anhåller. oni 1,200 cv kr fill vävkurser på. länets lands- då + Häshållningssällikapets" + förslag ÄMM” inkormist-: och" utgiftsstat för - 1951.slutar på 232, 400 kr. Bland inse" st na märkes - änslag från staten. 95,000; Tedahiöts ' avgifter”. 28,000 kr, 'räntor :14,000, : +. inkomst-" deh' utgift stöldläger för veterinäravdelni n” slutar "på kr. . i, 500. ; ve en i. liksom ekonomiska villkor, Men: anträde, som äger rum på stads- modet. Vppfattningar; så var. i i dec, har som 3 vanligt. inkommit en det - också vid tidpunkten för rad. franistö ningar - Och Oe sparbankens grundande, ' Det. var . gär sförändrat anslag av 4,000 kr många års förarbete 'och :person- för klubbverksarnheten " bland 1ä-' och, vid handlingars upp- för de fyra nordiska Tänderad planerar att. upprätta: en nordisk hälsohög-. skola och skall behandla saken I jan. : bekräftas ' av. generaldirektör. Axel. J. Höjer, som emellertid för k.' mit. förklarar att planerna ännu är på: ett mycket förberedande stadium," Januärik äger rum 1'Gö-: - lig påverkan som låg. bakom för- hets ungdoin . Hushållningssällska-/ släget : äv den :23 "febr, 1874 an. : i K gående ; inrättande: av' en spar-. pets bokföringsbyrå hemställer om förändrat anslag på 2,000 kr, jord-? I bank” inom församlingen. :'Tiden . "lugn ' och behärskning voro tycktes "emellertid: nu :vara' mo: | teborg, som också nämnes som Bä-i te för den Blanerade lan; 7 dräåg hos - honom, gen för de nya idéern& och kom. ' drag UA Fr fick PP Bengt ”Driksson, Vekaboda, Jo. räg al en 9 mars s. år ut- Iberg; > Brånhuilt] lysa ny stämma för ärendets vis hannes "Appel lr gick till Växjö för att. spara ban- .. kens ,utgifter. 'Den 1. dec,..1875 "5: personer, vilka. skulle inför-"som > grundfond ”för- sparbanken skaffa förslag. till stadgar, före peslöts att direktionen som lån slå sättet för anskaffandet av” skulle ' erhålla komrnunehs nöd. grundfond samt ha denna utred.” hjälpskåssa. sÅt direktionen upp- , ning klar till den 1 aug: Till Ie. drogz att hos, Konungens' Befall- haft fr som " .. Med ett lånat antikverat biplan hår 'han fält hemmagjorda bomber mot " - moln på en höjd av något över tu- "sen meter. Tidigare har hans försök > > så till vida misslyckats som vinden ” har drivit regnet åt fel håll, Hans senaste experiment lyckades enligt sr hans "egen utsagc pPmellertid och >Gierdalen fick riktigt med regn och Vallatdammen började fyllas. Där finns: kraftstationer som levererar io. ström åt två stora textilfabriker. nu iHade re "inte fallit de närmaste 3 'dagarna ie måst nedlägga driften: Generalen hoppas nu få tillfälle att fälla yt- darflöter i denna kommitté vaides ' ningshävande snarast söka fast- ;kyrkovärd 'N.: Björklund, : Tor-. stäftelse av reglementet Varjäm mansbygd, laritmätare Carl Pe- te dessa bemyndigades att för tersson, . Misterhult, kommunal- åparbarikens > räkning -. upptaga stämmans + ordf. Nils > Henrik ett kreditiv & 3.000 kr, på för- " Green, Markaryd, hemmansägare -samlingens gemensamma. ansvar. N. Svendsén, Örnafälla och Peter, Förs! direktionssammanträdet ' Nilsson, Fägerhult, .. 2i.- ' hölls den 17 febr, 1875 då till di- Vid kommunalstämman den 21 rektionens ordf.' valdes. Peter dec, 1874 förelåg en skrivelse i Nilsson, Fägerhult, Vid samman. ärendet från kommittéledamoten: träde den 1 okt. 1875 beslöts att Peter - Nilsson - och beslöts med: verksamheten ' så . vitt. möjligt di" för | trö jä ier. och "geografi | dem” som; häde de tungt. och . kyrkovärdarna Jonas Holmberg) hölls den förstå expeditionsdagen - gm ; för / trägna självstudier. mycket historia " och geografi] de e dét. tungt dare behandling i BAS och Nils Björklund, |och de första åren hyrde man om 15-åring fick han som så | samt . förskaffade". sig aktnings- svårt ; på 'ett-eller annat. sätt: "Vid denna stämma beslöts en- Tormansbyg d sämt hos” e Nilg Johans. många . av . bygdens ynglingar värda , kunskaper i matematik , Hans” goda förstånd gjorde att | hängt tillsätta en kommitté av. Johannes Jönsson, Örnafälla, Så-|son, Åmot. . Det: är synnerligen intressant att- studera de. gamla os handlingar ' och -' dokuinent som . finnas i bövar från 'de första &å- ren. av bankens historia, ' De ger - oss ' en ganska god "blick 4 det | ekonomiska läget inom bygden, ' Vad som också mycket förvånar är att så många drängar och pi-: . gor: voro insättare. ' För. övrigt . var bankens. första insättare en - piga och hennes bankbok .finns H ännu i dag bevarad I Peter Nils. - sons släkt. Då man kätiner till hur små löner de. erhöllo för 70-—80 år sedan förvånas 'man över att de voro i stånd att sätta pengar på banken. Spar första dag” blev enledning av denna skrivelse, att skulle börja den 1 "frågan om sparbankens grundan- de .dees Till kamrer valdes på dé. skulle upptagas till behand- sammanträde . den 25. nov, 1875 ling i nästk. jan. månad,” Peter Nilsson, med ett. arvode: av synnerligen lyckad och överträf. fade alla Peter Nilssons förvänt. ningar. Glad och belåten råter- . terligare:' några bomber och fylla: r dammen som rymmer över en halv - miljon; kubikfot N . r or Byggnadsarbetare i Grsentleld, vilket . som ni, alla vet ligger i Massachusetts, har fått bakläxa på ett jobb, Ett specialkonstrue- rat glas för badrum — man kar bara se genom det från ena hål- let — håde de placerat bak-och- fram i ej mindre än 72 hus och .. Till. stämman den 13 jan. 1875 12 kr, per år. Vid samma tillfäl- vände han till eitt henv i Fäger. - hade införskaffats tvenne förslag”; un . till stadgar,: vilka "behandlades. Efter diskussion varunder samt. .; liga talare framhållit nyttan äv i ---en sparbank. beslöts enhälligt att | "en dylik skulle inrättas och an-: - togs därefter förslag till ”Regle-, ”. mente för en sparbånk inom Markaryds kommun.” ce Vid stämman den 13 jan. 1875 valdes direktion för sparbanken och ledamöter i denna blev hem- hult,.I den lyckade .stårten Båg.r:': han en borgen och löfte om fort. fgatta framgångar, I förvissning . om att vad som i trohet och kär- lek . göres inte är förgäves arbe- tadeé han vidare på bankens ut. veckliag och under hang ledar- skap gick rörelsen stadigt fram- åt. Några siffror ger belägg för detta, Under första dagen insat- tes 5.429:18 öch utlånades 5.439: 76; reservfonden 10:58, förvalt- ningsmedel 5.439:76, och 5 år se- le” beslöts” att: låntågarna i. spar- bänken skulle utöver vanlig rän- ta erlägga 1/2 öre för varje kr. säsom ' bidrag till sparbankens omkostnåäder, +» > Det omfattande och arbetskrä- vande. förarbetet föll till största del på Peter Nilssons Iott att ut- föra, Han fick även gå till fots den 15 mil långa vägen till Väx. jö för samtal med landshövding- en och ordnandet av bankens ai- + É fick göra om alltihop.” Detta fi att köbildningen 'wutänför ba rumsfönstrén 1 stan skulle upp höra, '<: . - Sh er toes ay gt - . mansägare Gunne Pehrsson, A- gelägenheter. För övrigt infe den >. " Bård, ' Peter. Nilsson, Fägerhult, enda gång han i bankens ärenden Forts, å nästa slåa, AF ZN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.