ås > ” Sigvard Johnsson, a - Möperation = av dr. F. Som brukar; ” > vara vanligt pratade hon en het! "Adoktor F. 2 x2— Jaha, nu är fun frisk å igen. ”" vanker efter sin lysande framfart tlälsa Anders" ÖN asarettsläkaren "framlidne del; > F,'var en stor humorist om "vil > ken bl. av berättas denha histo-' ia: vå En ung och fager fru gilt med | :byggelse ” . ett 'primitiot. nd a och undgår därigenom till stor "del" den” förödelsé' som under. krig” vanligtvis" drabbar. länder ” med hö ve" kultur och en .be- . 1" västerländsk: me "ning, påpekar major Kurt Hå-: . kanson; som är hemkommen på några dagar till Sverige för att överlägga med Röda korset om: ; ängelägenheter i samband. med. svenska lasarettet. mt ” -. Men kriget har ' givetvis' även satt djupa spår. på Körea, och i Pu- San. -—' den största. staden i' sydli- gaste . Korea - finns : det över 300,000. flyktingar utöver, den fasta | befolkningen, på 400; 009 i:'eländiga ostäder, -, "När, nordkoreanerna . i början .. av- kriget,” gick över 38:e breddgraden och svepte sner' över Sydkorea, förstördes . en del av.be- vid reträtten blev: det I byggelso derna, också böljat fram och tillba- ka. Koreanernas. hus är mycket en- kla och kan lätt repareras, t.-'o. m, konservburkar . "används .- härtill, "Det öda Kinas härskare, general Mao -Tse tung är ; skalk : Stalin och: sovjetryske' försvarsrhinistern Bulgas r fotograferad (i mitten) tillsammans med. m min under, sitt: senaste besök i Moskva. «<". s fö si vänlige kampanj, De spanska. kraven. på. Gibraltar” allt: kra MADRID (TT — Réuter)' tillsamt i jämförelse med 'vad som örekom under kriget: då den axel- utrikesministern . : Suner atte i:gång sin famösa” Gibraltar- Nästa.” "etapp blev en interviu om general. Franco: beviljade 'fa- larfgisttidningen.: Arriba — och där blev det litet tyngre: laddning : i argumenten; ”Gibråltar är en mo- gen frukt som faller när som helst, och de moderna, vapnen har gjort att. Gibraltar är utlämnat på nåd och onåd : åt Spanien”; ' framhöll Franco som dock passade på att dämpa det hela med tillägget att n' storb , skulle del : under narkostillståndet och | man kunde urskilja: '”Nej, kära Anders, låt bk”, ”Du får inte An-| " ders” etc, Nå, operationen ;' gick bra, frun” blev frisk. och : skulle ' utskrivas. Då hon tog avsked av : och: ; sjuksystern, sade, "doktorn: 2. «> När hon:kommer hem: så ' hälsa till Anders från mej! : ; = Jaså, undrade frun, känner doktorn våran dräng? .S. k; tablå. ÖVA: SCOTIA: > Ett . schwel- ” äskt' trafikplan med cirka 35 per- soner ombord störtade på onsda- jen i tät dimma "på ett" Teservflyg- - fält nära Sydney, Ingen människa Gö ödad illiga” skadades; - lämnar mängder av konservburkar karna till platta plåtar, vilka mon- teras på trästommar till husväggar. de : många . tiotusental krigsfångar Pusan, 'En'” del har tidigare sänts från Korea, men FN-tonnaget blir alltmera bel tet: har - fått låna krigsfångar till grovsysslor, och dessa fångar har alltid visat sig mycket bra;” Nor- malt finns” det: hundra" sydkoreaner , anställda ' för handräckning: De är direkt avlöna- Man söker bjuda koreanerna en fälle hade" en boy. till: uppassare, > | fann att pojken ; var borta mest He- en Pojkens' hem låg långt från lasa- : | rettet 'och"” promeriaderna tog ; det Amerikanerna och även andra, som kommit till Korea och måste hålla sig med - västerländsk" skaffning, efter sig. Koreanerna slår: ut bur- - Ett problem i Sydkorea har varit som finns där i läger bl. a. utanför sig Rest-Österrikes knappa sju mil-' joner invånare plötsligt: förvandla- de” från” stormakts-. till småstats-' FTER MABSBURGSKMONAR- : KINS sammanbrott 1918 fann a lasaret- ett parifhä go åren hade de nöjet att se sitt lilla" land "återvinna ”en” stormakts-" ställning — i kulturellt och andligt Under de följande tju-' 3 >. Detta ' var så. mycket de "och får sin betalning i' dollar, den enda. valuta som ' går därute. da som "är lik: deras egen, ty iden, svenska. har” de svårt. att fördra. Major Håkänsoni,” som : vid: ett tills la. tiden... Det visade” sig: att :chän gick hem: foch åt, "då han tyckte att den svenska: maten "var: ”vidrig”. | - mesta" av. den för arbete : avsedda tiden; Nästa boy'-slapp äta” Svensk mat i- lasarettets matsal, : startlinjen för en ny säsong, Har ; ovisst. - Ängermanland är kanske : "Dettä torde. framgå av. att. till ”Skidforbundets kurs . i Vålådalen för ”Morgondagens : män”. uttogs bl. a. Karl-Erik Åström, Afreds- Iller åkare "i Zskidlöparens. medelålder”, sjö loppet "skall sluta " är . mycket bäst rustat av landets distrikt sina Synnerligen > pålitliga "damer med : Margit : Äsberg-. Albrechtsson och Märta Norberg i spetsen. På det. hållet har. man hunnit långt 'med träni och i d lin- mera beundransvärt som det gällde ett land och ett folk som kämpade med oerhörda ekonomiska svårig- heter och oavbrutet försämrade po- litiska,; sociala och sociologiska as pekter.” Då; katastrofen: kom: 1938 sammanbrott blev: österrikarna: 1945 åter ' medborgare: i -en småstat:'och hoppades : på frihet :och självstän- dighet. "I dag, fem år senare; hop- pas > dröm så länge:ett land 'ä rat av: fyra stormakter. Det. gäller NN N ärså "mycket: mera hopplös som al- la. vet: utt landet” inte: här? några överskådlig tid, utan tvärtom köm- ma i. ett' fruktansvärt nödläge den dag Marshallhjälpen Upphö REN kån inte underlåta att notera |; alla de svårigheter som ligger i vä- gen för landets möjlighet att bibe- hålla sin' kulturella ledareställning: im blom Efter det” tolvårig: usenårsrikets de fortfarande; ty frihet” och ilvständighet : är. och "fö DEN : OPARTISKE' JÄKTT hem,' Gunnar Östberg;: dvikar- na, - Gunnar Johansson, - Brännan, Rossön, Karl Edblad, - Friska ' Viljor, och Åke Myhrgren,. Kramfors, SM-kometen Gunnar Östberg, . som! haft ska- vid. vinterspelen i: Härnösand, har gen ' ligger många sköna SM-poäng och väntar som vanligt.” : i Vv I Men kan man verkligen inte göra någonting åt vagnen ,..? ” 1. — Jo, man kunde förstås skru- va loss låten och sätta åter konimit i gång med träni sedan han varit nere i Stockholm och "blivit ' grundligt undersökt av läkare, st Som synes fins både en världs- : mästare och en svensk mästare i sextetten, även om den fortfaran- de kallas ”ung och lovande”, Man - saknar dock i 'Angermanland . en klart — lysande :fixstjärna, världsmästaren - Karl-Erik Åström; och återväxten bland de riktigt un- ga är. inte heller vad den borde vara. Men så tycks det vara över hela Jandet. Sveriges mest lovande junior finns ' trots . allt" i -Änger- "manland, — det stora löftet i kom- binerad Kjell - Westman - från "Anundsjö, ' som nu tävlar . för Fri- ska viljor i Örvik:; ' I Jagtävlingarna är det förtfaran- de bara Brännan och: Rossön som kan ställa” en slagkraftig trio på benen. Även i.vinter får distriktet i första hand. sätta sitt hopp till Otto Högström, Folke ( Brännans Johansson, Lik= Vedin och Gunnar som Manfred Sjödin, reder "en come, back, tränar de två” förstnämnda på den snö som fallit en bit inåt landet. Kustban- det i Angermanland har inte gyn- nats med annat än rimfrost i = ik lig omfattning, : kryteringsproblem, ! Både den punkten, och specie"t av äÄl- garnas 'Hasse . Nordin kan stora trots): . som förbe-. ” Distriktets .backåkare har kört rit långt med träningen. Även” på den kanten! dras man med nyre- Älgarna i Härnösand och Sollefteå GIF fö- refaller ' att ha bäst förspänt på ..den på en annan bil, Alla :de ga och ' kulturella pri kannerligen - Wien, lever i: mångt och mycket på traditionen och tär på . arvet från det förgångna. Det ekongmiska' underlaget saknas i så hög grad att det är fara. värt att den '.dag — om den nu någonsin tt liga" konstnärli- ioner som skapsmän att förlägga sin verksam- het till ; ändra och rikare: länder (hittills Bar. det bara varit möjligt för ett benådat och berömt fåtal) en veritabel massflykt. från: Österrike -rande måste" kärnpa för att över- s | terrikiska kulturen .på alla områ- i vuxit fram. "Det finns många andra glädjande faktorer som här inte har berörts. Men som faktum kvarstår dock att "det österrikiska kulturlivet fortfa- inna de öppna sår som de sju na- zistårens förstörelse slog i i den ös- den och : dessutom mot: efterkrigs> tidens ' ekonomiska": och ' politiska svårigheter. Att: man trots: detta tror på möjli gheten att' uppnå ena . Hur rikt Wieös t2aterliv.i så arbetar det" dock med För > att underskottet len inte skall bii” allt för stort,” måste konsinsrskap ”brändes' det österri- kiska: kulturlivet bort i ew' bister. "frostnatt” närliga" ambitioner ochge;”k pjäser”. . Och detsamma gälle nu högre grad de privata. teatrarna. Inte "ens 'de' teatrar som ägnar; sig Även om, de inte har det så svårt som de' seri i kulturell stormaktställning inom den iska kultursfären och att man : oförtrutét . och under, störa svårigheter "arbetar : därför är" ett utslag av, den be ömda österrikiska Je egendomliga uttalande." Till. den. svenska pres- : rotest + | krafter emedan de de.inte kan konkurrera med rikare länders erbjudanden. : . TA musiklivet Har: det. bättre ställt = beror! enbart 'på dat breda skikt". av musikvänner. sort finns och" som: är. redo' att för. sin njut- [ning betala -betyd'"igt, mera" än vad österrikarnas små inkomster sgent- Ngen tillåter, ÄNNU. CÄLLVARLIGARE gger förhållandena: till på de offentliga instituti och ' li [område '. Reparationerna - av '. de umst .. som,. skadats na: dessa dagar finnas i Österrike, en- Hur stör är inkomsten? Tax od medelinkomst för olika > yrken & år 1948 vr i " ånställda inom samfärdset FIK e 2 battargere handels "> sak . Gutiksbifräden, = = bandelsänstöllda + ;7 >. föreslåndar .— sön. 904 kr. &nställda Inom fria yrken > BåNKA :C3 Fila viken - Hur mycket — eller litet — Cl "par Ni om året? Ja, det vet Ni förstås. saker väntas 1 vinter; ga, som kan vara både miressgant ix 438 kn $tals. och kommunals , + - och nyttig att få svar på. I Det De man också, om man tittar i NÄR- Men vet Ni också hur i VAR-HUR 1931, den nya ärgän- stor medelinlkomsten är inom an-jgen av den populära årsboken”. . åra yrkesgrupper? Det är en frå-isom nu utkommit tr den nar vi RDS M A9SB ke + Hembiträdea fatt. «fylla luck i "I kiska : bokförlagsverksamheten >| Mäller i'Salsburg. under: kriget fortgår endast i'sni- geltempo på grund av, penningbris- ten. Men även själva institutioner- na lider genom de finansiella 'svå- righeterna, ” Wiens". Natior.albiblio=- teks ; världsberömda '1700-talsbygg- nad ' är : visserligen 'oskadad, men man saknar nästan alla medel för Ii uttalanden i 9 dec. ansluter s Bland -' politiska observatörer Madrid anser. man” Francos utta- 10:e .; punkten recht, vari det heter att' "den: 'ka- som.” härskilt tungt: Gibraltar är en. flott-' och flyglänk .»Jav.den allra största betydelse för det brittiska imperiets förbindelse- nät; Utan 'den vore : det omöjligt för England ätt. på ett effektivt kunna > hålla": och: sårbara förbindelser :inom. det ”fä inte är värd ett krig”, i [lande som 'er strävan att klargöra att om Spanien skall spela sin roll det västeuropeiska" försvaret mot eventuellt ryskt anfall, måste hän- syn tas till de' spanska kraven, och «oc fett av dem är att' Spanien” ”skall'ha ansvaret för bevakningen av .Gib- raltarsundet, Som en ytterligare på- : spädning på de spanska' argumeni ten kom ' häromdagen studentde- monstrationer konsulatet : i Barcelona, ' utanför "brittiska I Gibraltar självt far. man dock de: "aggressiva : tonerna, tämligen lugnt, Det är ingen ny melodi för befolkningen där, den har: hörts i 246 år, alltsedan. Sir George Rooke erövrade ”Klippan”. nien '; under ; det spariska succes- sionskriget 1704, åt : Storbritan- : Britterna hänvisar rigt, till i fördraget i; JUt= tolske ' kungen « «på egna; sina. ar- vingars "och 'efterträdares vägnar ger 'den' brittiska "kronan full 'och "| hel: äganderätt: tll staden "och 'slot- tet Gibraltar, tillsammans. med dess / hamn kastell och befästningar”, 7 hed tutli anför. slut "vägande att samman . sina:' långa stora samväldet, framhåller man, ., + Gibraltar bar åfer' blivit förstäsidesnytt, och” de gainla toners > nå från 1940 börjar på nytt höras: : Gibraltar — tillhör Det började så smått för en tid sedan då ”sök av prinsessan "' Elizabeths "make, hertigen skulle: närvara ' vid ” invigningen av den nya lagstiftande försam- lingen avsedd att ge Gibraltars 28,000 invånare litet mer -, att - säga till om ifråga om koloniens affärer, ,. , - N - ” Besöket följdes: av en del beska! kommentarer i de spanska tidnin- garna, Det hela var dock: tämligen ftigare” Spanien, : . ”Klippan” fick be= > av. Edinburgh; han Inga svenska båtar " tyssinternerade. - STOCKHOLM” (TT) : Utrikesdepartemer.tet u hd "Ser torsdagen, att 'det inte har oa a ra råpporter 'om tt svenska fiske. båtar av ryssarna "skulle ha förts in till” "Neukiihren. Besättningen på den: danska' kuttetn säger sig ha sett två. i hamnen där, tagit sig. . — Två danska | fiskekuttrar har ' svenska båtar vad danska UD erfarit från Mosk= va. "Kuttern ”Iris”, som . varit sak= nad någon tid, grundstötte i början ” av december norr om Memel, Bärg« ' ningen har försenats av storm, Kut= tern Gaia 'med fyra. man ombord fördes för en vecka sedan in till Ösels kust efter att ha skickat upp nödsignaler.” Den: » måste bogseras tillbaka till | Danmark; EEE Barbara Sa | skall: skilja Na - HOLLYWOOD ' (TT Reuter)" Filmstjärnorna .: Barbara. Stan= wyck och Robert Taylor skall-'skils jas efter elva års äktenskap. I'ett ' meddelande "till pressen: framhåller de, att de' på grund 'av "sitt" yrkes fördringar varit skilda 'åt för ofta” och .. för WARSZAWA "Polen bar 'pröles- terat” mot: ”brittiska våldsdåd och olagliga ” åtgärder ”mot polsk” kon": sulatspersonal” i: den brittiska zo= war Fadion,” Polen: började redan, på t onsdagen hemkalla all" konsälafenag personal: från" den brittiska. zonen, bri' ttiske. ambassadören i Warszawa, . makt: angriper ' ett 1 tet länd, "då: skall enligt hr. Undén FN lita saken passera, - Detta är verkligen en absurd 'tanke ock ett): ytterst farligt tal: för alla småsta- ter, Dessutom "överensstämmer det inte alls med 'den nyligen företagna ändringen av FN:s: stadgar, till: vil- ken hr Undén anslutit sig. «. >Hr 'Undéns' yttrande var: "olyck- ligt. även ur” den: synpunkten, att det kommer att väcka föga smick- rande ' uppmärksamhet i Västerlan- |: det, I och för' sig är det naturligt- vis oriktigt att påstå, att det skulle ha någon betydelse för de västallie- rades handlande, Men Sveriges ut- rikesminister har ingen "anledning att framträda som defatist och ka- pitulationsivrare, så länge vårt land tillhör Förenta nationerna. — Ko har kommit så Det ” jättelika österrikiska Staats archiv — som under många decen- -Inier varit föremål för alla histori- kers avund; och deras vallfartsort .|— har det inte bara svårt i ekono- misk' hänseende, utan: har .genom den — politiska . utvecklingen även mist större delen av sin > | måste. dessa i stället ta pengarna + ämman genom "de Wärnska spar- förslagen menar ” Eskilstuna Kuri- ren (fp) som; dock anser. att. det inte är. alldeles obefogat: fi="öv . På sina håll har detta betecknåts som självbedrägeri, Minskar staten siha utk till ligt skolade personal” och institu- tionens berömda totalkatalog torde ' lång tid framåt bara förbli en torso. . Wiens: berömda universitet och der genom ut av. alla: i rasligt eller ideologiskt hänseende ”belastude” = vilka of- cs ttast var. de mest" berömda namnens bärare "och de nya utrensningar- na' efter. 1945, då alla nazister och anpasslingar- avskedades, har ytter- ligare försämrat förhållandena, Men det. finns "även glädjande faktorer, . Sålunda har den österri- som tidigare alltid fått stå i skug- gan för den tyska — under de se- naste åran lyckats erövra sig en fast position såväl inom som. utom landet. Utmärkande” är solid ut- styrsel "och" .måttfril' prissättning och bland ' de internationellt bety- dande kan nämnas såväl'Paul Zsol- nay som ”Vllstein? Wien och Otto Ved Ett. annat glädjemomentt ä är det faktum , att:: de mästarkurser som "und Gowerbek Wien: varje år. arrangerar i år för första . ' gången '. efter nazismens makterövring äro fulltecknade. Des- sa kurser som ledar av rända konst- saxat teckningen Ovan. dr nätber ävd den grund ur vilken det högskolor led ett svårt avbräck un-' direkt av ska "För desså skulle det alltså vara hugget som stucket. Så enkelt ligger. det dock inte till. Statsbidrag till kommu- nerna är nämligen i många avser enden besläktade med subventioner till enskilda. I vissa lägen. och in! en viss gräns kunna de på ett nyt- tigt sätt stimulera produktion” och konsumtion, men bidra också effek- tivt till att skymma bort den. bist- ra ekonomiska verkligheten. Det är naturligt, lom ansvariga kommunal. män, då de upprätta sina kalkyler, endast räkna med ”på. kommunen belöpande andel” av utgifterna och finna dessa drägliga och överkom- a Hr medger slutligen att stats- bidragen är. en' form för skatte- utjämningen och ur den synpunk- | s ten kan de inte slopas. . Dessutom förhåller det sig, så att de min- dre 'inkomsttagarna . drabbas" hår- dast av en övervältring på kom- munerna. Meri det är klart att även kommunerna måste spara och hålla igen både ur -inflationssyn-' punkt och för att hindra kommu- nalskatten att stiga. Många utgif- ter är dock ofrånkomliga. Mala — Teg älskar alt sticka f ger mig något alt tänka rå medan Setlieg Etvaiars ” för alt ordna” prenus ” Dålt hjälper Ni : posten, som -kar sina. » brådaste :: dagar « vid st : årsalif tet. :, . slå i kö och" "trängas: . | får Ni il 'garauti för att” tid pe ningen kommer utan: avbröt på nyhet. = 5 . Ängormanland litar gekså till G YNNA i LAHOLMS TIDNINGS” ANNÖNSORERI bör ”Clupea”, som - tycks, alltså ha miss= ' . länge. under de. senaste ' Barbara” Stänwyck. som & är 43 är har”varit gift ' en: gång förut, ne" i nen" i "Tyskland, meddelar, warezge ji s lidit haveri på ryskt vatten, enligt . «- Protesten har överlämnats till den sell rea Md Ä s - 2 . en - . - : i a . a . N , a ' von : - . , ; | " A ; < ia . Vv s AA Je 2 i o i 2 É . | . lr | | / 2. 4 AAA DA MAA FETT NG an NYTT AAAAAA AA NUESTFEITEIFVSFOVEESVETESEUIUETYETEETTTTSTYEYSVTTAN NTTETEF NFERFTTITTEFSVTESN A ASAAMASAAMALA Vokadnanns nanna LAMAR AMMASASAAAMA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.