I I ned L kl 15.24, - Det fryser Såch "det skymmer på. sen ;Psalinsångs varma. bris , OcH ser: hur i ett snöhöljt stall" 8 MASCOLL. SILVERSTOLPE. en 115 ke. 5 Montmartre och fic . antecedentia. ; . Josla ch FÄrorms DN GS NAT Nan pp och årupp k 57. 06 ned. kl. ibo4 PP. ”Soolen går upp kl. 8.58 "och | Hårt. rasslar gårdens lönn Ch Plötsligt i' det ”vemodsblå& Jned" virvelvinden -kommer snön. "Jag "hör" är. nordanvindens' sval Med. biblisk” 'glans det: tänds ett sö ljus. "| malmsakerna ; [qui OR KERSTIN kände det, entid . likadant varje år .så fort Ju ” » kom en sådan inten-' Biv;” het; når dig över in ÄR nm för jag börjar. bli så gammal, tänkte. ; hon, Men så gammal är jag ändå "inte att jag börjar. bli barn på nytt. Annars mindes hen iu väl hur hon un de r barn? och -ungdomstiden. Jläng- "tat efter julen med dess ljus; Jul högar och julbonaderna, alla sil- ver- och tennsakerna och: kop- par. " och . mässingssakerna ' och ” som' efter blank” skurningen.', lyst: som sol, och. stjärnor i storstugan. -: ”Anej, sådant , .var inte' nuniera orsaken. till den starka längtan hon kände, | Nej, det var. något annat.: Hon: visste det nog så In in nerligt väl; Fast det måste Ju i san gens namn "erkännas att med ,dess verkliga innebörd tid var "efterlängtad: För vad kunde väl stämma. ett immänsko- hjärta mera till andakt och jub. lande glädje än att, få fira net :av.- Hans födelse som”. blev världeng Frälsare. LL Men denna längtan var av helt annat slag. Den' var av. andlig art.: Den: andra; dfn; heta och sugande längtan; som hon. varje år erfor som. rentav något plåg- samt, var mänsklig: och. köttskg. Köttslig därför. att upphovet, till den . var en del av. henne själv, nämligen sonen. "Albert. - > AK, så väl hon mindes honomt!.' > Sommarhistöria [ "Mi: vinterrusket kan det I | Vara uppiggande med en histo-. ria från den ljuvliga sommaren, Från 7 denna svunna tid: har vi - Uppsnappat berättelser" om' tvenne: Tedbara fröknar i mé: delåldern; som hyrde ett. 'som- marnöje, men när de kom till platsen så fann de att siället låg alldeles ensamt. De" låg sömnlösa ett par nätter så bad de gubben 'som kom med ved och. is att” en ringa peng ligga på en dyscha på glasve- | randan om nätterna. . Nu trivdes "de båda vännerna utmärkt, trygga som- de . var, och. de beslöt att komma till- baks nästa sommar, Det första de. :gjörde var att söka upp den innan hon reste och när hon nu Pkanskt möde såg hon nästan ut Nu då hon satt här vid bordet ; och " stoppade korvfjälsterna vid | julslaktet hade hon tid att på SS ; minna sig” alltsammans och på. nytt leva -sig; in i händelserna ” NN - medan fingrarna ivrigt grep om ', det hackade : köttet och - därmed : matade fjälstern genom det lilla ” korta -gräddgula fjälhornet, som” var. ; fastsatt "vid. fjälstrets ena ' Ja, det var så förunderligt med I Albert. För snart tjugo år sedan . i reste. han "till Amerika, ” Det var ; så att. Stolpens Sofia som varit ä "Amerika - . några. är kom hem "för att nälsa på i sitt föräldra. hem, Vacker. och ståtlig var hon "kom -bem ' klädd efter amerii sönt” ni på ett oljetryck”)F "Men: de” de förstummade "när. de såg en skylt :ovan dörren i hans stuga: ARILD - SVENSSON +. ns "IS ved daggmask erenden. , ligger med närvösa damer: 75 öre natten, — d >> Starkt: > En man kom in på en restanrang "och beställde kaffe. Efter en stund stod en rykande kopp framför hos nom, Han .gnuggade händerna och igt = Aha, det ska” smaké hå ligt! Härpå törnde han saltkaret i den, Därpå hällde ha:- peppar i kaffet; Därpå fyllde han på med ättika, Därpå förde han koppen till mun- nen. ' ärpå satte han ned der med. en . smäll: — | Hovmästarn! ropade han. Det | -- här kaffet smakar ju förskräckligt, = Tacka för det, sa hovmästaren; ". Efter'er behandling kan det ju inte: Sveriges folk på femte . plats iägg tningen "FAO, : Jordbrukets. ekonomiska världsfredsfederation, ' har roat "sig "med att räkna ut äggätningens om- : fattning i olika länder. : Konsumtionen av ägg per "invå- . e har visat sig vara störst i USA Md med 21,4 kg per person och år, Sverige ligger på femte plats med ID NI erkänner alltså att ni | tände på huset. Har ni något att anföra till ert försvar? -- > Ja, jag. tände. med "Solstie SOL OCH VÅR PÅ MONTMARTEE ; | På läng sikt jade 28-årige för- storingsagenten René Dupont sitt extraarbete, när han en, dag kom att erbjuda "sina tjänster ät ka- & kan : -Josiana Ravel'. p Montiaaa k, höra, hennes :.'— Jag är 52 år, sade Joslana, och ' änka: utan. 'barn... Jag .har asserat Godahoppsudden, varför det: är för sent. att tänka på når] on förstoring.” ; René gjorde. strax en 8 ”anabb- kälkylering över ' kaférörelsena omfång, Kom Jedde till. att be- kantskapen fortsattes. Då ett år förgått. Sostaza att de gemensamt skulle a bakom ? den "röda fint formade "| bergen och' idka. .hönsavel, Josias föreslog han) Hyn, var: som: blombladen på en rosenbuskes skära blommor, ögo. nen var mörka och granna, och "munnen blixtrade guldplomberna bland "tändernas ' vita jämna ra- der.. Rösten var ung, och varm Ibland kunde etjärnorna f hennes mörka ögon gå upp som i en JA- Ba. som -flammade till som Lit. stjärnblosg” På en mörk himmel, den fina munnen log hemlighets- fullt, och "skrattade hon, lät det som sången från en liten por. lande och lössläppt bäck efter islössningen om våren, sc "Ja, slöt Kristin ögonen kuade hon. än i denna dag se hur Sofias sirliga figur ' framhävdes ”1' de spindelvävstunna, ljusa ”böljande mingan : varav hon hade så åra sig "tillbåka til en vrå bland na, fann. idén god, ty på så sätt riskerade hon ej att René sprang efter. .Pullor i Paris. ; Kaféet såldes för två "miljoner (franska) och 'ett. par dagar ef- teråt fick René höra talas om en lämplig hönsfarm till salu. - Han avreste' med nödigt kapital för att avsluta köpet, 'men sen var han borta, många ochi olika färger och hur hennes . rörelsey präglades av en viss, vArdslöshet, men” som. ändå på, samfn gång” var lugna i som trötte. Ja. det var vi dane . där, Bthävor , som. folk nu nat hamn, på. än att Sofia kan | sig 'så bra Men det kvittade ju vilket namn. man gav. det. San ninge) NM r: ändå: den; to £ ägde; egenskaper som. de” flesta saknade; Och, så ass inycket. har de då Kon, Kristin, varit med om och sett i sin dag att hon kunde förutse vilken :> dragningskraft och vilket inflytande. hon skulle ha, över; de unga. männen, : Och hon gissade” blott. alltför rätt i detta, avseende; "Albert - blev; So. fiag ”sanhskyldige tillbedjare: Han blev. som' "förhäxad av henne: och hennes; lydige; slav, Han 'sade” sig ej kunna jeva. utan Sofia, RT Far, sade! han en. da; skaffa! i mig.respengar! Jag. resa till Amerika i sällskap. med Bofia, "Kristin och far stod där slagna äv häpnad, Skulle, Albert ”esa.: med Sofia? - -; Han. som 'var deras ende son:' De hade alltid tänkt'sig att han'skulle övertaga gården en gång. Och ingenting var väl. naturligare än det." En gärd borde gå i arv från far till "Far tog sig tid att tänka in. aan han svarade, Han och. Eri stin. 'samtalsde. om saken. "Det 702 Inte lätt £ för dem att ge aitt son, - samtycke äm sonens önskan. De kände Stolpen och dennes familj så väl. Litet opålitliga .och' om- tl byttiga "och stortaliga var de, Hade alltid dragits med djup fat. tligdom, Detta senare tyckte dock Xristin : och : henneg rare gubbe inte alls var någon skam. Herren sade skapat alla mänskor, Fati tiga. och 'rika skulle bo' bland varandra." ,:' Mänskovärdet : bestod "nte gods och gula” Nej, det” var andra orsaker som bar dem emot; Nu . var, "det: visserligen. Tånga |: många år sedan det hände, "men minnet satt ändå kvar” och hän, Aelsen dök fram ur det "förgång- r.28 värld ”alltemellanåt. 0, "det var så, att då Kristin en gång "som : vanligt bakat fin. brödsbaket', til jul nere i. lilla- stugan,” där ; hon "brukade "hålla till med; bakning ; av -allt bröd som ' användes ;; på gården kade hon 'sin vana trogen också. nu lagt det "nygräddade "brödet. på det länga bakbordet vid, fönstret och brett den gråa ”bakfilten sö ver det; Hon mindes att hon. läst dörren med den stora tunga järn. nyckeln : då - hon lämnat stugan och. sedan hade' hon inte: ägnat: brödet en tanke under hela kväl- len eller natten, Och inte förrän långt: fram på nästa dags. för- middag hade” det "fallit ”henne' in | att gå ned till lillastuga, som låg en liten. bit från manhusbyggna. den, Men hur stor blev ej hennes häpnad då" hon upptäckte att det ej låg en enda av de läckra fin- brödskakorna kvar på bakbordet, Alla var försvunna; Hon mindes att” hon stått 'orörlig en. lång stund och bara stirrat och: und. . Joslana :. ingav etter ett "par veckar - polisanmälen , och "René harpunergdes på cen "nattklubb vid Champ-Elysés, just hom han i.det närmaste gjort slut. på det tillämnade : hönsuppfödningska. pitalet. Vid konfrontationen: med Josiana inför " poliskommissarien På stog "han sig ha fåt pengarna som" ersättning ' för. ett. halvårs välförhållande, | Josiana:, proteate- rade," kammissarien. gav, henne rätt, René belades: med. .handklo- var för transport "till häkté, ? . Joslana. föll då 1. gråt, '; — När. du kommer ut igen, sade hon,' så gifter vi OS8, st .Så sold kan, kvinnins Kärlek vara blan . 7 Providence" Township, Penn- sylvania, '.-besökte , en. beväpnad h-ligan fru Doris Walton, beställ. de” förlorade ägg a la. Reine, sat- te sig 'sedan tillsammans med Doris — som han alltjämt hade rat om hon såg i syne' eller det kunde vara verklighet, Då "det blev: klart för. henne vad, som verkligen hänt hade hon 'skyndat bort till far som höll till 1 lagar: den och omtålat :vad: som hänt. Far, hade inte alls Bett; så. "för. unärad ut, ' då "han lyssnat till sin. hustrus ivriga coh flämtande röst då hon talat om, missödet, Han hade helt lugnt. sagt ett ået där bade han nästan väntat 'skul- 16 hända en gång: Det, hade näm. ligen ofta. hänt. att ett: och annat ur. visthusbod "och ” redskapsbod försvunnit, Än var det mjöt "eller hel säd . och än något verktyg som ”plev borta, "Men sedan, Hade far känt igen. sakerna” . eller märkt : 'att en viss Stolpe hatt gott. om, foder tin: kon, Men far hade "följt mad, "Krielin illbaka till. lillastuga och. gått runt .den och ,.fram till, gavelfönstret och eftersom det var snö på marken ver det lätt att finna varifrån på. kornet : wa och tittade, på tele- vision Å tre, timmar... tan tjuvarna kommit. En. fönsterruta vär. OCIRÅ Uttagen. un. ister! o :å ull Ja, det var som sagt längése. dan detta hände och de hade ald- rig brytt sig om att göra något åt saken. ' Stolpen. hade” stugan full. av barn; så som alla” fattiga familjer hade på den tiden. Och Kristin hade mjöl och kunde ba- ka ett, bak bröd. till innan Jul. Så förlusten, Betydde” just ingenting. ba var förlusten betydligt stör- re och” kändes: ; svårare då de märkte att. Sofia hade stulit. so. nens > hjärta”. Visserligen' visste de iu; att: "den dagen skulle kom- ma; M då . också Albert skulle, ge sitt hjärta" åt en ung Kvinna, Men "att det skulle 'bH Stolpens Sofia -. det hade... de ändå ' "aldrig | tänkt sig och ännu” mindre ön. skat,” Att hennes föräldrar och hön : själv med "var fatliga' be: tydde ingenting; Hade de bara haft; en hederlig” vandel bakom sig, hade ällt: varit bra. Men nu var det” Tom det var, 'öch far hade sagt till Albert, vad han och mor tyckte 'och föreställt honom ett och annat” som” far' ansåg att Al bert : borde ha vetskap om” ock | bett honom att inte, Törhasta sig utan” bida tiden, Herren gkulle nog" visa honom också” den "rätta, Men" då "betedde sig Albert: rent av. som en galning..' Han knöt händerna och stampade i "golvet och. sade att han skulle ha Sofia om han så skuné gå. igenom eld ock, vatten för henne,” "Då hade både, far och "Kristin låtit pruta. med. sig och sagt till Albert att om det nu var så att han och, Sofia vår så fast. beslut. na” att ha varandra” kunde de: väl ändå" stanna : "hemma , "och .över- taga gården, Vad hade de i As 'Så hade åren gått, Han ekrev alltmera sällan tillg: breven all- deles upphörde. ' Han. blev som den förlorade sonen för sina för. älärar, ,Yar gång de satt i Guda hug och hörde, Pastorn tala över texten om ' den förlorad sonen Hon stod tankful och. såg ut över bordet, — Då kanske Her, ren vill sända hit någon husvill och hungrig vandrare om vi få ta oss an, sade hon, Och tillade; Hur är det det ståp att läsa? droppade tårarna tätt. Det.var som -om ”texten handlat just om Albert, tyckte de, "Men skulle han likt: bibelng” förlorade son komma tillbaka til "fadershuset.; De hade bett Gud därom hundratals gån- ger under alla dessa år. De hade nog trott på bönesvar,” vel håde också uppstått: ”” Men åren. hade rullat, Toch all tid hade hon ogtet efter .sonen Hi graven en "gång? : Lv > Kanske skulle hon först Y en annan värld återse 'sitt barn som hon, bedit och Ndit för så mycket under ala. dessa, är. - Nu ' reste, sig, Eristin; med en suck” ""Korvsmeten ' var "slut "och ett "halvt tjg" 'skära korvar låg i hackhon ' som stora” jättekring- ior. Dem skulle far och kon hal : Hon brukade koka en till doppet i "grytan julafton, = Käre Gud, måtte inte” Albert behöva svälta där borta i främlingslanäet! Och 'om han. gör. det så ' må" han be: sinna "sig och vända” mot: hemmet där det finns mat: i överflöd, bad hon, för vilken gång” visste hon inte” själv." MH Kristin fic mycket att göra nu. före jul Hon vary heller "inte så ung längre” nu. Det tog. längre tid nu än förr att utföra ett ar: bete, Och: någon pjälp så: här i merika, att göra? Men då hade Albert svarat att. Sofia stannade inte. i det usla” Sverige och, ätt hon ansåg "honom, Albert, också alltför" präktig” för att gå” här heräma” "och sprätta” gödsel, or soo Så hade: Albert fått” sin vilja fram och” "fick. resa: Det; lönade sig" inte”: att-strid möt"vad han i fatt i sitt, huvud, I ; Och. hur . väl! mindes” hon inte den dagen han reste, Det var en vårdag med bländande” 'aprilsol och fylld” av: den: ”Byrligt friska doften > av. sprickande löv. "och uppluckrad "mull. Aldrig hade väl Kristin. och" fär” tyckt” att” 'deräs Albert "sett" så "vuxen" och "karl. aktig. ut 'som nu. Han "vär, läng och ;' smärt "och" det. ljusa hår- svallet blänkte i .golen, :: Den litet böjda" näsan" och spetsiga hakan gav åt ansiktsovalen något söm var : både vackert och "bestämt." Det var inte underligt / då om det slet . och sved 1: fars och" mors hjärta då: de räckte. honom sina händer till :avsked; För hur lång tid kunde ingen veta. De hade uj knutit så stora förhoppningar till | honom, "Vem kunde säga: om de någonsin mer. skullé återse var. andra här i' denna tiden.” Maden DÅ skjutsen' rullade bort kun- de både far och Kristin uppfatta en. kaskad av småpärlande skratt. drillar som, Sofia levererade. Hon var, inte ledsen, hon, som fick 'en gå ung. och vacker : pojk "med sig och : hon kände säkerligen inga samvetskval över att hon rövat bort' ett par. äldre -mänskora e - da BON; åa hade veckorna gått, Albert hade ändå hållit ord och skri, vit. hem så fort han 'kommit' i land, Och till 'derag stora bestört. ning. och förskräckelse skrev han att när de väl hunnit på båten var Sofia. som” för d.. Hon brådskan” före "jul. fanns knappt j ghet, ty genom den :har mången utan jat Far. svaradé ”inté ” Han bara strök sig med handen över skäg- get och fick. tag i rågaxet, Ögo, nen” vidgade" Ntet av. "förvåning då han såg vad det” var, — Be vars, har jag haft det i skägget, mumlade han för sig själv, Han tog. en ansats för att' gå ut "med det i | köket och kasta det på el den, "Men. så fick han ”Uötsligt ett infall: : Han gick fram ' med det på. bordet" och” lade” det på en av. tallrikarna Or kunde få undra På” hu; kommit: "dit; tänkte han med spjuvern i ögon, vrån, Han tyckte" alltid "om att ha” små skrattretande” -pänite" ö sig. vå oe + Om en, stund satt för ”och Kril stin vid bördet, Får hade bibeln uppslagen och: börjäde läs jul evangeliet' nu inhan Tutfisken" och, julgröten ät. ; i Mors blickar ha- de "ett fjärrskådande; uttryck: Tankarna . var: hos "sonen. "” Hur hade han det i kvän? Fick han sitta i ngd i vid "ett dukat bord? Lyssnade han til något julevan. gelium? Eller hur hade "han" det månne? Men "samtidigt som hon frågade sig . detta lyssnade” hon till far som med stigande kraft och eftertryck läste berättelsen om Jesu” födelse; Och så levde båda två in i som lästes och dä "vad tankarna sysslade med: att de ej. varsnade rar. på oktan - vid rummnel "ina långvägg. De hön om" varandra och mor tryckte Sig så härt in. : till Albert som om hon var rädd att han skulle resa bort igen, Då far såg det smet han in I ett an. nat rum men kom strax. tillbaka med. torra, och "rena atn impör och ett. Par. ”lädertoffior,” Nu skulle den förlorade men "herafomn 80- nen få torra, rena a klä Å pA sig.” å a Om en. ständ. ett, alla tre bän- kada vid det stora Tunda bordet . med den aptitliga > framdukad, |Fär: ställde om. så latt Albert fick tallriken med råg. axet På Då Je Rat” bordsbönen sade” far med om” litet, roat: le. -: ende: föll Ber du: ved äu fått Pad din tallrik? Albert såg ögonbiickli- gen ned 1 tallriken : —: Nej, men ae. Ett. | Vad betyder det? .: de jag i skägg. get i kväll då jag kom in och ha- de sysslat om f lagårn. Sen. fick jag det ir handen” och iade det på din tallrik; för mor: hade rår kat duka fram. tre” "tallrikar i: kväll utan att hon visste om det, - Albert "vände på huvudet och såg kärleksfullt på mor; Och mor log mot' honom . och tyckte att lad ut nu än. den dagen, han res, : te bort i sällskap” med Sofia, Far fortsatte: NI ;— Inte anade jag då att du skulle äta ur. denna. tallriken 1 kväll, Men Gud "vare lov, för att” det är så. Och nu förstår jag ätt | det lilla rågaxet följde .med 'mig > fin för att det har” ett "här. och. svala "hårt för. att. be. - härska rösten, == Det; vill säga mö gröda, Och' att: allt ska växa: och ' att uppbringa." De "unga: flickor- na i. trakten hade gett sig iväg tin fabriken nere i sa hället där : de kunde" förtjäna” mera" pengar. än ' att gå på dagsverken” hos f bönderna. Det talades." vitt: oci brett ::om/ "hur i som! "betälaäes; D de gjort sitt intåg, också ' här på denna : avlägsna. plats. sedan. fa. briken byggdes. Det var andra tider nu än för tjugo” å sedan, då "Albert reste; bort: = "Dagarna: blev allt: mörkare och: allt kortare ju: närmäre jul det "led. De tunga askgrå molnen och den täta dimman : som” ”upp- steg ur jorden, tycktes ha'stämt möte” någonstans mellån himmel i och jord så att luften blev ' oger i nömskinlig." "Men. på ' julaftons. dagen” "strödde" molnen” frikostigt | ut av sitt innehåll över jorden i form” > av stora: vita : snöflingor. Det var som om” någon däruppe i:rymden' öppnat” en hel del fjä- derbalar: och låtit innehållet dala I ned. På. en” kort "stund var skö- gen klädd i' en den allra finaste | och. fantastiskt - modellerade vita” skrud och' alla stenar och tuvor t förvandlades till mjuk: och. pö: ande; vita kuddar. Nr Inne” "storstugan" höos' för och Kristin". "brann i; bokvedsbrasan lugn och stadig” och spred. en be. haglig : värme 1. rummet. "Men därutanför seglade månen” högt över: all: världen. "> Stjärnorna gnistrade .' på. den stora isande himmeln. Ljus glimmade' i vart- enda fönster i'byn och på långt avstånd "hördes bjällerkläng, . "Allt var som det borde vara, en Jul afton.” : Kristin gick inne sitt a ora trevliga julpyntade” rum och, du- | kade det runda bordet som "stod mitt på golvet; :'Den. 'hemvävda drä utmärkt. tog ingen notis om honom, Hon nojsade - med”, andré . unga. män och åt honom, Albert, hade. hon inget annat att” ge. än' ett bräd- dat förakt ur sina ögon, Och 'då de kom i land var hon som spär- löst försvunnen, lämnande honom att, själv. taga sig fram bäst han ville och kunde; . Kristin mindes hur, far "och hon, nästan, "skrek fram. sina böner: till Gud at: han måtte ta hand om Albert. De ville att.-.han ” skulle” resa | Kem genast. De kunde betala re: san och skulle bli så glada, bära han kom." — Men nej, det skulle får dröja "många år”innan han kom tillbaka, Folk skulle inte: "så lov att håna honom. för att han låtit lura Big, skrev han tin svar | på "deras öns hkr NYYVEFSTYIVEVEVETN Hon ställde ”silverljusstaken . med sina levande brinnande ljus mitt på". bordet. .. Sedan. ställde hon fram, tallrikar till kvällsvarden. | Far : kom in efter att än! en' gång ha pysslat ' om djuren i stal och ”spilta, Rtt rågax hade" fast- nat i skägget och vippade nstigt till: för varje 'gång han" rörde underkäken, . Hansa blick svepte över bordet då han "trädde in ge, nom" dörren. ;Här du dukat; | till tre i kväll" mör, sade han öch , Diyste i skägget. .: Mor trippade över köksgolvet. och tittade för. vånad in genom dörren till 'mati rummet. Har jag?” - Nej, men ge! — Så konstigt! Det har” ”Jäg då ingen aning 'om ;—> Jag har väl varit tankspridd, ser "set, Morg' vackra 'mättor kom I att. någon stampade snön av sig ” ute på -träppstenen, "Inte" förrän "ytterdörren gnisslade "till litet på. . sina ' gångjärn då den! öppnades i blev de. medvetna .om att någon oss. sade mor: raskt och tröosvisat.. ven Ja, nu” I kommer: han; isadé dan far oe sin nyfike nom att se intag bibeln, ; något främmande klang" frös. ; ten.” Han, blottade hävudet', och en blond Kårlock föllöned i "pan: förnimmelse av att hon' sett: nå- gon. som han liknade. Far' såg upp från '. bibeln, ' Hans skarpa blick. bakom glasögonen” för "upp och ned över främlingens gestalt och upptäckte strax: hur: "dåligt han: var :skodd om fötterna, Till deras stora” förvåning gick fråm"; lingen utan vidare ända fram till dem. vid bordet, Hans mun vreds till-en- obeskrivlig grimas mellan gråt : och « leende; Och med en tjock. "nästan kvävd röst hördes oo — God Jul, kära far och 3 mor! Mer orkade han inte att få fram. Mor gav. till ett utrop som endast. den mor” kan göra som väntat på sin son t tjugo år. Ett sådant utrop rymmer så” "mycket av in. stängd sorg och av nyfödd. lycka och" glädje att den” ej går att be skriva 1 ord, Fors "badet ten Nej, men jag tror det år du Albert. -Du, är välkommen hem, Men hans röst vibrerade av' djup rörelse! I'nästa' stund låg mor och "son i armarna” på "varandra ned" "för! mors I kitider oci Ange erns tårar ranp utför sonens. Far bredde ut sina, väldiga armar och slöt. dem . båda 1, sin storå och varma 'famn, De snurrade. runt och betedde sig nästan ”söm gal ningar mitt + det stora -Elädferu- den , värsta” oreda, De "hade" så när anavat om dem och hamnat på golvet alla tre, Men slutligen nån/och kom mor att få en svag : medan ' glädjetårarna strömmade VN 2, Men käre far oc mor, vin I verkligen. & ta ot' mig som er r så mycket Har duinte.märkt.det .re- dan, såde'far och spjuvern :titta- i de fram i' ögonvrån” igen, Dö så roligt för” mör Jock mig att du. vände tillbaka, hem; igén; bet "Mors tårar" började: flöda på I ti a till 'eltt hem: och - för detta ska: jag prisa Gud, Bä. | förlåtit” mej: och hjärtligt. tagit 'T emot mig. Jag kan ej” annat än" med ”Grundens” författare, pp Hishults kyrkas. 'återinvigning var. för "underteckna; en, mycket stor.-upplevelse' och : omimer för” mig att 'bli ett.minne' för; livet, Kyrkans ånterlör med: dess: rena. linjer :och ljusa färg imponerade, . Själva ; sinvigningen med bi och 'alla prästmän' i" F | var -högtidligt.' Men dét; var inte : det som kom" mig: att "glömma omgivning +; : och: alla” bekymmer, nej det var, mötet med vår bi- - eskop där. han stod i predikstolen, .- Det: var inte Hans Högvördighet jag såg och hörde. Nej, det”var , en - människa som du och jag, som behöver nåd och sina. syn- : ders "förlåtelse. ": Där jag satt 1 kyrkbänken och" hörde ”frälsaren klappa på mitt" hjärta "kom det upp: för .mig huru MUkgiltig jag har | varit för fädernas. kyrka. Kära médkristna i våra bygder, . låtom oss åter samlas ”& fäder- nas. kyrka. Vi får inté glömma att” bedja > för vår: biskop att hålla ut i kampen mot satan och " | mammon > NV. får inte glömma : > bedja för: vår. kyrkoherde, Alt stöd vi kan ge honom be- hövs. En likgiltig församling har. , knäckt mången, prästrian. TUNA elIby' 7 syförening värt hjärtliga' tack för den trev- enslonårerna. på Trufstorps NS Alderdomsherm, . Civiiförsvarets effektivitet ia "hög grad 'på befälets i Din ". tuftskydds- förening / "ger Dig möjlighet de. hon, FISTTYTVESTIEVEEYSTTTVYTFITT sätte de rd under” Jubel 4 och tårna att . kostnadsfritt ; förkovra . "julmaten vn s han såg äldre och "mera utveck ne som; "ska så; "skörda, "och: bärga us dot SAAADDANÄAAADA ANA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.