ENDE REA PATENT ENTER IRL ER NY ANVIPNND EP TINEYES ISAT ETAPRREE NP RENANYG RR SG DR . X Iorébiuket bar träffat « sin pris uppgörelse innan avtal kommit till - . ; 3 É 5 stånd - beträffande ' lönerna inom | ot å flertalet 'andra befolkningsgruppér, | | : å . : framhåller . Jordbrukarnas Föres - SA ningsblad; fa « Tveksamhet har utan tvlvel funs sddegmn nr | [ Ny debatter gratisbiljett till premiären på. fil- i) | 40 /, i Vanligen avbrö mord om att men. ”dussinet fullt”. Sextio äkta icke sålts, kvarstår en rést till ett|kr.. Vid bokslutet den 3112, 1950 ho med är ; fa kvällshöct. Hon | par och 480 barn antog inbjudan 1 och upp- ” man alt lagret repre- | | yckte inte om” detta diskuteran- och besatte ,varenda plats, Biogra- tages detta varulager efter i ti ett anskafj de avb:. mr NÅR NE MA ng "En svår brist på ti del råder i J . gen sänt en kommission dit för a tt undersöka de möjligheter; som finns för att på bästa sätt kunna bistå "den; nödställda befolknin- gen. 150,000 ton vete och mjöl. g år i dagarna från Italien och Väst- . tyskland över Trieste till Jugosla vien. och samtidigt. ovreser ”sak- kunniga från ECA till Jugoslavie nh. Här en - bild från expertkom- mitténs varför ECA ”nyli- ” avi sd. ru AGITERAS DET för utökad idédebatt och det. diskuteras . också väldeligen.” Man ' debatterar och” ik "fast" utan att "egentligen på något sätt röra vid det sonr är kommu- ” nismens idé. Man 'diskuterar främst Äv MÄRTA LEINON q kanske : jag.” båda > motståndarnas / varandra var; ömsesidiga. : ' De stora: filosoferna hinnér mar Cen bättre kristen än = Vad Borg tänkte" när han" gick vn hemåt, under ' vinterns stjärnor fick vi aldrig veta men jag tror att del - känslor för : "Så här vinterligt tog sig Buckingham Palace ut då - Walter .S. Gifford, anlände i;kaross till slottet för den nye amerikanske ambassadören i London, att överlämna sina kreditivbrev till kung George. , huruvida jorderuket på cett sätt skulle binda gig 'innan ej vet vilka lönestogringar som i r kömmer till stånd, Ä antpa riserna- komme a Det har därför varit ett all- int önskemål att klarhet på ett todium - skulle i råbrulksivonten, Så har ny skeit. Vil. årsskiftet får man definitiv kännedom om' höjningen av kon- sumentpriserna, "varvid - den härav beroende 1 "om i ken grod Ivames vinnas på: Sd "Enligt en fransk håning skulle. en förlovning vars förestående mellan kronpri ins Baudouin av Belgien och kan beräknas. j Då jordbruket sålunda” tagit ställning, är det naturligt och be- nisationernas . sida riktar .en ma- ning till andra” samhällsgrupper att efterhand söka tillskansa "sig sär- skilda förmåner utan istället hålla sig till moderation: ängteras, att den ökning av lev- nadskostnaderna, som 'jordbruks-' - | uppgörelsen medför, träffar jord- som befolkningen i övrigt. Vidare må hänvisas till att löneläget in-= om” jordbruket — och' det gäller även arbetsinkomsten "för större fogat att man från jordbruksorgas ls nu j icke begagna detta till att i Det Bör i i detta sammanhång- po- | I brukets befolkning på” samma sätt |" le Isabelle, en dotter till av Paris. Bilden visar den 18-åriga - :smad temoiselle Isabelle, Fumlig kokerska blev: anledning. till storindustri : WASHINGTON: indiansk, kokerska, som genom" : att tappa en potatisskiva i i het «olja startade, den helt: nya' livs- franske: tronpretendenten, greven :. Det, vår. en, dc ” medelsindustri, "som: -:tillverk«= - :, ” . ; | delen av : iordbrukarna' och deras/t : Md - " dess ' förhållande till främmande | inte tänka på numera, åtminstone "TAN ÄTT "MÅN egentligen Elis: H slås er å- [familjemedlemmar — sedan länge ingen RNA chips”. uts == "makter. : . inte så mycket. . Nu filosoferas del gjort klart för sig vad: saken: . ende lagrets värde." Detta "innebär, | legat på en lägre nivå än inkoms- ecklats till." ...7 DAD å vv = ätdkutera, skonomiska, kal: handgripligen med kulsprutepisto. gäller, har i pressen åtskilliga kom- Ombudsmannen i i Hallands att man gör en omräkning av in- kesstupper: andra jämförliga yr | ” Enligt traditionen var kokerskan, 4 Å , NH och mycket ånnat.som är aktucit, Vi har. valår: vartannat år och då, får partierna lufta ' sina stånd- + punkter efter bästa förmåga, Men frågan är: dock, har vi någon idå- debatt? Kan vi samla oss till re- ligiösa "och filosofiska" funderingar, " till kamp för idéer och ideal. i vår tid? "Det verkar inte så." När "jag var barn” diskuterade man de stora filosoferna på ett an- nat: sätt. än nu, Man debatterade "em både i i skogshuggarläger, i i ral- rförlä och i gårdar. SE Det fanns : iäte så ' mycket - lit” ” ratur som nu-och framför al .så mycket romaner, Man lä: osofi .både. öppet och hemligt. Det "fanns ' människor, som an: ' Ag filosofien. : vara av. djävulen. "Yet "hände när "en "sådan där en akla - bygdernas älskare ' av. filo- fi: dött att prästerskapet ställde 2 att de farliga" böckerna ' brän- i upp så att inte någon annan alle ta skada” av dem "Jag har "rt berättas om sådana fall, ” Vi hade en granne'som'var' sko- akare. Han hade varit i Ameri- 1 flera gånger och hade: filosofe- H och tänkt över tillvarons pro- . Han hade också de. där fi- soferna på sin hylla! Far som ha- : gar, för vilka av- och nedskriv- 2 ykbindni - hobb politisk konjunktur av löftesrilc be- ar, . a nedski - od ällarna hade bundit mn skaffenhet, kunde det måkhända 'sy- ningar gjorts, men varken i närings- | "ckerna åt honom och .haturligt- nas lägligt att rikta det fiskaliska [livet eller i-skatteväsendet gör man N ; läst 'dem. Borg kallade sig an älskade att” disputera med räster och vem det vara: månde oh sätta .dem på det. hala" Han unde "både bibeln. och”? filosofer- a Far och han brukade ' dispu- ora i timtal, » Det. varen idédebatt av. verklig " motsatta” på allt sätt men: de rå- kade aldrig i gräl, Far förfäktade den kristna” ståndpunkten och Borg den antikristna, > i Mor brukade skicka ut oss barn ; diverse ärenden ' för att vi.inte kulle ta skada" av: debatten." Men å fort vi:kunde”kom vi in igen, set var fascinerande att höra två « lartänkta kvicka' karlar diskute- -.a; Vi förstod just inte ' något av Jet som talades. Vi kände inte till "Platon. och Sokrates: eller Homé- ” "og. Vi var inte bekanta med Dar- ” vin ; eller "Nietzsche men vi såg ktningens gång, glimten i ögo- slanka klingor i luften. Jag. har: aldrig” senare i mitt liv Sört några diskussioner som förts + ned sådan kvickhet och. elegans. + Det var idédebatt av högsta klass ch ingen av. de kämpande erkän= . de sig "besegrad. I "da men bon brukade ändå ha en ordentlig kvällsvard att de ge kämt- pande, | Jag kan se far när han stod "och tittade efter skomakaren, som knär lade iväg hemåt på den "Lilla upp” trampade stigen "över skogen. r Mor sa: Han är: då förskäcklig, | ten karlen. ne Far tog sig fundergamt , över den | "ga pannan som gick en lång bit spåt hjäsran- och sa efters'nnan- de: Jag tror' att Borg innerst inne, "sang. Borg ' och far "var diametralt I: an och hur idéerna blixtrade som = ler : och kvartersbomber, väpnade härar och barska ord, + - Men” tänk vad det skulle 4 höra Trunjan och Stalin i i lig idédebatt. Ne Far och; skomakaren brukade kunna. hålla "på" från, göndagsmid- dagen . och till kornas kvällshö. Det ”Ttyckte vi inte var länge... :, Tänk en debatt .i:radio, gärna med ' television,; där: de båda stora karlarna fick drabba samman om sina. idéer, bli: bekanta med. var- andra och avreagera sina värste verk- och hatar och : skäller i tidningar och radio och- häver ur sig allt man kan hitta på utan att höra på mot- skönare ot « behöver" gsta> grad” en verklig idédebatt så att folk får lära sig att tala med varann, lyss- na på varann och begagna ' h; nan i stället för kanonerna.” Vad de' nutida statsmännen än kan så debattera sakligt och hederligt och med högaktning för sin motstån- dare kan de inte. : Det är synd om många för ar de inte kan än - år (ett mycket nytt) är denna förtjusande :flicka, Dardy Orlando, så man undrar inte på att hon tjuvtittar på sin spegel- bild i swimmingpool, När hon inte gör. det, dansar. hon, ty det är hen- nes yrke, Här är hon emellertid ba- ra ögonfägnad i allmänhet och det ska vara sånt också i spalterna... "Förhastad rekläm --' | så barnrika Holland ' "AMSTERDAM. (TT — Reuter) - En : biograf i' Amsterdam ' gjorde I" misstaget att inte studera 'befolk- ningslängderna innan den bjöd alla familjer "med mer än 10 barn på fredens : återställande investeringsskatten eller dess alter- ra nativ 'spärrskatten. På en del håll för en sensation att exempelvis får mentarer gjorts till den: planerade ' hahandt mannaförbund, vi denha och efterföljande special- artikel, "skrivna för Col den har : man blivit så öv av förslagen, att de rent avibetecknats måtta med påläggandet'av nya och punkten väl vald för en skattefram- stöt, direkt riktad mot väsentliga ekonomiska ” positioner "inom ” nä- ringslivet.-Det är möjligt, att man kan tillspetsa. ar | i så n. som en frukt av valutgången, Man" menar, att socialdemokraterna trots : vissa vallöften om iakttagande av: höjda skatter nu likväl funnit tide5. och. dess ålternativ spärrskat-' ten.” Förslaget är en prodvkt av fiskaliska intressen från ”skör-' detiden”, -'då Wigforss stod rusthållet, "fastslår hr Hellner, skyldiga”. yr göra botad I hållen - skatiekredit; vet -medelst ' nedski listorna efter de nya pri- serna. 'Om i förevarande. exempel lagerökningen ' utgjorde: 40,000 kr, hare tydligen” . det ingående" :Jagret : mätt i de nya priserna" haft ett vär- de icke"av 50,000 kr utan 'av 60,000. Den, dölda reservens ökning” fram- komraer sålunda "vid en jämförelsé .mellan" en "omräkning - att. denna kan göra sin. tjänst sornr ett tillhygge i de partipolitiska de” batterna, men under” alla omstän- digheter vore det falsk uUrsprungs- beteckning att låta skatteförslaget gå ' under : er. ; Skölds en eventuell lågkonjunktur," kan likväl svårligen" åberopas 'som skäl för'att staten skattevägen bör hål- | deslö: signatur. I själva verket är försla- get en produkt av fiskaliska intres- sen från ”skördetiden”,; då Wigforss stod för rusthållet, Finansminister Sköld har endast haft att remittera ärendet i form av "en promemoria för vissa myndigheters hörande, >, När ”skördetiden” i samband med för "många f d som en. ek isk och sökarljuset på den' omständigheten, att Sverige är ett land; där närings- livet erhållit stor frihet att vid in= komstbeskattning av rörelse på för- täckt väg verkställa resultatutjäm- ning :. mellan ' olika beskattningsår, las sk 'rän= teförlust. i för en'beräk PROBLEMET BLIR ICKE. tta re att penetrera,” om man betänker att vi hä en fri pappersvaluta med en prisnivå, som visar ständig steg- ring. Strängt taget skulle ju' detta motivera en | årlig | omrö värdena för en gång bokför..... / läggnings- och ” omsättningstil.., ; av, räkning, som garanterar ' att. före- taget vid 'avskrivningstidens utgång ponerar över ett kapital med sam- ma köpkraft ' som det, vilket ur- men att nu efter dåligt bä spri " På "så sätt väder och trots allehand utrednin- | sk fiktiva vinster inom före- gar och vanskligheter. med planer- nas realiserande likväl fortsätta som om ingenting hänt, vittnar om det fiskaliska nitets förmåga att blunda för sanningen i den sats, som säger att den. enda motiveringen för på- läggande av skatt är vånget. att ut- VAD ÄR DÅ FÖRTACKT resul- tatutjämning och hur hänger denna med i ingssk ? 1 aktiebolags ' och ekonomiska före- ningars bokföring plägar -man pe- riodisera de s. k. anläggningskost- naderna, t. ex, för maskiner, d, v. s. :J att: kostnaderna för anskaffningar slås ut på så många år, som mot- svarar." maskinernas. ekonomiska livslängd. På liknande sätt förhåller det sig med handelns varulager, På SV vittnad sak, tagen. De 'dolda "reserverna äro. ju icke annat än 'halvmesyrer för 'en bristande exakthet i vårt räknevä- sen, Vi räkna med kronan som den alltid vore en krona och bevara därmed skenet av en högkonjunk- tur, vår. bristande förståelse för propoltioner är en sedan länge om- ANNELLS FÖRSLAG var 'så till vida bristfälligt som han icke läm. nade några anvisningar för de grun- skulle uträknas. Dylika anvisningar som av fi sakkunniga. :Beträffande varulager ser”, man 'resultatet bäst, om. man utgår från ett'rent praktiskt exem- pel., Vi utgå t.ex. från att anskaff- Joh var kaff ningar alldeles som en kostnad och | avräknas mot prestationen, d. v. s. försäljningen, Eftersom hela-lagret gsvärdet på.lagret den 1/1 1950 varit 50,000 kr, medan; det bokförda värdet varit 25,00f kr, Därvid upp- t | kommer. en dold reserv på 25,000 fen' måste spela en ny premiär för den betalande publiken, — Fil- men handlar -om en anerikansk familj med. många barn; oc RIO DE JANEIRO: ' Natten: till I söndagen urspårado ett tåg med |helgresenärer omkring 25 km, "söder om ” kuststaden Victoria. . Antalet I gödsofter angavs på måndagen till 118, Över -100 versoner skadades, "därav ett tjugotal all varligt. : ring : till ett lägre värde än det verkliga, föreligger en dold reserv. Såväl ”förtäckt resultatutjärnning” som ”dold reserv” äro tekniska be- grepp, som i och för sig lätt nog äro ägnade att skapa missförstånd. När finansexperten E. Annell 1945 utarbetade en promemoria i ären=' det, hette det också, att den fria avskrivningsrätten missbrukats samt att näringslivet på statens be- kostnad skaffat sig viss skattekre- 100,000 kr. Med 50 Z avskrivnings- sats "uppkommer cn dold reserv på 50,000 kr. Det är sålunda tydligt, att den dolda reserven fördubblats under året, om man går uteslutan- de' efter 'de siffror, som framkomma av bokfört: Enligt lagförsl har emellertid den skattskyldige rätt att företaga en utredning om lägervärdet vid beskattningsårets ingång med de avskrivningssilfror sig omaket att verkställa eh oms ; för t. ex.:en maskinanläggning dis- |. der, efter vilka den dolda reserven |. ha emellertid lämnats i de förslag, s ODEN DOLDA” ÄRESBRVEN har sålunda ökat med 50,000:-— minus 35,000: = vilket är lika med 15, 000: Ä denné utgår. enligt investerings- skatteförslaget 20 9 i skatt, d.v.s. ett belopp av kr 3,000: —; men en- ligt! spärrskatteförslaget ett belopp av 25.4 eller: 3,750: —, Beträffande det ursprungliga fi "sUSget hade” kritiken: påvisat det). denna löneklyfta icke vidgas, fram troaktivt,: d. v. 8. att den blev ett slags. straffskatt. Sådant är icke för- enligt med rättssäkerheten i landet. För den skull har i det omarbetade förslaget beträffaride.c, k. spärrskatt retroaktiviteten till synes. borttagits men står likväl kvar i så måtto, att den. förslagsvis" inrättade investe- ringskontonämnden, bet , Det är syänerligen angeläget att! på : ett. värdshus is till: middagen, Av "eri $i. den heta oljan; där den , genast, orimliga i att skatten "upptogs £e- | fann sig en man vid namn George - vars namn var tant Kate; anställd nära > Saratoga Springs i staten "New York. När: .jhon-stod där i sitt kök en efter= ' (middag. på 1850-talet och; hettade” ua upp; olja för att koka nå ra, ”mun- kar”; började hon skära: ur p pota= ' händelse !d > råkade hon tappa en -potatisskiva + artog en knaprigt guldbrun kon- ': sistens; Just då, berättas .det; be-, Crum':i köket, - Han s fiskade upp potalisskivan ur oljan, åt upp den och blev överförtjust i. dess. frasi-: ga: smak, Tant Kate: blev nyfiken :': och ' kokade . några till,:'smakade själv, på 'dem och beslöt sig fö; Koka" hela" middagspotatisen i jan. Potato chipsen var född,” Chipsens popvlaritet spred sig. snabbt: och "i. slutet; av . 1920-talet började ' -de. säljas ' v ärvö kö matvar I däg '. sbens' endast i fall, då tal: träffats före år 1950. ningen i: finansdipartementet har sålunda ;' varit ändig. Detta |1 of säljs miljontals -cellofonpåsar chipa X varje år. De frasiga, mycket tun= ha "och ' lätt "saltade 'potatisskivor="" vars I snabbt cmdöme: Kai även sägas gälla fört vasteringsfond, för vilken” avdrag meadgives " vid”. inkom: ttaxetingel, kan inräknas I i det s.k, underlaget, " spritt sig till andra länder. +"Pötato chips-iridustriens ”produks" tick hav” ökat med . nära 500: pro= cent I bara. under; de senaste 10. åren. Förra året upnskattade man produktionen till 135.800 ton. För närvarande går : 8 procent av all: > Hillverkning av chips.” matpotatis i Förenta Staterna till. Svenska akademien kar hållit slit dserson se orde sitt infrä såsom norm, vilka tillämpats be- årliga hö de på stol nr 2 efter rrof. Martin Hamn. Under fra len med de kungliga tv v. ses dr. Anderson i semsprålk mod riksmasskalk E LAHOLMS TIDNING od «4 SA SÄAÅAKALKÅ LAHOLM förpackade Pen : na! har blivit en: rationell. älsk=.>.. i i i; 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.