FRAN ”.<, här: emellertid hittills klarat sig okt " ar har ägt rum: Del två:senast X drag men. Just nu >” land som 't ex. för Bohuslän mål har inte hörts BVe see Fi > Turistlandot Halland ver verv vevYt ren rev we MSE, NS KEMER JOHANSSON: ————— ' 1950 gott å "skörden bäst i i astlandet inför. det" , gångna året.. den . och". fått mycket förstört. Hushållningsäällskapet "har ock: mjölkprig illägg ,. fö! utsatta; områdena. det har r När man ; ser tillbaba. på det. nya året kanske man först bör dröja vid jordbruket med dess ' utomordentliga betydelse för Hallané, säger landshövding Reimer Johansson: i "en, intervju Årets + skörd” "har: varit relativt god.i "kustlandet: och. på slättbyggderi medan . jordbruken” i-skogsbyg- den lidit av den stora hederbör- — rför Halland, : 4io paren silkesstrumpor? röt tulltjänstemannen vid gräns- il min fru, fåde re- | Och vad hon. förbru- rika . möjligheter som turistland, 1 silkosstrumpol framhåller: landshövdingen :Re-' alla gränser! dan: nu är turisttrafiken: en: vik- Nä ni tig inkomstkälla och blir det nog .""." fär I högre grad" om: ”treveckors- : ic Var semestern. blir, «verklighet > Växt F Hen-biograf. ha yhet sol möjliggör för: : vi Er Co pesökare att” bli. sin egen " tor upp- "filmretehåent. ” 'Tillsemmans'" me Älkförening ;har a all PP biljetterna utdelas poletter till var- gift" att fylla. en. skall: vara je” besökare): och denne "kan "efter en "central för förfrågningar och föreställningen lägga "ner poletten upplysningar och dess, verksäm- i en äv de tre'nära e trén' uppsatta het skall; läggas "upp. så att: om : Iådornar. - nämligen ;”Br. en: peröon,;; som tänker tillbringa lg sin- semester; i Halland, nämner ' summa: han kan;anslå till vi så skall han få'ett de t ets:, turisttr; a in snålhetj-har fått en tillfällig ben ;:— Det ständi naturligtvis också "varit -till" sto? skada; för: ;Potatisen . - = liga. tips inom” den angivna | kost- be taljerat: förslag med. bästa möj- - dr: Carlsson 'och frågas. jäm Snälla. doktorn, -skulle” dok- jukdomarna har haff der och man kan ställa sig tveka sar till'den, skördade, potatisens lagringsduglighet. ;Under- senare "år har. potatisens: kvalitet:.i: Jå net.blivit bättre: och bättre, ”adet fuktiga västkustklimatet! är en farlig fiende; Växtsjukdomar na". har. vållat stora” svårigheter " och för att komma till rätta med " dem fordras både forskning och ” bekämpningsåtgärder, 'ö Det halländska jordbruket utmärkt 'och kan: med förtröstan se framtiden an.” ' visa rikets :högsta' avkastning i medeltal "pr: ko. och år. uttryckt så. mycket” foder. in;för. ensilez | ' : ring och. den artificiella. insemi- nationen söm vunnit sin största utbredning i. Halland. har. betytt - inom. både "bonde "men nu 'skall vi: inte .ba- ra prata "jordbruk hur lockande det än kan” vara för mig; säger; torn kunria komma hem och titta på mina: ben? -24 Pr Carlsson "ta Tackar "det skall -bli förfärligt angenämt, Är deta Ågra' fler bjud. SR jen i motorbåt. och for a : hela; Xx ERE från | , 8 "jämförde fel. och förl ch tjänster. på: vite a Halla d- be Nu har en' holländare söm bott]: Jag: hoppas liv. igtia aNÅ "många år i Sverige avslöjat att vi så småningom" skall. få en. viss svenskar "alltid ; frågar "varandra reven av. den: resan. Men” vad hur .vi mår. Meh att vitinte menar y ;något "med "det; Den” "som redogör går över | in! 7 åkomma: och! ringer därför” upp! så mycket, ' tackar |” | provins. fp. 1 emellertid. Mos ” Att länet kan | i kilo osmörfett. "beror: på två vik]. 1» Sedan: kan' man; direkt kasta sig 204: sin i bekymren" för:de stegrade pri- Men serna på alla områden, spionfaran och an anhat: som verkligen. intresse- skling, jag. trodde ”vi.kommit 'verens: om att gå 'på | bruk: kommer: :att.: ren. stör I tillgång och Halland: kän” = förtröstan :se framtiden; an: Å "Bergslagen fanns I |. Under: gamle pröstens tid en; famil- örmfulländat til hät,; men: hur; jefar,": vars 7 barnskara växte mer att” någonting I blir. och mer; När han. anmälde sitt tolf- di ; söm "motto . I oe - tbrast:” landshövdingen Saråt utbras ett” avi våra j > = Han" ser" "| i Houston” liksom"i' det: övriga sö- "plötsligt "landshövding ? son” och. cigårrett 'som ett: stilla rökoffer : till det ' halländska" jordbruket. VE har "också 'en' omfattande” in: expanderat : : ytterliggare Un er 1950. Några störni igar av be? och trotå "knappheten på arbets- kraft har” behovet kunnat fyllas hjälpligt, + 1; kr 5: 75, EE Fördag, | sh | liska tragedi stri är: så: rikt ; differentierad. | Mongoliet" F.”A. I: mn, reste:ut Dessutom är det tydligt att den | till Fjärran Östern för snärt sex i "huvudsak: bygger, på. kvalitet fm är än för att bli Mongol missionär," Under ett-hal sekel ; och hoggrann” har Man OCh I stannade" han: sedan Bland” stäp- Nar.; man alltid pernas” folk; dels som missionär; déls' som” b.belspridare, dels" shit. ligen "som "åffärsman; Frans Aus tagen har, under. året fc . gust. Larsan har. varit en 'vikinga- 5 £ etagit Lättlin; bland "stäppfolket, ”som betydande utvidgningar; men I i känna utan .och: innan. småindustrin” har; -inte heller va- Nu har! den "spänstige. svensk- rit -oföretagsam, den" har vunnit, teräng 'och många nyetablering. sig för att skildra "Mongoliets his stofia,: dess" "kriser," deis' follt/ desä-nöd .och:behov av” hjälp" från invigda kraftverken, Bällforsen och Ni [nseströnd, har givetvis bli Vär motsatsen: tillven” torr |. ; vetenskaplig: "avhandling; det: är tvärtom; färgad: skildring sol anekdoter, - planerat. SH dettg' säregna ”länd" med dess stolta "Tot: alltfort. alldeles Golt samarbete "med. 1 . ivstängt: från on dens «teknik kömmunalnämnderna + och! maskilvärld. . RQ. &v -— Byggnsdsverksamheten har här som överallt haft betydande de svårigheter att dras med, och om den :kvistiga sak som, kallas Iskvot.har”det-varit sega överläggningar, . Men det är för mig en glädje att kunna betona vilket gott stöd som vi i dessa frågor haft av drätselkamrarna och ” kommunalnämnderna.; Det arbete"som lagt ned på behovs- prövning 'har många gånger va- rit inponerande, .— Fisket har som bekant inte alls samma . betydelse. för. Hal- - KLOSTRET i TORELLO! Ro- :" man” av! ::Ingrid:.vön "Post. Häft. 9:50, inb. 13: 50. Lindblads Förlag, Uppsal Dönha roman är en Eripande kärlekssaga,” söm" utspelas i skuggan av politisk - terror "öch förföljelse . 1 våra dagars” Ungern ochi en undangömd vrå'&v värl: den "vid. ett gammalt” övergivet kloster "på" en Bydalpsluttning. Döt är inte 'utan 'oro-"och tve- ken som 'Anna Palme: följer med . |.de båda schweiziska likarna för att som deras sekreterare arbeta 31 hjälpverksamheten för Ungerns | barn. Kontrasten mellan den tid- lösa, ron och" skönheten yid det gamla - Torelloklostret . foch' det ångestfyllda livet i det diktatur. terroriserade Budapest blir över- väldigande, ' Och : när "kärleken kommer til henne med vanad pad <raft, växer hennes egen styrka och hennes tro på-en mening med tillvaron; En bok, söm med än föttflytande, fängslande stil har något att säga framförallt I ade tå. 1 vår övermaterlalise- men vad beträffar det ekonomi- ska utbytet. så har det troligen varit ganska gott. Några klago- mm Någonting som ligger mig varmt om hjärtat är att Halland | skall kunna allt utyttja siåa DÅ & z : Västerlandet; -Men "vad. han här |, en "ytterst &. Personligt or te å skriva trans- attenskidor br ingade en + årshälsning från varma: ligen: Kaliforniens soliga "kuster. re pimamelstreok a än våra, näm= ; v EN . då = lande Då "Mexico: 1821 vann 'självstän- i | dighet "blev? Texas en” mexikansk "dessförinnan: hade Amerikas djärva ' pionjärer, "på én ']lånad”grå.häst,' så lyder berättel-: sen; riditfrån Missouri in i Texas: : Han fick" många efterföljare och 1836 'hade' de. amerikanska nybyg- garna vunnit så starkt fotfäste, att de" reste” sig imot sina mexikanska herrar. Det avgörande. slaget: ut- kämpades vid. San: Jacinto den: 21 april 1836." General; Sam : Houston ledde'' frihetsarmén - till, seger och han blev. den fria republiken Tex- as”. förste president. ' Den'stad som samma "år: grundlades i omedelbar närhet: av + slagfältet” Uppkallades efter. - hårdföre generalert, a "anslöt sig 1815 till” den amörikanskka unionen .—.i: Texas vänder man” 'gärnå på satsen —men Union Jack: fick"den" 23 mars'1861 ge plats förk k hfederationens flag- efter det” uteng tiga nederlaget 1865 kom" gula: fe- ch: tog'.en tiondel" av star " befolkning. > Houstons len - lycklige. frdern tycktes beseglat. amerikanen på gamla: dar tagit ' Den heliga porten dag, I örrän 1975 kommer den us gen som tecken vå att det heliga” "året nu pe igen ä är slut. Påven själv lade den första specialgjorda stenen "och inte Här är, påven i fult fart med mynningen. r heliga porten. att öppnas igem, - — Ni har du inger temperatur i - Jag skulle sär, ga till ögonblickligen i stället för — Nä — öyster tog den i går.” att komma efter en månad och VEXAS VAR EN SPANSK pro-" -vins. från” 1519 fram; tilll ”is21, med: I undanitåg för. åren i "1685-1690, ölls” av fransmännen, i » | täcktes de första 'oljekällorna i om- "då. + Texas, : Amerikas mn 'ytinne- hållet största stat, har en säll- s och » äventyrlig” Historia. Inte: blott” Förenta - 'staternas flagga, "sydstaternas banér ' un. der det amerikanska inbördes- och Texas egen duk med dess enda stjärna har vajat över Texas” berg och slätter, kriget ämne på Fexas' slätter har lämnat " ; sitt bidrag . till välståndet. Alla rdessa industrier och näringsgrenar "har :spelat'' sin roll? "fö »Houstons tillväxt” och kommer att fortsätta att spela: en roll i Houstons fram- itida. utveckling; 4 se «es: : Från svensk sida har man insett SAG T öm el SACR: iV.E Te. pat Det må ända mifskorna till > ursäkt, att de verkligen icke äro "deras meningar, rats Vård män F Viktor "Rydberg Bilen. har blivit Får! nationella i Ben :ualsymbol, a > beh. amerikanska fviakan. "har Hon hade projicerat sin ” libido” på bilen, inte. bära. därför ”ätt' dess blänkande manicker. och ” ghet . smickrar. ”hénnes” få= . fär”a och avbjälper hennes oför= mi, a' att gå till fots (på grund ”av' den klädedräkt som .konfek= shandlarnas riksförbund be= mer att hon skall bära), ut- an "också - därför: att' den inte - mesglar och rufsar till henne och "gör henne svettig och tillskrynk= dad a So md El a te ve Om de ska. tjatas. .mér om hur. dy:t det är att fira jul. och. om hu: husmödrarna sliter. halvt ihjäl sig och om-hur fattiga och lessna - papporna blir i plånboken och om -« hur affärsfolket får nervsamman= ata « trötta, på julen redan i början av H Clapue i GHT, En fulltrått 7 Souleala - oe a brott och hur; barnen blir: över . medvetna omiden roll -som'självs> > iskhet spelar vid: tilldariandet. av ps William Faulkner: " isf kall och sexuellt, under«e + december, så. slutar jag att fira v ; Houstons » världens' st ,stristäder. Sverige har' upprättat ett Har nå hört. historien om advo= ” katen,-som skulle försvara en kil- ' le inför rätta? .-. " tämligen. hopplöst och beslöt väd= betydelse.” som " en av örsta hamnar och inda- ston och i fjol an- IF Men. dess invånare ville annor- lunda.' Deras pionjäranda stod dem bi och motgångarna kom; dem en- dast att. sätta större fart på sina spetsiga stövlar. 1858 hade Houston 4,815 invånare och: var. föga mer än en samling blockhus vid stran- den av den sömniga Buffalo Bayou Nu; drygt.90 år senare; har Hous- ton med förstäder över. 800,000 in- vånare. och är därmed 'den.'största staden i södra USA, Houstons till- växt "under "de "senaste åren har skett i. svindlande. tempo. :I Texas har: man inte tid att. tvivla I på sig själv och" redan 1870 spådde. Hous- tons "borgmästare att staden" skulle bli. ett. söderns. Chicago. Han har blivit sannspådd i en utsträckning som :', han ::; kanske, trots "allt, inte vågade, Hoppas, : « Några” är efte; i ordnades på initiativ av Houstons ; livaktiga" skandinaviska klubb ' en je - till .. domstolens medlidande. Därför tog:han med sig svaran- Han fann fallet ' SS utställning "av konsthantverk. från ,de nordiska länderna, Jussi Björ- ! ling. är. hedérssheriff i:staden och Sveriges.” USA-ambassadör Erik Boheman är. hedersamiral i reubli- ken Texas" flotta. -:. > ; > . Över .3,000, svenskfödda ”amerika- ner bor. i Texas.:De har haft le- gendariska föregångare. 1836, sam- ma år som Texas vann sin frihet, steg Sven Magnus Svensson från Lättarp i Småland i land på Gall veston Island. nere: vid kusten: sö- der om Houston. Han var den för- ste svensken i Texas och han visa- de. att-även: det - ma kyn- net kom” väl till. sin-r Sven. Magnus, livsö Nn. stå som en. passande slutvinjett på berättel- sen om Houston. och .Texas: Han Ad inte. .Springa- höll henne i famnen... . :. : ifrån henne? oe kan och frågade: : — Varför gråter du? 'Väninnor emellan. mig. sättet! I i Tycker ni om barn? — Titta. så hon gråter, utropa= "de han. Inte vill ni väl ta fadern Åklagaren blev en smula miss- tänksam. Han gick fram til Fic. = Han nyps, suvftade. slickar. : Filemon tröttar alldeles utt += Det är ditt eget fel, Du skulle efter. honom. FÄsk dens lilla dotter och medan han ', talade lyfte han upp: flickan och " som - började .som- vallpojke' och sfutade i -- — Absolut. De är rysligt rara -'= i synnerhet när de har somnat. mångmiljonär. ....c.. rådet. Med: ett- enda :slag länkad Texas” och Houstons framtid. in på nya banor; Få. områden i världen gar. med 'så litet hesvär,. Det svarta guldet, under: Texas” : röda” mylla har: i" dubbel: ”bej ärkels i grundvalen: NRK Ch ; En häpnadsväckande - "expansion - Började, Folkmängden "+ "Houston |- nästan fördubblades ' mellan" varje ett”. billigt bränsle; 3 pressionen under 1930-talet som lamslog stora delar 'av USA:s in-' - I dustri lade föga hämsko på. Hous-. . tons : utveckling... Man " har” 'kallat | : Houston "staden ? som ” depressionen: 'glömdeis-: Det »' färtygstönnage som besökte: hamnen: ökade.:1934 ' med 10. procent och ;bankernas.omsätt-. Tning steg med 200 miljoner dollar; Den ..34 fot: djupa Houston Ship Channel / förbinder '. Houston: med. Galveston- Bay: och " Mexikanska golfens öppna vatten; Redan :1868, Houstons :. framtid var; ytterst | oviss,... hade - man ' karakteristiskt för har genomgått. 'så stora förändrin=: tejort ” officiell. folkräkning. 1910 var siff-' ran 78,000 1920-138,000 och 1930; 292,000: invånare. Houston. är i dag världens : ledande" oljehamn. = 268 | "1 oljekällor i området producerar 200-17 miljoner fat. olja per: år. Naturgas:|' utvinnes också: i stor utsträckning | och industrin har här tillgång till | . Örlog och pest slog inte ner > hu: HS möret på 60-talets' houstonbor. De-| nog börjat muddra i den lilla grun—|!- ö da Buffalo Bayou.' 1: augusti 1915 da åa > Bend. och Det--ger - ”luft”. åt rummet: med : vis denna enkla. och” smakfulla | supp= "vet fartyg. ;- Den är:nu USA:s. näst +» |största.; hamn och.det gods som ”.J19i9 passerade genom hamnen vär-; | derades till en miljard | dollar. "De" senaste. tio åren har givit Houston ännu en fjäder i cowboy- : hatten. ..Amerikas -:kemiska: industri har utvecklats. i snabbt. tempo och Houston har blivit" en hjärtpunkt för - den väldiga utbyggnaden. av den, kemiska industrin vid Mexi- "kanska golfen. ' 1939 uppgick den sammenlagda produktionen i Tex- as' kemiska industri till 27. miljo- ner dollar, 1947 hade den stigit till 235 miljoner dollar. ; Houston är också en av Ameris kas främsta bomullsmarknader och längs inloppet till bomnen ligger bråkat rum trist. i spetsgardiner har vi växt if även om de 'voro' tiösa drap och flott järny exk,. skeppavar Vv, cement Oo: at a: scher, gemången si fogande id nutnmer tre är -överllädd och PL Serdinernå är i en färgad tyll, sättning, 2 Fönster nummer. ett har c en oris, ee ginell .och vacker gardindrapering i.-velour.: och , undergardinerna i mönstrad mjuk "organdi släpper in | a fljus: pamtidigt. som de: "bländar": : fet... > Fönster nummer två har en ”dra-. . pering lämplig för. sovrum, barn= kammare och kök. De lätta tyll? . gardinerna där den ena sidan har" 3 draperats och knutits upp med. en stor rosett ger även ett mörkt rum en. "solstämning? som. friskar, upp våra sinnen, i « Våra, manufakturaffar:.. dag så många variation. n material -. till ' ” olika prislägen att .. varje husmor. säkert" har råd &t « visa (Erannar' sitt "vänliga Er Se Ä ining kan: se ett som för övrigt & är dystert och ">. Mormorsmors "styvstärkta å att, som nåla fast de 'minu- ; på förgyllda ” korni+ vill ha vackra mjuka omkring . våra fönster a de patent till arran- om, står till, vårt förs vecken . Vi eringar med all a visar har en. enkel och gar: Muppsättning, Kornischen med enfärgad velour seen i i i He
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.