ou YrerYeyve vYr YryYvTv . HANNA | Ao Sok + Solen” går :upp kl; ös « och Morgondagens pamn: "TRETTONDEDAG JUL. ” "Solen går upp kl. 5 56 och ned = kl: 15, 40. . : AUGUST. : Solen går upp kl. 3, 55 och ned "ax 15,41. > fer ERLAND., Solen. går. upp kl. 8,55. och ned Okt 15, 43. 4 i 0x det här blir lit synnerligt att läsa, att' det är illa skrivet. I brukar ju vara den vanli; saken, men den här gång kommer även den omstä; ); ine ie je här raderna ursprung | rivits. med en svårläs- lig handstil, Undertecknade -mär | ke har nämligen det tvivelaktiga nöjet att ha influensa och ligger i sängen och skriver med 'en för färlig. massa : "grader ” i kroppen, Och när man ligger i sängen' o. skriver i en anteckningsbok blir det inte alltid så lätt att' tyda det skrivna.' Men maskinsättare är människor, som fått genomgå mycket ” > fråga” om förfärliga Kendstilar, så jag hoppas på det bästa. " Risk för ”öanade Konsekvenser av svårläslig handstil finns emel lertid,' vilket följande sanna be- "verken ur livet vittnar om, Det var var ute och jagade. Detta låter visserligen otroligt, för jag vill e konstbe- beror det på Detta ga 'or- en till. 'I se den redaktör, som har tid till att jaga. . Under jakten" råkade redaktören ' bryta . ett ben. Re- dan" denna händelse verkar mer sannolik, ty tidningsmän är sär kerligen lika otursförföljda som andra” medborgare. Redaktören blev buren .'in.i en jaktstuga, varefter bud sändes till stan, att en ambulans skulle komma ' och hämta ' honom; Men innan budet lämnade jåktstugan, ' drog rei daktören upp en antecksingsbok och klottrade 'över ett par sidor rev .ur: dem ' och" tillsade budet att lämna in dem på tidningen. - Nu hör det till historien, 'att "| redaktören hade en alldeles för- färlig handstil. Efter en viss tid brukade han inte själv kunna Recept för ”ingt liv: 'Jag 'dricker några glas vin. och : röker: tre cigarretter .. om . dagen, ' säger: den italienske ” 103-åringen Luigi ' PiazZi.- Det--är hans recept "för. ett långt liv. Min aptit är ut- » märkt och jag har inte varit för- | ler ekonomiskt? kyld en enda gång under mitt liv; säger "han, Piazzi bor sédan många "jär tillbaka vägg om vägg med en "snickare. som specialiserat sig på : ilikkistor, : — Hur länge tror doktorn det tyda kråkfötterna. På 'hela tid- ningen var det bara en gammal sättare, som' hade förmåga där- till: Allt eftersom redaktörens handstil" förfallit, . hade sättaren övat upp sin förmåga att tyda heroglyferna. När budet nu kom med meddelandet från redaktö- ren, var det naturligtvis ingen på redaktionen, som kunde, lä- sa, , vad sorh stod på papperslap- parna.+ Men.. redaktören skrev aldrig - något annat än sådant, som” 'skulle in' på ledarplats. Därför tog man nu för givet, ati det..var ledaren för morgonda- gens tidning. Redaktionssekre- ndighe- | en gång: en redaktör, som | ; Pa julesaö.: . Julesnö, ja, hur ofta ha vi väl det nu för tiden? Men i år har vi'haft det och att det har varit och är till stor glädje för alla ' ungar,” det hörs 'sannarligen för det ena in- diantjutet efter" det. andra, 'som avlöser ' varandra: Utanför mitt | fönster är det några av de yng- sta som håller på med kälkåk- ning men att den gatstumpen inte är alldeles ofarlig: det ser man , mer än väl, för barnen brukar "inte. bromsa in' när. de | kommer ner till Danska vägen, som är en "livlig trafikstråk bå- de sommar och vinter. När skall Laholms barn få en egen säker kälkbacke, ja det är frågan det. För femtio år sedan" var, vår kälkbacke :den s.k. Boséns'ld, den sista biten av Kyrkogatan ned - till: Lagan. - Min mormor brukade ' berätta - att redan på 1840-talet brukade barnen åka kälke där men då kallades bac- ken +. Nils Halls li. : Man kunde sätta sig på kälken ända" uppe vid den lilla. öppna platsen o- vanför Boséns fastighet och åka en ”bra' bit ut på Lagan. Jag frågar: mej själv om Lagan all- tid bar när det var snö och jag kan inte minnas annat. Vi. hade betydligt kallare vintrar då än nu och snö brukade vi ha' gott om. Och till. allt detta hade ' vi ju, 2 månaders "jullov, så säg annat än att vi hade det bra. - Men. ungar : hittar. alltid på något nytt i sina lekar och nu var, det "många av de: djärvaste som ' "inte". nöjde sig "med. den jämna lutningen på backen utan det blev att sätta sig på kälken uppe” från Krukmakaregränden och så blev det ett sådant fint gupp, och det gällde att” ha tun- gan - rätt i munnen. och, "kunna styra sin kälke. Ack hur Tånga” gånger åkte vi inte rakt i Bo- séns stalldörr, men både" u ung ar och fordon höll fast "med & en lel' skrubbskador.' 'Boséns' var föl resten oerhört "förstående" för barnens lekar. I stället” för att göra en. bred sandad” gång | tanför sin fastighet sandade de en smal 'sådan och där fick de dröjer, innan -jag kommer. över teraren skrev ”ledare” på pap-| gå så gott de kunde för att kom- operationen? perena och skickade ut: dem i ma fram till sina uthus. Ni'skul- '— Menar? ni tent fysiskt - el sätteriet, där de efter gammal |le sett åkdonen på denna bac- vana togs om hand av den typo- graf, som brukade sätta redak- törens manuskript. Och när tid: hingen dagen därpå kom ut, ha- de den en Jedare. av följande 1y- delse: An » "Nils Öström, Storgatan 79. Din gamle skojare och toå- dytratt? ” Jag har råkat bryta € en 'gpi- ke, de voro inga galaåk må ni; tro. Här hade: var o.' en försökt så gott det gick att själv med fäders hjälp timra till sin ”slof- fa”, Jag minns så väl att" när vi fått ut vår kälke som" var från vår mormors "hem: så började de andra skratta åt den och döpte den : till ',”bocken”.”: Jag ” "blev hemskt . generad ” för den men (användas! ul ”kälkbacke förvå- nar nog: många i dag, men det fanns inte sådan trafik då som nu och 'skjutsarna fick väl taga sig fram Trädgårdsgatan i'stäl- Jet.:- Om "kvällarna fanns det" ingen - trafik alls i Laholm"! för : då hade lantbrukarna kört hem och några andra som:kom å-; :.. kande” var det nog inte. Sn - På kvällarna kunde det". gå. livligt till på Bagareliden' sedan affärerna stängt för dagen; När biträdena kom med sina långa; kälkar då var det bäst att hålla" sig undan för med den starkes' rätt intogo de alltid. sin plats. ; "En kväll 'satt en ung man på. en'så där-12—13 år på sin kälke och vilade sig. Den unge man- nen lydde det .i Laholm välkän-' da namnet Broms. En dam som: nått den på den'tiden' aktnings-' värda" åldern över de" 307 stod till” mun och att han blev kväl-' J ohansson | och: såg på. hur det åktes. och fick väl lust att göra en tur hon med. "Ingen Hade bjudit henne för se: hon” var liksom lite ner än de andra och hade egen af- fär i stan. Hon undrade om inte Broms” ville! köra för henne. N— Jo; sa pojken, de e allt bra med ' eri. söd-Brorms ibland, Att det rappa svaret gick från mun] lens hjälte: är ju. rätt naturligt. "Det var "många slädparti / som kom genom. vår stad. Fina 'eki- pager "med .slädnät och flaggor | hade" 'sina' FRÅN. LÄNNINGESJÖ 'OMK RING 1910." Bland de "åkande ser man Tora Simsson;, Emma "Ve nnström, Agnes Perss n, Mimmie h Inez Doch. ” och" gärna ”en” musikkår "också. Lantbefolkningen gjorde en tur | runt stän innan de for till någon av" gästgivaregårdarna där ' det I brukades med en festlig avstut- I Robin har inte' bara ärvt sin" pap- ning på” kvällen. När stadsborna i. pas fiender utan även häns' trog- ” slädpartier” ställdes | gärna' färden till Tjärby” gästgi- varegård för att man där skulle ' John”, få något varrat, och sedan blev mat och vin och som "ber himme- ' själva" festen på Stadt hemma. i len om förlåtelse varje gång han .:Men 'vi hade inte bara snö. Vi" hade is” också. ', Skansadammenr ” huvudet med sin trogna stav, och var: alltid livligt besökt; där var-; Alän-å-Dale. :Den sköng:t filmen gärna bra is och inte så djupt är inte” obekanta” Dian: Lynn, På BIO - Robin Hoods son — filmens ti-' :bin > Hoods flender, ' men denna ” Bång är det sonens ' det gäller, även om han. "har ”ärvt” en: del av sin pappa -— har inte vansläk- tats, Det fick man se i en vac- ker ” färgfilm, som "1 ' går "hade ” + premiär - på Centrum" Han i ter, bekämpar tyranner ock dy-. likt " och" erövrar kvinochjärtan på - samnia bravurmässiga 'sätt som sin vördade fader, och hans gestaltare — unge John Derek — har axlat sin föregångares — Errol Flynns == mäntel med "den. + | äran, Med andra ord: man upp- "| lever! två timmars: "spännande händelser” som kulminerar 4 att den trolöse' Johan utan iand får krypa, till korset .och skriva un. Cer'' Magna Charta. :: Men - unge: na män från 'Sherwoodskogen -— + välkomna "tillbaka! iPLille "broder Tuck, som älskar "”knackar”.- någon” 'misshaglig 1 = som” gt: " hjälten len hjälpande hand 4 ”beträngda ty jag för min del begrep ej alls. situationer uppfyllt > . far och jag ställde på dig: Käm- -pa ' för. vårt: fäderneslands' sak, för Danmarks. heliga sak,” Men gör. dig ej:saker till. grymhet” mot svenskarna; Käre' Christian, dem, --mer i evighetens. öppna port vill jag ej hata mera»! ns svenskarna. ; ; alt” det: gjort” "mig och min "man, 'sade . kon : gråtande. : Käre "Christian, "jag "går.:nu att. möta Peder, din '. och Karins” far i himlen; .' Kom mina" barn, - jag vill pedja till Gud för er i denna min sistå pe. på jorden, : "Djupt 'skykade "nöttog nu Chr Stian "och. hahs systet Samt Ma : MR : - S&" bad ” Kersti ej blott för dem" utan för. Danmark; dess ko- ”nung: och folk, men: ej' blott för Cen, utan även för. Sverige, ja t. [5 "må för den dragor. ens själ, | skonsam" mot fienderna. ” -Ögonen : "brusto och ett soligt leende” lade” sig över Kersti: an- sikte, mit; stjärnskott ' syntes” ö ; ver åsen.; En själ gick åter fil - ; Gud, >» till det verkliga livet, til : te talar något inkorrekt'onmr Ro- ' fäktar och slåss;' rider och 'skju- i "hela mitt liv har jag hatat > Jag : förlåter, ja jag förlåter |- onda" de | CENTRUM: Robin Hoods: fiender > som hon "sköt 1 Uddekulla.” Så os Jag tyckte. fröken var tokig bara och halvt ironiskt jag hörde På, :: ra och måste nu ligga med nä- i min : syster Olga; " som"; alltid” LÖBå vitt jag ; kän förstå av det hela, kommer: jag nog senare att se tillbaka på dessa år, som de mest. fridfulla i mitt livt = August i Kråkemålt tyckte att tiderna var dåliga och höjde brahd-i1 försäkringen på sin :stuga. Någon: tid:; därefter uppdagade j Augusts igranne, ”Torpar-Nisse, ' att stugan brann. Med vatten från den när- liggande brunnen lyckades torpa, 7 och ”höstar 'regnat och våran töat. . -, . När; det gällde erna så . Ten ' avvärja eldfaran. ' En vecka | där en typograf sätta sin egen | Jag har just läst en SEED 2 | satt ins N . och somrar bränt: med / sitt; heta voro. de ena Stiga kuisäkare. efteråt" var det. å åter eld i stugan, | dödsannons. Ock det gjorde han | Carl Sandburg i bor fö - ag- : med sin förvildade lugg I : 1 Mah Jade an på att göra.så fina : 0 ann den ned, det a. förklaras, i Fö å (0 - Saken såg misstänkt ut och utan, att på något "sätt reagera! | bladet, vari G - pannan Na P N ” Jandsfiskalen gjorde en 'förbere- dande wundersökning,: varvid även fTorpar-Nisse tillfrågades ' om ' sin mening, Denne förklärade då att Avgust tuttade ” på, det kunde han; och överväg noga sina ord, för här" gäller det. en människas” väl, "ja som släckte; atten ur brun! ä bränn, var jaj rsökte, men då va” brunnen igenspikad. sn . : OBDET FRITT : "san i vädret några månader. Det är sista dagen i morgon «för. vårt dasspapper på ban- 7 ken, Du måste ordna en om- sättning, - för . annars barkar det åt häcklefjäll." : ” Oscar. - "Historien visar vådan av att skriva slarvigt. Läsaren tror för modligen,: att historien är laved därför att sättaren. i verklighe- ten -skulle ha slagit larm, .när han” satte" ovannämnda ' ledare, ING det är inte alls sannolikt, att han skulle ha gjort det. Ett experiment gjordes en gång på eri” tidning för att utröna vad | som kan slinka igenom. Man lät Nu vill jag i sanningens namn understryka, att detta inte hänt på Lah. Tidning, Våra maskin- sättare Ernst Fogelgren,. Fritz Esbjörnson,' swenn, henningson, Nils , Larsson ' och Eric Nilsson utövar nämligen en hälsosam kontroll på vad undertecknade märke och andra märken i LT skriver.” Är det något galet, slår de genast. alarm, och-i förtoen- de kan jag omtala, att det är tack ”vare : dem 'som många to- kigheter undvikits i LT. | varit en liten kvinna som gått sina egna vägar hon" tog" -helt enkelt ”bocken”. och gjorde den till sitt livåk. Nån gång fick väl vi "andra låna, den, men hon gjorde rätt i att göra som hon gjorde, jag hade förtjänat. det. . Nu fanns det också en annan backe i stan och där var, mye- ket finare. åk på den backen. Bagareliden . var en: mycket. fin kälkbacke, skall jag: säga: Hurts en av stans infartsvägar ”kunde den berömde ”svensk-amerikan- ske: författaren Carl Sandburg. att den glänsande "tidningsman- nen måste. bryta mot alla reg- ler. Och ambitiös som jag vill vara, har jag nu försökt att föl- förresten själv, brutit mot mån? ga av 'skrivkonstens' regler 'och blivit: en sik man på kuppen. : + Petrus. pa P. S. vn Vad a här ovan skrivit åter- tages härmed i tillämpliga der lar. Jag har nämligen nu "läst vidare i Carl Sandburgs arti- ja Carl Sandburgs råd. Han har ; z i korus Junglade som bösatta : | : och sin parisiska bävorhatt! Bakom oss ringlade , hela rade: . Gav unga utsluppna pär från. — jag hörde någon i Skogen Vv : skratta =: a en riktigt" fitekaktig Iustig” "drill; Men” vid min sida det et ljöd | pk Sn annan oo. a » Vad han: var putslustig” gär hon a Men stackars liten gav rosten 2 «oc katten! I 7 i och log åt allt som i sikte kom. = > Med ögon klarblå som Insjör Vv H "vatten ' ns " han måg sig muntert i livet. om. Och I hans läppar det var som : öch 'mera "spotsk melodi av skratt: ' och traven stolt" genom st staden ' oh känner jag som ett. eling 1 "Jag var så vis a som en män kan när han har fyllt sina ' fugutyvå, en Volta stapel. ott batteri med . starkt. elektriska krafter . Min! vishet brändes till stoft och "sjunga nt "> > och ser här bästarnas manar Hu -gunga + 130 går, barmen ' : här. : Det spökar prat | i mitt vänstra rt Sen varje, gång jag. hör bjällror ” : och nedstämd lämnar jag. ” fönsterkarmen > och tar ett tag om mitt tunna, : så föräldrarna behövde” vara oc ' roliga om-ungen skulle: trampa igenom. . Så. var. Lagan: bra på långa sträckor och det inte så få sorå "tog en, tur. ut. till Åmot om söndagarna.' " Glänningesjö ' fanns; ju då "som nu, så nog fanns det: skridskobanor.; Skrid-' j skoåkning var” en". så "allmän ' sport så man såg både ä yngre "hänge sig däråt. "piruetter som möjligt. En som alltid stått som en riktig konst- åkare för mej var en fröken Ida .:: .. "Öhman ; och hade ordet" skrid- ' ; skoprinsessa "funnits, "då hade : på, "om jag 'haft nån rösträtt. Det vär i alla fall inte” underligt att' dåmerna åkte sakta och inte ' kunde ta ut stegen som. vad de nu kan, ty betänk vilken skrid-.. skodräkt! Fotlång kjol, halvlång åtsittande kappa; . hatt och så. naturligtvis muff. röta ov , hon : nog blivit 'den 'jag röstat > = - tv 3 fc veva . "öra Ja, det dra tider och: kan 'man väl - säger där, att det är l. : + - Ja, det var andra tider je käsoron I fr ait Mä skolva "ett kåseri i en deta endast den glänsande tidnings- 1] - fast Möutna a den ärokon > voch karnovalen jag tror md döra andrå seder då än' nu. Folk ha- ukesyse 4 "sva Sc ”käckt' frå öda Tä . tal vid en lunch i Pittsbrughs Re: | säger kanske den. ärade, läsaren | mannen som har rätt at bryta (1. om munnen gick som av som prne vinröd ppar. o de a a Uledet och a a hunnit hit. Di . dra måste noga . SRA = re st ” : " klamiklubb, ' frågade han ordfö "när han et' är jul mot regler. Andra a +, Paganinl - : .pär skogen genljöd av, HH 09s skall allt vara så praktiskt randén Carl 'Dözer: ”Hur länge I riktigt som 'det brukar, Jag kan i upplysa den' ärade läsaren; att följa dem. Återgång till det gamla: och beprövade utlovas en stog strof t ur Pans karnoval ; bitilorklang. : te som möjligt, så det. kän gå så skal! jag hålla På?” ' "> Dozer' svarade" uppmuntrånde? "Häll på så jänge au vill — vi det kan man visst, Jag har fo. my, "vad den, saken beträffar, en Sa H fort som roöjligt.:Och ändå tror ed sla i GUSTAF FRÖDING... jag att ungdomen hade lika ro= SS därför i kommande I dag-kåse- . rier, . - andra" gåt halv två” ”n , stor aldstoritet. att hänvisa. ill; FE Be 4 Xx D. 8. a -S | ret | KN Sr ligt förr som nuc« 7 - vt RN Rd V
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.