4, svärmor i "Wales, Men visiten måt= istannat ett tåg med en nödbroms, ; rört den? hända visar ett fall helt nyligen Sen för att få komma in i en an= > I Sveriges riksdag Iiksom i | Danmarks. får' envar "ställa sig "också med i det kommunala ar- I rättade han;:att hän.en gång bee 7 ot I Värmlanidsoriginalet ” gare uppskjuti doria ' passerade Triestina : och parkerade påt trettonde plats. por 5 TILL TURKIET ts TVE 2 kommer att sträcka TYVYFESS very 1950 års julbokflod, vilket; torde I vara något ganska unikt, och därtill. har ' samtliga utkommit på. LT: s förlag.. De tre som” de- buterar är > Sigurd .Severinsson, | Krogsered, : Ingvar Wahlén, Las holm, och nu' senast Astrid Pet- -ERLAND. Solen: går upp kl. 8,55 och ned. kl. r 43. tersson, . Harplinge, ' Den sist; 2 : OGUNN. AR... - SS « [nämnda > är. bördig från” norra', | "Sol en går upp kl. 3 54 och ne a Halland - och . närmare bestämt | från Älvsåker och hennés debut- roman ”Född utan själ” har där- för helt naturligt kommit” att få en nordhalländsk. miljö, ned Astrid ', Pettersson är: född på kl. 15. 45. . . ställa till Kan man. straffas "för att ha intimt samman med” denna: i sitt tänkande och handlande. vet man detta, är det kanske. inte. så överraskande, : att. hon ' förenar när man i själva verket inte alls "Att sådant kan På en engelsk järnväg nvder a : Utige LL. R.' Dunne hade: farit Jmed' sin sin "maka för att hälsa på sin rus. Jmånga 'gånger” strävsamma uppgifter, Vi, .har inte så många kvinnor söm kan eller orkar gö- ög den svåra kombinationen och - kvinnor som förmå "det "är värda vår beundran och högakt- ning, Debutromanen är /skriven av en mogen kvinna, som väl be- härskar sitt material, och detta gör, att man vågar ställa för- sådan "vagn med dörr bara På si- ;oppningar på fortsatt författar. ape ör " domstol i London .: När det äller Astrid ”Petters- Er otillbörligt hejdande . av. tåg. son. det man inte endast in- Domaren tyckte att damerna hand- Jat alldeles rätt och mr Dunne "för kombinationen författarinna fimdes såsom nödbromsens ”in=|. och bondhustru. Hon tillhör: den ett pund till att "böta grupp svenska” författare 'som Så går "det när Iman Pn okvädar) kan betecknas självlärda, ”Hen- isvärmor i i England. - "nes "vagga. har stått i Älvsåker, "te inte ha: varit vidare angenärn, för !på - hemresan i "uttryckte sig 'Dunhe i så grova "ordalag om 'sin .hustrus mor :att ett par äldre das imer'1 kupén —. antagligen också .svärmödrar — bleknade och rod- ” nade. om vartannat, Till: sist när es språk blev så pepprat, att de. inte längre. härdade : ut, drog "den ena av damerna i nödbrom- - ') men redan" som” 11-åring flytta- "| de hon med föräldrarna" till Lin- dome. Hennes första år i skolan bjöd . på ' varannandagsläsning, och med en sådan skolform följ- de ingen gedigen undervisning. Den ' bristfälliga skolunderbygg- naden : "under. barndomen kom längte fram: latt resultera .i:kun- skapstörst och” som 17- -åring fick "| hon :den” första "kontakten med Teet” frivilliga studiearbetet | inom Lindome -”JUF- avdelning och ' via studiecirkeln ' dröjde "det inte län- ge förrän hon :var'en av de ak- tiva. krafterna inom: denna orga” ; ”nisation.. Så småningom fick hon "| upp. blicken! för landsbygden som: levnadsmiljö och. alla de problem som hör samman. med denna och I radion uppträdde för ett par” I därmed + var 'också intresset för .. veckor sedan en representant för 7 det danska gemytet; Det var Den ' Såväl” den" politiska som. fackliga 'Gyldenblonde” i tidningen Politi= " bonderörelsen väckt, och även på ken; Han gjorde "en del jämför ) getta område : har en blivande ""relser ' mellan danskt och - och yttrade ' bland annat: författarinna lärdomar att häm- ta. Under sin lindometid var hon Dansk ironi upp och säga vad han tänker, Det < finns många som aldrig sagt ett ord. ' "Om den danska "riksdagen be-. [betet. Hon var med om att bilda Lindome - ' SLKF-avdelning och .fungérade som ordförande inom denna de sex första åren, Ast- : vittnade dess öppnande. Det in- ' Jeddes "med en gudstjänst, och I, SLKF-kretsar, - Till: invigningen av , Hallands ':distriktsfana > på | Stine riksting 'i. Halmstad skrev : hon ven uppmärksammad "I prolog,. Hon har vofta synts på ”Elig i Ta kurser och vid, diskussioner och hade] gärvia ingalunda nöjt sig med att 'vara enbart en passiv åhöra- serud” (utanför , > Arvika) de: av en. a Amerika, | ör fr ae I re. Hon har frejdigt. deltagit i Å framgick: det, "I debatterna "och : fört fram: själv- [ständiga och kanske många gån- ger djärva åsikter och inte varit då? rågade Elis. vt 7 — Well, .det är very "big "(mye ket stort), svarade vännen, det tar "ungefär tre . days (dagar). att” 289. fovér "det "med" bil; 20 Jasså, du, sa Elis "ock sig betänksämt om hakan = en sån 2 har jag haft mäl = met — FÖR 2 TORINO i Pa italienska fotbollsligan per +torsäfigen de två tidi- Tages" bbskd ma. matcherna, mele Torino ' och Bologna sam Sampdoria och Pro Patria. Bäg- ge ' slutade! -oavgjort 'med ' 1 - Torino: - gick därmed förbi Atar anta till femtonde. plats, medan svehska.. matörboxare t GP inbjudits till Tur. det; om närmast aktuella skul- 16 "Vare ” Stig” Sjölln," värnart och Conny : Blom, Göteborg. ör båda boxarna skall i Keep gör ra vardera två matcher Shave san, ,; som. företagen Mar er do två proffs-" a dygn; Samtidigt reser : boxare .med, ; BV. vilka , den ene pli” olle -Bengtåson, - SE Dp svstumvården och brudkista fr skar Astrid Pettersson tillny Iandsbygdsskildring, Inte mindre än tre halländska | debutanter finns: representerade i' YYIVYETVFTTÖYYFYTT Ev vv? | f YYvvvY UTEYYVYVYFSTYYFVYFYSSYVYTYYYFYVYVYYYYTYYYYVYYYYTYFYYYVY ån 1736 inspirerade hältänd- när. hon så ansett befogat: MAå- hända: "dessa framträdanden inte altid ; UPpskattats av: alla, "men det utestänger inte värdet av att det finns landsbygdskkvinnor av Astrid Pétterssöns Kaliber ; och vi kon: "vara: tacksamma för "dem, j| som. finns” "intagen de. nu; för F 5; fram '. sina "åsikter i tal, eler inom "alla Organisationer; "om bar | ra den ärliga viljan finns. Astrid äl örtrogen med]: landsbygdens” sociala” och" kultu- landsbygden, och hon: hör också | författarskapet med en bondhust-' rir Pettersson är välkänd inom. Vid nyårsskiftet blex. den lilla värmlands] "Från högtidligheterna på nyårsnatten ser vi -- Westling på -gongongen för att markera övergången; chefen Chr. Storjohann. tittar på. På Stora. Torget si dfter. lottornas läckerheter (under). ar Sverige nu 133 stlider. - nh oci n et störd festfyrberkeriet: Tr h. över slår landshövding medan Karlstadbispen Runéestam och +. Billerud='. erverades varm korv och Fvriga händer sträckte sig:= SKRIVET allt oftare betvivlar att det verks "ligen är han som gör bitarna .- deles "själv, Längre kan man komma i det här landet. . < Kar de .Mumnia,. . Omedelbart "etter" Hilding R6- Senbergs oratorium som ju även ' .utsändes över fransk radio, tiPp-. lystes” att' regeringen där” avgått, : Inte underligt, — Hur mycket Kr "den svenska egentligen? el i ; Insändare i Röster i Det kan icke lida någon: tvekan | därom, 'att vissa sinnesrörelser av ' mera bestående eller "ofta upp- ”Yépad : art "såsom framför al sorgen och" vreden leda till sås" :dana kroppsliga förändringar, vil; "ka måste förutsättas kunna. med< : verka till en förkortning av vs: rella .- problem, vilke ; varit 'en värdefull förutsättning, när det Bält. utformandet av debutroma- nen. Hon saknar; inte heller 'kun- skaper. om staden 'och stadslivet. -— Jag började redan tidigt måd 'uppteckningar É om. förhållande in nåmbyga, under. äldre 'ti berättar. fru Pettersson, här: vi: inför ”debuten gör ett besök.hos henne på Ro- senbergs gård och frågar vad det? Ål en” av bibliotekarierna vid. ett ÄR JAG. NYLIGEN FRÅGADE Ryrndresa med raket till månen eller Mars kuterade rymdfärder såsom företag, . också «' att hålla dylika var som gjorde, att hon började jav: våra" största Asbibl "om skriva. Min farmor blev 97, år o. det fanns pigor. om Jules Mög i .' | någon litteraturhistoria, svarade den fn de int an sata D : TT bam säkert ; högt vetenskapligt bildade änstemannen att Jules Verne 'ty- la" Älvsåker och jag har - henne" fyärr inte fanns nämnd I littératur- att tacka för mycket när det: gäl- "historien. Néj, han har inte fått nå. ler .mina kunskaper. om bygden, gon plats. Här: Hans "romaner" räk- ”Som 2.åring' fick' vår ena flicka Pås' inte till sådan” litteratur; som öroninflammation" 'och vid detta litteraturvetare ; sysslar " med,: men tinfälle konstaterade jag hur då: undra hur många av de litteratu-. ligt:vi hade ' det" ställt :med spe-"i rens ' koryféer, "vilkas". eftermälen cialister på landsbygden. Flickan ' fylier våra tjocka Nitteraturhistorier,” Elev hörselskadad" och” den läkare har satt så djupa” spår i utvecklin- ,vi' besökte kunde inte' ställa nå- : gen! och lästs: så. flitigt 'som; Jules gon diagnos,” utan Vi fick nöja -Vernel Vera har inte läst Från jor='- Oss med beskedet: Var inte leds- den. till månen”, ”En resa,till jo . dens. medelpunkt” och ”En värld na om ni mister. flickan, Hon är; omsegling under havet"? inte klar i huvudet, Är det nå-':: ; gönting. som ligger i släkten?” .! "nande" "rofaner,. de: "innehöll även Denna fråga har sedan uppre-" förutsägelser om och noggrainä be pats. av andra läkare. Jag. har "skrivningar på. ubåtar; flyg och en fått iden "erfarenheten, att-läkars Jupparater. och maskiner, vi na förmår mycket litet. då det) gäller barn. : I: stället + grundlig undersökning” gärna för mycket i samband med ätndu Tvål arvet!" Det frågas” mindre .efter man har 'svårt att.tro hän 'var född orsaken än arvsanlagen; : Reak-'+ iså "långt tillbaka i tider som år 1828; tronen inför detta gav. de. direkta > att than levde, 3 en = gå der fanns impulserna 7 till. att” jag började sön ellåe ilyg oe Ile oh RT skriva och då "specielt. om lands: a j Jules”: Verne: förutsade :emeller id” bygdens 7 försummade” ikvård. "allt delta. i sina romaner," hän pro När i tankarna: började syssla” feterade”t. o. .m; ätt atomkraft 'e med detta. ämne; kom intresset: t gång skulle; kommå till användning. tillbaka för bygdens . li ES "äldre > Ngn, atom-bomb, anade han dock"; tider - och" därvid inte” 'minst för ” - sjukvården” och "de "dövas situa- tion. .: Bara för hundra. år sedan dog människor i de högre åld- rarna av, ”matalea”” och barnen Div kare och uppfinnare all känt att 'de”fått sina uppslag och” insvirationer från Jules Vernes fan- "sätt. slutligen - nått resultat; Hans verk var i många fall så övertygan”= de 'och detaljerade, att folk i all" + mänket kom till den "övertygelsen" Det hat, för mig 'varit intressant att Verne faktiskt beskrev” verkliga ! att” följa prästernas antedknin- maskiner, + redan » färdiga "och än- gar och se vad dessa har att förs. vändbara nyttigheter. Den man som tälja om bygdens liv, :"-byggde den första ubåten säges tl ex; ha förklarat att han fått sin idé! från Jules. Verne, - Jules Vernes hamn har åter. bli- och varför. just detta äxtal? JO, vit aktuellt i "samband med diskus- säger fru Pettersson, det årtalet 'sir neriiavom "möjligheterna att göra fanns på en gammal "kista," som '”en färd ut i rymden med"raketllyg. enligt vad farmor berättade skul-".I sammanhang med den s. k, rymd-' 18 Iha tillhört Grimla' i Rågdal, forskarkongressen i. Paris "i höstas | rades '”det t. 6. n. att ”Jules Vernes och hon, var, vid sin död äldre än ' , framtidsdrömmar ”snart: blir. förle« någon. annan i socknen, Kistan var ” prästen ' som fastställde 7 dödsorsaken och gjorde anteck. teckningarna” NN "kyrkoböckerna. : i Romanen börjat är 1786, N rädd för stt, komma med kritik, : gade” såvida rymdforskarna får sin Forts, å nästa: sida. 5 | vilja fram, "Tekniken skall snart bli: "tvi stånd att övervinna alla hinder för en färd ut i rymden, menar man.: : Andra forskaré anser att det åock ;| troligen kommer, att dröja "rätt län-' ' :ge innan sådana rymdfäreer till, må-' man må ändå våga att helt stillsamt : tid sådan: aktualitet; att? nande "och ”eftetsom” det ständig! ' världen över har inånga gånger er-'i stormar öfikring Venus, & är: den "all N tazifulla böcker; att de arbetat efter Lb av” Ptvingot”. och ”torsk; "Det : de idéer han ingivit dem och på så: sett "Venus yta, säger den eng elske "avlägsna. "3 nen eller. annan planet bli prak-' tiskt genomförbara. Det" är. dock betecknande för meningarna bland”: ” k att rymdk essen . dis- 1 ryradkongresser, årligen för att dis- kutera de nya upptäckter som kan göras, mellan” kongresserna. : et iDe” blaneter & som närmast lockar är "månen 'och Mars; Av dessa an-|' -: s dock månen "omöjlig för levan2 |: : de väsen, varför 'den troligen kom- mer i andra rummet, även om man -anser att'det redan nu är praktiskt til: som "kan. landa på månen; Där- emot tror man sig inte om” att få rargligt, 'eftersom :man gärna vill avläsa de instrument man :skickar med; "Största svårigheten ligger på -— en ket kan te ta så mycket bränsle att han klarar; sig” på :returresan.:. Man får ' troligen vänta med resan fill månen ills man kan taga atomkraften, till p.' Då blir kanske allt som nu omöjligt utförbart. Planeten : "Mars "är "mera lik vår "jord" öch anses. äga "betingelser att levande; varelser skall" kun- minstone | är "beväxt ; i med: mossa, | kanske "också med andra växter, Är illblivelse?, Vem? vet. Plåneten" Venus nämnes "också fammanhang med talet 'om rymd- |: i Denna” "planet är tämligen |: rä solen” och: har en: yttemperatur; på omkring 100 "grader över. noll. Närmen' gör ati-planetens ytlager | består åv: tort sand "eller något lik. id” omhöljd av stoftmoln, sor Nju- "icke kan” genomtränga,' Någon | på jorden har alltså ännu inte åstronomen sir Harold S. Jones;' > Rymdfart och” 'ryradfärder ha e mellertid som sagt blivit ett ämne, i ;som' allt "mer fångar folks intresse och i pressen ser man'”allt som of- tast' ämnet 'behandlat:. mer : eller 'mihdre. fantasifullt, För ” någon tid sedan, "innehöll > sålunda. $;" ex. en "amerikansk bildtidning en serie bil- der: med text, skildrande. en tänkt. resa ' ut i rymden för ett besök på Venus; För” säkerhets skull flyttade man 'sig frain så "långt i' tiden som till år 2500, då det altså skulle fin-' nas verkligt rymdilyg. Bilderna i tidskriften är det mest intressanta! Man får först se det inre. av resebyrån där. .man köpör biljett tur och retur till Venus, man får också se hur -byråns väggar är fyllda med lockande bilder från den planeten. " Rymdraketen | startar frår en ställning uppbyggd | "mot ett brant berg, och så får man] se hur raketen försvinner i rymden | medan jorden synes i fjärran som .; ett blå; gult klot. Raketen passerar månen så nära att den nästan stry- ker mot dess skrovliga väggar. och sedan så in i A > Flugigt "Den ena flugan ' -ruskade på i huvudet, suckade 'och sa: -— Ja, se människor, dom är då inte riktigt kloka! —: i — Är det något särskilt du | >; I tänker på? frågade den andra” | Hogan! => - Ja, filta bara; 'de bygger | de underbaraste tak men ingen! "i dammolnen omkring Venus. Land- mönstergillt Tum; på ningen äger te jättelika . | biter mig vasst i ski ligt att skicka i väg en projek-|.. ojektilen, att återvända, vilket är |" firinas. där: Man tror att den åt- I : Kanhända Mars en ny värld, under.! / Kall över vita färder 2 ylar ”nordöstanvinden, kyler. mig: djupt, i 2 hön grillade som bäst på tintresserade mm bonden, And Barndomens. vinterfröjder sn glömmer "jag — längtar sommarn; glömmer dess myggsting och flugor,” minnes blott solgass. och. grönska. - vilka ' är teoretiskt möjliga. Det är |- "r NN Längtan se som vintern > mig födde et glömmer jag kanske till sommarn, minns då kanhända -blott' skidspår . 'och bjällerklang' uti det vit 4 Sångerskan Erna” Såck Prämbräd. - : de en" gång i "radion. Just som pål " dd. ffioiell EN FLASKA: WHISKY - visade Sig vara. rätta medicinen, sedan alla”. andra : ansträngningar varit, ” förgäves, att få på benen en ” | som. Tåkat "ramla 'i en" halyt frusen bäck. "Flaskan tillhörde en ': 63-. -årig lantbrukarhustru, : SO, 12 år hade sparat .den för att hå den . till "hands" om : något. jextrå' . ']'hon var inne då ”Frank”,- så: var den hästens namn, ”åg” och spar. öst | rutt anlände med | 'S ter! första "klumken ; hälvväga i flaskan började. han tare beta ”Hrenetiskt: för att komma upp ide :chan, sig” långsamt.” Upp. på nr ch traskade sedan” upp är: bäcken: (PENCOED;,; SKOTTLAND, + TT! Reuter) vå BRITTISKA i REGERNGE cent från. och med .: nyåret; dagsförmiddagen öppnade sin ”ung- domsvecka var Lillprinsen däri med mamma och systrar för att få vara med och leka i bilparadiset,” ses han i en av Austins. barnbilar, som tillverkas” vid en liten. fabrik, där gruvar betare :.som ,. fått s, k. ”stenhunga” sysselsätts. fält och så får man då se hur del: amerikanska tidningstecknarna tän- söndag. kan vara! > sin apparat. Han lyssnade” intres- serat; och, när sångerskan "glidit - '] kulos | Slutligen fördelade: fonden 70,000 Här en ” sådan här ker sig att Venus ser ut: där finns en: -messa: skande”, hindar, jorden. » precis som. på a b "tionen, att det tyvärr kanske kom i mer att dröja flerr århundraden in- nan en fyr H bryr sig om: att gå på dem! Men; höga" bergskäglor samt fullt, vår tids atom-vetenskap har däremellan leende sjöar och grön- | redan. -frambringat sådana mirakler tt rymdresor trots” allt kanhända lir möjliga inom en mycket när- | Artikeln "stötar med den reflek- gmare i framtid än vi nu kan drömma j. "om, - — Ja, vad var. det jag sade" er, "ss kan realiseras. skulle säkerligen Jules Verne h ha; tilläggas det förhuppnings- sagt, om ban nu levat.” 3. Den 'brit + tändsticksförbrukningen ar ' under fjolåret : ök: 2.500 jalljoner askar" "och 5. 000, ire varcåt' följande I persöier: en! I sfärdig ”skomakare”:som lagade skor';"gratis åt:-ett barnhem; ven kvinnlig. kontorist: som adopterade. - en! dövstumt "barn, en rik, aryta= politisk fånge « som gav eri tube "Insjuknad :; cellkanrat sin: och .senare.grundade. insitution' för 'att hjälpa 'ex. lire bland tio "äldre tjänstekvinnor : som troget” och. utan? lön :Starmat > kvar. hos" sina under; kriget - utar— made arbetsgivare. (MILANO, ITS Reuter); Holland, 21 år, utsågs nyligen -: 4 hård kamp: med . 18. andra ö till USA: > drottning. 1951”. Hon skall nu. . göra en goodwill-turné”' "för. bomullsindustrins ',' räkning "I - USA, Europa och Sydamerika; ". (MEMPHIS, ' XENNESSOE TT Reuter) " BEGRAVNINGSBLATSEN, : den store grekiska filosofen Ba I ton vilar, har av en vetenskaplig i h ay den anatoliska "staden Kohya. Pla ton dog år 347 före" vår tideräk-" I ning och utgrävningarna åkall". "en= '] ligt de sakkunniga kasta nytt ljug ' | på Platons senare 'resot' samt den ' politiska och "vetenskapliga situa= ' tonen i dåtida Grekland. (ANKA: RA— —AEP) dj : run: för fröken vill flytta — jag, utför - ju faktiskt allt arbete själv? I .. Hembiträdet: — Ja, 'men : "På Kafferepet! " + = Jag älskar att sticka: . "ger mög något att tänka TÄr mt Vv dan jag prainti vr a Evert Taube är så Bra att folk > £ 'hände.: Och ”den' tidpunkten sånsåg." > en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.