S Larsson," Språxhult,. Hinneryd. "stort urval fr, kr. cec Ås kr. : ULSTRAR i DRÄKTER, dam: I STORTORGET örjar måndagen « 55:—, 69:—, T9:— 0, s, v. ök, 19:—, 85: 0.5. Vv. z ETT PARTI ENGELSK POPLIN, "KAPPOR, DUBBLA, KR. 15: a . nef den; 15 TEBDY, KAPPOR . > "JACKOR sena » 3» ED: fäson Kappaffär jän. 1951 | KAFPOR i i svart boncklö fr. kr. 59: 69: =, 80: — 89: 0.5. v Ett parti FLICKDRÄKTER, ålder 12-17 å år, oe fr. kr. 165:—, 175:—; Finnas i i 1 färg. 98: >; ÄNGELHOLM. "TEL. 1016 | rv, säljes mycket bill." FASER de krigande mannarna kan näm ten." x På BIO. IS ; Biograferna i Knäred ! och 10 - Hasslöv spelar tisdag" resp. onsdag" kl. 8 den trevliga svenska militärfar- sen ”Här kommer vi”, -Bland nas Gunnar Björnstrand, Sigge | Först," Sture Lagervall, Fritiof Billqvist och för 'den kvinnliga fägringen svarar Marianné A- minoff, Inga Brink. . . . Här är det bara fråga om re- na - rama” underhållningen och Fö filmen vill låta publiken koppla av alla Pelymmen, - > Barntillå- den som druckit sprit. FÖDELSEDAGAR 80 år - fyller den' 16 januari £ hem- mansägaren ': » Johan "Albert Vas . Snällsböke, Hinne- 'es år on en oa :-fyller der 19 januari | höm- .Mansågaren : ' Gottfrid: Johans- . "Bon, ;Ekör Västergård, Hinng 50 är 5. : . fyller den a8 januari fru An- "ny -. Larsson; född "Johansson! "maka till hemmansägaten Enok : 50 år : fyller" den” 21. januari, hem- mansägaren Edvard Leanders- "-son, Långhult, Hinneryd. ä SPA RA LAHOLMS; SPARBANK. : . - Ränta 3 proc. | I BRÖLLOP "i Våxtorps prästgård vigdes ' på lördagen "hemmansäg. Malte Arnold Helge Johansson, Attarp, Örkelljunga, .'. och ' fröken Doris Linnéa Johansson, Killhult, Våx- "torp. . Vigselförrrättare var . kyr] koadjunkt Wilh, Basthotn, Väx. torp; Net Rännéeslöv i Känneslöv:Xsby Småbrukar- / . " förening. " hade i lördags årsmöte med Einar . Bengtsson, - Ysby som >» ordfö: "Till styrelse för 1951 omvål- > "des: ordf, . Einar - Bengtsson, "sekr, Harry ' Nilsson, v. ordf, " Wilhekn Nilsson, kassör Uno Beugtsson samt Arvid: Johans- son, och nyvaldes Erik Fager- holm,' samtliga Ysby. Suppl: "Anton. Johansson, Edvin Pers- son, Kurt Johansson, Reviso- "rerna Gunnar Sebelius, Ysby, ..och Sven Jokansson, Ålstorp, . omvaldes, Till -repr. vid läns- förbundetg sammanträden val- des, Einar Bengtsson. och. Wil- :helm Nilsson. : Föreningen : bildades juli 1950 och har ett 20-tal nea: .-lemmar, | Etter förhandlingarna” följ- de: samkväm med dans, . "lev tradition över sig. - Publiken Ränneslövs föreläsnings- ar ? förening : börjar : vårsäsongen på ONS- : dag, då kapten. Natt: och Dag i ”Ränneslövs .: folkskola kommer att föreläsa över ämnet ”Min- nen från, flottans expeditioner”, Föreläsningen ledsagas av film, ”DÖDSFALL- Ingrid Hansson. På bemmet för kroniskt sjuka i Ljungby avled i onsdags' änkefru. Ing- rid . Hansson, född Lindberg, "I sin födelseförsamling, men till Gunghult Södergård, Hinne- ryd. oc. Den: bortgångna var född | i Lidhults . by i Hinneryd 1860: Hennes liv. har' varit sträv- samt. , Mest har hon vistats i hbetfälten i Skåne har hon rest år efter år och hon ”värvade” tidtals - även -andra stt resa dit, "Hennes : humör var soligt och förnöjsamhet var hennes dygd, Hon" ingick äktenskap 1898 med ' skräddaren - Nils Hansson, men har varit änka ända! sedan 1910 och sörjes närmast av:: två söner: samt barnbarn, Av sönerna är Axel sedan flera år bosatt i Norge, medan - John bor i hemmet i Gunghult.” : - I ÅA. "Jeppsson. Fr. maskin- mästaren, vid Hallards. rege- mente, Johan: Alfred Jeppsson, avled på lördagen 71 år gam- mal, Den bortgångne, som; var född' i: Malmöhus län; vär an- ställd vid Hallands regemente från 1906 till 1940, då han av- gick. med pension, Den sista tiden har han varit bosatt i Malmö, Närmast sörjande är dotter och barnbarn, | > Våxtorp Våxtorps SLKF:s julfest” . som gick av stapeln i onsdags i bygdegården, har snart något var kanske inte fulltalig, men de som' kommit dit trots snö och halka hade desto roligare. : Som ' första nummer på pro- grammet i visades en tablå," be- nämnd 'julängeln; med: sång av SLKF:are. Och om man inte för- ut visste att en ängel kunde 'ni- ga, så såg man det nu, Söt jul- ängel var Paula Filipsson, Vind- rarp, En välkomstsång sjöhgs av fruarna Inez Johansson, och Lilly Bengtsson. Därefter var man fär- dig för kaffet, som ytterligare ning - och en trevlig på ; skånskt bygdemål sketch mot- skrattsalvor, " som , hördes efter skuggbildvisningen ' visade tyd. ligt publikens förtjusning över denna programpunkt. Efter en stunds: svängom avslulades . den alltigenom trevliga festen med att Hugo Braun framförde BF:s tack och utbringade ett fyrfal- digt leve för Våxtorps ELKEF och erinrade om årsmötet "på tisdag. Pershults Kontrollkrets hade i "lördags sammanträde i Våxtorp och. utsåg till krets- ombud : för : 1951 lantbr. Erik Larsson, Vallängen med lantbr. Efteråt håller” föreningen ordir ” narie stämma. H ex ons Brogatan o Knut Gustafsson, 5 som : ;supple- förhöjde stämningen. En uppläs- togs med stormande applåder, De' lan fick ej i Elias var ett av de yngstå barnen i en talrik familj. Hans föräldrar var, ju ett välbärgat bondefolk, så någon nöd gick ej på honom i barndomen, även om kakan var väl knapp ibland, då den skulle "räcka till så många. Elias äildrar hade . kommit från välbärgade hem, så att nå- got bryderi hur man skulle ord- na : med: pengarna ' vid överta- | gande 'av gården hade:man ej haft. . De - ansågo sig därför ej behöva oroa sig för framtiden. Det var ' därför ett obehagligt uppvaknande, då de en dag när barnen började bli vuxna upp- täckte att förmögenheter delad på vart och ett av barnen-knap- past räckte till att köpa ens ett torp för... Under hela förra år- hundradet: rådde i Sverige brist på” "kapital. samt. höga räntor. Vid köp av'en egendom behöv- des i regel halva köpeskillingen konfant « för. att ett köp kunde komma till stånd. .Kreditförhål- landena var ej hellre ordnade i samma utsträckning som nu. Å andra sidan , omöjliggjordes skuldsättning i större skala. . Egentligen, « var + det barnen, som : upptäckte , huru landet 'e- konomiskt låg till. : Om.: q räld- rarna :hoppats att få hjälp i' jord räkningen , varit total. :- Knappt hade. något 'av barnen: gått. och läst förrän de gav sig iväg från hemmet. :' Här är väl ingenting att gå efter. hette det. Inte" är här något intresse för”oås;' Nej, till Amerika" eller 'stan, - det är enda :.; möjligheten för oss. Så packade de sina kappsäckar och försvann, den « ena efter den an” dra.” Blott Elias 'stännade" Hemma. Han var en stadig, lugn och tän- kande ” människa,' som tyst och stilla skötte sina sysslor, Sysko- nen sågo honom. smått över ”ax- därför att de ansågo sig för go- da' för arbetet ' hemma." : Bevars väl för att mjölka, då mar var så begåvad att man kunde skö- ta en' maskin, som framställde nubb' eller vrida på en kran till en öltunna: 2-Men Elias, som är litet” tafatt och saknar" begåvning är ju tvungen att bli hemma. Han kan ju ej med något annat. Ja, så lät från syskonen. Men lärarinnan och skollära- ren i byn hade en annan upp- fattning. Elias är den bäst begåvade av hela syskonskaran, sade de. Om de andra så slå i- hop alla sina huvud, går de ej upp mot Elias, '—: Låt pojken 'studera, han kan komma långt, sa skolläraren till: Elias föräld- rar. cc Modern ville” genast "detta, men fadern som hyste ett suve- ränt förakt för all boklig lärdom tog helt avstånd från den tan- ken. Orsaken till faderns 'övilja mot. allt vad skolor hette var hans egen ' tråkiga erfarenhet därav. Ej ens det lilla minimum av kunskap skolan på den tiden fordrade hade han förmått in- ant... : t hämta, Detta hade hos honom bruket: av barnen så måste. miss |” eln. De tyckte sig vara förmer herdla framkallat. en mindervärdighets känsla, som tog sig i uttryck i förakt för alla, som hade s. k. lärda yrken, Enligt hans mening var” det endast de, som gjorde grovarbeten, 'som 'var nyttiga i samhället.- Alla andra, skollära- re, präster, direktörer och hand -lande m. fl. var parasiter. I bör- jan ansåg. han t.o.m. att endast jordbruksarbetet var det enda av värde och att bonden egent- ligen försörjde alla andra klas- ser i samhället, Det blev t.o.ri. gräl i hans. äktenskap härom. En gång "då. han och hustrun körde till stan och hustrun vid framkomsten : dit. undrade, vad alla stadsborna ' försörjde sig på, svarade Hans: — Det är vi bönder; som få föda och kläda dem! ,>7' : Då blev käringen arg och sa: -— Så dum du är Hans, om al- la var bönder, var skulle vi då få pengar från? Ingen ' ville väl köpa vad vi har att sälja då, Hans blev förlägen," den saken hade. han ej. tänkt på. ; Då barnen 'sédan blev” vuxna och gav sig iväg till staden fick ju. Hans erkänna att deras ar- Bete där å fäbriker och” bryg- Minsk pojken kom hem, skildrade han också sina göromål i. så starka -. | färger att Hans ej kunde” tro air nat än att pojken var direktörns närmaste: man och. du och bror med honom. Därför 'reste Haris en dag .till staden. Hans var ö- vertygad om att .han av direk- tören skulle få ett generöst mot- tagande.” Men aj, aj! Em större besvi- kelse :'hade Hans aldrig förr va- rit. med om. : Hans kom till di- rektören, men inte hade direk- tören .; den ' blekaste aning om vem Hans pojke .var för en el- ler vad: sysselsättning pojken hade 'i det stora bryggeriet, : Ej heller blev Hans bjuden på mat och : brännvin, som - bönderna vanligen gör då en av tjänarnas' föräldrar. komma ' på besök." Nå, för all' del, nog såg Hans att. direktören hade en mängd papper, på bordet samt att det satt flera män och kvinnor vid sin > skrivning, så han förstod strax vilka fähundar han råkat ut för. Nog var samhället uselt; som höll lathundar överallt. Vad skulle . det > vara bra för, inte blev det någon bir av skrivnin- gen. Hans hade i all sin tid ej kunnat skriva. men redat sig bra ändå. Hustrun hans, fick då det knep, skriva det som behöv- des, : Vid ett: tillfälle blev dock Hans trots sin skolavsky vald till ledamot i kyrko- och 'skol-1' råd. I socknen fanns nämligen ett par personer, som helst vil- la Tätlemegården le: regera hela Socknen. I fyrlda- lens tidevarv gick detta i sock- nens ifråga. : Visserligen repre- senterade - pamparna . själva ej så många fyrkar, men en gods- ägare, som stödde dem, så mån- ga flera. Nu var de båda stän- digt i fruktan för att oppositio- nen "skulle störta dem. För:att behålla sitt grepp om socknen råd och nämnder insätta. i and- |: ligt avseende obetydliga perso- ner, : som blott kunde säga ja och amen till allt vad gubbarna föreslog. Hans, som visste så li- te, borde kunna bli en brå doc- ka i kasperteatern." Men de miss tog sig, En värre tjurskalle än Hans hade väl aldrig suttit i' ett skolråd. ' Han ' gick i alla delar sina ” egna vägar och eftersom han " ej. nedtyngdes' av någon som helst sakkunskap i'sitt för- troendeuppdrag kunde han tvär säkert säga vad som var: rätt. Men vid” nästa 'petiodiblev' det slut, både med 'det ena, och andra. uppdraget för honom i socknen, ' SULAr : Det gjorde honora & än bittrare i all synnrhet som folk ej ville höra ” på hans visdomsord, att lärarinnan med” sina” "250" "kr. skollärarens 600 'kr.: och kyrkö gällde - det . för pamparna att il: "Israclssons - 80-årigo fader "lIsrael 'Persson samt de inne- brända makarnas. dotter lyc: kades i sista stund rädda livet jeenom att hoppa ut från ett fönster i andra ' våningen, Flic- kan var emellértid efter rädd- ningen svårt chockskadad och måste . föras till sjukhus för vård, Branden Började strax före Man; stra 0 ; och ham > omkom vid nattlig brand KARLSKOGA i i dag, ray: : : Iantbrukare Gustav Is raelsson och hans mala samt” deras 3-årige son innebrändes vid en- eldsvåda som .nMatten till måndagen ödelade 'deras tvåvånings bi - stadshus i "Mossberga, Gr anbergsäal; - vid. Karlskoga. midnatt : och fastigheten var re våningen . men hade ingen chans att ta sig ut ur 'eldhavet, då de av, allt att döma upp- täckt branden för sent, Brand-« kåren från Karlskoga tillkal- lades men kunde inte göra nå- huset, : . - Utrensning - av "östtyska . kommunister 21, 000 Pärtfkontrollanter sy » när partimedlemmarna ' : i söfkmarna. BERLIN i i dag. TT År. Ren ter). ; , :Den . största stortvätten in om det kommunistiska sociali- stiska - enhetspartiet: "sedan kontri sollanter ördelade : på 4,000 kontrollgeupper satte i gång med att. ingående fyna partimedlemmarna 'i sömmar- na. tas pågå till -den 30 juni. Kampanjen går främst ut på att få bort följande kategori- er: get, de som. har ”kapitalis- tiskt betonad nazistisk famil. jebakgrund”,' de . välbärgade utveckling, ' nast att det inkomna förslaget var » helt omöjligt. -Stor 'misss- stämning bland gubbarna. Då gick — den" gamle > skolläraren fram med ett papper. . Det var Elias förslag. Ingeniören såg en, stund ' härpå. Så sade han till slut: ” > Här, har vi lösningen på problemet. — Den : mannen skulle jag vilja tala med... Men. Elias var där ej: Han var ej kallad.-Det var ej.heller. den gamle skolläraren. En : av, gub. barna reste sig upp. Han. prote- sterade i lika dumma "ord; som Kan själv var dum; att man tog upp förslag från” Personer,: som herden';. på sitt magra pastorat och . stora :studieskulder. åt upp allt välståndet i':socknenz.':'; . Ovanpå ' allt detta ville man nu att Elias 'den enda av söner” na, som velat göra nytta i hem- met, skulle bli en av déssa blod- sugare. Nej det fick ej sk Det blev ej heller Så, as ; Elias var ju oersätt | met. Snart nog märkte "man att grödan på gården ökades år ef- ter . år, Allt flera kör; stodö"i stallet. le => Du" kan: täcka örsyl Hans, att. du fått en sån påg; som" Elias, sade grannarna till | Hans.” - - Intet arbete årog sig Elias för. I den tiden och på den orten ansågs det förnedrandå'om "er karl mjölkade” en -ko.' Hur får nigt är ej en "dylik" åsikt?” Är det simpelt . arbete att mjölka, är det ännu 'simplare att "dricka mjölk . eller äta smör. : Men då Elias' syskon : kom - hem, såg de medlidsamt på Elias vid mjölk stävan. . — Det är i alla fall. synd om Elias att han ej duger till I något annat, sade de, vc Så skulle ' ett stö; sättas i gång, "det var. Vis gon : allmän : ”avdikning ; e, dyl. Det var mycket röra i socknen; Några ville ha de så, andra 'så.. Vid : ett sammanträde kom det fram förslag. Sockengubbarna enades 'om sitt förslag.” De” an- dras förslag, däribland ett från Elias, förkastades. Elias förslag blev — utan ” behandling; "man skrattade t.o.m. ,däråt,” ;så "som den: okunnige ofta gör. då han händelsevis råkar komma-i kol- lision med den verkliga gan, Så blev det allmänt? 'samm träde en tid efteråt, En ingen- iör var tillkallad. Han såg ge- å-.) ryckte. bort Hans. yrkande skolläraren, som också var till- | förlorade : kallad. .. - Men” vilket oväsen. Skulle Elias ha pengar, för han | som han, ;- ej. var valda ombud i saker, In. geniören blev eld och lågor; förslag :: odugligt "därför. "att det kommer ,från en person. soin ej är kallad hit men i alla: fall bet rörs av saken? - . Men det skulle dröja n me en :; mansålder ' - innan: "företaget kunde : sättas : i gång” h "Elias fick. mycket obehag. av sitt för- slag, som dock till. sist blev: lös- ningen. Men. då "var. Elias för länge sedan flyttad från. orfen; + Elias arbetade hemma: några år. — Sälj ditt hemman till: Eli- | as medan du och din -hustru le- va och har fria händer, sade of- ta grannarna till Hans: Då blev hans arg. Han! hdde vuxit så fast vid sin jordtorva att han icke kunde tänka sig att lämna 'den i andra händer, Dö- den var för honom ' ett så obe- hagligt "ämne, .att man” ej ens fick. antyda därom. ; : Hans ville ej tänka därpå. Det är ju så vanligt ej minst i våra dagar "att betrakta döden som den , store .busen. . Vadan 'detta misstroende :mot en. naturlag? Varför hysa misstro mot Gud? . Men en dag kom döden och Nu kommo barnen från 'skilda håll. Nu var de” intresserade av jordbruket, de som aldrig velat ta ett spad- tag hemma, Nu ville de värdera den egendom, som de föraktat. Det blev bouppteckning.” Ut- redningsmannen;” socknens kom” munalordförande, en klok och rättvis: man, framhöll att Elias, som hållet: hemmet "uppe rätt” "+ Vad, sade han; är ett bra|” Skulle > > de" avstå :: något :' till honom, som sluppit. komma. rut på. egen, hand?- pit . komma: ut ' och';fara illa? Varken ' kommunalordf. " eller skolläraren "förmådde tala dem till rätta. Nej allt skulle" på auktion. ' Endast : skärpt slå näven i bordet lycka-, des :- kommunalordt; gården "såldes åt eri skogsbar- berare (frävaruhandlande). seende till skogen ej högt, men det. lilla kapital: Elias” ägde räckte ej till. att finansiera kör pet. "Det såg. illa u v var över 30 år nu. "En stor del av. sin bästa ungdomstid var gången till ingen nytta, : Men der fram förr eller senare. "Det :' var tid. Med' ett' intyg från. den gamle skolläraren uppsökte så Elias" gång sett hans förslag i"avdik- . ningssaken.; Han tog emot Elias som "biträde vid utstakning av en järnvägslinje. ; Snart visade sig Elias så duktig att han efter ' en privat "undervisning i hit- hörande : saker : blev både för- visligen borde ha en skälig lön | man och verkmästare. , för de år hari gått hemma, samt få gården för gott pris. : Ett tiotal år därefter var han . I detta i välbärgad och aktad ställning. instämde . den gamle | Men . det: 'svenska jordbruket honom, Det har ej råd att förlora många: "sådana , Sr av: -metervaror Vv exons börjar. i dag den 15j. januari to SE VÅRA SKYLTFÖNSTER, Halmstad snart helt övertänd. De tre in«' nebrända befann sig alla i ned- rädda: ett . par hundra kronoor åt Elias för ' alla årens arbete i hemmet och « den : verkliga begåvningen. trä- . ; järnvägsbyggenas : den ingenjör, som en ” got åt det övertända bostads- . I dess bildande 1945 inleddes . på måndagen, då 21,000 partis - Utrensningsaktionen vän ”. De som var. bosatta oller. ” kämpade i väster under kri.'' och: den. som inte gillar. parti... ets 100-procentigt ryssvänliga : gått: hemma” och haft "det bra? --Eller ' skulle . han få gården - billigt, som slups. ' genom : att - Priset . var visserligen i an- ' ör Elias. Han " FEV EVISTTTTTUTFTETITTTN du FEESEYVTTSg drar hu
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.