» Rymden jär ödsligt. stor, ” Måbga är det som gå” jden nu 50-årige Clifford - Clinton, smakadé' det. inte så behö - jinte kraftig ”fråmngåhg att mr Clintons ” gäster, Blott + procent av gäster- MH plånboken. än vad. de skulle gjört många är det söm frysa, » vilse = vilse i snö. Andra är det som: str Hur man blir miljonär. "För , att bli miljonär”; berättar ”anivätide jag: det enklaste 'av all världens 'Teklamtriek, I min ny- öppnhde lokal i Los Angeles kun- de . nämligen -"alla gäster äta så. mycket. som smakade dem. Och | Norge 'och norrå Sverige. I decems- de di I samma, gång infekterades Holland, q fluerisacentralen i London kal Hrefärgade byxor ” > Trefärgade byxor här. lanserats av, pjattarna i den eljest lugna och sansade engelska staden" Stockport, vår på platsen. Meningen vär att inodet | 7 < "skulle hå lanserats till: våren;: det | -- e var eh "Jondonfitma. söm > skickade några par av de trikulörg benkläz . derna till Stöckpört som pröv. Men pjattarna' - kastade sig omedelbart över? nyheten ”och alla. herrekipe- |, fingar -haår versvärmmats nied ors der: oo 7 2 Popul aste ;, förgkombinaätionen: blågröna byxben, lå - ppslag, i Bordeförbundets ”.40<årsjubi- levm ' utgivna bokfilmen ”Bröder, låtom oss ”enas”, , ovillkorligen ” av den” sociala” och ekonomiska” grundsyn; Som genom- lyser den” politiska . bonderö frapperas män)” SARS! Av konsulent I Håkan Håkansson” 2 ye Em STUDIUM Av den till fX na och -andra grenar av jordbru- kets ekonomiska förening gram med än väg!" mörkbruna, fickor ; framträdande och handlande under alla år, På sina håll vill man.un- : der RR bagatollisera rörelsens t de 'ek i och 4 fäckliga Åordbruksorganig : dj Has framväxt. För dér Sör redan förut Ckä En sambandet” "mellan vondej jundsrörelsens getiombrött och; .. boriddorgattisatiönernas — Ute veckling, dokumenterar jubileuns- hoken på ett ytterstintre sänt sätt detta” historiska” bkeende. Och 'för den som; icke: har” kännedom här- oh; är: boken en” -Mtömordentlig källa att ösd vetahde” är. "Det var som" ékant i tidningén Landsbygden, '. in Carl: Berglund "| först ”Tät poblicera bina och seder- ”" och" den; sjuke” läke i Frankrike 'mötas' via Frankrike; : : rapporterar : världshälsoorgani-" --Sationen. Epidemieraa är dock « varken så hbtbredda eller åvåt-. artade som'år 1918 .Komplikaz ” tonen 1 mera rörelsens teser. Redan i det oå hall a är sällsynta "och död första förslaget till program för ett ighétsprocenten låg. Storbri- ”Lantbefolkningens parti” — publi- . tannien "och Skandinavien är t i. Landsbygde. den € i .och tycks förbli de svårast hem- N 1911 ordlund upp sotare 1911 .— tar Berglund upp jordbru- . sökta områdena, kets kreditproblem i en” särskild > Ursprungt till den hordeuro- punkt.; Den 31: dec. 1923 infördes peiska epidemin är födråodli ettli bundets första begränsat utbrott ' i Sverige i juni | grundprogram ; i 10 ' punkter, .. I förra året, I november uppträdde punkten 6 heter ' dét > ”Kreditens sjukdomen i." Dähmark,' senare Al ordnande för jordbruket, det stör. ie: såväl ” som ”det mindre, "genom de avi Ibanker en- ligt "ett efter omständigheterna mö- dererat "Raiffeinsens . system, så att ber ” Influensan kom tydligen 1 ng: ring även bi relsen. inom kommentar” : jordbruket; gram, ”Vår nationella grungöskåd- slutäing, enig Sammanhållfiing ing och öbrotislig. solidaritet i det fackliga öch. ekotjöralskd årbelet.Då' stark organisationer ”fifinas' på alla m- dra områden är det nödvändfat, att även jordbrukatna hålla ihop, Utdn dylik sammanhållning är:det ickel: nöjligt. att I” "större ' utsträckning; utnyttja "statliga åt: rnånj för jördbruket. der till I sitt' grundprogram” vänder- sig med + skärpa mot bondeförbundet '- bankvä ö- Ur” en «till : detta grundpro- drag målsättning, norlunda, ” betoning, ' finansens händer, utan på skäliga villkor "och utan ”oskäliga "mellan händsvinster” bevaras åt :landsbyg- dens egna kreditbehov,:På den vä- gen' bekärnpa" vi även den'vinter- natioriella' -störfinansens utlöpare i Sverige" och bidraga till en” sund gspolitik,”. 5. bliva sina, medlemmars. långivare”. Det är: under : rörelsens första skede speciellt frågan om én ekonomisk organisation 'på : kreditmarknadens område, som intresserar,: (I .Tysk- land från Skandinavien, Nästan på|)k så Belgien och nordvästra Tyskland, En andra infektor, mera begrän- säd och av allt att döma oberoen- de av den första, upptäcktes i slu- tet av december i norra Spanien. . | land hade: sedan. 1862. organiserats NN Uridersökningarna ? på : världsin- | jordbrekskassor,- grundade". på sin i. | stiftares,” Raiffelnsen, systern; "som sedermera kom att' bli förebild för jordbrukskasserörelsen i helå värl- sat att "virus tillhör ”typ A”, NN Storbri ien har utom infiuén- betala "én ' cent för maten”. Denna reklam hade en så slags under ' tiden”. berömda restaurang PClinton's dagligen, var. överfull åv' na" betalade". inte med. hänvisning till att maten . inte: smakade dem. Alla! övriga gäster frep 'djupare i på en vanlig festadran "Jag. bol förstås att det var kärlek vid: första. ögonkastet men or ni inte karlen Tingde i morse ch" bad om, ur Ärmkrokén. opassande? .. En: ”skolstorm om: uruvida en äroverkselev. . bör: visa sig arm i larm med en” ”flicka' resp. pojke har låst uppl. Gävle: En lärare har förklarat att ”armkrok” är synner-" ligen opassande och lär to, in. ha? hotat” med sänkt sedebetyg för'att få” bort”? ”öfoget”.” Detta har'väckt len "våldsam" opposition "hos stådens skolungd mm och stridens” vågor går lopassanide - i armkrokeéen inte” precis "ny, "Tvärtom blossar” debat- ten om defi alltsomoöftast åter upp -—=" ällteftersom ” något : läraringri« pande -aktualiserar spörsmålet.' På tt skolelever offentligt visar -sig rm i arm medan enigheten bland, fevsrna själva tycks vara lika stor, .”armkroken”. on "Författaren ' Saroyan måtte vara jen ovanligt : ärlig människa, Han satte nyligen in följande annons i MSan: Francisco. Examiner”: ”Undertecknad ' Saroyan - har : en illa med tomt, som jag gärna vill Följa: Där finns: inget garage, pump finns men är föråldrad och funge- rar inte, och centralvärmesystemet fungerar ej 'heller,, emedan rören är. rostiga och spruckha, Källåren behöver "grundligt repareras. Det nns - en skola med en : klass. ett Par : mil - härifrån, men. det går ingen" buss dit, Någon utsikt till guld- spekulanter bör. först låta under- söka. sig av netvläkare innan de meddelar ig ill adress .. KR I Söker Taiter + Hughes, lärarhåll är man fog i gemen hot |. eller oltefynd finns inte. 'Ev. ' den). Uppenbarligen" har Berglund haft ' denna ”jordbruksekonomiska föreningsrörelse" i tankarna då han ki. ad san två andra" epidemier” att bes kämpa, ' närnligen mässlingen och smittköpporad, Influensan : tycks ”Grundprogrämmet i 1946 års ut: formning. uppställer bl. a.” följande Fandébygdspartiet riktlinjer 7" för bondeförbundet i : ”Starka' och "välordnade 7 feköno- miska och fackliga föreningar är en förutsättning för” att många” på politisk väg uppnådda resultat sko" lä "bli till gagn för .jordbruksbe- folkninge: arbeta fö och obröttslig' sblidaritet med jörd- brukets" ekoriomiska : och fackliga Vara” på retur i nordvästra . delen av landet, där den 'skördat många offer; ”. men - sjukdomen -' har "nått London, där” frånvaroprocenten från fabrikerna hastigt stiger, « "Influensan i. Belgien har vårit relativt lindrig, vilket man på häl- sovårdshåll där säger bero på. att 1: först: j första Inom Jordi tukarnas Riksförbund tog man 1915 upp frågan i de an- tagna stadgarna för” förbundet, där det i 8 1 heter: .”,,; utvecklande av jordbrukets möjligheter såsom ”in- komstkälla särskilt genom ratio- nellt : bedrivet = ippl: komma dess eget” 2 godo”. LA emellanåt förmenta belgarna har bättre kosthåll än en- sämt ändamålsenligt ordnande av deförbundet: säges bl. a.: beträffar- de' kreditfrågan: :"”Rikets /enskilda bankinrättningar Ka blivit en makt, som på det allvarligaste sätt förla- mar ”icke> allenast landets ' jord= bruksnäring ;: vtan även . hela vårt ingsliv. vi ilja därför. arbeta "att krediten "för. jordbruket ordriäs genom inrättaride 'av "kom- Ibanker” enligt : ett efter 'om- ständigheterna inodifierat Raiffein> sens system”. Detta program, som tydligen "är i känsla för den kommunala själv- styrelsepringipen, stod. sig även ef- ter. sammanslagningen med .: JR fram; till. 1933, Från 1915 hade nu jordbrukskassor — i -huvudsek ef- ter” förutnämnda tyska 'system =— örganiserats även i Sverige, Det är ingen ' "tillfällighet att många av bondeförbundets pionjärer och för- kämpar livligt deltog också i det- ta' organisationsarbete, såsom t.ex. Friggeråket,'" Granath,''' Närlinge Mordet på dänsösen I NEW: YORK (TT: I Röuter).: < Svensken ' Birger Nordkvist be- "stred; på "måndagen inför rätta att han'hade "mördat d .: Evelyn fe Rättegångsför! andlingarna endåst en minut. Inget datum fast- ställdes för, rannsakningens börjar, : Enligt polisrapporten hade Nord- erkänt. att han strypt Eve- yn ; Hughes. "etter ett dryckesslag | på ett hot lrum i Ne York på mfl 'Ett stört antal av bonderö- relsens haft ack Inner har: ju f.ö. uerat av. en stark] Fö "alltjämt" le] för s belska folk. och övriga : västeuro- jordbrukets kredit-"” och ”avsätt-| då — ej minst i akademiska kret- '] Berska 10 : ningsförhållanden? SEE sar" —' hänvisats just till pärtieis I 1919 års grundprogram för bon- starka ” intresseorganisationer, rent av ibland ' ifrågåsatt vor hinder för hb veckling Som ;.centerparti; att i den ekonomiska ' föreningsrö- relsen i. Sl'och' den fackliga i RLF' numera var för. sig är stär- ka och slagkraftiga organ; Men det är” inte enbart ett jordbrukets 'in- tresse att desamma. hålles intakta och successivt förstärkas;” det är även" ett > ; samhällsintresse.. istort Bondeförbundets del” rnåste stödet” åt. dessa” örganisationssträ- 'vanden 'ses 'sort eri samhällssyn, då partiet i" sin'”satrihällsuppfättning | hävdar ' organisationernas : okränk- barhet och nödvändighet i ett dernt : demokratiskt sämhälle. Ett. samhälle "med väl utveckla- de,''. ansvarsmedvetna och någor- lunda 'järhställda intresseorganisa- tioner . innebär en: värdefull till- gång, som kan medverka till inre styrka och "ekonomisk och politisk balans. 1. den : meningen. bör boti- deförbundets', hävdvunna (intresse ing. Po- sitivt vilja vi verka för stödjande | ' åv” ” kreditinrättningar i 'jordbru« karnas egna händer ock hed lokal samt: för att: landsbyg« dens sparkapital icke” spelas istors Vi vilja. därför kraftigt allmän " ahslutning. till Kreditväsendet på landsbygden bör: utvecklas. så, att sparmedlen I den f politiska "idédebatter har : framförts 7 anklagelser mot hondeförbundsrörelsen för dess idiga inriktning till samhällsfrågorna;” Icke "sällar "här vilket finan strävanden betraktas som er av de. körnpelare, som bär u terlinje i svensk: politik, vilken av fri partiet betecknats som De öxplock av citat + vr | bartipro- -vilka här: återgivits, har alltjämt: aktuslitet i Sina "huvud- ch” spåöglar > én ållmängiltig | realitét "I inte "tninst ute 4 byge deråal "Pg även fom” dagens gremriratiska' ” formuletingar ärad samma ' nu” sön” då” ”böndeförbän- dets ”missionärer"”. bröt marken för | sam mänhållningens dck förenings- tad, ånd till Sov EN 19 SEPTEMBER, 1952 bör. Finland, enligt det : program pp den cen-' som Au följs, .ha' erlagt: Hela. sitt somm" Iörtfarande ären å är grundsynen den :denha? Flyktingen, ; år id tions-" läger, ten för sitt ' statetade :då ' var identisk DEt HÄNDE” NYLIGEN” att flykting från" ett av de flyktinglägren "fick "ett erbjudande i juli” 1949 "oc från" New Castle: i; Indiana, USA, december 1950, att: få anställning där på en gård. :ståndsvaror för 26,7 miljoner ”dol- som hade suttit fem 'lar: Går mari tillbaka till dageh för tt.av FN:s flykti gåni dersökte . fallet” närmare” och: kör. narbnregistret. kallat” sig -professör, : deståndsdollar. ståndsdollar är mening 7den tredje Totalsumman uppgår, justeringar, till 226,5 miljoner ska- Begreppet ” skade- dock "något svävan- de” på grund av att skadeståndet Prestetas i i varor, vilkas pris nås enligt den nivå, som rådde år - 1988. Då Finland för sina leverän- ser av. skadeståndsalster varit här. visat till de utländska marknaderna vär 'det gällt att' anskaffa råvaror och Halvfabrikat," har. ”dollarn” i inte representerat 1 =" Vapeastillh stånd tackade jä, herbäritrm. Man ”uné att'dr! Stares,”s som ined en i känd expert tidigåre chef sig .att :hans seum, i: Riga.' 80,000 exemplar växter och att dets. vägde två ton; Hans"ansökan be-t viljades' omedelbart,” Han berätta- |” på växtsjukdomar och för. ett botaniskt mu-.. Dessutom visade de herbarium : bestod. a land;' tyvärr ' säktande, ; ; Under sin land "har dr den. Kent; fick >: soldat; ": "" kände till nr räddat. en sitt” de ;; för" flykti dighete att han anvätit de fem åren i lägret till 1" ätt rekonstruera: en samling på 100,0000 -- exemplar som ' han måst lämna kvar "vid flykten från Lett- nit med 80,000, sad i han 1 rit'( korresponderande. "ledamot :av det amerikanska .jordbruksdepar« teménitets vetenskapliga institut, ( . NE <32-ARIGT "SÖKANDE världskriget” gav till slut posi-": tivt: resultat. genom ett brev > som”: Frank : Ford.” i ; Walmer, Ford hade under 'striderna i Italien sårats svårt och dragits "upp ; ur. én skyttegrév” av en : vars nämn ; han inte - bägge. benen måste amputeras. fjol läste han i en 'gammal veckotidning om "en soldat som fått en utmärkelse för att.han grav. Ford, 'som alltsedan kris i gets slut försökt få tag på sin ddare, : tog .nu”på nytt. upp ; letande" och: började” till : slut annonsera.” Det svar. som ': SRu: kommit var från en man vid namn Joha Reading, som in - sitt brev utföriägt berättade he: häde han” barå'; hun j De? a "stora : upptar, efter vissa rörelsens idé "under" der nya ' folk- något bestämt värde, ;Konjuäktar- |” rörelsens kampbetonade sta år - växlingarna: och prisrörelserna här bestämt skadeståndsdollarns .verk- "liga kurs. / : «Man! har då och då i ”Finlsåd "Haft abledning att dröja vid huru skädeståndsleveranserna gått. I re- gel har man kunnat konstatera, att pd de förlupit "programenligt;' en" sak 5 söm för övrigt erkänts” också ' från sk sida.” Vid "årsskiftet : 1950—51 en sbefanins det” att Finlend under den iod, som började den h avslutades den 31 levererat ”skadei deri 15 septem- De som ber 1944, så har Finlahd från sist- skötte. om :; tränsporter blev dock nämnda : datum till Utgången äv något" överraskade då -matinen; 'dr förra å äret producerat och till Ryss- Karlis. States, före" avfesan ansöka land avlämnat skadeståndsalster för te om hjälp” till "fraki över? Atlanz + det "allra" närmaste 200 : "miljoner :skadeståndsdoll I Yö ad : som "återstår att fråm "bringa är: alltså varor för” om= : kring 27 "miljoner dollar.:- Det-', ta skall ske under förloppet av , något mer än: 20 månader, Prö- centuellt ;. räknat: - är det inte fullt 12 procent av hela skade ståndet; som alltså” skall press". teras. under nämnda månäder. Mest! är” det fartyg (58,7 pro= icent) och maskiner. söm pro- Ännu sommåren "1950: såg det ut som 'om man-vid 'årets slut. skulle kunna," liksom tidigare, fastslå” att det utstakade schemat hade hållits, arbetsinställelser; som | började i' augusti, och” pågick" un” je der . flefa veckor och som inte minst béräk- |. $e "Handelns oreankatloner har på visat att det i nuvarande Täge, alla omkostnader rör. sig "Uppåt, farvas en betydligt större smidiga het i prisanpassninig.än hittills, skri= ver Aftonbladet (fp)! Visst! är det bra att prish in« gar På olika förnödenheter. broms na reklåmkostaader sökt diga "> kalkylposter--hår ' SG del misstro mot:dess" sätt att na, - Varje företagar "hi ra. klart. för :sig ati övs. för att möjlij ningsserier, förbilligande: a tillverka som; i'sin tur Varta på varolna.”. ga är- föråldrad, boneran le. . atl förebet” + bedrivs med. stor åntena äitet och med: ett levande. Intress från alla parters sida: "Det är spar. samt med busglimtarna i det fred; liga, internationella ' ' samarbetet för nhärvårande och mänsklighetens Afa strängningar gäller till byervägana de delen : svåra” uppgifte, Nn fredliga” odlingen och. di sociala - framstegen, Det är därför som Fats ävan. för att åstadkomma något'som; avsett att lindra: nöd och: Ndafde ;ervistelse. Tysk- Starcs. för övrigt vå- man” som räddade ” i I ståndsdollar, d.” he gjorde dock att'en viss jeftersläpnin; uppstod." Under början av året h de 'produktionen "förcerats' så; "dei totala summän översk; programenliga;. Då det” oakta läc-) 1 kor för några alster visade « sij i faniis dessa representera, ett. åvis omkring 16 "miljoner, skades É 5; 6. procent av na, | och -lyckliggö tåeatller. Debate Aas ful att]. de häromdagen, .. Han överlevde "men soldat i en: skytte= iväg, Och inom kor Utrikesdepartemeutot här för an« dra gången avslagit de ersättnings- krav: mot. svenska, staten, .som har framförts . av. några förutvarande polska berlindiplomater,, vilka: har begärt" 60,000 pund i Å ersättning, för privata” ägodelar; må vid krigsut- brottet "1939 ' anförtroddes” Sverige såsom skyddsmakt för Polen. Den- ha: privategendom gick under: kri- STOCKHOLM. am hörsdehin ding Gustaf Beling : gets lopp. förlorad, Vilhelm Ryska svampplockarna” - har ersatts ped + STOCKHOLM” ATT) sa . -' Sovjetunionens ambassad - hat begärt visering för en ny, chaufför, Den nye skall ersätta den ännu i Sverige kvarvarande ' av de två ambassadchaufförerna, ' som den” 13 september enligt en uppgift ploc- kade svamp på förbjudet område på Järvafältet under den stora mor biliseri Utri - tementet .. förklarade den icke önskvärda i Sverige, och den ene lämnade ' Sverige i början av no- vember, 'sedan han hade” fått en ersättare från Ryssland, . Enligt vad, TT; erfarit har även > Vi är beredda, "framhålles / det jorda, beskyllningå IT PDå Dåståendena. om hr. I Mobergs .stäljning . fill". sin” förläggare uppen- barligenr kan tolkas -som kränkande för hans person, önskar vi härmed uttryckligen, återta 'dem;, heter detil i. den av hrr Beling.och Reuter- dahl undertecknade skrivelsen, De har'tillk it av ren. ob: het: från vår sida och utan ond avsikt, 'Vi framför” vår oförbehåll- samma ursäkt till hr: Moberg för vad" vi skrivit och beklagar upp- "riktigt den skada, som kan ha vål- Amerika till följd av innehållet i ”cirkulärskrivelsen, TN : den andre, svampplockande chauf- vidare, att' söka gottgöra det sked- fören lämnat Sverige. Det, skedde il da genom "att i en'ny cirkulär- söndags, I skrivelse: till Amerika återta de — kränkande påståendena o om hr Mo: +. | bergs person. <-I anslutning härtill förklarar hr lats, honom! i hans verksamhet ill! ”öch skriftställäré Ebbe Reuterdahl har nu backat i den litterära fejden och i" en förlikningsskrivelse oförbehållsarmt återtagit sina” Så: der beryktåde "eirkulärskrivelsen' till" Fvenskönenlingar. 1 Ame- ' möt! hr Moberg. "' : Reuterdahl fullgjort” sina åtagan- den avstår från. rättsliga åtgärder. Enligt. skrivelsen åtar: sig Beling om, Revterdahl även. att ombesör- bli av förli Ia” Ja minnen. tama rävar, av Spiritism, en” iskall de båda” + d.;vap H 'derha' träffas och uppliva göm (London, in DEN d2-ÅRIGA” hertiginnan - av Hamilton och 'Brändon, som i fjol krönte ett helt livs arbéte för dj rens 'välbefinnande' genom : att öpp. -Jna ett hem för kattor, "har avlidit. Ett: tag höll hon sig också med ste kriget erbjöd hon: sig att skö-' ta 'öm händar tillhörande” fattiga" londonbör och: män” son inkallats. Hon' var” också mycket intresserad Isig böter och" män land ned; att dessa ' 'skall' stiga. till 1 145,000 dollar, motsvarande 100 mil- joner. mark: "skulle "de - anser av skadeståfdsalster hittills varit,: kan man erinra. sig, 'att en- |ligt sakkunniga uppgifter dessa als- i ter fyllt 308,000 järnväg och på. g dessutdm' 225 fartyg. Om alla” ska- ”deståndsvaror hadé sänts pér järn- he fyllt mer än ..340,500 vagnar: Dessa vagnar skille ha. bildat ett 3,600' kilometer 7 Jängt T— Reuter; x sin och under: det sena=-' inte 1946 var 'hon med i ionella .spi- 4. nns rikesminister - lingen i.de svensk språkiga tid- ningarna i Amérika, : "Någon ny cirkulär enligt hi Mot |, advokat Heidming- Sjöberg, te, komma” att distribilerås 1 Amerika, ty.hr Mo berg: nöjer sig med 'att den här re fererade förlikningsskrivelsen pub- liceras i sverisk-amerikanska prof ”Morägrabb kom först ” Färst bland landets nyfödda" un- der 1951 är troligen en son till järn« handlare Lars Gunnar Larsson och hans hustru i Mora. Han 'föddes under 24-draget och fick den offi- ciella ”ankomsttiden” 00,01. Pojken är välskapad, men vägde i inte mer än 2,860 gram. « - att sättas in: hami 1893. - ritistförbundet; ” som. krävde att in= ""riggare försvinner, - -. En :- gammal” trotjänafe” på Gröns g på en - fiskeriexpedition = till Parénts hav 'under namnet Grönland, Där- meds försvinner. "den, sista fullrig- garen i ur. danska kofferd Gustav Holm är - byggd i i Köpen- Ede skulle 'upphäva "av år 1735 som kan a mängd råvaror uch de råladlion. prisstegringarna kastar. också skugga "över" de. leveran= un ser, som Finland har att ästadi komma före mitten. av.s tem mkr "en: relatb nga del, som 'skall" produceras och måndagen ; bland ruiberna äv en fmarmortrappa - "som stöj or Fyra av dem: blev så Då | skadade + att "i de Lärostol i Jandsbygdssociolog ”Bondeförb "Hell . levereras under dz 20 hår till sitt förfogande, ' sa kväver den dock” räväror: av det slag, som inom ' Finlands : gränser. , Då .' dessa "råvaror mäste -köpas, får man lov att bereda sig på” vida större "kostnader än under föregående åren: Det kän också hända ett en del av dessa varor: blir underkastade” féglertrig fö fd livstids. " AUGSBURG (ET — ; Reuter). = man och utförselförbud.. Inför. en' sådatt och de- "egna dom «och Ericsson i Näs hemställer cm skyndsam utredning,” syftand till att éh lärostol i. lanisbygdsd ciologi upprättas vid ”lantbrulski skolan i. Uituna eller: universitet. nea Vi. utbildar acpesialisier på ” 1 ling, jorck akonomi m, - mn visha: "hittills intresserat oss: "så gott som, rt är växternas och. Cjurens' bea som rövades stiska medier, utveckling kan skadecvändsdoll Ett ' lagförslag” om lagens upphä Under. "1951 och : 1852. bli 'avsovärt vande är f.n, änder "behandlin landstraden, . träfartyget - Gustav Holm, : har : såltg - till rr för ' Ise, Koch, ”Buchenwaldhäxan”, Te dömd ånd till livstids straffarbete, det högsta straff. som sr kan utmätas - i” Västtyskland där dödsstraffet är avskaffat; Hon -be=- | sina dk liga 'rättigheter. ' - | Ilse Koch var int ärvarande då hållandehé, betonar - moliöfärers. Vi borde intressera. oss. dekså 2 i h trivsel. på-i Ännu har -orsakerna till. anddg ge dens avfolkning i vårt land ”fåte Xlarlagts.. En ländsbygdssoctolégisk institution bör ha' nära 'förbihdelsé medien agrarfakultet; eller ert lant: ' : brukshögskola, Den -bör. ernellettid även. ha god förbindelse med: det Avståndet mellan” Dltura och Upp= ” sala är. dock inté att” der frågar kän lösas domen. ligt 'att hon visade sig inför rä ”då!hon åter börjat Varför sa så peppa att. tant: ser ut som en torsk? Det kan Jag inte, trollens: ' inställning till. denn” åa : snögt Vit 0, Englert framhöll att det,v var olämpa I Moberg att ban sedan Beling 'och 2. ANNONSERA I då N i LA ot Fe EN LAHOLMS TONING | TITT TTTTTTIFITTvs TESTET TIVTOVEFSEIYFITYTv NSSTETTTETTET SVYETE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.