2951 Kd ra mA Herre tag bort åren av hopät! | Låt beräkningens +tjäle tina ” och en källa springa! fram: : i H Lär nm att. inte frukta vargen id gen, Pp Inte rata leksakerna du ' Ber, H lär mig, att madrande, glädjas - AR, ) > latt få fram den 'charmantaste kvin=, 2 rad som ' segrare, "När segrarinnan "”"rarna som varit jury... närvarande ” me a övlänss ale detta... bj OM TT = hemmen! näföest >! för sumliga oa till kurser i ska . som för några månader sedan am > studera ryska, ger lärarna en' skarp " bevistar lektionerna. LAHOLMS TIDNING] Dagens namn: NA ”AULUS. hal få Solen går upp kl. 8.32 och På bilden ses de tre män, hör skulle kunna uppnås i Korea. nister Lester' B. Pearson, genera! först samli + dör -Nostollak Entezam, Tran, och Indiens | Permanente ? vepvesentant : - - vid FN, Sir ” Benegal N:. pöl som i december. fick i uppdrag” av FN:s generalförsamling att försöka avgöra på vilken grundval eld-upp- + NR Fr. vit, h, Canadas utrikesmi- 18 president, bj Raw, > säker grund." Staten har under senare år alt mera börjat : utsträcka sin makt i samhället. — Med särskilt intresse har man därvid riktat sig mot näs tingslivet; skriver Hantverk och Småindustri, com ”anser att om | finns all. anledning slå vakt ' om ; den” egna" orzanisationen: 4 Småföretagarnas genomsnittliga inkomster är inte stora. De bitas i "dag att "ytterligare" pressas i en kniptång . av. stigande löner och låsta förtjänstmarginaler. Överhu- ved taget är den friå företagsam- heten för : närv i risk | Indiska be k voÄnLÄNDEr GRUVAR sig Pprisgalopp "och ker. I den allmänna oron Bar da Es det inte” hämnvärt' siälva verket finns det inga, som än på ett sätt som "knappast någonsin tdigare. : liråga om yrkesskicklis- het, effektivitet och standarå har vår hantverkarkår vid ena interna- tionell jämförelse hittilis intagit en hedrande plats. Den platser viil vi behålla och om möjligt förbättra, : och vi är medvetna om att det i hög grad är våra. organisationers j . minst. yrkesförbundens — förtjänst, att Jäget i dag är som det är. : Först då de ekonomiska, de ma- teriella grundvalarna för våta före- tag blivit' någorlunda - tryggade, först då kan f£HSO:s ideella, kul- | turskapande arbete g bedrivas på und. harrEnont. "Den Dagens då dikt barnets öga. , " One I Paris. Tysspade 10 män "med kilt väl skolad - hörsel: på alla liga kvinnoröster | telefon för iman Fun i Paris. Stutligen: hade man funnit. dens. Stämman blev om ”den mest jr förföriska ch med 'sexappel : utan like" ko- skulle hämta priset var förutom en talrik hop nyfikna också de 10 her- ch de var mållösa. Ty den som in- fann sig var inte en gidaskön Eva- Idotter': utan er torr gammal tant » pincené på. näsan, Pincenén tog I on dock av under den högtid- Niga prisutdelningen. Inte” Så farligt. a "Fiskar Mattsson -hade drunknat på. säljakt : och "hans" broder : och - "universalarvinge;' skulle "ställa till han den vi :» och resonerade, Brodern berättar: — Dom hitta mössaj å'bössa å "skidstången; å pälsen; å - nen'hade. han! ibåter då; egentligen. bar: så jen: lantman; en avi EE hNåfa, 'o ch än No ku T - och handelsmannen pratat latt få honom'-att köpa" me: Bonden började ; tyck gick för långt ”öch"så ko; loefterhärmlij Fd Ett 3: "Ungt; par: som'bevistade > sista föreställningen på? ”blografen' Skandia i i Borås på fredagen blev. "så fängslade av värnadra att de : totalt : glömde » tid "och" rum och först en lång stund efter det fil men, slutat upptäckte att de bli- " vit inlåsta, Genom &tt- fönster i en dörr. mot gatan sökte de kom: ma i kontakt med folk på gatan och slog: sönder fönsterrytan utan att finna någon' hjälp: De fick då slutligen : tag ”i:en telefon och alarmerade radiopolisen som nied . ”vaktmästarens hjälp släppte ut de biobesökarna, sedan > de lovat att betala den sönder« l Slagna rutan": et "Det. rumänska: kommunistpartie befallde sing landsmän att HMitigt reprimand sedan kursverksamheten i ämnet gett allt annat ä "ställande resultat, "="= :; ”Om lektionerna i ryska skall bli jen framgång . måste lärarna visa Werkljg omsorg om eleverna” . skri iver tidningen Scanteia, : » Såväl de ”troende!! som de tvångsj F ' re rekryterade gick ördentligt i sko Jan, Numea skolkas det flitigt, och! : en fidning uppger att endast. 20 Procent av eleverna - Tegelbundet! Till. lärarnas > försvar "uppger emellertid en annan tidning ar « entusiastiska — agitatörerna även värvade analfabeter till kurserna, och dessa saknade givetvis alla för- . utsättningar att följa med, Turisten: — Det är minst - - Skandal att det inte finns någon; - Varningstavla i denna farliga väg-! : orsning, : : pm ua sr 3 a : ”Ortsbon: == Ja, vi här allt haft| : Ho men det var aldrig någon som; ” - SS | öv bjälkörd, så vi tog. orten) feet om s s | - + i a : er : i j . + 2 it d | os x =. - !t N , fö oe AAAADÄAARAA NE | y s NES FFIOEEGUTUTTITEITVE! a AMA FYVvTN hårda ry rg dad dndrde. fade An a a - : - Man kan lugnt påstå, att nio ti -£om--1050: överflyttade bekämpan- "re "Uppsl tning ässntersks ir Sigbert Jerlöv, "Fail del. kenberg, i är mycket nöjd med de” ” effektiva resultat man "uppnått vänder” det första verksamhetsåret. av alla Hall: gårdar deltar i kampanjen; och det betyder, att 170,000 höns « en eller De tyfus, : två gånger om "året undersöks för rätten att hyra bostadslä; nhet finner Landskommunernas Förbund Ra den ej bör genomföras 'an- nat' än om läget på bostadsmark- naden ' blir verkligt katastrofalt. det möjligt att införa "obligatorisk | bostadsförmedling « torde. :; jämfört med den föreslagna lagen, komma ingrepp i' den. allmänna avtalst heten. Mot de reslagna åtgärderna att . hålla ” tillbaka produktionen av de Av dessa är det omkri ck; dessa, iTyfusbek pandet har i sin nu- varande" form endast. ett knappt år på. hacken, Det :var en "lagändring det till hvehållningssällekapens ve-. "te inäravdelningar: för att få stör- och effektivitet. . Tidigare” ick ertiskilda ' provtagare : att effektiviteten? löv: Idade på detta arrangemang, och hönsägar- na visade i flera fall” hära nog mniotvilja: mot alla besvär," som var "förenade: med en undersökning, - Det visade sig också; ”att smittan uppdrag” att Gtförda med ännu vi. har” gott” hopp > skall bli] ört en nyhet I ”F satan "numera kan också sångare, » Wusiker. lärare, pianostämmare, och "andra . intresserade. erhålla 'tonen JA” > Man slår numer 183870 på skivan, och så hör man en veten: skapligt” garanterad ”A”-ton med exakt 440 svängningar i sekunden, Naturligtvis kan också folk. på "andra håll ringa upp Haag 183870 och få sin ton. - Men telefonstatio+ Hen garanterar . inte att tonen blir "absolut äkta, om skall g över långa avstånd. "Telefonstationen” i i Durban sErika" "har "en 'särskild. service för "idrottsresultat. Genom ' att. slå ett "särskilt pummer, får man senaste --Hygnets , , alla intressanta idrottsre- sältat. —' både fotFoll, kapplöpi går och tricket Det finns en sär. skild" "iArottsredaktion på telefo stationen, m "häller reda på r slltater. utväljer vac som kan an«, intresse, ych ses" vara pv allmäs er in dem på tband Intel nassat förtri gninga AE vaklom a . Den ena' flugan traskade på hus + : vudet,' suckade och sar: cc — Jay se 'nränniskor, dor . infe riktigt klokat 3: "oc" Är "det något särskilt- du tänker: 3 på? frågade” de; andra > flugan” N Ja titta bara, de bygger de "underbaraste tak men ingen bryr sig om att gå på dem! so oc eri vär då bes ttningar slaktas ut, | pgglatinasiönsklumpa ken. Ur” och "Fröken ädre bl hundraprocentig "inom "den maste tiden, :=. Med certifikatet,” som "utfärdas d för: en ”"frisk:. besättning, .; följer. dckså vissa regle: och bestämmel- ser, "vilka, bland annat 'säger,. att till :"en- friskförklarad :- besättning får icke köpas. ägg, kycklingar och. Brott not dessa retler 4 slutning," - . varigenom k priset. på hans. produkter faller avsevärt. a Vad: det skulle | genom Ägg: ch ' kycklingen 5 v orsakat. att ägestoskar- na helt, först och it ärpa dp edan” bländar ned; Miran kan han så se om'> några bfinns blodprovare, - Jerlov, och deras' kapacit kring 500" höns per dag. För. att' pröva" tillförlitligheten," tar vi in vissa djur här på veterinäravdelnin="' "gen och gör bakterieologisk. under- sökning.u; ir "Veterinär Jerlov” imner också till: sist, 'att. denna tyfus "inte är - farlig i. någon form för "människan = åtminstone inte' så vitt” veten- apen ' känner till.: Däremot. im porterades ju under. kristiden en dl : amerikanska: Ägg,: som”? var smittbärare för paratyfus;" Det är dock. osäkert hur sjukdomen hade kommit in i äggen. Det ena alter- 5 er alt stammen värit edsmittad 'och det andra att s tån kommit från människor” som” tagit i äggen "och" borstat av dem iden. skyddshinna som på” utsidan: äggskål. Denna sjuk= ant. vara "farlig en som tur är så EW VORE: Det får int: fint nas några andra stjärnor är Sonja ” Henie; - Åtminstone inte i- hennes isrevy, Då en komiker hade utom ordentliga . framgångar. och". fick Sonja; Mara I gnedem än siälv -blev hau viucdellmit upsoogde + Ita, säll id säger chefsveterinär ; största lägenh perna ' har | för= bundet intet att- erinra: förslår för att inom rimlig tid av- hjälpa den akuta : bostadsbristen måste det vara försvarligt att till- fälligt öka produktionen av lägen- heter om ett rum och kök på ber kostnad av lägenheter om tre rum och kök och därutöver. För, de bo- stadslösa ”. framstår det ' helt visst som en förmån att få er liten läs Magiker ileum Svensk! magisk "cirkel 'firar' den 26—28 januari sitt 5-. årsjubileum med en kangressi i Stockholm: Tpro- grammet "ingår: en offerit! ö reställning i : ;Konserthu januari; (TT) vara 'så betänklig och svårbemäst-- bet, I - En lagstiftning som för de större ' städerna och tätorterna skulle göra” att: utgöra 'ett betydligt lindrigare -[ nonchalerats, +: I tagit” sig » Koreakrisen mer, illa NE sana indisk halvön. Under + året, ck, grusades deras sto- ra illusion hoppet om en pana- , siatisk front. pana i Så: avsnäst har Delhiregeringen blivit i Peking, när den sökt. med- ila i Korea eller när den proteste- | rat «mot den röda inmarschen. Å lying: att Gandhis ”efterföljare ; tvingats till slutsatsen, att Asien är : och förblir söndrat j i sig självt, och + röda Kina raskt utvecklat till en allom hotande angripar- i makt -— allt stiek i stäv mot ma- | hatmans önskedrämmar. Öster om Singapore har Indien inte mycket > "att säga. till omi > i: Vilket ögonbick som "helst kan Kinas . kina och - Burma, kömmunistagen= "röda. myllra ner i Indoz tar nästla, sig, över gränsen till och etablera sig i passen till, Ti- inna situation måste Indi- . ska republiken hålla vaksamt öga på Pakistan och' hålla igång en tyrbar ockupation i det omstridda Kashmir — allt som följd av” In- "diens — delning, oo Av fil. dr, GUST. OLSSON - a på Indien, Men i Militärutgifter na LR fe la ky |[förbud-å Halland... eK m ym mer. + mol lösa : hundar... I skog. oc: mark " Länsslyresen ' bar fr. om döp 1 delat förbud” mot lässläppan > av hundar I markerna, medde= lr jaktvårdskonsutent ec ( | ålod'sh, som under onsdågen giorde en resa från Hallandsås - till” kungsbackatrakten för att: - Förenta staterna, ”Builterna har ef fektivt utplånat sig själva som stötesten och förargelseklippa. med bibehållandet av en stor och givande. handel — och kan nater- igtvis. inte anklagas för imperi lism, ännu mindre för att ko lill till. Delhis bekymmer i förbållan- : det tilt Pakistan. Det vore ju det- samma som att vidgå sin egen i överblicka situationen, Fötbu-' . kompetens: ” I stäl tycks vå når det, som msn I det lö ligt sätt all "den. olust, hoppats kunna undvika, lingstiden .i Indien skapat, | tills vidare, " röja kvar på nationalisthåll ochå —.— I andra” län d söka sig nya utlopp, varvid Fören- | förbud måst. tillgrigas - a erna kommit i skottgluggen. till den 20 aug, förklarar major vas tan. en sidoblick på Peking, |Mod: 'gh vid ett samtal med" Haly ' höra a man i Delhi: gärna velat j lands Nyheter, men här hoppas vl nm i du CPpskattande "ord men|kunna återställa . normala förhål«' Stateenar för I Anklagas Förenta landen sedan väl snön försvu hö Kotealrig allsköns imperialism ilUte i skogarna ligger alltjämt myc afrögan, På det hela taget är ket snö kvar och då det uppglått relationerna Förenta staterna —- Indien vid årsskiftot. 1950-51 skare på sina håll, lir riskern; för ; nörisa villebrådet fortfarande” stora. Läns aln a tat och vh AIR sppande fråga är, om Inte en.hel del ov av hund, där vilt förekommer, in- missstämningen . kan ' skrivas på bosvikelsens konto. För det utfat- tiga Indien framstår Förenta sta= terna "som ett, ö ymnig- hetshorn men medan den: ameri- kanska hjälpen flödat rikligt både till Chiang! Kai-sheks Kina, - så länge detta fanns, och till Väst- vud taget alla, , Det är 9 söpskilt rådjuren, som hetsas ' till döds' av ud så här års, varom bl, a. ett fall i Abild bär skrämmande vitt. nesbör Liknande = historier också inträffat i Knäred och Ullas I nlvårande” prisgalopp? ” I alla hän- delser” blir. det inte mycket kraft över att hävda Indiska republikens Ma - vyn esse med :maktspråk. Redan. i När, de tillgängliga resurserna a ej j höstas fästslog Nehru i en av sina öppenhjärtiga - intervjuer, att In- dien hade. långa vägar. att gå, in= nan det kunde uppträda med. stor- maktslater. c Inte minst genant i sämmanhan- get är, att den rödfärgade delen av Asien: envist. räknar -' Indien .. till idan hur, mycket nikar,, Delhisändebudet Peking, än anstränger sig för, att hävda en . jindisk 'särlinje;" Han blir ständigt avsnäst. Den enda glädjen. hittills, är, att den nära kontakten med de röda resulterat i att värdefulla in- formationer | läckt : ut "via Delhi, Men när det gällt verkligt: allvar= liga :medlingsförsök, " "har Nehru I den 'allmänna olaststämningen går”. den indiska pressen ' lös på De SOCIOLOGISKA forsknin- gen tycks vara stadd i utveck- ling här i landet! 'Bociologiska in- I tet har som bekant” satt igång en j undersökning” av . förutsättningarna ; för ktenskaplig lycka”i Sverige. Det är elever till'den". amerikanske kteriskapsexperten professor Har- Ive socke; som" i vetenskapens "Tran uppvaktar äkta par i Upp- sala och "frågar "dem" hur de” har det "i äktenskapet; om 'de kysser varann varje dag, om de grälar of- eller aldrig och. vem som "får: sista ; ordet 70: 's; v. tvivel" är: den” äktenskapliga lyckan här i landet inte's och allmännar - ningar. för att göra den ännu stör- re och allmännare, Men då tycker man att det också vore på tiden att. sociologerna bereddes. möjlig- heter att även syssla något med de speciella problem, som de senaste stora föränd på Tandsbygden har + skapat. för åe människor - som. bor där.” Men 'det ville riksdagen ' inte vara. med om i fjol. Den avslog bondeförbunds- motionen om en professur i i Jands- bygdssociplogi” vid Ultima. Motiop- nens. upphovsman, riksdagsman Gunnar Ericsson i Näs, har emel- lertid, "som tidigare nämnts, vid Vad är då "Jendsbygdsso solo för mldeg Jag" ställer den frågan allm äpna soriolagien kan sägas för- [san sig till varandra soma ”ocrga- nisk kemi til organisk kenii — :stitutionen vid: Uppsala 7 universi- Landsbygdens kultur och beteende- mönster” är "annorlunda än' ståder- , Landsbygdssociologien ”. kan nas.” skrivning + av, "formerna. manlevnaden . hos - landsbygdens folk, den, studerar: "och : -analyserar de" faktorer som . bestämmer for- mernhas "ursprung och" funktioner, En” sådan fråga: t, ex. som: flykten från landsbygden har" inte stude: rats” vetenskapligt och. vi har allt- en " möjlighet att ange vad som är rsaken. och hur detta pro- blem, "enligt ” min mening ett av våra största, skall kunna: botas, i fjol en profes- sor i I dsbygdssociologi ' vid ”ett lantbruksinstitut i ' Amerika,” säger hr Ericsson vidare, Han berättade att vid 34 lanthrukshögskolor ji Ame- rika ' finns " det 56 professorer: i landsbygdssociologi, :: och - vid . 33 högskolor” som inte är agrikultur- ellt präglade finns det 35 profes- sorer. "Av '48 lantbruksinstitut- i USA är det bara ju som inte har europa, har & inte be- "| tid ett lotteri. Den stora Madras- red, men där hann jägarna ingripa och rädda rådjuren I mycket, met taget tillstånd. Ny är det dopk, : derligt nog, inte rådjuren som bli« vit.värst utsatta. De har haft vett att dra sig in i djupa skogen, där de blivit. svåråtkomliga för hun» darna, men i stället är" dat många . | harpaltar, . som .; strukit med, Jag skulle tro att” förbudet är | ganska . välbetänkt. : "Jag vill emellertid Upprepa vad som tidigare sagts. am faspner och rapphöns, Und der. n för . | traktat Indien som en ni ggande il intressesfär.. Just nu är Indien i förtvivlat "behov av, ”spannmålsle- veranser, på minst 2 miljoner ton öch ” vill betala för. vad det. får, men. "transaktionen har hakat upp sig. I Delhi tänker" man med & a und på Tito, .: ': Om nte fö "annat så av: 'ren självbevarelsedrift, har Indiska re- publiken all anledning att se om sina: relationer med Nya världen. Man" balanserar” fram vid 'svält- gränsen, 'och monsunen är som all-| människor väll na. dem "med foder, Därför bör var och en djurs, vän eller' jaktvårdare':i.'den mån a. han kan; hjälpa till att bereda dem ' dräögliga förhållanden, När . snön + provinsen på östsidan har tre fel-l', slagna " skördeår ; bakom - sig. och stort . bättre står det inte till .i Bombay och Bihar uppe i Central- indien. Bara en ringa del.av:re- publiken är självförsörjande. ' Med över . 430 miljoner i hela Indien ter sig. utsikterna förskräckligt dystra, '.och situationen blir inte. bättre genom "att många hellre småsvälter än övergår från ris till vete... Det ordas mycket om; den stora .agrarplanen, enligt :.vilken Indien” senast 1952 skall. bli. själv- Srörande a men ingen tror [då har ingen chans, att klara: Sig, I rättvisang namn för lag sögn, ät . flera; jaktvårdsorganisatioper, lärt l sitt bästa, JJag har sett. sekel 4 på, där man kört men, snöplog ÖR att ge rapphönsen tillfälle” att kor i ma: åt något ätbart. I Slättbygderz na är det inte så.farligt, "Där. man" Uf kan' se stora bata fläckar, men så - : j snart inan kommer in 1:skogsbyg- den har rapphöns och fasaner re igheter, att uppehålla” liv Det: hberättasg från flera” håll,” "att rapphöns, som dock i vanliga. fall är skygga fåglär, tar sig i in till valjopalkkoneressen, parti, , är, tydligen ingenting att trygga 'sig till. i det- ta "förtvivlade läge. Det som be: farades " har, inträffat, :Kongress- mannen har. förlorat. sitt ansikte, Mahatmans . höga lära. har sjunkit Lner till eft lätt genomskådat ca- mouflage. för en ämbetsjakt över alla' gränser;-där! i knytning ' utnyttj rar ” Nehru” inte "prata så. ökräclligt utan. i stället .se” till, att: något”. blir gjort. Mep energien, som . inte felade när det; prlttena mat, men här lurar andra” ar form! av kattop: 0; dyl, Ynåturligtvis alt "skotta undan snön, .så att:de kommer åt vis också. tacknämligt” om man kan kasta ut lite föder, Om yt Bllesarmr mans, med; gemensamma krafte hjälper djuren över denna svåra: tjänst, fö klarar majok Modigh HU med. läget i idag, då till allt annat] dyrtiden ger ockrare och hamstra- re en chans: som. aldrig förr. SiS fel: till. allt upplagt! för en hungersnöd. av samma" format. som , 1943, +=. + tillspetsats på” kreditmarknaden | STOCKHOLM, (TT) Hur länge: skall "Nehru, "med åren allt mer | mjältsjuk och bitter, kun- denna: situation? Han dessutom "gamle Patel, nen”, i Delhiregeringen;: Här. och "var" börjar. det - talas om att nationalkongressen redan är, så på -glid, så korrumperad. och urz vattnad av. allsköns lyckojägare, att tiden! är inne, för' armén . att bryta sin tystnad och överta anr svaret. Men krigsmakten, som dock från > britternas, tid + övertagit en förnämlig tradition, är ännu långt 2 8 frsberättelse ti skottet med [;Era mi 86,71 milj, kr året förut, is : helhet uppgick inkomsterna til. 74,99 milj. kr, varav på lä ö. relsen 6,39 milj. Se ” Den 'svenska utrikeshandeln under 1950 såväl yclym=. som. vär« > demässigt haft en betydligt ing än under förggående- år. ' någon f ifrån d' och republi- logi; Sådan vikt: gger man alltså i-Amerika vid detta ämne, I de- batten' i iksdagen den $ defem- ber i fjol. då . vår motion behand- lades och avslogs, yttrade riksdags- man Norup bl. 2: "Jag, är förvå” nad över att så många av lands- Hörtill har bidragit gen: liberalise- ; ring av handelsutbytet, sora ägt rum : inom ramen för det europeiska eko ; nomiska samarbetet." >” — . Riksbankens nettobehållning : guld. och valutor utgjorde vid årets : slut LISA milj. kr mot LI9 "milf. : kr' vid slutet av 1949, ' 1 kens förste. överbefälhavare Cap- piara ' är ' en förtegen man. Han måste naturligtvis också Vara fullt ten om hur na redan tynger det. svaga hushållet. En ny upprustningsvåg med för- dyringar, på alla poster skulle bli r de för aft inte tala om hur k "har visat sig ; sakna förståelse för denna sak”. Häri vill jag i ämma. Den” 19 "april i fjol, beslöt riksdagen utan debatt” att inrätta en ny professur i egyptologi. - Jag var själv med om beslutet och har ingenting att erinra mot att egypternas' kultur "| studeras. Men. jag tycker att ”riks- "I dagen borde i:lika hög grad tressera sig för människorna nu lever i vårt land, :slutar dagsman Ericsson till sist- Det återstår ”att' se hur det förhåller sig med detta intresse när motio- nen återigen kommer på riksda- gens' bord. RN . Antonius" a Lottpiisets ts höjning” » Läget på "reditmarknaden har ' ått avsevärda fö dringar. " Under. första halvåret var medelsz '- tillgången på. marknaden förhål- landevis riklig. Urder sommaren ' 1550 "nådde kreditutvidgningen ” en sådan omfattning, att man befarade > en inflationistisk utveckling, ”base- EN red på en inkemsk utlåningsexpan« vn sion, Samtidigt hot>ée även jutitna di vil- ka fick särskild styrka efter utbrot- -- tet äv koreakonflikten, att slå Be nom inom Jandet, sk hårt : den skulle gå fram - över tiets” krympand ”good- will, - Ändå” "går et "efter" allt att döma den vägen. Asien står i mi- litariseringens. tecken och fram- synta maktkrävare rättar sig där- efter,» SY "” "Den i propositionen till riksda- gen föreslagna ökningen från 12 till 13 kr av priset på lottsedlar i i Penz ninglotteriet torde — om förslaget bifalles av riksdagen — kunna till- lämpas först on gång i sommar. ningen ”redan' tätt i krajt," frame”, Få sina håll har man trott att ök-) håller man i lotterier, te bara jakthändar. tan över hus SS ligger 30 'cm; djup med hård skara, fö perjod,> gör -vi ”jakvården en 'stor
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.