Ivar RR Ar ; br N Ng orm FAR i i in RÖN RE v Y Vv . LAHOLMS TIDNING : "NYA SNÖSKRED Kemsöker befoi ingen i i Alperna. I Schweiz egravis . eller Må sopar ÖR art PAR UNGA förälska- de -- innan de binder sig vid med "andra ord 'ingå ett proväkten- s'ep? Ja, '— det är en fråga, som visst into är-ny — den' har stötts it många och förslagen till ev. ärskilt livlig var” "diskussionen! på Fvgö och" trettiotalet; "då bland anrat advokat > Eva" Andén 'kom” med förslaget om: en blå bok, i vil- xen alla, son ville" "ingå Srovi ten skap skulle” skriva "sina; nam "0 ta numera, men i "allmänhet vill man "inte i3 så. allvarligt på skyldigheterna med en, eventuell sådan förbindelse, "och: något för- : bort av snömassorna, Bilden ovan illustrerar brukets ' inkomster har "ofta förts fram: då "förgrunden såsom" varande” dagsman I Sam, B, Norap, ett an: förande; vi h | baddlspengarna betyder (mycket sade "genom ”att, ställa Hivsmes | ad relation. till fram- I årets Temissdebatt höll riks-];-> x men jag vågar påstå att den mån- | ställningsk "att. de | gen, gång är betydligt ' överdriven; "förra i Å realiteten är mivår nu i Jag hänvisar "till en jämförelse: år. > än för: femtio år sedan... : 1900 och dagsläget, som en konsu=.N oa ; härd Å stitut,: vilket. i tim, Samma företag. 1951: - - dukter stogringen med 2 2,43 om ter' och i denna stegring ligger ; väl även en ökad sätstribution. ih; hå pass Åå ring: av. livsmedels är. sä- " 'v kerligen: den goda'tillgång på livs ;Pprisér på maten 'än vi-har. just nu. Ibland frestas. man: göra "den ”re- "+ flexionen:" Har? jordbrukarna” "allt : för villigt hörsammat - :uppmaningen | io satt: rationalisera och öka produk-] rat Hitills 7 2 hariv säkerligen Varit. en felaktig ber i ärmed är icke sagt; att N subventlonerna | icke varit till" gegn rdbruket. Från botide- > förbudet har vi också hävdat," Satt : bör ske -värsamt, Jeg: tror att den « avveckling som nu skett skall; isa sig' vara' väl "avvägd, Även. iom från bondeförbundet i princip: an-b ". produktioner kostar, : så har gernis förslag i våras om- en. ise: Förmodligen” korimer & ; tiv Cd härom, ” Rellatet d "har Yömts olika. En del har 'segt att. jordbruket, skule a . CH fö NM th arbetarna och da jordägare, som själva arbeta; skulle. få en skölig mamarknaden till: cirka 160. - mllj. | "| bruket får genom allmän prissteg- ring erhåller jordbruket icke någon |. trots att dessa direkt täckning för, enligt dordbriikets S in 4 "procent, Från jordbrukets”: tiga "räknade med högst 2 procent. ; Produktionsökning..:- 7. Jordbrukets kostnaädssida har också höjts, ' och Si då. speciellt ' räntekostnaderna' för] - allt i jordbruket investerat kapital, "| vilket har. varit en av: "orsakerna till Tar jordbruket” Kurninat kronor: De: ökade kostnader Jord sieg om. att få kontroll. på. sig; ge- nom alt" skriva sina namn i några räl överefiskommelse; är då proväkte; därmed också tenskap! gch. f Det' firing många skäl till var- jag "inte anser att förälskade ungdomar ska Eg ig. in på någr proväktenskåp, - H förklårar doktorn: | De" skäl. man « på i tjugo-" och trettiotalet anförde, för: proväkten» skap finns i ingen anledning att upp- répar nu. De diskussioner som :hölls' i frågan” då fick till följd våra” da- gars.. lätta 7 skilsmässolagar ; led ; ”proväktenskap: därför" svårt att skilja sig om r y 24,345,000” kronor, . av vilket: belopp 27,711,000 : krörior "skulle erhållas ” i id; ror. : Hela antalet: barnaföder..'' skor var 129, 878,” därav '117,621 i med barn inom och 12; 257 "med .. barn: utom 7 äktenskapet;”. Med - , ” ledning” av födelsebokutdragens . lande :av. det sö kön för infraktoing av mj från flera av vårt lands sk - nas, att vart tredje utom äkten- I isbrerag ker dT kslut-har' emottagits, med : bitterhet, sexuellt till-én "partner "som pas mel vid begreppet " sådant det dis- kuterds i i dag: i'sa vill jag säga att det för” kvinnäng del. är absolut. I varje, tillfällig -förbin- änner” kvinnan "ångest" för indelsen 7”. - ska” resultera £i Barn: Varje ångest leder / till: bris: "tande känsloreaktioner;' Dessa ång= är: sålunda "ofta "orsak it = öck om man 'sälun-' la inbillar gig: att proväktenskapet | skå. förhindra den: hos "kvinnor så vanliga” frigiditeterr, tror; man” all: deles; fel: Det förhåller”. sig tvärtom; otrygghet sexuella utlösniagen. = För jön iden krävs: trygghet, för henne behöv trygghet, för: henne krävs. samva! Under", en tid, då. samhället behö de så mycket « mjölk som möjligt, organiserades körli få i i öd Jag: rö överdriver" om Jag säger, å£.30.:90 så NS när NN injebidraget | bortfaller. nolla get i världen, tyvärr fort mob kan ändra, sig, så : att vi Åter? behövet ron, "> ömheten' det & gemensammå mr därvid ifråga” om 3,900 = av barnen tiden" mellan” äktänskapet ingår de” och fiedkömsten 4 var: 6-9 mån I antale basnalöderskor i Säldern ast | —501år till ett'460-tal, medan: fem '. A lanidsbi gdskvinnöor födde barn'i50- årsåldern: :Fem' fil ckor blev "möd- id äderna till de" under året mt) födda” bärnen” hade ett par passe- årsåldern; : medan ett 230- ilom tre månader efter. vigselit: 250 inom "tre"sex månader och 84 in- om sex'-nio "månader efter. äkten- ynpunkt'”.. värd et. . erkännande. | Jag "tycker; dock att när det gäl- ler "9:de hu: CA har jordi rer mA AAA AA Ae Rå KRA bevhanistean gått ugse I spar? ! i + FFSSTEOTIVO Over fcrensen! ned sama” M behandlas med amweomycin som'an: i: fall" där. penicillin och > streptomycin ”inte" verkar. Det. ä endast ena lungan som ? I pen. Bevin/ tillstånd säges vara till. å | fredsställaude för detta' stadium; : sjukdomen! Man hyser emelterti. en viss oro med. hänsvn till att el läugie tid har varit Oaun, för" att hon ska ha någon "Kvinnan" ser ”o >. proväktenskapet" v mannen, Varje kvinna, som starta ” sexuellt ; ”förhbållaride "räknar | nämligen” med;' att: mannen "ska th konsekvenserna.” Det ”menarwässt | inte alltid mannen! För kvinnan blir det: "under" alla” omständigheter mycket "desillusionerande;: om en sådan. f ditet, många. olyckliga ä varandra genom” vigsalakten' flytta inip för att se, om de. kan, passa för ' varendra ' som gifta?”' Bör 'de och blötts länge; >" åsikterna har re" real serande inte heller så "skapet berättigat? 'Ä der ärkeli| : Om "mån" med ett proväktenskas I mena .att. man ska pröva sig fram ” ; lår var det”inte” heller” d bpartiledare, som med eldig” håg och i - | fantasi kastade sig in i striden. Det = [råden tålade "från talat fd för statsminister ”Erlarider:! stolen i andra kammaren i är nämt Higen, intel Å med bent SCR gärna” på Pulpete färdas såg "det ut” söm hån ”Knäsde met; DÅ var HNägol" hålland. Advokaten” ”bla bok hindrat NM utbildning :tillspillogiven, Hon har kommit i en'situation, som hon helt enkelt inte är tillräökligt m den, om fickorna” in: ket fördelaktigare det är att vara inera återhållsarama: sloreaktioner i i henne .å än i man |, nen. Hon är skapt sådan, att hon A känner sig bunden" till den man; ” som . eventuellt! kan. vara' far till ;'| hennes barr! ock en kvinna' bör al. 1] drig, glöm : mlöjltetiet" aj "Hi "det finns” alltid. en Nn blir £”med' barn Unga kvinnor hår heller" inte" "ett ke så stort” sexuellt "behov." De' har taktiskt” inte ens'glädje, av! den 'sex"' uella samvaron' — "frånsett 'att den första'. sexuella "Upplevelsen för en! kvinna i "allmänhet" visst "inte" är' lustbetonad "utan |tvärtom. Unga' flickor är inte mogna" för sexuell sabivaro. 'De känner instinktivt en ovisshet och en ångest till ett' an-- svar, som de inte är mogna att tal Det är. ingenting abnormt att en flicka ” dröjer ". med "att skaffa sig sexuella erfarenheter. Däremot kan det vara farligt för henne att plott- Ta bort sig'i' onödan | mer än för en "mån! "Kvinnan" blir ofta mycket "starkt ' bunden: mannéit — "mycket starkare än han hentie. Om han” därför .Jett tillfälligt” äventyr'.'; "Det är också” haturens mening att vinnan”ska känna "det allvarligare än "mannen." Hon”är ålltid den bli-. vande" modern: ' Det" är” alltid” hon, son får stå till svars för resultatet av en sexuell förbindelse.” Därtill har" också naturen nedlagt andra till inga Hesa att'som "mari! sä- ger” ”hålla på sig” som - en idömån- de? ” moralpredikan; Jag" har sett så bevis] på hur far- sig fråm. Det bl kigheter'. och des att" nu” inte" återigen upprepa” att - varje 1: prov "alltid kan" resultera i det störa ansvaret att få ett barn, För: det första är. det ju' långt iffån, "allx förälskelser"som resulte- rar i äktenskap. Dessutora kan tvål. människor ' faktiskt " enbart genom | hudkontakt känna, om de hör ihop |, eller inte. "Två människor, som verk- |; ligen passar för varandra; känner |. redan" vid en” vanlig beröring av varandra Ilyckoförnimrr.elser..: Om en flicka "och en pojke däremot ill | känner sig främmande för varand- |. "jra vid beröring, så passar de hel- av. "För herinie Vär” det "den stora i .J'upplevelsen: = för motparten bara ler inte sexuellt fög varandra, Lika lite som man kan bygga ett äktenskap på bara. erotik, lika 1H-] te ska man gifta sig bara för att man tycker om varandra, känner |: en vänskap eller dylik, Det krävs både erotisk” dragningskraft och en andlig samhörighet för att man ska : känna” den rätta lyckan. Dr.S. A | Pär gift" 'mig med din pappa. H ningar, Mamma”, "Gamla Evelina läser om en sol- och väårman, som bju-" dit en frå de kvinna på kon-= :- - . Jag måste erkänna, alt kristen" domen för mig inte står som nås gon verklighetsfrämmande metas fysisk lära utan som en i hög grad .. grad modern och : aktuell: åskåd= ning," som "hittills torde: vara ouppnådd i fråga"' syn på den psykiska hälsovården. : cch praktiska Jevnadskonstens problem, "John Agerberg; "Från morgon” ti "kväll ropar. . vi alla på ”frihet” och från mor" "gon till kväll gör vi lika fullt an- oråk på att det skall” "gå: efter / . > Världens kdrtaste novell: är väl (et telegram som en' amerikansk roldat: fick från' sin fästmö, som f under lång ”kvi nor "att pröva ” Jan varit borta” från "un 1:1:"”Kunde ” inte vänta längre, > Bengt Janzon i i Expressen, "Vad det framför. allt gäller att” terställa är de kristna? "buden, ' som av en falsk revolution tram- " pats i stoftet. Ur dem måste den grundlag härledas, som ' skall be- ” .stämmå 7 över folkens' framtida samlevnad och som? falla måste . " böja sig förs z - Thonfag ann, - Den fattige händ-ä är Guds börs. or & du Vatr, En fulllrätt bosoner CC a i Bladen ; ra" tärnligen' lika; Förr i tiden brukadé' det inträffa, att” ett parti som stod i öpposition” det” ena året satt i regeringsställning ” det andra. Det blev mer spännande då än nu, när regeringen Erlander Börjar . bli så" "gammal; att: den : kaj gon, ny "det: gamla kända "gardet, alltså | de”” fyra . "stora: - Erlandef;” Ohlin, Fedluna ock Hjälmårssökt 'som bul- | täde på varandra i all vänskaplig- het; Och” så ryssen!” Hagberg" f En" liten. förändring i själva de yttre” arrangemangen var” att an- teckna :i "andra? kammäaren:” örbereäde som; vanligt mycket o | sorgåfullt. ” en'”'som , ; han! troddé kvickhet; ' drog" upp / mungipornå till ett. glatt. leende, avfyrade der s.k.” kvickheten och gjorde den sedvanliga konstpausen för att ge rum för det skratt som han trodde . | skulle "komma, Men det kom "inget skratt" utan i" stället” en tystnad, & lennå kammare på grund vanlighet” verkade: spöl a Men åa steg plötsligt "ur kamma- rens " mitt, ett gällt folkpartistiskt Kkvinnoskratt som en raket upp mot plenisalens, kupol; hängde" där och dirrade en" stund -för att sedan | upplösas; 3 kunde förtsätta. - 5 riga” partiledarna var sig a 2 Nä, ingalunda - — ja had dan Ä ittje kaffil -. . "Varefter professor. Ohlin | dis <— så började historien. Gumman” sänker Hdningen. och Fnåser:t feta 3 = De va fåll inget! I min ong- " dom träffa ja också en främman= " de karlslok; som velle bju på kaf- Men”tant följde inte” med? ke fl n Arthur. Hen> arclika" ifråga" om bet ' Högetledaren > Hjal rangemanget var inte Aill förmåh alar” Spadkalv; och ibland Wer- I t om. han tänkte, kry, "också "märkäs till tidigare” remissdi gott och väl; fören flicka, "som har Vivit med barn foch med att man- nån inte överger | henne.” utan tar nskapet: som,'en fvingandé' ut- Det. är mycket sällan ett så- Bl ot de Problem! hön "i fått klara” upp”och" med: denungs- jise Mvg rs er, allvarliga" "lidsläget” til han inte: lå kvick, "Nu smädliga; at han inte alltid a ä kvick som" han tror? Dessätom har han den skratta ' åt han: sagt dem. Detta spelade honom ett spratt under hans första an- förande, i var ed 1 mycket” berömd: hajfiskare. Han hade' till specialitet” att, sticka än högra armen i hajens mun för att ta loss -kroken, Hans. vänner Ibrukade” kalla, honom, Våghalsiga Jonatan. ar — Vad kallas han nu då? . — Tja, nu kallas han för Enar- imade Jonatan! og fer;. Främst” vår ”det”'/väl ”det "ut: rikespolitiska ken; Det. var, som var annorlunda, Han var iksdågensHörste Dt pörjar "BI Kusligt [ned dönåa fölkpörtistiskat förträff- gkedröch ib: dom. hot skulle använt till yrkes- = Tutd: ”blelbarköt! Alla fr övrigt var Hr Oh bli illa "ovanan 'att” själv ina kvickheter innan årets 2enmumauebatt,” Had | Från pri lösslåk |. hari var sig absolut 1 a tinte”"ett "dyft. av: sin etrö AG håren ”Han” skrattar säll der när han tal hans ansikte kl. som är så . bräddat av ironi , |annandagsfrossa, Men han” rig se "det; ty” Sköl ryggen, i varje "fall-hatr söm vänligt talad e skål Rösten "var ; manuskriptet vår i der rernissdebat redan till; Talen, Det var väl näst; bästa : kaärakt missdebatt gav” nog drén i första : . sade;. "Ingenting ' INS son; som är "yngst till '' änsteåreh som "partiledare, . verkar" bli strids: |: glädare för var gång man hör ho: nom. Det är alltid roligt 'med folk som slåss med ' glädje.: Men - hah Hår litet för lätt: till brösttonerna, TDet” kan”'man "däremot inte” säga om bondeförbundsledaren' Hedlund. Han vårken anstränger sig" ”att vara i kvick eller slösar "med" brösttoner. I! Hån är den ; han är; fri från: alla '] choser och divalater.' Men han sak nar" därför ”inté' "vare >sig humor 5 feller patos.” Det märktes" inte minst - lunder denna" remissdebatt, Det" sa Pdés "på. pressläktaren "ätt hans ton [denna gång var något renare än igt, och det var” nög"el urligtvis. finansminister Sköld? iock iktSuttryt lyvas av ett leende; att ' om; Ohlin såge det skulle han” få var d" vänder alltid] ”Öhlfå när hån: talar? erg Vär "endast "ätt & e "ryska, på sven- / Hagbergs mn Osefsö: me Vad som i övri ten känner läsarna | NS mängd var stort. an 'pratrekord, De, veristiken av årets:re. "i; när han desk har a och JInoagningen: på Grand Hotel. Kategorier. för. allting, budget” av från 1945, Klimatet” har blivit bist- . tare och regeringen" har” måst göra som "den berömde skotten klättrade I upp pA ett berg och reste en minnesvård med insk: rifte; Vila och var tacksa "örfilarnia var. nd , ga Med sin! mammi ec i an. ””Havis I: : haft Tystnaf till, 4 ar. Då kan ibland. : IS vä. "Fyggen, | Om t I Partiledaren 7 Knut Hag- | I glaskista +: för” säga" att hän k i; I nuvarande . världsr av fakir Burmah tiotre dagar. Lys i. gt till. ärog I äg vn för av franska star drar, för GI Bör om året? Men vad Pengarna 's' nnar ; Professor Anc| ” Om land bvar å årets |” nlänt till Stockholm har här fotograferats vid press-" : Manlig visdom : .. "Kvinnor ”. kan ””"uppdelas'. 1 två 'och då som blir arga ingenting. i Skördetldsäröminarna som "Står tittar "fegvafierna ien Tötoäteljes: skylt. Tåda;? Där får Iron'se' ett litet Bain, fotbaräterk öpklänniag > med t på bröstet! på Toa ast: . län , em bänkad och vatten har den trettiofem- : is tagit "plats jen . -att söka” slå” svält- - världsrekord, : Det rekordet "innehas och lyder. på fem- Ghelis, född i In- ”utlavar - upp gör det? ' ju 1 alla fall in» ; ås ser oe RE NA 1 om. realistisk ,. >—-de som blir arga fe -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.