é "1 Saken gäller en numera Ssorg- +; '” vårdsstyrelse : - +'gon en viss Uppmärksamhet, Vaa ' NA Kran er 27 fan ENA Og 0 . bo VM ”Tiggarlistan”. i Hishult.” "Med anledning av en insändare -4 Eder. ärade tidnings gårdags- nummer får jag '- anhålla om . plats: för följande, genmäle, ter han framförde i sin insänd: i LT den 25 ds.” Sedan ndrar sign. om den 'här tiggerihistorien blivit Uppblåst til alltför orimli- ga. proportioner? (Med allsmäk. tiga TT:s benägna Medverkan.) Att tiggeri .. bör "förbjudas är självklart, men red; . ligt beryktad ”tiggarlista”, som tillkommit under medverkan av ordföranden .- i . Hishults fattig- "och" - kommunal. "nämnd; I sin förklaring rörande tillkomsten av denna lista ägnar : denne ordförande också min per- | milj 3 han i- det. sammanhanget skri. ; ver, tarvar förtydligande och be, " riktigande, Hans skriverier i öv- » rigt saknar jag anledning att gå in på, i varje fall för närvaran- t d - H + Nn : a de. MN ar H .; Karl Johansson "Påstår, ”att Oss tycks detta vara att skjuta MYgg med' kanon! > Kyrkoherde. Gustafson kom fram | Ett jämförande exempel, med act - rä 1 kommunal | > En åldrig monark lämnade ny- nämn ; all. han talat med ligen det jordiska efterlämnande - "i. i förfogar över stämpeln ”, Så kan använda den i "=." gon kommunens " ",landsfiskalen om detta ärende”, " -lingslistan så att säga givit den- Ne vu Sanningen ' är, att jag av flera personer anmodats:att meddela kommunalnämnden Såsom ' derag menting, att kommunalnämndens ordförande handlat olämpligt och oriktigt, då han genom att un- " derskriva. och stämpla insam- na en kommunal sanktion, : Då man också ifrågasatt lagligheten "av ett sådant användande av nå- C stämpel, har jag vid. samtal med juridiskt sakkun- riga personer sökt få klarhet en förmögenhet om cirka 15 milj. kronor — av vilken ingen arvs- skatt fick uttagas! Den pråliga begravningen "- 125.000 kronor, (Uppgifterna ha Varit en smula varierande,) Des- Sa pengar togs från det allmän. ha -— såsom sed är då dödsbo går i konkurs! Skattebetalarna,” blev inte - personligen -tillfrågade om huruvida de ville lägga sin skärv, vilket = de däremot ha blivit av hishultstiggerskan. Men TT -: var i detta fall mycket försynt och av denna sak, som faktiskt vore om. den saken, : Då frågan : om insamlingslistan" förts på tal i -fattigvårdsstyrelsen;' kommunal. nämnden och kommunalfullmäk- tige, har jag lämnat de upplys- ningar” som stått mig till buds och även "begagnat min rätt att "komma med förslag till åtgärder, sl "Som, jag trott kunna vara riktiga "Och nyttiga: 5 > i Karl "Johansson påstår: vidare, ”att "jag sagt ”att landsfiskalen sagt. att jag (Karl Johansson) förfogar. "över: den (kommunal-' nämndens stämpel)”, ' Detta är "alldeles riktigt, I. diskussionen i kommunalfullmäktige framförde . åtminstone ett Par talare den me- ” ningen, att kommunens stämpel . > endast 'skulle få :användas i så- I vad jag a ”' att jag ”troligtvis" dana." sammanhang, då formellt beslut av nämnden förelåge, Gent: emot detta' invände jag, att jag” . tagit. reda på, att ordföranden och allt-' de sam- » manhang han för gott finner. Na- " turligtvis är han ansvarig för si- na handlingar, men själva använ- dandet av stämpeln är sålunda i och för sig inte felaktigt. , Karl Johansson påstår nu i sin ' insändare i- detta sammanhang, skulle försö, ka få honom fast för att han an- [ ”Yänt : korhmuralnämndens stäms Pe, Det orimliga 1ett sådant på stående. -här förut sagt! Karske jag: här också , får tillägga; att jag inte. alls har något: intresse av eller någon - lust til att ”få fast” varken. den ene eller den » andre och skulle det vara.så att vi. här i Hishult ha "personer som på ett lömskt sätt söka kom-: ma åt att'smäda sin nästa”, så framgår ju tydligt av. . någonting att skriva om, har li- tet eller intet förmärkts i spalt- erna, co ofoes Möts 1 Öivis, . "Tiggarelistan” 1 Hishult : + CR tredje gång > — 7 Efter vad jag kan förstå, har . den familjen i Hishult varom det är frågan, nog det arbetsamt med att försörja så pass många barn och sig själva. Kan det då vara något att. avundas om den stac. kars' fru som gick omkring 'och kad om lite hjälp till deras fa- milj? Jag kan inte inse det våra någon . orätt, "Frun var mycket Lere' och ledsen så jag kan då inte tro att de hade det bättre än att hon behövde det lilla hon kun- de få; Hon har även varit i Knä- red och fått något På sin lista men jag tror inte att någon här skulle missunna” hennes mottag. na gåvor, för har man inte nå- got.kan man inte ge något, och den, som har. och giver där det behövs, det blir dubbelt välsignat fill ett sådant 'ändamål då det i första hand gäller barn. Så jag kan inte inse att Karl Johansson, Damsbygget, skulle : ha förfelat sig med att skriva på listan. Han har kanske bättre vetat hur för- kållandet med .ekonomin . varit. i den familjen än någon annan, Knäred den 25 /1 1951, .--David Persson. - 2; - Svär till Bertil Svensson : I "Jag ansåg "att jag skrivit så ' kort och tydligt att det ej skulle behövas några förklaringar, men 1; skall här tillfoga Hågra ord. -' är Iletio i Ett t å inni måste ag: uppriktigt. beklaga - tt anna namn på vansinniga dem, t y” det är ju då värst för är att de mistat förståndet. En dem själva. : ;- CET inet i berusad Person har bedövat för- Karl Johansson påstår' ytterli- gare: '”Gustafson . ville att det skulle annonseras i tre tidningar att jag gjort fel”. Det kom verk- ligen fram under överläggningen om annonsering förslag, att kom-. munalnämndeéns"” ledamöter : skul- ”. de genom annons ta avstånd från - Bin ' ordförandes åtgärd, Det för- - slaget motsatte jag mig alldeles bestämt," alldenstund det- hade visat sig vara möjligt att ge den ifrågasatta annonsen” en sådan formulering, att även ordföran- "den kunde instämma i den och jag ansåg -det ur alla synpunk- -ter bäst, om så skedde.' Det blev också kommunalnämndens beslut och ordföranden -fick i uppdrag 1 ståndet och att berusade perso- - ner - överfalla och : till och med : mörda. andra vet nog "Bertil ; Svensson med. Händer det ej i "hans omgivning får jag be honom läsa tidningarna. Det har ' pfta hänt att berusade efteråt ej min- nas vad de gjort, Blir det då ej livslång ånger och straff? . VAtt statsmännen ' haft sina uppgörelser "vid flaskor och glas har varit "vanligt och vi hava läst i tidningarna att Stalin. där. med fick Roosevelt att ge Ryss- larid löften, som bringat Europa och Asien i fara och bidragit till Koreakonflikten. i I > Jag vidhåller, att den som be- - Bynner att supa, ej vet om han att ombesörja ' annonsens infö, kan hålla 'måtta eller blir alko- rande i tre tidningar, vartill han också syntes vara villig, Vi trod- Ge, att saken därmed vore ut- ” agerad. Annonsen har dock icke - irförts," ej ' heller 'beslutet proto. holist.: Men jag tror ej att någon tar den förSta supen och - menar att bli alkoholist, Därför uppre- par jag: tag ej den första supen I och till .dem, som begagnar rus- kollförts, le > [årycker: sluta om du kan innan Johansson påstår slutli-|du blir släv, Du ger andra ett Karl p I farligt exempel genom att fort- gen: ”En timma senare upptog Gustafson frågan i fullmäktige men det blev inget beslut”.»Från- sett det felaktigt i tidsuppgiften så är detta påstående även i sak fullkomligt osant, vilket vem som helst "kan övertyga sig om ge- ' ”nom att ta del av kommunalfull- mäktiges . protokoll den 18/12 -1950 829, ty där står klart an- givet, både vem som framställde interpellationen .. rörände 'insam- lingslistan och vad som blev re- ". sultatet av denna" interpellation. 1 Det avsnitt i Karl Johanssons insändare, som "jag här sökt få lite ordning på, synes mig likna ett försök till frihandsteckning. Men en teckning: förses ju också stundom med en ram, och då vill Man gärna ha en ram, som pas- sar ihop med och ansluter sig till konstverket... Jag måste nog ge Karl Johansson det erkännan. det,. att han lyckats finna. en ram: som rätt. väl stämmer ihop med konstverket, han lyckats &- . stadkomma,' då . han börjar med « att tala om att förvränga san- ",”oganningen förryckte frågan”. - > Hishult den 26 fanuari 1951,- +; Gunnar Gustafson, s | ”Tiggarllstan”. än ex gång. ' Föret ett tack till herr Karl Johansson, Dammsbygget, för de I humana och Tättrådiga syopunkså sätta med rusdryckerna, Vår kångafamilj torde vara så Pass respekterad att iag ej be- ” höver svara på slutraderna. |: J. Gudmundsson, Össjöhult, - Vivljunga. oa 4 Några fankar om, snapphanefej- ” - derna. : .«, ct « Först vill jag nämna, att jag si” min ungdom 'årbetade i Dan- | mark vid tegelbruk och tyckte '' mycket bra om det danska fol- . ket, sanningsenligt bättfe än om «en de svenska kåmrater, som i- bland uppförde sig så att man skämdes för dem. Hallänningar och skåningar är jag välbekant .med. och de äro bra, Har läst en .del av Cederborga snapphanero- imaner men ej tyckt om demity de "äro för hatfyllda, Läste den dan- :gka Carit Etlarg ”Gölngehövding- en”, men den var ej hatfull mot andra än de tyska legoknektar- na, vilket ej förvånar då de en. dast kämpade för plundring och . '. Hingen och, slutar med orden sold, ."Pehr-Linus Nilsson idealiserar snapphanarna för mycket, ty att bland dem -befann sig många för. brytare är säkert, det vet man från partisankrigen nyligen, Där- i för - fanns det: många sådana "(bland de flyktingar som kommit hit till. Sverige under det sista kriget, ' Det fanns därför dem, PE , AI PA PRAPMAARO KAR Kf POARARA gick på minst . Moo - "Konserten ' Gårdagens . konsert "kommer utan tvivel att gå till ”histori- en”. såsom en av musiksällska- pets ” främsta. Duon 'Suchy— Waldeland visade sig vara -en verklig stjärnkonstellation. Sam spelet ' var" drivet till fulländ- ning. Även temperamentet syn- tes : harmoniera i de mest skif- tande nyanser. , Teknik, kultur, temperament allt fanns i över- mått. Kort: sagt:. " Dét var ”en vidunderlig afton”. Inför en så- dan” upplevelse faller alla su- perlativer . platt. till marken. Det går ej att finna ord tillräck- ligt beskrivande. Man kan en- dast konstatera . att' publiken satt helt trollbunden.- ':= -: Så var det också ett förnäm- ligt program som bjöds: Händel, Beethoven, : Brahms och söm extra Cesar Franck. 5: oc ov För "anmälaren 'var' faktiskt Hilda Waldeland den största ö- verraskningen. Hennes utsökta tolkning "av Beethovens C-duc- sonat ' hade. en' sådan personlig prägel att man ej kunde. undgå att känna 'sig både gripen och fängslad, Här rådde ingen tve- kan om den konstnärliga 'stor- heten." Si NA be ss "Hos Jaroslav Suchy frappera- des man av en perfekt stråkfö- ring : och ' en "stor; härlig ton. Vissa partier: av såväl Händel- som " Brahmssonaten — utfördes «| med stark 'orkestral verkan. Bifallet ' från publiken,' som kunde : varit talrikare, var e vist ihållande och fyllt av vär- me och innerlighet, i: N som yrkade på att visa alla flyktingar, '. : "' Många hava ' förvånat sig: över att. hallänningar och skåningar så fort blev trogna svenskar, En Orsak . var "nog att - den bo- fasta befolkningen tröttnade på de . ständiga; . Våldgästningarna, plundringarna ” och ”skatteupp- börderna””. Livegenskapen var då förhärskande "i. Europa och vd Danmark. under namnet. ”Stavns- båndet”, men 'ej i Skåne,' Hal- land och Blekinge samt i Svöri- ge. Men många herremän arbe- lade för att få det infört.: Karl XI:s, "reduktion .. gjorde. att de svenska . bönderna . kände :: sig trygga. Kom Skåne och Halland under Danmark" igen kom faran åter för bönderna dä; S Da > Vidare bidrog det nog att fol- ket i-gränsbygderna ej hatat var. andra. Min farmor. var född: 1797 men”hon talade ej 'om någon fi- endskap mellan smålänningar och hallänningar :' före eller under hennes tid, De färdades till var. andra "för att köpa och sälja. Förr kunde nord-:och'syähallän- ningar - ej övas tillsammans. på Skedalahed men det hade säkert gått bra att övat Södra Sunnerbo där. Nu är det många därifrån som själva söka sig. dit." Det är roligt att tiderna kunnat föränd- ras så mycket att Oscar I:s ord ”Hädanefter är krig mellan skan- dinaviska ' folk" omöjligt” - hittills varit sanna och vi få hoppas ' att de även härefter få bli sanna, ' "Föreningen Norden har en stor Uppgift i att förbättra språkge- > mera +; p gt um- lgänge, få bort pass och tullbe. stämmelser, "införa ' gemensamt mynt och annan möjlig ' gemen- skap... . t . SJ Gudmundsson, - - Össjöahult; Vivljunga. I . Ingvar Wahléns dikter, VS : - é Jag har tagit del av LT:s dikt av Ingvar Wahlén samt insändar- na under rubriken Fria ord, Kan: ske jag kan få säga min mening? Först vill jag fråga: vad är poesi? Kanske någon kan svara bättre än jag. Må så, vara, Men min mening med poesi är dikt, och med dikt menar jag rim. Jag frågar: finns. det poesi i Ingvar Wiaahléns dikter? Först: + "Jag ser i dimman mina spret- "ande fingrar, :.. De ” Mina stela och spretande fing- ... rår som skär blödande hål : 3 luften”, - i Lv Finns det någon mening 1 det- ta? . Möjligtvis Kar ”skalden” tänkt på sin morfar, men det är knappast troligt, . Men tillbaka till. den ' verkliga dikten, . Den verkliga dikten är Fröding, Teg- nér, Snoilsky, Karlfeldt; Heiden- stam m, fl. 7 en EN Jag frågar: har ni läst dessa skalder, ni som sympatiserar med I, Wahlén och fyrtio- och femtiotalisterna. Jag tror, det knappast. Låt mig till sist citera första versen av ett stort miäs- terverk:" : a + ” Sorgsen sitter jag på stranden lutar huvudet i handen, : - blickar över strömmen hän . "till det sköna land där tiden ingen ände. har och friden . .. vandrar. under Edens trän, Detta är skaldekonst. Och så till ”Smålänningen”: Många gån- ger behövs nog även 1 dikten, + - B, Valter, Arms 1 i EN NDER. STRIDEN OM SYRIEN .” ödelades flera av Libanons stä= - der — jämte: en tredjedel av Da- maskus, 'som jämnades med jorden; Druserna hade varit övertygade om : att de skulle vinna, men. i 'stället ” förlorade : de och deras härförare i Arevos i lahdsflykt. Sålunda drevos rh övdin gär | om sina egna bedrifter nämride han de hårda orden | z dräsernås härskare, Sultan pascha / Ätras, jämte derax två skickligaste ' härförare, . prinserna Shakib och Adil Arslan i en landsflykt, 'som va- fade 12 år. Fransmännen måste till: hemkalla de fördrivna folkledarna.. . : I maj 1937 återvände de sagoom- spuhna folkhjältarna till Hemlandet och deras ' hemkomst celebrerades med sagolika fester över hela lan- det, > . : i: Det var i Syrie; s stitieminister Faris El-Khourys hem Atras, prins. Adil Arslan. hade jag vid flera tillfällen träffat i Jerusa- lem hos andra vänner; nämligen fa- miljen Husseini, som också introdu eerat mig i Faris El-Khourys hem; Faris El-Khoury är numera Syrien; delegat I FN: oi gt ön i +' Det vär Sultan Pascha Atras, so katte' mig in i drusernas' historia. Denne krigare, vars vilda bedrifte I levde på allas läppar, var i vardags- ”] lag from och god som ett barn, och han hade mjuk röst och mjuka, väl? vårdade händer, Men över den djö va profilen "och den kungaraka ge stalten låg något myndigt 'och be fallande, 'som krävde lydnad. Man anade, "att ' han" kunde ' vara: fruk- tahsvärd :i sin "vrede. Om det blo- diga” kriget talade hah ogärna, och inte'ett ord; Däremot. talade: han med mycken aktning om prins :Adil Arslan och. hans insatser.i kriget... / Det var prins Adil Arslan, som niserade vårt försvär, sade han. Arslän är en stor krigare” och härz förare,. men så. har' han Också gott blod :i ådrörna, Han: tillhör Alma= thiras kungasläkt, som i mer än ett er. Syrien och 4 Fastärt jag kommi amaskus på "inbjudan av. Sultan Pascha At- ras, för:att tillsammans med Faris El-Khoury” och prins "Arslan, göra ett besök i hans huvudstad i Djeb- bel' Druze” (Druserbergen):.:vågade jag inte "rö' att det verkligeri skulle bli av. Jag kände mig övertygad 'om att' något skulle hända i sista stund som skulle omintetgöra resan i. Men ingenti ände och en vacker dag” sutto vi' alla tre, tillsammans med två tjänare, instuvade i bil på väg mot äventyret . 2 sl < DET VAR EN GLÖDANDE HET dag, då vi startade vår färd. Luften formligen. dallrade ! av ' hetta, och solljuset var brännande, Annars var allt en ”symforil i färger, som måste påminna . mig . om : mitt hemland. Himmeln var blå; utan en sky, vä- gen. framför oss liknade ett svårt streck, draget genom ett stelhat hav av gul' sand,'och Hermons underli- ga bergskedja såg ut som en Zylle- ne stadsmur kring en bortglömd så- ar som att resa i. en är säkerligen för mången endast ett berg, bevuxet med ced- rar'— men i verkligheten är det en republik;' belägen norr om 'Palesti- na utmed. Medelhavet. : Hela" landet är endast 16 mil långt och;omkring två "och "en : halv mil brett, men rymmer det oaktat omkring en 'och en halv miljon invånare. Det största invånareantalet utgöres av druser= na, ett högväxt och ljushyat-folk, Som en egenlomlighet kan nämnas att de flesta. männen äro blåögda under, det att kvinnorna ha bruna Ögon sat FNS NE NT ». Befolkningen Jever till: stor. del på tobaks-' och bomullsodling” Dess- utom exporterade man före "kriget siden, läder, ull:och' spannrnål; Sto- ra fikon- och mandelodlingar. före= komma 'också — för att inte glöm- ma | mullbärsträdet, . vilket. odlas Yaest för silkesmaskens skull, +» Libanons största städer äro Bei- rut och Tripolis, Beirut är en fullt modern" hamnstad, : med eleganta butik ;; modesalonger; danslokaler, mondäna restauranger. och biogra- fer i oändlighet, Staden har också slut ge vika för folkets, krav — att : dåvarande ju= . jag första gången såg Sultan pascha " Prins Adil flera”. moderna ” läroanstalter, es ibland det amerikanska universite- tet, vida berömt i hela Främre Ori- enten; Hit "söker «sig studerande ungdom från såväl Indien som Ara- bien, Syrien, Palestina; Tränsjorda- nien, Irak. och : Persien," Det stora modehuset .. Farid. M.- Kassatly: kan tävla. med "vilket som helst 'av.Eu- ropas "ledande". modehus ' och "något modernare än "det "relativt nya ”ho= tellet: S:t Georges är: det svårt. att tänka" sig,..Så här ligger. man. inte i lä på något område , KLIMATET! PÅ : LIBANON är mycket. omväxlande; Redan efter en och en "halv timmes färd från. Da- maskus känner man hur kylan kry- per i kroppen och man ångrar bit- tert, att. man "inte; varit” klok nog att ta: med .sig några varma. klä. der, men man får finna:sig: i sitt öde. Högst uppe på” toppen ligger snön” minst tre månader "om ' året. Vår 'väg gick genom 'skira ceder- skogar, (cedern är numera fridlyst) och. genom dungar. 'av apelsin-, fi kon-:;. och 7 mandelträd.:: I 'dalärna skymta små "idylliska byar :>= vita hus med röda tak.— i bergskrevor- na lyser ginst och mimosa och lån- ga sträckor: är vägen kantad med blå iris; Sarons liljor och ariemoner. "Men nu skall ingen tro; att bela vägen": över” Libanon . till Djebbel Druze 'är lika vacker 'och idyllisk, Vi följde den" gamla" romerska vä- gen, som 'sydost från Damaskus: lö- per ut i den vilda, vulkaniska bergs- regionen och leder till.ökengränsen, Då vi kommit halvvägs över den väldiga” Hauranslätten, . »kunde; vi svagt, skymta” staden Suweda, som reste. sig "långt borta: över öknens släta märk. Det vi sågo, liknade'in= gen stad, utan snarare ett otillgäng- ligt bergmassiv, Då vi kommo när- mare, tycktes några hus liksom lös- göra sig och komma emot OSS i:et: '+I utkanten av, Suweda låg ett stort torg 'och på 'ömse”sidor om : detta lågå regeringsbyggnader: och cita- dellet," Här "stannade : bilen "och xvi stego ur för"att fortsätta till" fots, Staden hade nämligen så smala och slingrande gator att inga bilar kun- de ta sig fram här. Vi skulle till- bringa natten i ett hus,' som till. hörde en av Faris El-KKourys vän= ner. Först följande morgon: skulle vi fortsätta till Pascha Atras egen stad, Kurieh, som låg längre upp i bergen, ND fr MATT KOMMA: IN'I STADEN Suz weda var som att från nutiden stiga direkt in i Gamla testamentet, Ge- nom" gator, som voro så smala att två personer knappast kunde gå i bredd här, och som ömsom voro av stampad lera: och ömsom belagda med präktig kullersten, kommo vi slutligen fram till ett stort hus, som tycktes vara fullkomligt obebott; In- gen människa. syntes till och' hela Det gick inte, ..-.., |; Uppfinningsrikedom är stor när det: gäller» att' hitta. på sätt att öra avdrag i sin självdeklaration, | en litet för optimistisk "har en servitör i Göteborg varit, Han har sålunda dragit av 310 kr för "eget inslag 'i apparaten, utslagen sprit och :smitning”. Men : det tricket Eick inte, varken prövningsnämn= den eller kammarrätten. har varit förstående. =: festen NN t 1 Ik säga, att jag huset låg öde och mörkt,.En'av de tjänare som : vi haft med. oss, förde "+ [mig till ett-stort rum, där allting |: | vär av sten; golv, väggar, tak och f.:' Möblerna; utgjordes -av|. möbler. golv- och väggfasta, massiva, blank- polerade stenbärkar. På en av:des- sa stenbänkar tillbragte jag natten, med endast en tunn stråmatta un- der mig och mina. kläder på mig. Jag var trött och somnade genast, men då jag fram på natten vakna- de stal av köld, behöver jag väl de värz Arslan, > 1 7 tens timmar sniglade sig fram, Men allting tar slut — och äntligen blev det. morgon. Jag kände mig hung- rig 'och kunde inte undgå att fun- dant hus," I detta fall fick jag sva- ret: ganska fort; då samme tjänare, som föregående. kväll. ledsägat mig till" mitt -sovgemak; nu uppenbarade sig med en frukostbricka, som form- ligen” dignade: under "alla upptänk- ligaläckerheter. "Tjän äls mig : att-”så: skulle vi fortsä un i AV; prins” Arslan: fic äg under resan" veta, att det fanris: fullt 'msd kvinnor i huset, men på 'grund-av driusernas stränga seder” kunde ”in- gen av dem visa sig, då det kommit främmande män som gäster; Så for vi. anlänt, - hade: kvinnorna -skynd-= samt: dragit 'sig ; tillbaka till: husets inre '— varifrån de' övervakade att allt blev ordnat. som det.skulle vara, dera på våd man levde av i ett så- |: Son "drog sommaren Å847 wt 13 Hg ängslan klädjas ++ vänliga, >. ma inställt på att röpar "Heliga Gös rån, friskt humör, det & det som susen gör!” haver - mycket : av” den "Krångel-bekämparen. . Gång efter annan har han efterlyts I spal= terna. ' Nu haver han glvit sig tillkänna "och redovisat resulta= ; ten av sina mödor, ee ning därav: Berget har fött en råtta, pose ' tonstund 'och undrar om en råtta kan vara hur liten som helst, bh "'Y' Litet kärleksord i G.-P, :' Många är fattig i stor rikedom - och mången rik i stor fattigdom, IVT KAN Ha Salomo, ”- sHerrskapet läste väl om den där ' Som förklarat att. det inte kom= mer att dröja 'så länge. innan" folk kan gå igenom bastanta väga. gar som spöken och ”det kommer människa i: Europa och återga den. gestalt i Amerika”, Framti- dens kommunikationsmedel ina 'wtan tvivel Raska behagliga tu«->' ter, Upplösningsmetoden är värd att omedelbart fulländas och me .. sättas "I "regelbunden SJ-trafik, . Förfrågningar. " besvaras - under : "Upplösningen Järn= 0 Eee äkta par fick för någon tid : sedan” en” liten dotter; som kom just > på femäårsdagen > av deras > "den stolte fadern i ett. främman- sällskap, 'där' man talade om « mänträffanden. Sa va i Tänk, sa. han, min hustru som fick en dotter på själva vår NN öllopsdag. Pahl ' HUR" JAG": EGENTLIGEN hade föreställt "mig Pascha Aträs:' borg, vet jag ej, men inte hade'jag tänkt mig den som en —' ruin.:Palatset, som” liknade en feodalborg' från körsfarartiden;'- låg : fullstä Tystnad. Ja, m n hon. ann” kyrkan 1 alla fall? a ruiner efter kriget 1924—25; En ödelsens "styggelse vilade "över. all- ting: För. att. komma till.en .mot- tagningssalj som låg mitt emot in- körsporten, måste man vandra över belägna "distriktet" på ”Antilibanon ” fått namnet :Wadi' Atteim efter At a felimist; "I Syrien'heter ett!" högar av tegel, lagna pelare och krossade statyer. "Så: fört vi tvättat resdammet av oss och! intagit förfriskningar, tog Pascha "Atras mig med upp på ta- ket till borgen och visade mig 'sitt fattiga, vilda — men dock så härliga land. Han talade länge och gärna om sitt folk och' dess "gamla släkter; i "+ Vi druser äro rena araber, sa= de han. Långt innan Islam begynt sitt segertåg styrdes Syrien av Gas- sanidernas arabiska kungasläkt, som så småningom utsträckte sitt välde ända fram till' de -stora "bergen i norr ' och . Transjordariien i söder. Redan före Kristus fanns det ara- biska stammar "både: i Syrien och Palestina, och de ha lämnat många spår efter sig här och var. Sålunda kallas : trakten ' närmast Damaskus : av borgen Djebbel El-Kalbia, Det. ' är ett minne efter Bani Kalb-stam-= men, som. förresten lever kvar än. nu, Och vidare kan jag nämna Ami= - '. la-stammen, som bodde på Libanon 2 leda vårt ursprunz från fem arab= stammar ' av. Khatamingrenen, och hela vår gamla aristokrati — såsom och andra.— äro av rent arabiskt, : blod." i ee EN . — Innan vi fingo vår. egen .reli= gion, voro vi schiiter — 'd. v. s. de R mest rättrogna av alla muhammer- I daner... Nu sägs det' att vårt folk : är i utdöende — men; vem vet? Ett under kan: hända — och vårt folk kan ännu en gång bli stort och mäk« Ett nytt raketplan kl il men i Dam>skus, Ja, jag hann tän- ka på rätt mycket under: det nat=" ..: Senaste tillskottet till de amerika 1 luften och på marken, z : 84F Thunderjet. Det lir utrustat nska reaktionsjaktplanen är F— : synliga under vingarna, Planets hmed 24 st, raketer, som är fullt ; Här £es det nya jaktplanetastighet är ännu en hemlighet. olms TI i 5 varandra, kan vi efän hun +: Tidningarna skriva med anled« - "bröllop. Några, dågat senare satt ndomliga händelser och sams : "döda krångel, . Moas -Sedan dess” haver hun mi” försvunnen ur folkets syn - "> Folket som i denna Nyh vr x Jag sitter uti denna stilla af . Tillvaron blir allt spöklikare. engelske fysikern, dr. Glazewsikk; att bli möjligt att upplösa en Kr och”Antilibanion: och härskade över > både Tyrus'och' Sidon.' Vi druser: släkterna Arslan, Shehab, Hobeish . ” för Iklim Khawlan efter den garhla a : - Khawlan-stammen, liksom det högst 4 -” ; ” PAKEIA SPI LL PI KAP E ROR TRO PIA RR Ae A aan na - Kd PR RAAR ARAA Prstägt SDP OPAVPIR IPA RP APS RAL EPI RORI API 4 Å a pers . a d VAA RPARIRAAN RDR PIL DA AÄARLFRAARAI KAP SPP PEPPA An sa Ar FOT SEFEEeeN ANDA, MAMA KLIN IIP RPS KASS SS S NAPPAR Plot Ret V stol Aer BROS S SA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.