i 1 e t i i ) I i i H . ningen och blev en- Frälsare för N "" förstådd, ”- Falska vänner smila | bomsyrad av krigstidens förrå- «först ” övergiv | för oss, då vi: taga steget in Soning. > Vi ' följa, Mästaren: på "höll ut i det sista och här lärt verYr > LAHOLMS TIDNING.” YryveY YVFE YES VR yr Fastlagssöndag . Fastlagstankar i ”. Se, vi + Så säger:Jesus till oss, liksom han talade till 'sina'” första lär- -jungar, "vemodigt men lugnt och frimodig 1. Mästarens ' blick låg "en": outsäglig smärta." ” Han . såg "korset 'på Golgata" framför Sig. "Skulle han: gå dit och Kida en missdådares ;smädliga död? Jesus ryste för lidandet. men än ser för folkets ondska och: det ' kommande ' straffet. > Jerusalems g; men: han "övervann sig själv och 'var sin” Fader lys dig intill döden, på korset: i = ” Jesus gick 1: döden” för san- "all världen..S e, vi gå nu upp tillJYusalem Det ligger segertro, frösteoch kraft i dessa ord; > varmed . han - styrker :de sina.” Varje" kristen” människa har sin +passiönstid,. sin sOrge- tid, "sin" prövotid, och. vi känna vår svaghet, vi ängslas och lida. ”Min Gud; min Gud, varför har du övergivit mig?”:. Så suckade Jesus "själv i: korsets mörkaste stund; ”och 'så klaga många' hårt p ar... Tron” sviktar. liksom" Gud” hade it oss. Är jag förkastad? Är jag förlorad? Dessa' förtviv- Jans anlopp kan ingen motstå i bgeri” kraft." Men.:se på>Jesus!! Han "övervann / sina tvivel och ck" till" stat fridfullt lämna sin del! :i sin "himmelske" Faders Frälsningens verk var > Han hade bedit för . dem, som. korsfäste honom. Har " hade öppnat paradiset för' den botfärdige frövaren. '-”Seé' Guäs Lamm, : som". borttager " världens syhd!”" Den 'brofetian var nu fullbördad.t -1-:avl Ya Note " "Allt detta står; levande klart i passionstidens ' Getsemaneéstäm-] 1 . smärtornas väg fram till korset, där' han' genom 'sin fullkomning blev ; världen Frälsare,” oss" till "tröst + 'öch ” frälsning. i” lidandet och i döden. 2 ssh otekt, , Vårt lidande kan" vara av” o- "lika slag, ' både andligt och le- kamligt, liksom det var. för: vår älsär Mer "än," allt annat kan”ondskan i världen' vålla oss : oro, :; Det tycks, som folken .; skulle" uppsläka. varan- dra. "Vi. gå liksom: på en vul- kan, som sjuder åy hatets brin-, . Hände eld: Och "mitt: i freden, "mitt 17 våra” egna bygder :gå | va i: yttranden fällts, om deå » 2 människorna" med-hat roch: av- | fuvarande. generationen, Och , und, kallsinniga, "likgiltiga. för varandra," Människövännen” li- der, vill vara. god men blir miss- och bedraga. Judaskyssen brän- ner oss in i själen. Vi frestas "att tröttna på människorna. "Så gjorde «ej vår: Frälsare, '. Han oss "att älska varandra, såsom han har älskat oss." .Se på den korsfästé;. så får: du' kärlekens » kraft till "seger! IV At "i Séy vi gå upptill Jeru- sålem!. Det är vårt livs Tesa, och den'slitar i' det saliga hem- ” met, om Vi följa Herren; :En o- utsäglig.” Kärlighet väntar" oss . där. Vårt liv är en. passionstid. I Getsemane kämpa :vi vår själs- kamp," men får Jesus lära oss - den tredje bönen, stå vi styrkta upp liksom han och lämna oss ” helt i Guds Händer. ' Nu är: en farlig tid,' ondskan: rasar. ".. Allt på jorden vacklar. Det jordiska förgår, men 'det himmelska be- står. ' När: vi bäva, pekar Jesus Uppåt och ger loss den styrkan- de trösten:" Se" vigånwupp till: Jerusalem! our i ner Mel, Sv. pa. 70.:' Be,.vi gå upp till Jerusalem; Där Frälsaren för oss lider! : Hans tålamod blir: oss till. tröst Moo > och mod X kommande Udandestider. | > Be, vi gå upp till Jerusalem! Så talar han i det sista, sl Och där få vi/se hans härlighet Då här våra ögon brista, - 0 Paul Nilsson. " - - ” for bioset | Laholm” 10 'hgm." p.' Nordblom; - -11L.30 sönd,-skola; 17 passtons- +: predikan p. Bergman. : Tisd, :, "18 missionskretsen i, försam- "+ lingssalen.. "Våran prost”,> vår mest - inspirerade hyllning till kvinnan i ”Det borde :vara stjä nor”, .och' ett än större och dju- a a SK ” ET HAR UPPSTATT en hel litteratur kring Gustaf Frö- ding. ;' Hans i beundrare har skrivit. om honom på prosa och vers, Somt. kanske varit: mindre värdefullt: Men det mesta har vart : av.. lödig halt. Den store diktarens” namn .: har: förpliktat. Och dock — de som strängat sin Iyra till hans ära, -har:'väl"ald- rig nått mästarens” nivå i o «:knelig sång." . bar nt ” Det fascinerande >: diktarödet "ar lockat psykologer av facket vill djuplodande och: värdefulla thalyser.- De - hår : bidragit :till: och" > därigenom > kommit ”: hans: sång att ljuda rikare och sköna- re., Deras "böcker om honom är till god vägledning för dem, som söker lära känna något om män. niskosjälens » Svårpejlade . djup! Och likväl — med all sin lärdora beh: utförlighet förmår: de icke bi- kringa läsare vad Frödings' dikz ter "kan om : det. mänskliga ' och stundom "allt för mänskliga. Så- som "litterära alster: och mänsx- ga” dokument är dessa förvisso av oförgängligt värde, ,; ee " PA "grund' av sin rika begås ning :. och. ytterligare känslighet pentemot yttervärlden var : Frö- ting” determinerad till att bli lyckligare eler olyckligare än de flesta andra, Vii vet, att han blev det ” senare, Men hans tragedi kom.: att berika vår litteratur med dess” yppersta lyriska dikt- ning. Ur. schismen i hans liv, ur hans inre brustenhet flödade sång- én, tills hans sjuka jag besegrat hans .sunda' och han icke längre tankeliv "och '" känsloyttringar:. ” Men : under sin korta, diktarbana nan svensk skaldutt cs nior Som: ingen annan har han ut: : nyttjat: språkets: resurser, Hans instrument. .; spände över en rik: skala." I hans diktning finns den idyNiska :"öch melodiska skönhe-z ten i ”Vallarelåt”, den spjuver- aktiga och godmodiga humorn i litteraturs pare." allmänimänskligt patos, pressat" till: def övermänskliga i” ”Höst”;'. där finns i.”Sagan om ' Gral””.den, gränslösa "förtvivlan, gentemot”. vilken : alla :. jordiska sorger och kval blir små och: oo. | änga; analyser "har gjo ts ch mänga” negativa 'och pösi- gärsk.ld. oro” har: kommit i da-: gen. vid tanken på den moder- na "ungdomen; 'som blivit: go- ahde drog; blandad. fruktar”. och. hat. 5 sag "de kristna lägren känner mån: sig. ofta” rådlös, : då : ät vill: synas, som stora: massor av "människor: blir gudlösa” 1 samma: mån som 'det moderna vinner seger "över dem, Den "svåraste. tragedien' under” cn töljd' av år: har. varit, att' va ateisten söker. bevisa: att: Gud inte finnes, eller teologen: sä ger att han måste:finnas,: så är ; det "i alla. fall lika: dött; tomt och meningslöst för fler- talet människor, .. 5 7 tis: + Det: andliga och evighetsav: görande frågorna stoppag: ui- dan som vackra antika kleno- der; vilka vårdas av pedantis- av: ångest, pell . "allt: under det livsstilen mér och mer blir utvärtes och materialistisk, :. Den” moderna människans trosåskådning blir, att endast det jag kan se och taga på är verkligt och värde- fullt. Allt som inte bevisas, är csäkert, och nästan allt är fei- aktigt.” "Har "det funnits ett släkte, fattigare än mitt?” sä. ger Sten Selander. ”Vi ha inget ätt stå på, Vi: sväarfrittiav- grunden mellan : två. världar.” Lippman sade vid ett tillfälle; ”Det är omöjligt att utforria någon fast tro, som kan besta, och omöjligt att föra ett lyck- hgt. liv' utan den : tillfredsstäl- lelse, .. som ' en ' fast tro kan skänka”. : Äro dessa pessimis- tiska tankegångar rätta analy- ser 'på den moderna människan rör ju sig -livet mer och mer mot periferien och förlorar för - tarje dag det som tillhör dess entrum. - Våra skolor komma Jå att frambringa lärda män, nen endast få personligheter. ” Skogaby 13.30 hem p. Nordblora. Völngoe 13 h&m. m, nyt. kh. Ljung "10 "t€514.80: sönd.-skola. -: Fr måste då skyndsamt ge €5s ast med våra innersta DcO- em”för att som segrare möta itt vidga förståelsen för Fröding. / orkade ge. poetisk" gestaltning åt har -han givit mer: än någon an- » ven Fröding påverkan av andra >kån det emellertid 'ha sitt intre | och.” Robert, ;: Burns,:.Hans egna" kynne. Oscar. Levi ka kännareé:i kyrkor, och. ka- ' Md sa ket rörde: sig där bakom. Den blivande: geniale diktaren ansågs «av. både lärare och elever vara -visserligen . icke obegåvad men lat och lättsinnig. Efteråt har vi fått. veta, att hans ”lättsinn2” icke berodde på bristande allvar eller lättja. Det var. hans vapen det tungsinne, som redan nu . jade vinna insteg i hans själ, vr Humorn -. följde :-honom. sedan genom livet och.blev vidare och . djupare allt eftersom hans:tra- gedi växte. -Det blev; honom "till . hjälp. : på "det tunga väg, som han att: vandra, ehuru ' den väl icke förmådde att: föra honom genom 'hans sorg. Denna vår re- dan ” under ' skoltiden". . oändligt mycket större än den icke ovan- "liga : ungdöomspessimismen,' mera än en ”sorg i rosenrött”, Det var j kr : "den sjuka sorgen, det" var- vad ne fen danskarna kallar ”sjelesorg”; . fustaf Fröding «Fröding spekulerade :' myckat ne se pe över sitt väsens, gåta. Hans grub- intar framför alla andra skal- || bel häröver var dock: av: helt an: der en stor plats i svenska hat Tag ne den Konetta RM mm nm a Utpptagenhet, som. många: förfat- folkets, hjärtan. Som, ingen tare i: våra dagar med förkärlek annan diktare har han ansla- || pysslar om... Frödings problem git 'strängar, som ligger folt- || botade att pressa honom till:van- själen 'nära.”. Han hör till de || sinne: an orkade ju heller icke ikfare. som - aldri 7. omo- || avvärja katastrofen "utan duka- diktare, som” aldrig blir omo . || de tillnsist. under i kamper. För derna. => Den 8: februari i år Hl rionom var det ett livsvillkor. att — alltså. nu på torsdag — år det jänmt fyrtio år sedan han arbeta med: sitt eget problem för att om" möjligt. föra det fram tin lösning. Egentigen fanns det .hos honom. icke det ringaste av :+e- a Eg monstrativ:,.... exhibitionism, ': De publicerar "vi hänsynslösa " självbekännelsarna "kel is" först, 'och främst .”Stänk "och flikar”. gjorde' Fröding i vis. Dl - ae lor. Serligen "> flammande 3" trots "och betydliga... :Exemplena ;.: skulle. upproriskhet.; men. också. i. djup kunna; göras nästan lika talrika ' förkrossel söm Frödings dikter, ty: dessa är: ton, ä TENB er o NRS med -få "undantag fullödiga "och "Fröding trodde, att han genom äkta. Sorg Nu ; rasbandning fått ' ett: semitiskt < Om: Gustaf. Fröding. skrivit på . inslag "i: sitt blod. En släktsägen något av. de stora kultörspråken,' omtalar; att en morisk man, som skulle 'han nu ha haft världsryk- kommit : från "Spanien, - skulle. hå te, ja än mér; han skulle troligen ” gift sig in i den Agardhska släk: i dag hä varit erkänd som :dea ' ten, från vilken. Frö ing på mö västerländska - litteraturens främ- ', dernet' härstammad " Hans : oliv- 'ste lyriker i. modern tid..''"-='; + färgade... hy . och. kolsvarta hår tt av'de mest framträdande "talade också för att han icke var dragen i:'hans "väsen var hans av'ren nordisk ras. Själv ansåg ärlighet, Detta gäller:såväl/ hans han, att ariet + honom;zreprö: Mktnoing som hans” liv" och va rv Som, väl. alla litterära pe sonligheter rönte" naturligtvis se. och ödmjuk. resigna- Se Gktare,:" De : starkaste intrycken ' se att erinra sig, vad en semit av torde han'ha; erhållit av Goethe. blodet. har'att. säga: om nordiskt Levertin - förklarar dikter är dock sällsynt ursprung-” i sin. dikt Folke I Nifelhem”, liga. Han"skulle, helt: enkélt iel:ö "att "just » det mjältsjuka 'är' det ha kunnat ge ut :en- dikt som-e-. typiska för. nordbon. ; &en,: om : han. lånat: motiv "och i. "egna”teöfier om vars versmelodi,; Stundom greps . han rån. han. dä; olikå drag: i av: fullständigt ogrundad ANY väsen må lämnag. åt. sitt: värde. över att” han icke. varit" ärlig: för det första, är det långt ifrån sin diktning; Sålunda" ånsåg han säkert, att han” Kade- semitiskt v exempel, att: Heines dikt.”inslag 4" sitt blod. Om-det finnés ; Kind, wir, waren' Kinder”. något. ::, faktiskt: underlag ss för i förebild... till..-hans egen" släktsägnen,..be över; detta; icke ”Sagoförtäljerskan”. Varken” vad "betyda, ' att. främlingen "varit .se- niotiv:- eller" utformning beträffar "mit. Han" kan lika "gärna ha vä- finns. dockannan' likhet än: dei; rit av ”"mediterrar : härkoräst. Ei att. dikterna ' skildrar ett - barn jentuell:rasblandning": ligger: £. så långt tillbaka i tiden, att:vi Äomsminnel: 'Även 'om” hans st cke. har någon. anledning att, bo- van att icke på något sätt i na medmänniskors ögon: eller ii--trakta"" Fröding för sig” själv framstå” bättre” V F han: "själv ; ansåg" sig : vara,” gick till. ”sjukli; BET.TORDE LIGGA en gan- ska djupsinnig sanning i på: ”ståendet,-.att var och en. blir KEN :; var ch? stora :. inspirationskällan :: fö) Fröding,” hans , hopp och: lycka: men ' också -den - egentliga ”grun-" 5 lig på. sin” tro. Drar "man" kon- den: till hans "olycka och förtviv- "sekvenserna” lan. Mauritz; Bellberg har i sina..kända'-;visdomsregel; ommer ”Frödingminnen'” antytt, "att :det> man. till "det resultatet, "att. var var Frödings hemliga dröm , att ' och en måste: finna -sin speciella en. gång. - möta en kvinna, som” tro -för att" bli lycklig," eftersom Iundé ';/ älska! honom" även! med .hänni na trots 'g hans. fel 'och "brister; som : kunde fel .. och» brister ”och” goda "sidor älska honom "även" i" hans, för-: dock alla är varandra olika;;Frö- nedring, Han sökte' en själ —— och ding" var : en' sökare; och efter det fann Kan icke, I sin. desperå- "längan, långan strid” kor hän tion" häröver . sökte. hån: tröst av. till: det”. resultatet, "att. av oss Blädjeflickor :och: alkohol rränniskor.s: ”ingen '» är: ond och MOLN DN . On År £00 mena bröder söm vn Slädseflieka ns j kämpa i ondskans. flod”. > och kunde inte" skyla” vermänskliga: "förena. ont ” och hur. litet: hoh : bevekte: gott. . Synd och. rättfärdighet. är immå | + kegråpp, som tillhör 'ett barnstu- » Adium." i”mänsklighetens historia; hävdade han. För den: moraliskt . idealbild . av högtstående. människan finns" ie- kvinnan, : Flera : av 'håns allra ke ' dessa begrepp som realiter, bästa dikter' har framsprungil För "henne "är. allting gott och ur denna saknad, t.ex. "En vär. skönt öv Nn - 1 fästmö”;'” ”Ingalill” "Fylgia” ”I- sin "säknad” och ensamhet diktade han sig en - Fröding skapade 'sig altså e 1; lära, en: tro >" och ' blev "än" ov Ilvckligare, Varför? i Ja;” kanske "vc det berodde på att 'hans filosofi var :" ohållbar, "eller alltför 'vid- fomnande : för satt: kunna 'omfat- fas av en dödlig.:1. vilket -fall som :helst är 'det sannolikt,” 'att han "i "själva "verket ' icke: själv ; trodde på sitt filosofiska system, med vilket. .-han' f.ö, aldrig - blev färdig. Ehuru en drömmare och ett. fantasiens barn: var, han.'en n ttpräglad skeptiker," som aldrig humoristerna -: j- vår litteratur." iunde gripas av en bergfast ö- Den humor, som kommer till -ut- 'vertygelse,: Hans gralfilosofi må, tryck i-. hans diktning, är. den ste "dock: liksom . hans diktande slora, den försonande; Den stora "ich humor ha >varit. horiom:. till kumorn ' rymmer, - alltid tragik, .vederkvickelse ” och ' hjälp, om och måhända är det. också så, också icke heller den förmådde att-den nödvändigtvis måsten "rädda honom ur hans tragedi... självifoni.:: Ty. 'det är-:+ Frödings -:betydelse. för "vårt större av 'en människa: att. med. språk och vär litteratur inskrän. löje . kunva' se "på det. komiska "er sig icke till den direkta in och ömkansvärda hos. sig själv, sats, som 'aans diktning utgör. än att. på samma sätt, se det hos: klan har även övat ett betydelsc- andra : os å N so fullt inflytande på den poetiska ”Jag köpte mig" kärlek ' fi z pengar, ev. ; ej annan att. få, :> N för mig stod - Sjung. vackert, : I -skorrand on strängar, ; då.” > Hans strängaspel kom ' också att ljuda skönare om kärleken än andra skalders, =. SN va - Fröding -är en . av de största &x . a 1 kvar'därav. 2 XKOL. cd OMMAREN vär ganska torr i Veinge det året. Vid ett par t:Nfällen kom det till skogsbrän- ”. der,. som dock närmast var. markbränder d.' v. ren, : Dessa bränder gav svenskar- he ått uppslag. Varför ej sätta eld På skogen; -snapphanarnas hög- -borg ? Pasa? NER RI «" Saken blev diskuterad av de- ras. befälhavare ingående, I Ve- inge "fanns möjlighet till att få skogen att brinna vilket ej kunde ske på åsen med :. sitt. samman. hängande : bälte av bok och ek. Skogen i Veinge var visserligen även lövskog men med stark un. dervegetation av en, samt oftast på torr marks kos vupant met se » Snart. var svenskarna på dét klara - med , att enda möjligheten ett få slut .på snapphanarnas o- fog var "att bränna. ut: dem-"ir skogarna.:: En envis östlig, vind hindrade länge företaget. Under tiden beslöt Christian, som. vid si- na tåg fått rikligt byte av värde- full egendom att föra. en : det | böttre -:'säkerhet '”nere' på "åsen; Dock "skulle. alla hans friskyttar ha. sin anpart därav. En,dag då alla var "samlade 'delådes bytet: upp. Det "utgjordes: av: flera, säc- kar med silver av olika slag, tag- na. på slott, herregårdar, präst- gårdar och hos hågon förmögen bonde,” Det var koppar' och tenn- saker: tigt festligt var: äet:i. lägret, då var. och en fick'sin del. Christian delade allt så ' rättvist som möj: ligt "till ”ällmän belåtenhet." En dräng: som tillsammans med sin fästmö-fått silverskedar; koppax- kärl: m.m, vari sjunde himlen: Aldrig "hade "de trott sig bliva ägare till dylika härligheter," I all'sin tid hade. de ätit med horn- eller” träskedar... Nu "var: ju det, som lämnades i alla fall en blyg. sam "ersättning för vad: som av triskyttarna ”, blivit”. uträttat : i striderna för fosterlandet. - 3 '"Christiah beslöt nu”'att på någ. lär! i eilugninu en. tid. . med i möda kunde hon följa ' friskyttarna:- nu; -: Därtill ville: han”, bringa : vad" på honom ankommit. av :bytet :i. bättre sä- kerhet.” Sedan 'han; givit: friskyt- tarna pgordér 'att de närmäste da- £garnå :endast lura” 'på svenskar. nä: vid :vägkorsen, red han och Maria i Då & väg till åsen. "och red d Björkhult,:. Här liten" gård :i- ödemarken, ”Maåsa- ry", Här tog. de in: för natten ty I Maj Var mycket trött: PA: nat- ten "födde; hon ett! flickebarn, som Christian gav höddop'och kalla! de <Kerstin: i Bonden”; i hustru.;stod.:'faddrar.- ha Eftersom; Christian > märkte, alt. folket, var pålitligt, lämnade han, Maria kvar i: några dagar hos 'dém medan han red till åsen med ' bytet;; som" lär: ha -utgjorts av skedar, bägare: och fat av sil- ver... Många åv dessa saker gick sedan, länge i'släkten,-Ja,.' fråga är: ord "ej det änniv finnes något +; Systern: Karin satt: i:sommar- kvällen,...under en stor. lind ..vid det lilla hus, som modern de se- nare'åren bott i. Karin satt. tanki full" och "spelade på ' sin fiol. På 1600.::ocH--1700-talen var-' fiolen ett; instrument, . som --omhuldades varmt av. våra' föder... "Nu. satt Karin ': och "lät "den : obestämda längtan "och'trånad, som hör ung-! domen till; ljuda ut-i den vackra skogen. i Vacker, ja .en' .skönhet vär.: hon själv; den 'saken. hade pojkarna nog sett, men ingen vå- gade'? sig "dock på att”fria cl henne,:..ej «ens. .den : yngling" 5 hjärta :.. i " hemlighet, brann” henne. ' Hon. var ännu: omedveten värom, fastän de dansat ihop så många "rgånger. ? Ni -stöd:- hån bakom 'en : buske med. hjärtat: i krand. Han. kunde ej. slita .sinå ögon - från '. uppenbarelsen med Skulle han våga i kväll ? Nu. «ljöd - en ”vemodig sång” orå kärlekens längtan,:nu kunde han ej hålla sig längre. : När visan var slut gick han fram och satte sig hos Karin, men han kunde £j säga något, men ögonen sade allt.: Karin såg det också. Då len åter; tystnat,.. hände" det. Ingen sade ett ord, men Karin följde villigt med då Han drog henne till sig och gav henne en kyss: Snart satt hon i hans'kää och .. höll .sina armar: om. hans hals, ” - 2 EN ' ATk, om. vår jord en himmel / Den vore här, ack ja, den : lr jos vore : hä 4 ers Å "nivå 1 vär litter i Redan "under skolåldern - visade produktion, - som : t ef- Fröding prov " på långt driven tor. hans framträdande, :. Genom självironi.. August Kallsson.mas- ett skåpa'vers av fulländad ut- ken, som" han då. anlade, var så + skicklig, .' -att. knappast nå. Forts. & sid, 8: gon anade vad som i själva. ver- 7 KR Fe tur. Han har.vidare' riktat värt språk med vett antal bevingade ord, vilka hämtats direkt ur hans drabbade "endast undervegetatio-' - : Därtill. textilvaror. Rik. t bygden. Så står det på den underbara byggnaden Tai Mahal i Agra, In- den. Templet av snövit "marmor, som - en furste lät uppföra till minnet av sin älskade gemål. Men verserna Hade även här sin tillämpning den kvällen uppe på SÖN AS lt red Len De :bäda -Ungdomarna ”märk:o ej i sin lycka” tidens flykt, ej heller att Christian red fram till stugan. Christian såg. dem, men han ' var en gentleman. : Ej ville han störa" eller låta dem förstå att han sett dem, Obemärkt sat- te" han sin häst bakom stugan och smög sig in, . N a, " Därför " blev". både Karin : och hennes' fästman överraskade Jå de' om en stund kom in i stugan och såg Christian i färd med att plocka upp ur en säck den. ena filversaken efter den andra. : — Men Christian! Var: har du fätt. detta ifrån ?- ropade ' Karim. -,— NU har. svenskarna . måst börj . göra. avbetalni; skuld till Oss. "Nu; kära syster delar vi -vad jag burit upp hvs svenskarna : och 3. deras. hundur, sade han, AN Ir MANN >" Christian delade så bytet i'två delar och så fick Karin kasta tärning om :sin del Förtjust' höll hön sin” fästman så hårt om hal: sen att hans fina spetskrage kom i oreda. — Nu gömmer vi godsot i klyftan, == Men, ' fortsatte' han och drog: 'upp en liten påse,- vi delar även detta: ot . Så-slog han ut silvermynten på bordet, och fick Karin även när ngar på sin Me sin' del: : Var . vat Christian! Christian! du är då "bra snäll, sade Karin; men, du har väl ärligt: bekommit. allt ?:.'. : Karin, min kära syster, vet vad svenskarna gjort oss och hela värt folk; Vår salige far och mor: 7 kunde i 'välstånd: bott vid Karsefors, - men dessa skälmar förstörde allt," De' jagade oss ut 1-vildmarken,”'som' osjäliga djur. Vår tappre far Jades måhända på stegel -och hjul som en förbryta- re, ändock han. blott hade hand- lat så som "de vilja att'deras folk skall handla; Vad vi ärliga fri skyttar ”- burit: upp är blott” en ringa del av 'vad vi ha rätt: til. av Det, är 'ett :sant ord,: som aldrig kommer. att kunna veder- läggas; sade Karins fästman, = ;'Nu bars allt ut och gömd e Lördagen den 3 februari 1951. För: LAHOLMS TIDNING . av PEHR-LINUS - NILSSON - rens ingrepp till- fri förmån att de ej på lång tid kom sig för att göra något mot dem, Den som också blev glad över äskans ingrepp | var Christian, som nu 'i några dagar tog sig > ledigt. Han var-överlycklig när han tänkte på Maria och dera barn, Karin skötte Marla och barnet som om hon varit en jor= > demor. Hon hade ju dock. gått -i sod' skola hos: Kersti, sin: mor, Karins. fästman var en daglig fäst i huset och. ofta satt han coh Christian under linden och > delade kort eller tärning samt Sökte sina pipor med fin tobak, igen från . svenska herremän 2h officerare, : sn ” Men 'ej länge kunde Christian - vara i stilleständ, Snart var han åter i tjänst hos Nils Tideman. Denna gång fick. Christian un. for Tidemans direkta befäl ge s.8 1 väg till. Hjärnarp samt 3e- > lare längre västerut för att för stärka 'ryttmäst. Eskild Nielsen, som. hårt trängdes av svonskar- ra ute vid Hov och Västra Ka- rup. Det blev hårda strider mon än-en gång — den sista —— lyc- kades snapphanarna slå svensK- urna tillbaka, En av dessa stri-. der utkämpades : väster om Bå- stad, Där i våra dagar fruktod. lingarna breda ut sig och på vår ren i blomningstiden står i hin. Tyckande fägring samt. på höstan bära ' sina gyllene "skördar ut- kämpade våra fäder en av .siha sista framgångsrika strider mot ; draga .-sig. tillbaka til Laholm, men blott tillfälligt. . vn -” Man att befolkningen på allt sätt gav friskyttarnar: sitt-: stöd,” varför man måste hindra att förnöden-. keter " kom . upp till. åsen. . En svensk major Dorf skriver bl. 'a.: "Vidare vill jag fråga huru jag. skall... förhålla -mig. med snapp- . var sitta. Så länge de finnas, har .. man god kunskap ,om ' osa och "dölja 'de'. bössor "och . andra dock intet : därom” bekänna, Det vore. väl, om-'en av bliva avrättad: här i övriga till. varnagel"» t. un : > Detta m, fl brev-blev en Big. ; nal; till klappjakt; på .friskyttar- pas, kvinnor, Försöken att' upp- häradet, de klippan,', Christian > talade så om var han hade Maria. Både. Karin och "hennes fästman ville nu hjäl. pa till att få hem" henne och bar- net; LSE re R AES RA LT SEE 1: Om:några dagar: anträdde mån därför färden till den lilla, gården i ödebygden. Både Maria och bar. net "> vår vid bästa vigör, vä vårdade av det goda tolket: + En ödegård "med namnet Mo fy. eller. Mossaro finnes i: vår tid i närheten av Grönafly:'. Knäred Bä gränsen till Hishult och Dans: bygget," ' det: "är. troligen... denna Bård, .som sägs heta ”Måsary”.i traditionen... - ;-Annan de reste från gården, do. Christian” två silverskedar ? la. ryckta «.åv..glädje het... 30. AA "" Då de kom'upp. på branten av åsén och såg ut över slätten, Hök de seen väldig rökpelare uppå i Veinge..Det var svenskarna, som nu då vinden gått över till väs- ter "satt. eld på " skogan' för” ätt rued. vindens" hjälp :åriva elden. ut över. skogsbygden, ' Då :man' korå fråm :v.till den” lila. stugan. där Maria : skulle! vistas hos Karin, såg man ätt ett'stort område tyd- ligen stod 'i brand i Veinge, - sa « Christian, som: såg att .det om- råde i: Veinge härjades, som var friskyttarnas. högborg blev oro- lig, ty. det:vår ej lätt för friskyr. tarna ”att'- föra” alt' i säkerhöt. Särskilt. svårt var det med krea-' turen E fastöp tenn " Christian hade i Småland tagit en stor mängd boskap" och: fört med "till lägret. Dessa kom nu fara. i ER nt . I snapphanelägret i Veinge var också bestörtningen. stor, Hästar, pengar och värdesaker gick lätt att. : föra med; men korna, som var av stor betydelse för friskyt. tarnas. försörjning kunde ju ej i hast föras bort. Därtill kom ati ej alla av. kvinnorna hade egen häst utan måste tagas med' på männens hästar, Så fort ske kun- de gav man sig iväg. Men elden nalkades alltmera, Röken låg re- dan tjock omkring dem. Men då nöden är som störst, är hjälpen närmast. Ett tjockt moln steg upp i väster, det var en åskfront, som från Danmark över: Katte- gatt hastigt närmade sig. I ett nu kastade sig vinden över till öster. Röken. kom nu över sven- skarna, som' började, tro. på trol- leri. . . 2 + » Snart korsade blixtarna himla- valvet och åskan dundrade i ett. Snart. kom. regnet likt ett sky: fall. Hela natten fortsatte åskan och regnet, Då morgonsolen spred sin glans över bygden” syntes blott svaga rökpelar stiga upp kär och var i det avbrända omr .Den morgonen höll friskyttar- na korum och tackade Gud, som räddat dem ur. faran. Askvådrer gjorde slut på torkperioden. Det regnade : nästan .var dag en'tl efteråt och på. skogsbrand var] vid. båda bö mot när: na misslyckades vi vo: lå '". Härom ' rapporterar" e löjtnant: R excellens: order: befallde 'Jjäg som: gästgiverskans $yker bdo; att”fåta henne komma: desamma till > hånda.:>. Strax kom en: höj gnapphanar och: tog mestadels'av ” hästarna och. boskapen bort, vil- ” ket är dem. veterligt ;';.; Jag kän . n: svensit ”Sedan jag fått edera "| ej få bönderna att konvoyera, ty - då de väl samlats komma sn: hanarna .-och jaga. dem "bort vi soSvenskarna.-hada ' det .: besvär. ligt "med våra. förfäder, 'söm sy-- Ppbörde; Å HÖSTEN 1670. ägde fri. ' kyttarnas - sista ' uppbörd . u -; Ysby. På" kvällen kom Christian med sin avdelning till :möllan ! vid :Karsefors,'” Här : skedde .: uppbörd av 1 huvudsak: :. läx och" mjöl. . Det sistnämnda .. därför” att möllan var skattlägd. Senare på kvällen var man + Ud- dekulla. för: uppbörd:. En del av: troppen torde. varit. 1. Ysby. oca' Munkagård. . Enligt. cn. gammal sägen fingo folket 'i Munkagård .- lämna 1 "huvudsak > humle til snapphanarna:: Detta är. nog. rik- tigt, ty Munkagård var känd förr -' istiden för sin stora humleodling. ' Efter 'uppbördens slut skicka-'” des : varorna jämte "en 7 tropp: av sc friskyttarna - till åsen, -Chfistian stannade, | tillsammans :.med: en tropp. över. natten i Uddekulla. » ”Froligtvis, var meningen att näs-, . ta" "dag - fortsätta uppbörden i: Hov 2 mfl: platser, Det regnådo varför få ngkrutet = blivit: vått. Man ladewdärför: några bössor. i. närheten. av, spiselhällen till tork ''- för natten.” Snart 'sovo alla så när, .som skyltvakten :som stöd n vid Karsefors..: x skulle ; "en: . kvinna lägga" mera” | bränsle på "glöden, Då Koå rör. de'om "glöden flög. en gnista tt och träffade fängpaånnan på en ; bössa, Skottet gick av och kulan snuddade vid höften, Kvinnan var i. blotta linnet varför hon blev illa 'krutbränd,' Man trodde” först att: hon skjutit 'hår på en tarm men. sedan . Christian gett henne lök att äta visadp det sig så icke .. var fallet. Christian skötte nus om den skadeskjutna, som lär . överlevt.» se mög Poe | - Men denna olycka var ej den svåraste vid den sista uppbörden. Svenskarna hade på nägot sätt fött > reda på att snapphanärna var i' Uddekulla. De” hunno dock ej 'omringa gården innan: vakten . blev dem varse. En häftig, hela kort strid ,utspann. sig. va - stian jämte några andra lyci - des ' undkomma, ' men flera av shapphanarna : togos: "till fånga, 7 Dessa blevo senare hängda i Udd." déekulla buskar. Allt efter munt- hg tradition berättad av Stefan Uhlin.. Enligt denna flydde: lerap anförare ”Friskötten” kallad, ge- - nom > den. norre haven. upp.fin Högostret, som då, liksom nu var skogbeväxt, ” I . - , ej ”att- tänka för svenskarna dikter, SK 4 ev Gustaf Bertland. i Dessa var så häpna över natvus MAAAMMARA. FIYSVEFIN Hösten 1679 kom med åtora bc. sive sot Forte & sid, 8.1 AMANSAAAAADAAAA skyltarnas' 3 Sverige. På svensk sida fick, man. , .' förstod ' på svenskt. häll ye dem" kunde" SS : Ar utanför; porten... Under . natten "”. . Christian P riskytt : od hanarnas hustrur, som här och >: vapen: i sina > tillhAll,” men- vilja. > > FESTFEFRFETTTITINY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.