st DAL JAA KARDAD BAKAR AASAASRADD hb th hhdkbbnkrirbrirkndrtbrtndntetn svenska ' linet i: 4 YrevYTYTYTPFFYTTTTYVV v vereevevrvereTTYYTYFYT EFIT YTV linfiber med. häst. ekonomiskt 1949 års linutredning.. anser, alt Laholmsverket bör utbyggas ; Linodlingen har väl framför alla andra odlingar varit södra Hallands 'skötebarn under de - sista tio åren. Orsaken är rätt "naturlig — linverket i Laholm, "som just-i dagarna kan fira tioårsjubiléet” av - sitt igång- sättande. "Det är därför för- klarligt, att man med en viss oro både i staden och bland linodlande lantbrukare sett på framtiden. : Hur skulle det gå "för den' svenska linodlingen, om statsunderstödet drogs in? Det var ju inte så lätt att säga "och är det kanske än mindre i dag. Den stora allmänna oron > ute i världen gör, att man knap- - past kan ställa någon långtids- prognos, och 'den svenska linod- lingen ' ' lönsamhet”. och ' avsätt- . ningsmöjligheter är ju i mycket stor utsträckning beroende. på den .: utländska: konkurrensen. Men för att se, vad som ändå kunde göras; tillsatte chefen för : jordbruksdepartementet . i. okto- ber 1949 en utredningskommis- sion med generaldirektör - Olof Söderström som ordförande och i vilken även riksdagsman Hjal- . mar Nilson i Spånstad blev leda- mot. :- Denna . kommission, som kallar sig 1949 års lin- och hamp- utredning, har såsom Laholms Tidning 'i korthet tidigare om- nämnt, avgivit s sitt + betänkande, "Laholms linverk bäst "i tabellerna. . Detta betänkande är två böc- ker på sammanlagt c:a 250 ma- " skinskrivna.. sidor och "har nu skickats - ut--på «remiss till. olika t. linverk - och . andra -intresserade instanser.” Det är sålunda ett di- gert aktstycke och går ju inga- lunda att återge. i en tidningsar- tikel, men några intressanta av- snitt, särskilt sådana som berör Laholm, kan ju ha sitt intresse. " Men ”sammanfattningsvis kan vi här i södra Halland -— med lo- . kalpatriotisk stolthet ' säga,. att var 'än Laholms; linberednings- verk nämnes. i diagram - eller "tabeller; vare sig'det gäller od- lingsresultat, tågautbyte ekonomisk” bärighet, Lahölm. : främst. ”. Som” tidigare omtalats '. har: ju utredningen heller -'intet' emot en ifrågasatt utbyggnad-av Laholmsverket för både en ch två miljoner. "Inledningsvis redögör kommit- tån för de direktiv,' som de ar- betat efter och de allmänna ut- : eller så ligger : gångspunkterna för utredningen. : Därvid framhålles att iman icke kan” eftersträva större produk- tion än som kan avsättas inom "landet då i nörmala fall det prishänseende inte kan konkurrera med det ut- ländska. Vidare föreslås, att de statliga . ingripandena tar sikte på de närmaste fem åren.” äns åren 1944-48 har i medeltal Pr hektar utgjort Laholm 1.137 kr, Växjö 1.040 kr, Kristinehamn 815 kr, Gimo 796 kr, Hybo 964 kr och Mellansel 564 kr, I jäm- förelse med rågpriset konstate- ras,' "att. skörderesöltatet med undantag för Mellansel får anses tillfredställande; "beträffande" Lar holm t: o. m. gott, S = Laholms linverk det enda : som återbetalat sitt lån | från staten.” : I förtsättningen konstateras, att staten lånat ut stora belopp för uppförande av ilinverk. Så- lunda har "Laholm fått låna 1.099.900 kr vilket allt är åter- betalt; ” Därigenom är: Laholm det . enda. linverk," som gjort detta. . > Växjö | har : fått > låna 1.754.500 krav vilket 778.300 kr kvarstår obetalt. ' Kristinehamn har fått låna 1.448.350 kr av vil- ket 1.006.600 ej är betalt. Men allra sämst är Mellansel. som på ett lån av 1.366,800 kr endast be- talt 40.000 kr — dock har lånen delvis. lyfts :sént 'och ännu inte förfallit till; betalning: Statsbir drag till stödjande av priset på linhalm i har ; lämnats, samtliga föreninger:i utom Hallands, som klarat "sig: på sina försålda" pro- dukter, > Utredningen” redogör även för. stödet åt linodlingen i| vissa .västeuropiska länder, näm- ligen England, Irland, Frankrike och Danmark. : Möjligheterna att stödja en fortsatt svensk: linodling är det viktigaste avsnittet, Här konsta- teras, att tåga. och blånöot av lin inte; åtnjuter något. sd D digvarg; av lin och hampa. redningen anser, att man i kan räkna med” tullskydd kvantitativa begränsningar av. importen för råvaror av lin samt att man ifråga om färdigvaror icke kan räkna med kvantitativa begränsningar av importen men väl viss förbättring av: tullskyd- det. - Av åtgärder att stödja-den svenska linodlingen "anser utred- ningen subventionering som en- da möjligheten. z Verkens' nläggningskostnader är nästa punkt och därvid fram- hålles, att Laholm; som i huvud- sak tillkom 1940 och har dubbelt så stor kapacitet som Mellansel, har något lägre anläggningskost- nad än detta. .: Det konstateras, att fondavsättningen huvudsakli- gen skett endast vid verket i La- holm '”där "medlemmarnas: "in- I nästa kapitel göres en åter- blick på: linodlingen under 'de sista tio åren. "Av; "denna fram- går, att odlingen 1945 utgjorde 4.500 hektar, . Sedan sjönk den något men är nu uppe i samma; siffra, beroende. på att ett stort "antal odlare tillkommit i Skåne. Antalet odlare utgjorde 1946 4,600 men 'har. nu minskat till 2.600 beroende på odlareförening- arnas strävan att få fram enhet-” ligare linpartier, en viktig förut-'' » sättning för förbättrad fiberkva- Beredningen sker huvud-; ' litet. sakligen , genom 'rötning " och endast vid Laholmsverket före- kommer grönberedning, som en- dast Tämpar. sig för, vissa linsor- ter. " . . Laholm redovisar bäst. skördesiffra. Utredningen konstaterar, att” ' producenternas ekonomiska ut-. byte av linodlingen tack .vare - statsstödet 'varit tämligen, gott, . ehuru växlingarna mellan olika landsändar varit betydande. Så- lunda har: areallikviden i La- holm varit i genomsnitt dubbelt. så stor som i Mellansel. Den sammanlagda likviden till od- larna för halm och frö under satser äro 370.000 kr. linverk befinna sig på en tek- niskt 'och planeringsmässigt till- fredsällande nivå. . teras vidare, att endast Laholms- verket : haft ett råvaruunderlag av . spånadslinhalm, sont. någor- Samtliga Det konsta- | möjligen". Växj ningsgrad. : - o Bäst oälingsbeingelser i sydliga 7 Lr för 'spånadslin föreligga i-de syd- ligare delarna av landet. Sålun- da har Halmskörden pr "hektar : varit störst för verken i Laholm och Växiö. - Även tågautbytet är störst i Laholm. Odlingsförut- sättningarna för linet är bäst i Laholm och Hybo, som intaga en gynnad särställning. Utredningen sammanfattar, att verkens tekni- ska standard är tämligen likar- tad och att vid ett sådant förhål- lande " odlingsförutsättningarna bli avgörande för beredningsver- kens lönsamhet och härvid äro Laholm, ' Växjö och Hybo'tela- tivt väl ställda. Endast Laholm har kunnat bedriva" sin verksam het utan kraftigt statligt stöd.” om de fiberpriser,. som: betalats de; 'senare åren, skulle gälla" i framtiden; knappast något. linbe- redningsverk” fortsätta "sin drift utan statsun- rige 'skulle fordras en' ej obetyd- lig höjning av priset på linfibern re,” na: finnas: Halland varför linodlingen ur. e- treras till "dessa. områden; . =". ningen, .att. maa leksförhållanden : centrera : all; ningen föreslår, med ” särskilt stöd i Norrland. Linverket ' slås nedlagt. verk vill "man ej gå med på.” tressant fråga. nom att detta har försprång 21 form av lämpligare klimat och jordmån . samt lägre arbetskost- nader, ' Det framhålles,. att man genom : förbättrad 'odlings- och beredningsteknik ..i Sverige bör minska eller. eliminera detta för- steg. Detta hyser man gott hopp Elba ll Prrnrbndrdsiabrteskatia Disponent L Ekberg (t, h.) de monstrerar bråkmaskinen för , "> två odlare. 4 lunda: motsvarar tan sysselsätt- i De bästa odlingsbetingelsérna : tom' Laholm . och skulle; kunna derstöd. För att. Jlinberedningen i. övrigt skulle bli lönsam i Sve” eller en. avsevärd förbättring så” väl. kvalitativt som kvantitativt ay fiberutbytet. Man anscé vida- att "beredningen bör. ”ske så nära : odlingsområdet . som möj- ligt," De bästa odlingsbetingelser- rvid. i Skåne. och konormisk synpunkt! bör koncén- Men '.samtidigt :::anser:-utred-|: "med risk för misslyckande på grund av. väder inte. bör. kon-!+ lindodling till. ettjiket i Laholm har:uppgjort kal- ställe varför en. viss linodling bör förläggas till" Norrland. i” Utred- tt huvudparten av" odlingen. förlägges' till Syd- sverige med eri begränsad odling i Kristinehamn före- "Även "beträffande Gimo är : utredningen tveksam och något särskilt stöd till detta Omfattningen .av, den framti- da linodlingen är givetvis en in- Först, konstate- ras, att priset för svenskt, lin är högre. än: utländskt, främst ge- om -; då -. industriell beredning skett endast ett fåtal år och att uppläggningen . fick ske i stort sett utan: tillgång. till erfarenhet och expertis. slN Linodlingen har ur allmän > Jordbrukssynpunkt TN relativt liten. betydelse — nuva- rande z linarealen utgör. blott en promille av: landets totala åker- areal. För: .vissa' bygder anses den; dock" ha större: betydelse. Beredskapsintresset anses dock under. .nuvarande'- förhållanden av särskilt stor betydelse. : Riks- nämnden, för ekonomisk försvars beredskap ;: konstaterar, ätt äv- - | sättningsmöjligheten ::' för, -.. det - ” Linodlingen 4 framtiden svenska linet : till. linneindustrin blir: föremål” för en intressant uppgår till:1.500 ton :pr år. -Lin prognos. " Utredningen anser att spinngrierria ha förklarat sig be- redda '; att. köpa 1,425 ton lin pr år. och utredningen beräknar ått. c:a: 25. proc. av: fiberproduktio- nen inte.kan användasrtill linne- industrin! Därför anser utrednin gen. en produktion. av: .2,000 ton pröå "under: de närmaste åren som lämplig. : : . Utredningen räknar” mede ett fiberutbyte” på-20 prot.: och kå- paciteten.. vid. fem: verk : (Kristi- pehamn nedlagt) till. 90 proc. så skulle: man" komme framtill en årlig produktion. 'av 2,106 ton.och vid..18: 'proci. fiberutbyte -1,900. ton.-..Detta? innébär, att de: fem beredningsverken skulle kunna påräkna en jämn” ch" hög syssel- : Laholms linverk utbygges "för 1 eller. 2 milj kr.?; z Ledningen vid: heredningsver- kyler & över:en utbyggnad med en, resp, två: turbiner; > kalkyler utvisa, att ec utbygg- nad med. en: turbin skulle draga en kostnad av'c:a en miljon” och en:: utbyggnad: om . två; turbi- ner 'en', kostnad om” cirka" två miljoner kr.' Räntabilitleten' skul- le "enligt..dessa” ”beräkningar' bli optimal. vid" en utbyggnad”. med en turbin:; : Utredningen framhåller; "att en utbyggnad. av; beredningsverket i Laholm med ytterligare en tur bin — motsvarande en produk- tionsökning äv inemot'300-ton fi- brer pr år — skulle icke behöva innebära: större avsättningspro- blem. .' Med. hänsyn. tlil ;att -La- holmsverket är : det. berednings- verk,:> som framställer linfibrer med -det-'bästa ekonomiska ré- sultätet, anser utredningen för - I - dinodlingen la eg USS sin del att en utbyggnad av det- i ta. företag "bör: bi ;främjas från statsmakternas sida, detta även för den händelse 'att härigenom något av; de övriga berednings- verken 'skulle'” råka i farozonen; "Pet framtida stödet åt bör enligt” utredningen utformas så, att det' befrämjar produktio- nen . av ' kvalitetslin' samt upp- >. muntrar till sparsamhet och ra- tionalisering.: Stödet bör lämnas "i form av ett pristillägg, beräk- nat pr kg framställd fiber. Be- 'redningsverkens "> statsstöd blir icke längre större, anspråk ” på ju sämre deras ekonomiska resul "tat varit utan i stället i relation till .produktionens "omfattning och kvalitet. .Beredningsverken få större intresse av att gallra bland odlarna och uppmuntra de bästa . odlingarna. Betalningen av halmen efter utbyte måste. i "så fall' genomföras över lag var "med följer, -att odlarna bli star- kare - inställda på kvålitetsleve- ranser.. C- Därefter konstateras, ätt La- "holm har den bästa driftsekono- min, Det. allmänna” stödet kan | enl. Linberedningsverket: i "Laholm. - utredningen” utförmas så, att. "de båda verken i. Laholm och Växjö, 'som. leverera huvud- mängden av fibern'" till linnein- dustrin, få tillfälle att fortsätta sin verksamhet, I början av var- je år bör statsmakten fastställa den produktionsvolym; räknad i: fiber, " som" stödet: skall avse och därefter: beräknas pristilläg- gets storlek. pr kg fiber, Utred- ningen .'ariser till sist att "pris- bildningen". för lin inom landet bör vara fri' och fiberpriset får slå "igenom i försäljningspriserna på ” den svenska linneindustrins produkter SM MN ntressé tagit del av L. T,'med: anledning 'Wahlén i derna tidning "klart, ätt: alltid kön olika uppfattning: om när. det gäller en dikt finns det många män- dumma ller. 1ida av-intellektuell undermålighet, inte kan på rätta sättet! förstå en verklig dikt, Det beror:'på "människans" läggning i allmänhet. Man ska inte: tro.att allt'”som " slutar på rim -nödvän- digtvis..behöver -vara dikt, .. Men äl” pekoral,...En” annan ; sak ör den, att. skall en diktare röra s:g med” dét ; allra vanligaste. ordur- valet "' blir "det" honom oftast 2- möjligt :. att verkligen uttrycka vad han vill ha fram. Vi få inte heller glömma att svenska språ- ket är, ett litet språk — det finns ofta inte ord och uttryck som täcker vissa känslor och b2- grepp." Helt annat": förhåller det sig .med de stora” kulturspråken. Därför blir. ofta en översättning från ett främmande språk t. ex. engelska '€ller: tyska (trots över- sättarens . skicklighet), så 'kluzi- pig : gentemot: originalspråket. Om. rim ska vi inte- alls -tala om i detta sammanhang. En diktare på svenska "språket får nog ofta gripa. till” vissa. s.k.. ordbilder för att : rätt tolka vad han 'känner. I... varje: fall. kan. man knappast då Krneen ett” dylikt . frarstäli- ningssätt. : Gamle. Tegnér ..har dragits” med i debatten, Förvisso var han en diktare av:Guds nä- de: (och rimma kunde han), men det. var andra saker han besiöng än vår tids versmakare. .Men om vi tittar litet närmare på svensk nationallitteratur ska . vi ; säkert finna = värre. språkfel. Ingvar Wahléns." Hur mycket svulstighe- ter. och pekoralism hittar man in- te. — tänk”bara på 1700-talets ai- 1ä oden och kväden, «on " Att. en. bonde. eller arbetare skulle sämre förstå” en' dikt 'än andra" -samhällsgrupper faller på sin egen absurditet. : > För egen del gillar jag i: stort sett Ingvar Wahlén, både när det gäller dikt 'och "prosa. Han. skri- ver ärligt och”rätt från hjärtat. ”I:- "stort. sett”, "skriver .-jag, ty själve. Tegnér. har: skrivit : saker som kan kritiseras. Om" man. 1e- ver med i det som Wablén skri- ver, tror jag nog man förstår ho- nom, liksom: hans dikter. + : Tönnersjö:den-7 febr. 1951, "et Erik Andersso; s Svar till ””Trallgöken ” (ex sn Benus irätabile vatum)”.. Ni har fel — åtminst "| dansgolvs > » En gång i friska -.> andetags varma sus, - i öppna skugglösa ögons Mus, Nöt i blodets : klarnade glöd skall "dikten - vara död. Ni har också fel, av Ni säger, att "om några år kanske numera förkättrade stilar inom båda om- rädena äro erkända och ha sina respektive tillbedjare”,' Inga sti- lar ”skola segra”... Men KONS- TEN kommer att överleva, Och över kverulansen skall den barm- härtiga glömskan sänka sin slöja. "Kornknarren . . (non ex genere divinogum |. : vatum). DANS I SKOLAN - JA! "Svar till en ”Barnavån” Jag har/med beklagande läst Er insändare i onsdagens L. T. angående ev, dans i skolan, Vad i all världen tror ni våra barn ska göra på en danslektion? Jag föreställer mig i varje Tall att (om dans införes) det bl'r ea- dast fråga om en gymnasciklek- tion. Det är ju fråga om barn. Och en ringdans eller en dans, som nu kallas modern, ansor jag vara: detsamma, Det verkar, som Ni Ankt er orgier. sv värsta slag.. Ni.får förlåta, att jag är övertygad om att våra lärare mn. fl, som har ansvar för våra baru har en annan uppfattnirg, - Om barnen kan dansa eller ej, när de shitar. skolan har nog ingen be- tydelse. i -fråga om deras religido- sa.inställning. Det är nog många i vår tid som - inte anse, själva dansen som: synd. Och, om. dan- sen införes i städernas skolor så varför inte på landet? Jag hör minas barn: kområa hun och säga: "Vet du mamma; i dag sa lärarn, att om vi kan ktisten- domsläxan riktigt bra i morron, så får vi dansa på gymnastlitira- men.” Jag tror barnen läser läxan den. em." Det behövs nog lite'av- gene, ! det vanliga "skolpiug- get”, . svår till En: bårnavän. Lå mig först "säga "ifrån" latt jag '- inte -förstår Ert skrivsätt, där” ni vill 'göra frågan: om en eventuell dansundervisning i sko- lan "till en religiös fråga;:.ja, till en” frälsningssak' av. första rang. Sign, läste"LT:s, ledare av den 3 ds. och delade ' skribentens , syn” punkter, -: Jag '/ fann "det: också glädjande 'och konsekvent, ”att.en tidning, som: 'huvudsakligast rik- tar. sig. till landsbygdspublik,:tog upp denna sak;' då det debattera- de : problemet ' enligt 'imin . mening gäller landsbygden 1 ojämförbart mycket högre grad än staden, -- - Varför? Jo, just därför att vad nöjen beträffar så har dansen en privilegierad'" ställning som nöje vid alla ungdomssammankomster på landsbygder och' det kommer | säkert att framdeles: så förbli." :.- = I'städerna är det något anhor- lunda, ' Där finns "bättre möjlig- heter: att odla hobbies. För ung- dom, som är kulturellt inriktad, finns'-goda möjligheter, till sam- varo med: likasinnade,:: och .dessa möjligheter är givetvis bättre ju större: stad det gäller. . . Lands- bygdsungdomen'; i” samma -belä- genhet blir Hjälplöst isolerad var och en i sin by, ofta" föremål. för nedlåtande oförståelse. : Jag har under ; ett. par års vistelse i'en medelstor "västsvensk "stad ”' talat med många ungdomar öm. deras problem ”.och 'de: som -inte varit danskunniga ha helt 'prompt för- klarat "att "de inte" hade intresse för dans, "Detta gällde märkligt nog 'också "många flickor. Alla dessa ; ungdomar var. visst. inte religiöst påverkade. Nejdå, . det fanns sådana som dyrkade idrot- ten framför allt och det var kul- turellt : och" ideellt intresserade. ;"På" landsbygder är: situationen en helt annan. Jag har ännu ald- rig. träffat den. landsbygdsflicka över ' konfirmationsäldern, . som inte "kunnat ' dansa — undantag- andes' dé till frikyrkliga samfund anslutna..' Det . finns. ojämförbart mycket mindre' ungdom , på lan- det och härigenom yppa sg svå- righeter för att nå kontakt, Flic- korna "är ”Joproportionerligt få- taliga, | så. det gäller - verkligen för en 'ung' man, .som vill skaffa sig flickbekantskaper,: att kunna hävda sig! Och när jag nu kom att nämna ordet ”flickbekant- skaper”, så får jag be ”En bar- navän” att inte genast förfalla till - liderliga '; insinuationer och snuskiga tankar. Ni: hävdar att självaste ”Den phule” omgående slukar den som -bara en endaste gång nöter sina skosulor mot ett ”ettersyndiga ' tiljor, men är det inte att gå väl "längt? Jag .djärves-tro, aft. den flicka eller yngling, som på detta sätt de möter fördärvet,. efter u- vudsak — när Ni säger, "att "an- tingen har man dep egenskapen medfödd (att förstå poesi) eller också inte”, Sinne för poesi har nämligen en annan och för skald- erna kanske mindre 'smickrande orsak. Det kommer av miljöska- dor under barndomen eller ung- domsåren, Arne Nyman har ut- tryckt den tanken — och en för- hoppning om :lyckligare förhål- anden -— i följande verser: . Sjukt är människans instrument. . .Kramp och hunger KA "> dess strängar spänt. Kyla, ångest” a . darrar i stråkens drag. ” Dikten | är livets nederlag. att ha' lärt den farliga dans- konsten, även den förutan skulle ha mött sitt öde, ty ett dylikt fall tyder alltid på svagheter I karak- tären som har ;litet eller intet med. dans att göra. Och vi har ju den så beprisade sexualundervis- ningen i skolorna, den skall. väl också göra någon 'gagn får man hoppas. Jag är ingen agitator för det s.k. dansbaneeländet, men det kan nog sägas som säkert, att dansbanorna: nog garska ofta få schavottera oförtjänt när exem- pelvis någon flicka gått och rå- kat i ”olycka”, ty väl att märka, våldtäkt är numera något ganska sällsynt!" ' Flickor ha alltid lättare för att lära sig dansa än pojkar. Jag tror att alla flickor, som vill lära 'sig.. dansa, skulle kunna göra detta Ny: bro och . . . (Forts, fr. sid. 3) - ! utan man måste ha mera och när vägförvaltningen såg sig om efter sådan, fann man den bäst i Björbäck,' Som de' flesta väl vet, går vägen här i en ber svärlig kurva och backe men genom att räta och bredda den samma, så fick man dels en hel del fylning över, dels fick så att säga, ”till på köpet” vägen mellan Våxtorp och Hasslöv behövligt rätad. Det 'är, en sträcka på 7 å 800 meter, när. ' mare. bestämt mellan avtags. vägarna til Våxtorps kyrka och Vindrarps by; som i sam” band med det andra arbetet skall göras rak och bred. Vägen mellan Edenberga och Våxtorp blir genom den nya Bron : och tillfartsvägarna be tydligt kortare; Den. utgår ' strax bortom Edenberga fire och stöter till den gamla vä gen vid ”Rallate”. Vägmästaré Nord ville haft den rätad även det kanske blir en annan hi storia, Den kommer att korsa den nuvarande vägen mellan Tormarp och. Ränneslöv, som : kommer att sänkac ej mindré än 1,80 meter. Den nya vägen får en lutning ned mot bron på c:a 1:20 eller motsvarande. Lerlidens lutning men det an-' seg inte spela någon rolt och backarna blir ju inte så långa, Huvudsaken är ju dock, en rak och bred väg som inte är når gon trafikfälla, N+... I Och kostnaden undrar v till sist? . : 2 Bron har gått på c:a kr; 42.000 och: tillfartsvägarna komma väl knappast att kosta, mera, upplyser hr:Möllerströnm som dock inte vill säga något bestämt.: Men det håller sig säkerligen med 90.000 kr, Den blir färdig fram) på försomma- ren 'så att sommareng turister kommer inte att känna igen sig, Men som ' sagt, den: gamla: bron kommer. att bevaras som: ett kulturminhesmärke, : vn .; Ce," för pojkarnas 'del. är saken inte så enkel, i all. synnerhet om de inte Cha någon. jämnårig syster eller” annan: kvinnlig anförvant. Då 'kan det bli svårt för dem som av någon : orsak är blyga. och tystlåtna, som ta illa åt sig när 'de förmärka att de bli föremål för. -uppmärksamhet — bli ut-” skrattade; ' Och det blir ju ofta der som" på 'en -danstillställning går och bjuder upp en flicka utan. att först ha grundligen lärt ' lingen blir efter dylika motgånr-'. gar alltmer hämmad och hamnar i- skuggan bakom sina —— inte mera intelligenta, inte på något sätt ”bättre”, men mera robusta och ”turbegåvade — kamrater. "Är ' det 'hit ”En barnavän" vil? Är det "detta, ' som: är Gudi behag- ligt? ess : Bästa . ”Barnavän”, tag inte 1- : la upp av min uppriktighet, men gå för all. del inte omkring med den . dagdrömmen, att Gudsriket ” på jorden kan befrämjas av att dansunderv'sning 1 skolorna för- bjudes!. Det. är inte. roligt att be- höva... krossa en medmänniskas illusioner, men det skulle vara falskt ':- att. undanhålla: er den domsår sett många jämnåriga förfalla till att bli suputer, Slags- kämpar, skökokunder och 'kort- ' spelshajar — inte sör att de gått: och . lärt. sig den farliga dans- , konsten — utan : därför att de gripits av förtvivlan över att de inte kunnat lära sig" dansa! De ha fått känna -på vad denna okunnighet kan åstad-. komma i fråga om 'insltängdhet och absolut isolering.: Med risk för att Ni skall tro mig om att vara. en lögnare, skall jag tala om ' för - Er'att jag sett vuxna ynglingar, som på: väg hem från en 'danstillställning där de stått och ”klätt 'väggarna”. som: det heter," gråtit över sly. isolering - och avskildhet från möjligheter- na att ha glädje i sin ungdom, Eftersom jag förstår vilket lä-' ger ”En barnavän” hör hemma 't,. vill jag också gärna tillägga, att. — även om jag håller religionen, såväl den statsprivilegierade som de fria riktningarna i all ära :— : så kan man ' väl i all rimlighets ” | namn ändå inte begära att alla” "ungdomar i de gladaste &ren skall finna den högsta glädje och tillfredsställelse i att silta hem- ma alla helgdagskvällar, ägnap- de sig åt psalmsång och studium ; av Den Heliga Skrift! - ” . Dansundervisning i våra” skor + 1or skulle komma att Bli til nyt- ta för de hämmade, skulle verk- samt bidraga till att förebyggaå den risk för mindrevärdeskom- " plex, som hotar ömtåliga puber- tetsungdomar, och på landsbyg- den är denna sak och dessa hit- hörande problem mera äktuella än i städerna, ar fe Civis, + iv tre fyllning, som fins intill bron : - genom denna skogsdunge. men : utan särskild” undervisning, men, > sig danskonsten! Den blyge yng>'- upplysningen, att jag £ mina ung- - YYYYYVYYTYYYYVYSTYSNYTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.