Meh 0 or rr Atern Rn bege Sy rt en cd pitt Ich utbrister. ss . i När en Jondonko YYYYYYVYVYYYVFYYTYVYYTVEFTYFYPTYYFY YT VT VE PY "Dagens namn Vv CC TEVELINA, Gt Solen går upp kl. 7.54 och ned PS AGNE, 2.0 05 Solen går Ke £ Dagens dikt: + 200 "> Obevekligt droppar / . årens" kalkstensdropp. . . Det är bara i legender. . som det händer . : an att.;en flod tillbaka vänd (BO BERGMAN) . Replikkonst. > Vår värderade operettledare Karl Kinch besökte under ett uppehåll ” äl resorna ett av Stockholms. mera moderna postkontor, Detta kontor ha "dubbla "entréer," ett; för in- gång och ett för utgång. När nu Nirektör.. Kinch - är på utgående, möter: han typ. äldre gågosse; Di- xektör. Kinch, :som alltid «är. mån :om att gällande bestämmelser iakt- "tages, finner, med anledning av den unge. mannens självtagna frihet att använda ingångsdörren .till. utgång, sig föranlåten att med den under- "visande" och: regisserande ton han besitter” delge syndaren följande: 7 —-: Hör rv, min unge man, hur i -som finns i :.anv upp kl. 7.52 och ned skulle. det. vara om Ni följde de! på dörrarna? Den här. dörren är för| dem som skall in och inte för att' utgående ska:hindra dem som föls! jer bestämmelserna; Vi skulle tjäna] . -på båda två att ni ite kommer sen och hindrar. mig. . Ma "Den unge mannen: är ett ögon- blick stum; inför. den pedagogiska! undervisning han bestås med, var-! "efter han med inte allt för respekt-: min, beskådar , sin- läromästare; Fa stockholmsgrab-' haru käka surkål i s jargong: .: Hörududu, hela dar ?:? ? oo Varefter han avtågar och län: begrunde "direktör. Kinch kvar. att .o— Vi är alla så predikningar. Vi nog vetat av vad synd var förrän pas« - torn kom hit, 2 - RSS ERE f / ale rel :"-Parkeringshinder- för en tid Be rade bålen - sht je e kom pmedelbalt Nn vob- och haiaue Sa sboke ton år: parke- ar jag min vagn här utan att nå | Fonden ha -blivit. hindrad. "Vad är = fas trarade den. lughe och «> tålige bobbyn. en uo Och så var det historien om " den inbilske ungkarlen som loc- > kades med på en. bal, Dagen där- ” på överraskade han sina vänner . med att vara förlovad. 57. "— Hurvdan är flickan? undrade NV äkig, alldeles förskräckligt å lev svaret, — . 2 | köa varför i all världen ;..? — "Tja, jag hade henne till bor- det. vid supén, Och så hade vi ” inget att konversera om, och jag kunde för mitt liv inte hitta på — något abnat än att fria. - + Och så var det... ärst .— att raka sig med det rakblad som. hans hustru for=. Merat - penan ', med -eller försöka skrive med pennan, - > Vid ett av våra pansarregem + den finns en brant backe mellan ' garaget och kasernerna, En efter- middag ' marscherade ”'en pluton uppför ' denna ' backe ined friskt "mod; ty: middagen och kvällsvi- "+ Jan väntade. Pansarsoldaten Ljung "suckar emellertid efter en smula, och fariren slår ned på honor: I e Häng med I takten, Ljung! > Ett svar kommér på bred väst« pötskat rs or ENA - DÅ gär Inte, furir, för ja har lör körte kalsonger! . Höna så | lada åt Pastorns: vn har nog aldrig! Karlason som funderade över vad ' DANS I SKOLAN? — NEJ! "Min gamle-skollärare sade, att kalven jr den förste dansmäs- taren. I Den förste,” som" männi- skorna + dansade omkring ..var, så vitt jag vet, en kalv: av guld. Nu :- höjs "ivriga röster för att dansundervisning skall införas i skolorna. Det skulle väl i så fall ske" på: naturlärotimmen, Nu, "då landsbygden alltmer avfolkas och den underbara och lärorika sam- levnäden .med djur och växter är fråntagen det stora flertalet barn och äläre,. vore: det väl en lyckad kömbination'- att: ha en kalv i skolan, dels som äskådningsma- terial i naturlära och Jels som danslärare! > Na kn "DANS I SKOLAN. vv « Dans. har förekommit i alla ti- der ." och nästan utan undantag hos alla folk. Dansen är ep konst- art nära förbunden med musiken, ja man; kan säga" att dansen är toner omsatta i: rörela?r.:: Hos många folk har dansen utvecklat sig till en högt stående konstart fullt. jämförlig med målarkonst, bildhuggeri och dramatik. Många av + våra .. gamla folkdanser "är också "riktiga mästerverk: "AV "den moderna dansen är':ju val- sen, när. den rätt utföres, något mycket vackert, GE VE Men . dansen är: ej blott en konstart, den är även en gymna- stik, som ger kroppen smidighet och harmoni och: bidrager. till att höja = sällskapslivet " och tonen. Det är ej-'underligt att dansen i alla tidershaft: flertalets intresse bland- både hög. och låg :.5 Å- Väl. att märka är. också att våra folkvisor :till stor.del är. 8. k.' dansvisor.: Dansen, sången och musiken : har ' sålunda > gatt hand i hand. Men .dansen har även gett uppslag, : ”-utom :'den ; egentliga ej "blott dansas, den kan:även köras och. ridas, en sak, som vi vart år är tacksamma. över att få skåda nere På Flyinge och i de: skånska ryttarföreningarna. Nu är kadriljen en synnerlig för- nämlig -' dans, som ställer stora fordringar på sina utövare, var- för : man sällan ser'den dansas utan - i folkdansgillena, den "är också mera en' folkdans än mo- dern dans. De nordiska £olkdans- erna har. även i utlandet väckt stort intresse, ">. ret ”-I-vårt land har de s.k; folk- dansgillena.. tagit upp fo!kdansen och : i. många fall nått höga konstnärliga -. prestationer. - Jag behöver : ej. beskyllas för. lokal- patriotism . om . jag säger att Ränneslövs . :folkdansgilles -med- lemmar är verkliga ' artister. på området... och wvi- får--hoppas att man: inom. storkommuneia' fram- deles : tänker på : gillet med ett anslag till dess -verksamhet, nu då idrotten både.i Ysby och Rän- neslöv fått stora belopp. Rännes- lövs folkdänslag: har hedrat. gin hemort vid de uppvisningar det j gjort både i Sverige och Dan- mark och :vi kan vara stolta ö- ver att. i orten: äga en så för nämlig sammanslutning. 7 -s: i ">-Den på sina håll upptagna un- dervisningen i dans bland folk- skolans' äldre elever är ju en frå” ga av.mera ömtålig art. Inom vissa "religiösa krötsar är man betänksam mot dansen, ' väl när- mast därför att den, som allt an- nat' kan utarta. Men man kan väl utgå ifrån att undervisningen kommer att ske i sådan form att några. vägande skäl mot densam- ma. ej kunna resas, Det är väl närmast våra folkdanser, som första hand böra komma på skol- schemat, Habo ungdom vin ju ha och behöver ju 1 ven på landsbygden, men då får man. se till att för. ströelser ej saknas samt att des- se ges en sund riktning. " .-Ingen klarsynt - perscn, som känner : till förhållandena, här i södra Halland har kunnat "undgå att märka att. såväl sällskaps- Som, nöjeslivet. här mycket för- bättrats ' de senaste årtiondena. Kalasen,' som förr höllg i hem- men, hållas nu i bygdegArdarna, där utrymme finnes så att både gamla och unga kan vara med samtidigt, I likhet. som på 1600- och 1700-talen. samt inpå 1800- talet har man hu musik och dans där både. unga och gamla har ro- ligt. Detta har minskat kortspe- let,. där ofta stora. summor sgat- tes. om 'samt fylleriet och. sladd: ret. neg ita ;> Vid fester 'som "'anord, Å täst i 3. L. U, ellor I O. G, T. regi, går det mycket . hyggligt och anständigt till, som. var och en 'kan övertyga sig 'om,' .. -"Vad ” gom”. bör och icke bör upptagas på' skolschemat är puä- kert " våra" "folkskollärare : och skolråd - kompetenta att-avgöra, Den frihet från": överdrifter och kortsynt fanatism samt det själv. ständiga: tänkande, :-som. sedan gammalt utmärkt södra Hallands befolkning är en' borgen för "att den fråga det här gäller avgöres på ett sansat och måttfult sätt, Det angrepp,'som sign -”Bar- havän”; riktar mot red, G. Bert- jahds . artikel på:ledande plats i L, T.' häromdagen. förtjänar ej något +: bemötande, "ty har man kommit gå långt bort. från :verk- att man stämplar ' alla, delar ”Barnaväns” åsikt, som Kristendomafiender;" så här man vederlagt sig själv: "vs +; ;. Det: Br rätt: vanligt att. intole- dansen, Sålunda kan ”Kadriljen"” |: TYFTITYYFYTEYYYYFYEVEFTETYFYTTVYYTTTYTYYTYTETYYTT . X - LATHOLIS TlUNING +” YYvYevYVEYTYVTFYTEY TV rrvvvev SN u lerang ofta. bottnar i brist på självkritik kan man ibland få höra de fjantigaste åsikter. fö- Tas fram som sann kristendom; . Det var en varm sommardag jag satt ' På en soffa nedom ho- tellet' och - vilade iefter en på- frestande. trädbesprutning, : Om en stund -kom en man och satte sig- bredvid. Efter en stund £rå- gade han.om stadens storlek; in- -vånareantal mm, Jag svarade efter bästa: förstånd samt tillade att Visserligen: var Lahoiun en li- ten stad, men: en vacker stad; ej minst genom de. konstverk som borgmäst. Malmjuist skatifat sta- den. —> Nog kunde: man bättre använt de Pengarna, sa manner. — Det kan jag väl knappast tro: SÅ jag, Det. har ej: kostat. staden något, ty allt-'har: borgmästaren anskaffat genom. de kända ”La- gaholmsspelen”.;."—, Ja, : där. ser man, den ena 'synden föder "den andra, kom svaret, — Synden? FR jag, — Ja,. just synden. Har ej :gBode-vännen läst vad det står i bibeln? — JO; "men. jag vet. ej vad. I i detta : Sammanhang : är synd. — Ack ja; där -ser. man, när man blott hört en falsk. lära, Så -rabblade mannen upp något or nan ed skall göra sig ett äte av -något' skapat i Skaparen. ob skapat eller: av — Nog har. jag läst jag, men ej har jag. fartat der så: Det menas nog att vi ej:skall detta,: sa göra oss avgudar och d; tka: Dessutom, ' den: kyrkliga konsten, ej är den väl synd? — Bibeln gör. ej undantag, Allt efterbildan- de är styggelse, kom svaret. — Det var då . besynnerligt, skall konstnären. ej. använda. den gåva Gud gett honom utan gräva ned sitt pund. i jorden,. til ingen glädje: och nytta, Ej menar herrn väl att. dessa konstnärer som: i hängivenhet : för sitt kyl under svåra ! umbäranden skapat ' de konstverk som nu pryda kyrkor: na har gjort ett syndigt verk? — Jo, det var just vad de gjort, me- nade han och så länge ännu nå- got av dessa verk finnes kvar i kyrkan vill inte Gud gå därin.! - Jag baxnade, Visserligen hade jag hört att ett par sekter fanns som fördömer allt konst drama- tik m.m., men: aldrig trodde jag att de gått så långt." Av man- nens vidare tal förstod jag att t.o.m, fotografering var hågot o- rätt. Allt sades med en bergfåst övertygelse om att blott inom den sekt han tydligen ”villhörde, fanns den rena oförfalskade kris- tendomen, dock får jag till hans fördel erkänna, att han 'ej fällde några : domar . eller . fördömde dem, som "enligt hans' mening gått orätta vägar, en sax som ju annars mänga fantaster är snara till. Ja det var en, som trodde sig ha monopol på den rätta kristen. domen, soc. oo Sion ut a Pehr-Linus "Nilsson, DANS I SKOLAN? — JA! - Sign... ”En Barnaväl” hade i onsdagens n:r av L, T. en insän- dare, som ”ur” ortodox synpunkt (= frikyrklig) kritiserade” red. Bertlands ledare"! den ''-3:e::-om dansen och dess berättigade plats på det nuvarande folkskolesche- mat, noe Hltl Asha Frågan om - danslektioner 1 folkskolans sista klass är inte ny — för några år sedan rikta- des tidningspressen med” en det olika synpunkter: på denna sak — närmast med anledning att dans varit införd i Malmö folk- skolor. Jag mäste säga att jag helt delar red. Bertlands inställ- ning: gentemot: skoldans, '; Han träffar just huvudet på spiken. Gentemot sign. -:”En barnavän” vill jag andraga följande reflexio- ner. an 4 Ni . talar. om ”avkristningens tid” med anledning av: dansen. Låt oss därför börja med bibeln, som ni väl bäst känner. till: I gamla testamentet står. det talat om dans mer än en gång.' Kung David spelade harpa, men han dansade också : (omkrsing : förs bundsarken) —— ' det styr ingen- ting om att dansen den tiden var synd. Blev den kanske det någon gång' senare? Om Jesus från Nazaret talas det om att han levde med i människornas glädjer ämnen,' deltog 1 deras : familje fester :: (Bröllopet i Kana), ”le- ver bland publikaner och synda- re .”och dricker ' med dem” stär det i N, T. Han talade aldrig om dansen som synd. Och förresten varför skulle den: vara" det? Då är barneng lek också synd? Eller hur? Er' ståndpunkt är. hopplöst ologisk, om ni menar atc allt vad som verkligen är roligt och njut- bart är synd. ' Den är iariselsm och puritanism; 0 fe d Om vi ska tala om synd i det här sammanhanget så beror. det på vilken miljö och förhållanden en ' oskyldig sak som; dans bedri- ves. Att nutida dans skulle "vara signifikativ, för avkristningen faller på sin egen absurditet. Un- der alla kristendomens åldrar och 1 alla kristna länder har dans av olika slag funnits, och ”avkrist- ningen”. (ett tvetydigt: begrepp —. beroende på: vad man 'menar med:.; kristendom) - skulle: enligt Eder. tankegång vara lika Bam- mal som - kristendomen, själv.; HR Ni. återger en 8.k..viäckelse- sång .' som 'ska skrämma från dang. Jag må säga att den är er- barmligt" enfaldig;'- Skulle alla som dansat (eller danslekt) i sin ungdom. gått dylika undergångs- öden till mötes, skulle världen va- rit "avfolkad. "Jag begär - natur- ligtvis inte Ni ska byts Er reli- Blösa tro för min skull, men -jag vill i. alla”fall ge Er några tan- keställare, -, sn at te ORa «Människorna: av” i das är inte ranta personer: rent :av anser sig : c d monopol på att avgöra val Bora Er ätt -eller orätt, Då:into- ; due på IE 2v:'Bamma ' typ som. för .50—75 «> ov Forta, & nästa sida. innan, Jeanette 'Altwegg; England, sg ss OMS från högerss nens isich och hör ses hela :den semlade eliten på isparke ses som nr fem från vänster, medan tvåan, Frankrike, ses. nr 2 .fr..v. och trean, Barbara, Wytitt, England, längst t. v. Svenskan Gun Ericson, tten, Segrar- . Jacqueline" du: Bief,y ir Per' Nilsson-Tannér: | ”Statarnas diktare 50 ' den grupp av unga pojkar, .som hade gott sällskap: Eyvind Johns- son, Vilhelm Moberg, Ragnar Holm- ström och några till). De kom" allå från "det okärida;-"srbetet hade a lat dem, skogarna” och åkrarna h de varit deras universitet.i De bör- jade" skriva .av” ett inre tvång, de säga ':det- under hållanden.- - : Lo-Johansson” har. blivi för sig; klippa som 'inte"låter sig störas av dagens småting.' Av alla de diktå- få, som debuterade "ungefär 'sam- tidigt, var: Lo-Johansson den som var: mest socialt inriktad. Han has de-- ett" stilla men ' oböjligt pafos svåra" yttre för- upp - ett” program. som :han sedan följt "med den: yt- tersta "uthållighet Han började som VON ån; e Lo-Johansson "lärde" sig yrk sådan. '' Reseskildringarna givetvis resor, 'och under idessa re- sor "lärde; han: känna : både. männi- skorna och sig sjä egen stränga och när han kommi till. ärd säkerhet: och kunnig! han: sig an" med sitt skildra” statarna.: Lo-Johansson: har någonstans be- rättat, att hans far nätt. och jämt kände: läsa, "I :'socknen' fafns det allt: man kunde' önska” ; männi- skor-och rasdjur;:slott' och burgna gårdar. ' Det" var bara böcker: man saknade. Lo-Johansson stal böcker, stal.: pengar. för att köpa : böcker. Han: sålde., böcker,” och han ' fick bannor-» av "sina: föräldrar” för att han prackade något så onyttigt som böcker på lättlurat folk. + Tidigt kom han”ut i världen, Han prövade. tjogtals yrken. En sommar kuskade "han på cykel omkring i mina bygder. och' idkade 'gårdfari- handel. Han skrev noveller och dikter; fick det: mesta i retur, men nstaka ' saker: publicerades, och lärmed -fick- han ' det :gift i krop- sen," som ' folk" plägar . kalla skriv- låda. a tft a VT + När : Lo-Johansson den::23 fe- wuari fyller femtio år, är han se- "an länge 'erkänd som" en' av lan- lets: stora” diktare. Den ställning -an' innehar hår: hatt skapat med get arbete, och den ställningen är -anska märklig: han: har. fört en welt ny klass in i litteraturen, Men san här också gett denna klass ett socialt ' medvetande, "som är helt nkelt ofattbart, Och därjämte: han ar öppnat folks ögon, hans skild- ingar har. faktiskt: banat väg för aya lagar och "reformer; Inger nu 'evande ' svensk författare har be- tytt. så mycket för: en hel med- Sorgargrupp som statarnas. diktare. [var- YLo-Johanssons:' sociala dikt- ning” står i en klass för sig här. i| "andet. " Den" liknar ingen annans. "an har, gått till verket med den största omsorg; studerat de. tusen 3etaljerna”och på så sätt gjort so- Ajala reportage, lagt fakta till fakta en. ändlös rad. Sakligt; äkta, 'de- Salivikt har hans arbete 5! et Men : . "Ordspråk | "(I bearbeat skick). no 0 Sd sam, - SR SE : Man får ta sedeln dit man kom- mer. os te ce Morgonblund gör magen rund. Du. :.ser. bjälken .i din grannes vedbod, men inte ett grand i din egen, ll lan or 3 . « Senighet ger styrka, : , Er sådan kyss till och fag är för- lovad, .-- fetta Sällon: vållar on att 63 Ark VAR ,LO JOHANSSON : tillhör började" skriva " på ' 20-talet, Han hade något att säga; och de måste” något av. en enstöring, en; Han : visade :redan ' från början : en i & korsekvent förmåga. att. värdesätta" sig själv eller rättare, sagt:- att göra ;.. r. sitt . arbete, krävde En "tvilling kommer sällan en- | - grun gaste. : reportage .. utan detta ger i det, e än" ett välgjort” reportage!” + - Ibland ;har det stått hårda: stri- der 'ikring.: och "om Lo-Johansson. En: gång ansågs också han vara o- sedlig,' alltid har: han' varit ett pår alltid här han satt ömma Punkter Å vigräkningar : red : ålderdomshem- men '-härom: året, 'Jag tror: inte att Lo-Johansson :v älskar. striden : fö stridens egen skull; Han är-i själva verket: allt för tillbakadragen, näs- tan skygg för att vilja slå det min- sta: på :reklamtrurman... Men när han ' ansett;' att 'strid' måste till, har att ta emot örfilarna, och han har ibland : också. gett "kindpustar ' till- baka.” som " säkerligen svidi ska hårbi By i.e "Lo-Johansson, jäkt: ker 'sig. inte till .salutorgen för han-har ett "angeläget" ärende. Det kan genom långa år råda fullstän- dig tystnad kring honom,.:men.'att Och; han. glöms inte bort under dessa ' tysta 'perioder... Han finns. i vårt." medvetande" på ; ett : märkligt sätt. Hans- breda gestalt står -teck- nad. som, -ett 'begrepp' i. vårt ”litte- rära "liv.: Som en” tillgång "i" vårt andliga liv,' utan. vilken vi skulle vara "bra: mycket arma . I | Lo-Johansson är: inte bara: sta- tarnas diktare,' Han har lagt åt- skilligt tillrätta, som alla svenskar i stad och på land. har anledning att tacka "honom för när haninr passerar : halvsekelmärket, För sent. : Jag hoppas åt de' andra som längre' nått än jag. .= > + Jag ber att de ska få >: vs ”. allt de önska sig en. dag. = . - M . v MM : Jag hoppas med de unga "som möjligheter få”. att gå mot fria hö . dit aldrig jag fick : För mig finns ingen tid," "inga drömmar lyfter mer. + En ändlös smutsig väg allt jag framför ser. £ LEILA, GVENNING. Fre 2 Ne | . Hälsofrågor: : . Ett västsvenskt regemente hade bl. a. €gna svingårdar, De förestods av en korpral. En morgon kommer kasernofficeren,, major G. och in-' spekterars: co Ce ro Ma nn ; = God morgon; korpral, Hur mårj visarna i dag? . cv mår. hemlighetsfulla. det”, :som dikten skulle: : aldrig bli annati.: sliv: Man minns. Geniet |” och ”-man .': minns ' hans" visserligen | : » [omstridda men han :aldrig/'väjt -—" han här vågat|' han är i verksamhet, det är. säkert.) : >. : mationsskorna. Benet är inte; ”mo- "| blir liksom vänskapt.och vem vill "Li Nu. finns" i: mårknaden .ett stort | urval spå skor. För promenad, ar- -| kan faktiskt bara vä n "I vi. väljer. åt oss” tänka på vad vi | klackad eller sylvass sko. För hen- "En fullträtt. FE vatkrarer o RN LA "eh war det histori nan, som” gick” till vn. Hön: var: ur. gängorna, så on, hade inte lust för någonting, Doktorn' undersökt e, me hittade inga fel ":i henne, men r | te. att jag un= der de senaste "åren har haft tre far. Är inte det omväxling nog? i Al eT länge för sveda och värk, och om i ger. mej "adressen, så ska jag kicka er mera, 5". : ä kta "män; fyra: bi tre niel stölder, "elva' ny& kembiträden, två kilsmässor. och :sjic ' in- |] NEMI NAR SAGT -och>= SKRIVET" - H Y « Tron på undret "är ej' hål hållet död hos våra dagars av en ateistisk-materialistisk” 1; säskåd | ning så ofta präglade, och så ofta klentrogna människor, : öres cs + Lasarettsläkare:: G." Borner & Yo TSocialmed: Tidskrift, - ” Risk föreligger för en, våldsar . ansvällning av de sociala nutgil." terna" därigenom" att så många, : .Sionärer icke kan levå på de vär- deförsämrade kronorna, så: sor -Nestor.! -å Svenska Landsbygden, . : En värld under nazistiskt:eller . bolsjevikiskt" herravälde 'är:in«. > .Eenting att-leva i. för:tolk som .- prövat på andra villkor» Men än- nu är. vi inte vid avgrunden Så länge" "det ' finns finnar” i' li finns det hopp... => > "ul ot i E G. C. Brandt i Medbotgaren, - Jag får nog siga, att ni hör mig själv (och det gör i ibland på band), så tycker jag ofta att jag låter fasligt skolmäs » taraktigt tv. fe fönn 8 Jag går alltid och lägger 1 Men det måste väl plåga er ; oerhört? ög "lm rätt sko vid rätt tid är:en paroll' som . vi måste följa. Att: gå på gatan. med sylvassa klackar. och :remskor är förkastligt, Ingen gata eller väg är så jämn, att-virkan vara säkra på ätt: våra klackar inte sjunker;:ned i en spricka.» Och inte alla ben är så starka i vaden'att de orkar ba= lansera :i. - höga klackar,: En 'ton-|] åring: får" som” oftast sin. gång störd genom hög klack på konfir- get": för styltor-och-blir- skevt och senorna "i + vristerk- utvecklas: till gröva ”remmar”: som är mycket missklädsamma. Gången' blir -osä- ker och det är yttert svårt att få någon fason. på den sedan, ',' = 7 "För små skor ger Huvudvärk och illamående, Hela 'h blir i g lättare; Pumpsmodellen ””som : vår och även 'mycket klädsam; Pumps ' modeller :finhs också 'j. stort. urval både" för promenad "och sällskaps bruk.” Den. ger foten gott'stöd-och . med. lämplig .klackhöjd' för. ägarin= ". ger dep alltid ett. flott 'intryck,. .: FVår bild visar även” skolflickskon enbart:: åvsedd ; för - våra: unga: 'dä= mer: men” bör. användas. med är skillnad, Etf-långt slankt ben blir dubbelt 'slankt' och” ett tjockt bén ' dubbelt tjockt, i dessa skomodellér; Flickben. är : Som oftast. mer, nor- mala och ”ofördärvade” och d är: skomodellen : mer. lämplig för ; dem. Dessa 'skor är behagliga .och i olag - och fötterna får. blåsor och mindre 'vackrå utväxter, ”liktår”, och de är faktiskt. odödliga. Foten väl visa. upp missbildade fötter på sommarens badstränder, Det är nog väl :och: bra. att det finns badskor att dölja. eländet. i men det behövs inte om vi skött Våra fötter riktigt. bete "dans och sällskap. Och alla i förnuftiga och flotta mödeller. :Vi ja. Men innan tål i skoväg. En fyllig dam ska absolut inte””anka” fram i' en platt- ne är: ”militär”-klacken den ;enda tillåtna och.skön ska. vara rymlig så att inte den fylliga foten skju- tér..upp och lägger sig som en valk över skokanten, Vi tycker. inte om v på grund av att de: oftast + har. tåstycket skuret i ett och ä fria från gnagande:sömmår, Har man I anlag : för. dock vara litet försiktig, enär platts” ”. formen kan ge oss känslan av, att glida fram. och "då 'blit- våra zz genast osäkra och vacklandi "Till sist några råd som”kt lov att glömma, Gå aldrig: omkring i tofflor .en hel dag. 'Det gör: föt- terna svampiga och hålfoten: platt. . . Var 'noga med klackarna på" edra i skor. Snedslitna och skeva klackar ., är tecken . på bristande" karaktär, säger psykologerna och de har sä- '. kert rätt. el + En vacker. gång och ett glatt an= ; att det skall vara don efter. person : .. och använder rätt sko på rätt Tack" bra, hur ”majorn, ajälvg CK ”lyktstolpar”: i nipperaskar. Det är! och rätt fot i rätt sko, - ' : 17 Osle 8 is AAAADAAdnnrd drdrt AADAAADDAAAAAD SYTEUSTIVESVTTTSv eg se far främst me a nyheter > AS AAA ARAA SVÅRA N ALAA AMA RAA, It och >: särskilt äldre människor och Pe NT a g mig or tidigt men min ”nian' sitter uppe ': och "spelar saxofon halva halter, bild" visar är synnerligen populär älgång bör man >. > är slitna men.som vi ändå inte. får ' - ' sikte får' man om man kommer ihåg = ”YvYTTYVTYYYYYYTVEY TTT JAg - | ” PRESES FIITITITIFSTITSIIVEITTESTITE FITTVI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.