[3 . . t Yrevrev v LAEOLKS TUNING 9” IPLOMATI är INTE pro- röstningen .. om; Kin: LFN kun la i nd a SOTSBÖT > sade höger- tolkas som bristande moraliskt mod. mann professor Herlitz i sitt [Dr Hedlund Svenska é anförande i utrikesdebatten och |ten ett som je ke av debat- öch ille då, Å "i SAS 12 I anska medlenimak - det -mitvarande linterfmsst ret ville ed ange att han inte var |fande svar härpå. fer mycket träfs slo undertecknat dé v expert it Han tyckte att sittande .r. v. bankdirektör M et nya SAS-avtalet. Bilden: visar D pert på utrikespolitiska frågor. det inte,'skulle ha varit så "Per M.-Hanssom, Norge ör fibrer Wallenberg, Sverige, direktör enna klädsamma blygsamhet har |heroriskt om Sverige .i skilt Stående fr. v. generaldir irektör Per Kampmann, Danmark. - sannerligen inte:präglat den-utri- |gått med hade generaldirektör Axel i: fram till sankti S ÅG "ue maren Er FP. Eckhoff, No e Gjöres, Sverige, höjesteretsdo- 'kespolitiska debatten i pressen den |hjälpt till att öj a lonsdörren, ko solen a går upp kl 1.52 och ned » Norge och prins Axel av Danmark. jaista tiden. Tvärtom har man av de |dit de andra H ällskapet ett stiga 17.02. > een NA I tvärsäkra: tonfallen och d i skapet att stiga . s - bokstäverna fått det ket dal själva stannat, utanför, ne a vi intrycket, att "Morgondagens namn ”Pappersja ägare” ”fördriv So |ekb rie här Tander rikena & Antonin > na te et, . en! i- goj. i VALENTIN, i; iver gen på höger- och fö enkannerlir i "Under karnevalsfestligheterna t Västborti kl. 04 går ppp kr 749 och ned inte : de: fientli ga a. ubåta Sakliga redaktioner. Om sedan det fe klä sig ut till Churchill, Truman och Ste hade” ed tri” sakliga innehållet i ” ” . ker ärna skriverier har gett i Jä experternas' varandra till Dagen: dik fe - Er . STOCKHOLM. INC ön en annan historia. rn nn ne i ” ” Från dt sdi rna ä Det världspolitiska läget har inte visat några a tecken på på att fö ; te Om onsdagens utrikesdebatt in- |: > +. > ialt el R.E. P RE. Porter: - > n dig stal de tanken? - Du ättras sedan Korea-krisen utvecklad alt före e' gav. så mycket nytt i såk så | . Under människans” mv SR san . - - | | skrämmer mig hädare. även Kina, Snarare blir sit e sig till att direkt omfatta klarlade den dock vad det är som | liv > människans tidigaste De nationen bist på jorden fi i Nn som vill äga. anden är ande - går. I USA och Engl rare för varje dag som skiljer regeringens och bondefö . ck hor livnära viå | förrädare, er ns röla det allt ng land nistar man nu för fullt för att kunna . bundets å ena sidan. och högerns 25 på det hon kunde finna fär- ten ig. yss best NN des | T 7 riket a vjälen böjas att atiga | k i hot: Prod Rd ans och folkpartiets å andra sidan upp- digt såsom bär, frukter, blad och H : ä a SS i Du" "kanske: kan: bli Även Västeuropas kontinentniak« : — fattning "rörande Sveriges ställ- rötter; : Det -kan tänkas att hon : «men gannin, AÅ sanningens —] ter har börjat rusta för. krig, All de vid: omrö rätt snart begynte att röja u med: ÖG en: ' ; a TR oh all diR. — | västern länder befinner si : old Marianne Vv. Rosen Ruto "nd Kina Att skiljaktlig- | dn” 3å att. födoämnesväxterna | unc er änti en ss : a - > rna inte . är på. långt. ti s T - 20nen 'och medvetan dei"härom åter be bt Pp när så | fingo.bättre plats för sin utveck E ALLRA FÖRSTA ky: rå erö' [a ora som de i oppositionspress H veck- 'ssarna vit en Ack. Men m Det blev bära Bh åklin t | Speglar a sig i febrila försvårsåtgär= vc des sin kjol haussats upp till framgick klart och förr och '' därigenom kunde ge — AT tecken på underdånighet, jämt att vy Men meningon ke allt: "> Hos." Kahdlande ' "D:; 8 försv; ret. Sverige har börjat se om i br ittisk: tel givetydigt. Både från höger- och i re skörd.” Antagligen var fa- het. ”D eller broderlig likställig.] Under kung Henrik VIII:s d marknadsdag folk ut sr 2 gen har rg Nothinska utrednin«' evision folkpartihåll, -tog man .mer eller miljen den första samfundsbild-] på m e placerades ytterst sällan |! England kunde ingen dam våga fören så gott som hela dagen i'& SI lämnat in för att inte stå LONDON (TT :— h imindre-. öppet - avstånd från den | "P8eN ock'då blev det att för-|'d unnen, utan på handen, kin- drömma om att avsluta våga i de. ng 0 vån till D. gora händelo:| 4 N igen. för aktuella och brådskan-i euter) gena partipressen. Om An CN | svara det närmaste området för pr soller ibland på fötterna, och utan att först kyssa sin rn | sevis kom in i boden, sade: .. et . ständiga ”argu-! ll undstedaren när han begärde de-' andra; Sed a es av män som en hälsning | ner. Intet under all ra i and 8, Joha N gör du allt fina mentet Ott ände föregripa ”den sit! stonsåskådarna de" aa mn i batt i denna fråga främst avsåg att ten att gemensamt sd för 'släk- bär a möttes eller skiljdes, — .. |Så populärt under så att SE När , i fina utredningen” har alltså bragts f"Cull av : skapa ' betingelser fö försvara sitt in början sades k, Men naturii, enten =" Jag har näggum inte sålt för | ur världen, Di agts, ["Cullberg-balettens' -" premiär : på uppl ör. att sprida | område. Därbefolkni ; jsymbol. för själarnas förening, ett foiuriigtvis fanns det alltid 251kr dd för , Detta är gott och. väl. "Fröken Jul på - upplysning om vad som verkligen 1 olkningen ökades, | isymbol, för själarnas förening, ett en fru Moral någonst gjorde' oa överbilck. 6 SedeD: on Men hur : arbetas det nu:;för. att | songeh-:på fe gälla micr sä- hänt och reducera meningsskilj- Jordbruksredskap: uppfunnos (til ' löverförande av andedräkten — sjä- den som då 'och då akt bakgruns fann dan. söm stod på glänt... . salå- stärka försvaret, hur avvägs de öka- "måndagskvällen.”. Men Senkre på : sktligheter inom landet, till rimliga p”'t Pörja med endast trädgrenar) len — från den ena människan till | ande pekfinger, Men moral m föra i ” - De! va konstigt; utbrast hans le anslagen mellan de tre försvars-' |.”censurerat bort”: hennes, kj Ne och riktiga proportioner, så måste | 9CR > Jordbruksväxterna, : odlade: den andra, I ett gammalt sanskrit. |Sök Var maktlösa. Kyassdå Särna vän, hela a här, folk sprungit grenarna? P En sak torde vara klar: | hon". dansade :. i sina spotsprydda De säga att det syftet vanns, ; blev det 'en självklar sak att Vv: ; manuskript förekommer följande | SPred.sig från land till Fr inli affären: hos: d är.i denn - : en som minst bi i - ar | mening: ”Han 1 ina lä öv mari Men. handlar inle, de köpa tuationen ' inte så lark som den benkläder = FERRAN ducera motsättningarna var He ng 'N sökte att' försvara sin 'od<) mina och ”Aroe Mm själ uop a att alla herrarna sula kysen 00) + an de få kad = li Ä Å mi j ” Hä "hud d bara. vill låna. nyckeln borde ha kunnat vara och som den | .BBC-ledningen pa ör . "Andrén, Hans anförande ig. När sedan boskaper tamdes | min. De gamla romarna var exper- 72 damer efter dan ; Vasa Bie Ja, men det är ju bra, med: litet: mera förståelse från der | då man "ar angelägen. t huvudbry, var i;stort sett ett eko av höger- blev dettå ännu svårare; ty till Ur på kyssar, ' Deras vigslar bes ”Alla damer älskar att bil. k - (då a Ol ri a - nen, vdu” har. ju lantgård” sa vänta makihavandes sida" relativt snabbt | Såra åskådarnas känsla för | inte . pressen och var i sak tämligen in- att. börja med voro boskapsägar- seglades med kyssar, och kyssen ta 'av herrar. med' att MIL Jan. mycket + gödsel, så det skall äv te skulle. kunna bli." 1. senaste: numret Isande: Efter. långå -diskossh rn nehållslöst,.. Högerkollegan. Herlitz | P& nomader - som: flyttade 'med var den allmänna hälsningsseden skriver en' svensk adelsman på sjuts se . på. tidskriften" Vår Flotta redogöres och "dit under" frepetionerna om vi rm Mä bly finns . det | Sina djur från den ena betesplat- mellan de första kristna ända till tonhundratalet till en. god vän, så för alder sänt inte mög tess dess 2 ca a den svenska marinens Jä fe ka avsnitt som eventuellt borde ut lang obouiga Just hos hr Andrén. |sen till den andra och som togo Sörbj så » kyrkomötet i Kartago jYar emellertid Inte: fallet 'med de ap. växer. je en... gå för ätt sk - otliga lust att vara elak ;fö, äng s 10 jenna slags hälsning — egyptiska kvinnorna, bara blåkli En typisk maritim stat som Sve | kom . man soc ek derna? nerven, : Och ironisk förleder honom ofta till fisa nsyA till. den bofasta be- | från Judas förrädiska kyss, till Jo- som vågade nalkas nn syplak rige mcd en mäktig granne i öster] | Ersmimet skulle sändas ut nr pro= vrånghet.: Dessutom är han aller- | hava gens. odlingar. . Sedermera :eobä "milda. kyss till Rachel, kvinna ' med "den -; allra svagaste." som: visar tydliga tecken på förstå! | överens om att ”förförelse-scerien” & förub d: särskilt b Lv jordbrukarna's skaffat: sig't. ' "Till England infördes: denna sed skugga: : till mustach eller skägg, . pe för. Hiv bed betydelse, Hill gr tjänaren sliter av henne kjolen "följd de a eand. ne hade till der hm och dragare och noma- genom - vackra' saxiska prinsessan Hos grekerna var det ett ohyggligt; akavisar i. ett. brännbart: läge. de (| inte skulle,få. gå: ut i et edan i debattens bör- | derha blivit bofasta jordbrukare: | owena, Vid en stor fest, som gavs | osm. mn. Ch man kyss mest bly krav: på ark | föld-shäravami åstenhon SEN ma . jan: råkade. i ett tämligen. omotive= |... Men det fanns en del r. & |. av den brittiska konungen Vorligern offentligt... ning eller. snarare. vidmakthållan. än kj ol. en > rat, gruff' med denne. Hr von He- hot eller vål om med | ll.rära”fö hang: bundsförvant Det var en till vår flottas alltför rin i a land-k de att bondeförbun- r våld tvingade andra till| gick.den saxiska prb n efer | förbrytelse fö : räckligi- allvarlig skriver tidskriften. Den totala det alltjämt. står- enigt bakom den att arbeta åt sig eller att lämna | att.hasmuttat DM don slägere. anleda dödsstratt. "> I mänga fal före N 2. en" del av H are, vn brist på förståelse för vad vårt iansfria politiken, i det längsta / sin, jords: avkastning | som. cirkulerade laget, Men japa mar ill bevara fred I till dem, vilk get : runt, » fram japanerna har. alltid vårit de ritima. läge kräver, som lå I Amerika sk evara freden åt vårt folk och , vilket 'efterhanq' utveck- | till konungen och gav, honom allvarligaste; mi neteckhat våra. mskthavande; käns ; : änker ärför, önskar en kall och försiktig | lades "till herremän' med; krigs- näpen liten kyss enlig! sit h SP gäller kyssarna. "ädoae get : 3 . i) es i : ? än en' gång blottats i all sin bes 450: ton || eksaker. «I att det utrikespolitiska" 2 han om | Mö söm mer eller misdre ble- Tand SO Möa huvud : taget inte 4: Japant H oförstö ae enfald, :--Skall:' havets |. li sådant att en samlingsreg na z er Därmed, ig kyssceremonien nor kye Iysser lite sina barn, kvån< | örbara "tränsportväg,- lämnas. til E fu ur Opas : barn; liv behövlig och att vi. då sant Försök att'" ordna en "rättvis ngland. "Om man reser och häl-(, kall gå inte varandra >> och om, öpperi för fientliga ' invasionsarmaå- : len otrevki råkar I jordfördelning har gjor" sar 'på goda. vänner 'mottas man i skall gå så' långt. som, till "möj" dor "och gruitdvalen för vår frihet "PHILADELPHIA (TT — Reuter) .: 8 ex korc frågan om; frågor som | tider, judarna .d 1 a i alla; med kyssar. När man lämnar dem ligheten" att en man och en kvinna deh vårt. ekonomiska: bestånd,” vår X Den 7: danska "7 ångaren ; Jessie: och flkpartiet ell id gör att högern den de 22 elade. först: jor- | säger man farväl med kyssar. När skulle” kyssa varandra, tja, det är 3 jar praktiskt. rg lämnas "utan, Mersk Ivar på måndagen: under : ndarna över Hl atv dan mellan familjerna och om hyss man 7 god vän på Safn Ret. man aldrig ens Sågar” | ydd?' Hundratal moderna. ryska | Särskilda: högtidligheter Philadelp- at ra . jerna 'och om sses. man. "Var man kommer "— Ir: red ” t | ubåtar. intill våra: kuster kän inte hias ha örsta adep k Nog tycker man att sådant bör få någon sålde 'sin'jord skulle den kyssar, kyssar, kyssar!” Såskrev.ts ov yssande, Fo omlamnanda, s ger, he elimineras ; av: :ett.. par. diminutiva! HN Europas: - i en-utrikesdebatt i Sveriges I återlämhas till. honom” aller hans Erasmus "av Rotterdam -efter -sitt Ifseranda för, ubåtsjagare, i'vårje fall inte så län='. ; 0 fnte hr André ar bör tydligen | släkt, när 'det blev jublar: (vart England. . Och kort efter 5 rada allmänhetent mr” a ge de endast föreligga på p : Andrén. Han blév nämligen |50 år); | etta besök dök. också seden med et är inte lätt att tro på att pros N , Det "var en gång då de Det p ” mycket indignerad och rekommen- s i julmistel; cis samma idé ' + bén | Pet svenska folket måste kräva, atti | amerikanska legionens ändi - : > rexommen= | --Här i Sv 1 eln upp. Denna sed började er existerade $ vissa” sig rk män som skulle: "önska i dagens'Jäge allt: göres som göras! omfattande -”Ieksaksflod”, a re ” ferade von. Heland att läsa. Jesu endast : åk Nope det: - att först flera århundrade senare spri i- delar av Amerika också till så sont 7 Den ene sadé hyåret, 5, « kan för att tillföra: vår flotta. det | tade:den "20 januari, och skall ba s bok. 22:33. Karl XII:s bi- . er' och äng hörde till| das till de skandinaviskå länderna, som —. adertonhundratalets - senare — Jag Vill ha. äll d ökade ” /stridsvärde, på vilket vårt delas: bland : föräldralösa barn el, där det bl. a. talas om munlås, byn, men skogs-. och betesmark- och än i dag förekommer” "den hos hälft Och än i dag finns, åt, en » förvandlad ib i gädda bend lands: väl: och ve kän komma att | dårå i; barn, som "kan: betsckuas "I a Are + Heland: hade visserligen erna "voro gemensamma . så att oss ytterst sparsamt, >. av of common assault” i Englund; ; tillhörde. mig, '. : su Sedan | bero." Ett stört ansvar vilar nu på j "om ”krigsoffer”.. Sammanlagt skall fen me elr till hands åt hr An- nybyggare :. kunde --bosätta .- sig Att försöka reda ut mistelns hi- om 1å vilken en-man kan sättas Ina 1 | Jag vill ade. FL | de beslutande myndigheterna. "| 12 sändningar. leksaker på tillsam ' ina ner "honom fan häde fall lug” | där.: Inom” byarna delade bönder. storia är. inte lätt, och man måste flicka mot hen an Speer | ; sten 26 Vi ha all blä jens vats Pål Lå mans "över. 450 ton skeppas, till Eus? "linte sagt nå got så förför at at dt na själva så att de brukade var förirra sig långt bort i mytologins ' vf ju något YA Själva har Soo som skrevs, Häll Sync oc 5 00 : r motiverat att vare sig läsa Karl sin bit, vilka fofta' bleva ganska ingångar Då fo ha väl hört tar: seväckande uppträdande” förargels + 2 Di add jag har pengar, .. 0 i skyddsrum 1 II:s bibel eller upprorslagen, Men många.” Ft tan, helig och endast kar a pla Naturligtvis finns det många oli- 1 DÄgaderden. tredjer. "... . flygplan och örlogsfartyg är bann- I br. Andrén själv. skulle kanske ha Laglig delning mellan socktiar, | med en förgylld skä kar av den ka slags kyssår = ett barns mjuka; ! , "Ochta. Ve skat å RE 3 skall: fö rdi gställas ör sändningarna, 7 eftersom I a 2 att läsa inte bara Jesu Sy- [byar och mellan böndersa i bys| des var' fullmånenatt, g och skåran aa kyssa en moders ömma och > heter, = rmögen. eningen, är ”att främja - vänskap | iral ok uten även Salomos 'ord- [arna h - - boli ”. : förlåtande, den bittra sorgsna "STOCKHOLM: ä åk och särski re 2 a har småningom genomförta symb serade utan tvekan månen, ? gsna kyss, i De. 5000 IM N ra och: särskilt open 3 där det ända fram till vår tid. >>: Magiska makter var förbundna med Icke gives I vid ett avsked,. och kär- ” mande. 200,000. personer. än j med någon Utan sal, fe iKivas Gemensamhetsjordbrulk har ge dä växt, förmodligen främst sänt läng, Ne Ek Hju. — j «| därfö, a ja — och'hä ilka civilförsvaret. » gav: an- jort dig något. ont. Ty en styggel- rå gånger försökts i Sverige men och ärtör a on ; sturlig & En sta oe stånd 1945—48 — skall nu gär: U tr ikesminister n Se för Herren är den vrånge”. . ... | misslyckats ' och Dalakoonien i| för. odödligheten Den va al . me? färdiga,-+ Länsstyrelserna . i ; Det är för övrigt anmärknings- Jerusalem gick också, ti i: stut | un dérligt, nog en s yabol, pr a så : rast oj att detta sker sna= får prickning för värt vad såväl högern som folk- | sönder." = en met kallar den någonstans öjligt. + .. partiet är överkänsliga när det gäl- ” : MT är Anstånden gällde bl, a saskaff- lc IH lor alliansfriheten. I andra kamma- | Kolehoserna 1 i Ryssland häller | — qv i ödesdigra misteln”, ning av dörrar, luckor, ventiler och :0fagi 1g utnämning ren a väl hittills nen de infördes med Även i den nordiska mytologien]. i Tyftrenare. Materiel för komplette- STOCKHOLM äns Hedlund detta ord i sitt inlednings- | tVåDE och upprätthälles. med har emellertid i sin historia, i av 'de enskilda 'skydds; förande med påföljd att hr Oh- |tvVång, men j 1 då ades sålunda av en pil har skaffats genom statens: förgore. Det zz. odni ing till "anmärk- lin kände sig tälfad Hr Bä egna Hus och ct par där har skuren av mistelträ, en raffinerad - l och -tillhandahålle: ning - mot -.,.utri esministern enligt | ' sade att det i d: M N ar I d ing av den dskefulle Lo- H na mot betalning, ”Kpstnaderna för riksd par. 57 och re- är fråga om må skillnaden. nysn jord för eget bruk så att de kun- | ke Därav kommer det sig att mis- : : att ställa i ordning ett skyddsrum miss har begärts till. konstitutions- ser, eller också ligger en pri incipi- na hava ko och höns samt gröda teln aldrig får röra vid golvet, utan : I beräknas i normala fall: till 2) 000 å | bran anmälde. he Fundqvist lell skillnad bakom -— nämligen al- för eget bruk, men det har skri- ce hänga från taket, och de små i sen 3000 kr: raxis bjuder att ingenting | lansfrihet eller ej — f vits "om att 'jorderi yssa varandra under den demon- ! örlovninga. i ast man inte j jorden skwle tagas yppas om anmärkningens art före vill ut med åket. från del - strera det godas seger över det on- H Te t Yekandlingen i konstitutionsutskot- | hr Ohlin Rd språkel Petar folkade scn 'm och läggas tilt kolcho-| da, och sitt eget hopp om odöd- A förtodbing du har slagit jer din i + jag skall rosa : le tet, men det kan påpekas att några >] lighet. ,+ H Semester, [då än ob ; de senaste d pro= göra skillnaden gycllan 98 lika Torpsystemet här i Sverige är Att kyssas under misteln var en "men är da gick och G H ste m hel äck ; testerat mot ätt den nye kabinetts-| |verkligheten är genom att föra: in väl så gott som försvunnet h gång | en religiös rit, nu har det bli- en annan an beke jag d ilte le med i . sekreteraren inte. var sändebud vid | frågan om alliansfriheten i debat- blir nog ej åter infört 2 srt nog. ' Aa i a Yan nätt att: inleda en brev. sin utnämning. += >> | [ten : ett praktexemplar på Ohlins Ett försök i jordfrågan gjor- ! ” i > väl her lik ut alt arta si >: | fenomenala skicklighet - i konsten des av prosten Montan i Knäred, > . p 7 | sson 4 Västervile Ht. är Ok 2 är det som gör att högermän Han: hade varit i Ostinäien och | såmt mot r orre tr ; jua fär de ROTA som tillverkar Benfyndet k i Skåne - och ' folkpartister reagerar så väld- Safar sig förmögenhet innan och dela vt dem Inom den A Mon- däv pamt avskrev testamentet hos fringsfär US, . oär fö - - + han kom till Knäred där om sen Mon- | dåvarande inspektore n och "och skrev samt "inför orden alliansfrihet ; DÅ sf det var I tanska släk - inspel n Gyllen- Par kom så småntyel Plån- -var från mammut atlantpaktsanhängare? inet och | fattigdom - och ofta missväxt, | ad ka släkten. Arrendena fingo |svärd i Fågelsång, Våxtorp. Men ; mannen Bill Webber i New]! | Me anledning att-med hr von Heland' varför bönderna ofta kom tilllo: rig höjas och bönderna fingo | de som anmodat honom begynte ! . sen förstad . till Melbourn ol s MALMÖ (TT). fråga hur herrarna har det med si- honom och lånade penga ej drivas från sina” gårdar utom | att frukta för kostnaderna så ; . falien, Bill-skriver på engelska! do Vad det är stiligt! här berrar! : Benknotan som hittades 4 Ärrie "na :samveten. Eller är det frå ga gånger kö KN "| för grov vanskötsel, och barn el- | det "blev Ni M ett i ” /,,Ollo "på svenska, och god med brunt hår har bruna kläder | har tillhört ett täjur, säger | allergiska f 2 äga om |A a pte. han hemmanen | 1er släktingar till bonden had ov Mils Johansson i Prå- i r svarar för översättningen, ” och herrar med svart har. svarta ...: ; geologiprofessorn Gustaf Troedsson] Det talades även i rik: dagsbatti em men de' fingo bo kvar | företrädesrätt till att ö ed aale som Iyckades med get" c:a i |] > — Men de flintskälliga då? . i: Lund, som undersökt fyndet Ett| om att Sveriges handland oh en [mot att de betalade skuldräntan | ga gården. Var i JA överta- 130 & år senare, 1.7 i . . ran i SARS It funalt ett par SAKTA FARTEN -. m I sitt testamente ordnade han [tycka att det var bra ocånat för statens ller enakult scen på ett | - Nå < Även än. 4 innan. Du som nog | bönderna, men båd NN bruk för : a der har förut påträffats i Skåne. Få|: Det är 2 blir statistik, var det egendomligaste i Sverige. I arna voro mulognöjda. viner lön, att vara delägare 'öch. arbe-. H det f a er" hans död skut - . tare i ett förenin - Köp Blindarbeten! > Annonsera a. i 10 dalen borta EN övre tredje" gångare, som Zörolyckas!spektor tillse att böndeua sköt kon anmodad att söka få fidei- | att själv äga och brika sin jord. äs N 2 - i a n : | mest I trafiken, | te hus; åker, äng och skog vä ommisset . upphävt, varför han | Eller kan det finnas Pm : s : äng och skog väl skaffade sig lagstiftningen där ” FAR fe något an- : He Och pkog vär skaffade sig lagstiftningen där [nat sätt .så att alla som. vilja beter er år oRr Erin - oo An ILS EI RE BARA I BIN SES. ot v v - ÅA - ag A YOGA sö EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.