"YYYYFTYVYYY YTYTYYYYYTYYYTYYYTYVYYVYYYV "den: Dbfebruari. 1951 LAHOLM3 TIDNING: - Mörgondagens- namn. CC SIGFRID.. : Solen går upp kl: 7.47 och ned kl. 17.01.2502 S 5 milda "förbarma dig över norden... Frigör dén arma-' " frostbundna ; jorden, : landet, "där "mörkret. i världen Lst vart V Är störst! > - "20 (GUSTAF FRÖDING): "i. KOrsförhör " Aklägaren: — Jag ber att få ställa följande fråga. till. vittnet Johansson:' Har vittnet en kvin- na boende hos sig som är känd av ' grannarna som fru Johans- "— Och det ör vittnet som. för- , sörjer, denna fru Johansson? ::; im Ja SEE > "" Har vittnet någonsin varit gift med fru Johansson? - RE i-— Tack — det äl behöver vetal-"< 1 Här ingrep. försvarsadvokaten: | to Jag. ber. att:få ställa:föl- -|-jande fråga till vittnetz'Är: ifrå=. - |[gavarande-kvinna: er mor? .. - :allt-som.jag. --De Btällt- skapslivet "Tfattningen,. trofasta. wi SOM -man u lag, dem Erannar; ' =: Det" framhåN, tikel att danse; den som någo mycket. sto gäller att: fi kamraten, Ji > DANS. I SKOLAN? ” » "Jag har med intresse tagit: del "av skriverierna i detta ämnet, såväl G.: B--ds artikel den .| som insändarna mot och för den- samma, och: jag vill-me rader framlägga mina ter på saken, : . . senaste. insändarna- ha sig "på redaktörens sida, Jag vill säga. något mot desam- ma; inte' bra mot- dansen i: sko- nm utan även mot dansen i öv- ri a i 8 IG: Böds ar Nn är nödvändig för t vill:deltaga:i säll- och 'att:'den är av Yr, "betydelse när. det inna den rätta. livs- ag. vet inte om: detta JET så" säkert; Jag har den upp- att” man vinner de nnerna bland 'dem Imgås med i vardags- Bom” man så att säga lever: tillsammans" med. dagligen t: ex, på arbetsplatser och bland människor ' som: man 3 -ds 'd några Synpunk- FRIA ORD : Vi kan inte utan våda kasta alla hämningar över bord. Det är inte- enbart: av godo att alla hin- der mellan den unge pojken o. den unga flickan. i pubertetsåldern rivas ned, Blyghet och hämning- ar äro kanske ett naturens hin- der att skydda de unga från en förbindelse som skulle bli” bara till olycka för dem; Att dessa hinder. försvinna ined ären när de: ha biivit mera mogna för samlevnad har naturen också vält sörjt för hos de normalbegåvade individerna, Det. kan inte förne- kas. att dansen mer än någon an- nan samvaro verkar eggande på sexualdriften när det gäller-ung- domar i 16—17-årsåldérn, kan- ske. mer än -hos äldre; och 'då raktär. och: komma. från dåliga hem, . Vi : måste tänka även på dem, secrgo vore nat Min , uppfattning är den, att om--dansen i skolan inte skadar 'så' "kan .. den inte bli till något verksamt: medel mot: dansbanhe- eländet... Det får vi nog behålla ändå. Det- fordras andra och särskilt de som ha svagare ka-|' lär att känna på:ett särskilt sätt. Den bekantskap som göres på dansbanan är nog många gånger av... mera ytlig karaktär. Man kommer- tillsammans . en massa i Ungdom: från skilda. håll och det är så mycket som upptar: intres- set och sinnena att.man inté får tillfälle att stifta närmare be- kantskaper, - Det ' är också . att lägga -.märke till på:tal om gif- termål att; det: är:de mera still- samma och Iugna ungdomarna som .' tidigast: ingår: äktenskap. De. som" liksom ger sig tid att lysgna': till" hjärtats' röst,” ty det är-wväl. ändå. så” att 'det fordras det: gäller Kristendomen är det enda. som kan 'ge människorna, fasta nor- mer. att. leva" efter. och om 'nå- gön' kan. framföra . något annat så är det väl ändå djupast. sett från "kristendomen vi har: fått det, AT en Na ' Människan har ett inre behov av ' glädje. och tillfredsstälelse. Man lever icke-av -bröd allenast, kraftigare "medel till -för: att änd- ra detta förhållande. De kristna idealen, större betydelse, en större plats värdena måste få en mäniskornas liv och även när de ungas -fostran. lite: mer än bara: kall" beräkning och "sunt förnuft till för att. det ska bli. en. varaktig förbindelse; [I Naturen -har -hos människan ned- lagt en värdemätare när det gäl- ler. detta-som- kallas kärlek- Den sanna kärleken är inte bara ett svärmeri. omkring skönheten .el- ler:det: inbillade idealet. Den har! fördragsamhet "även med 'fel och brister. Man kan mycket väl mö- ta.densamma-ute i nöjeslivet; och många : gör det också, men jag Därför söker man på olika: sätt att. få detta: inre: behov stillat, Men är det säkert att nöjeslivet kan stilla detta behov?"”Är:det säkert. att den ungdom som är som mest nöjeslysten är lycklig? Om man. skulle; fråga dem, så skulle man nog få skiftande svar på den frågan, ty att vara lyck- lig: är, inte "detsamma som att skratta 'och 1e, Man kan göra så i glada vänners lag. men ändå i hjärtat bära på oro och längtan. - Någon har sagt att vårt hjär- tror att det'är-lika vanligt och kanske ännu - vanligare :att man i möter den under mera "familjära förhållanden bland människor i hemorten, som man har tillfälle att. träffa ofta och som man lär att känna bättre än. från mera avlägsna orter, Och här är man inne på ett problem, som särskilt ta' är oroligt till. det: finner vila i ” Gud; Ungdomar fill även inom kyrkan som i tron på Gud funnit något som de förgä- ves sökt att finna på annat håll, en gemenskap och inre sinnesfrid och det finns; tusentals "i>vårt land, anslutna olika” kristna samfund och borde nog se på våra medmän- niskor På ett annat sätt, så vore vi. kristna €i så snara att döma och gör" "na fchema för andra, Det gjorde. mig- "verkligt ont att Ni tog Jesu ord och därmed ville visa nästan hur dét-kan gå dem som vill införa. dans i skolan; Själv tycker jag att allt vad Je- Sus sagt och gjort har rymd och himmel över sig, och är till oänd- lig tröst och hjälp för oss män- niskor i alla Prövningar och si- tuationer. : Därför -tror jag att Hans ord skall vi inte citera, Vi Vinner: ingen. medmänniska för kristendomen genom det. Det är bäst att låta Gud själv döma; Annars skapas bara ångest och skuldkänslor. i. onödan. I-allt an- nat är jag överens med, ”Också en barnaväns”” synpunkter på dansen, ”: : ” ör w En: mor, - DANSEN. "SKOLAN. ; Åsikterna om dansen kan va- ra olika. De, som är. motstånda- Te till dansen skall Tespekteras. De, som anser att det är. synd att-deras-barn lär Sig en av våra folkdanser i skolan får helt na- turligt rätt att välja bort detta ämne ” för "barnen. Den saken håller jag styvt på. Man får ej tvinga någons samvete; varken i detta fall eller på något annat sätt, . - . i v Men”vad jag' vänder; mig mot är-de, som i denna sak yttrat sig i Laholms Tidning i ett par fall gjort detta i ord som om de var de: enda sanna kristna,.: de och deras meningsfränder, under det alla de, som hysa en avvikande mening "i." föreliggande” sak, är både ' fiender”. till kristendomen och god "uppfostran, Vi är fatti- ga-' syndiga människor alla, och kunna misstaga oss'bådé i denna sak. och" mycket : annat, men wi ärliga : åsikter. Både ”Barnavän”, och ”Lärarinna” har tagit sig to- ner, som: borde vara främmande både ' för ' oss som kristna och medmänniskor. Det hör ej heller oss människor till att döma, där- da verserna -både fula och hjärt- lösa i hög grad, De gav ej heller upplysning: om ,varför balen och: balklänningen ' ansågs: få så 0- lycklig följd. , Men hur det nu än var, så-är ej en människa i stånd till; eller . har rätt att fördöma. Den saken har Gud i. sin: hand och hans domar är. både: barm- härtigare ' och rättvisare "än vi ens ' kunna ana. Tegnér skriver: — ”Vem har. mätt: barmhärtig- ten” som åa "En? uppsalabo:- roade: si; av. Gamla Uppsala. Då han kom -' fram till kungahögarna observerade - hans att; han: förlorat sin: klocka; vilket "inte. förvånade: honom, för hah hade samlat många gånger. Hr "skidamatören '' ville" gärna ha: sin klocka åter och därför vände-han ock: körde tillbaka samma. väg: som ” han. kommit. ' Han. föll även. nu många gånger, men till. sist fick han glädje av sin fallenhet för fall Rätt vad det var stod han på hu- vudet i" ett: buskage, och där låg > 'hlockan, en hal eter från hans mäsakis oo st Mise fed 4 Mannen: kände: igen: buskaget; ty. han. hade: legat: där -tidigare: på - dax "gen, fönstta les ; . "OL Ar du sjuk Pelle? blek om fingertopparn - En: 58-åtig- änka, ” fru Gertrude" Zewandowski,> är: kohvalescent i sitt: hem' efter; att ha:undergått en ””operation-;, som > minskade hennes kroppsvikt: från. 267. till 133: kilo! vHop hade i tio år lidit av en mag- AN Läkarna - förklarar niskor: överlevt. verkningarna IA sådan, magtumör så: länge, (. Bortkommen =" > "skolan hade fröken. berättat Jesus i templet, När Lasse, « frågade hån, mamma, om prerå: hade läst om när Jesus kom går fy ja det hade nog mamma bj — Jo, Maria och Josef leta.och fö "- Ser så hitta. de'n i:temple, «' mm ; dagen . med, skidåkning. i. närheten "fråga, » om mycket "att att umgås: kamrater: : särskilt -+ det göra åt. gäller landsbygden,” och som sign, ”Civis” också vidrörde i'bin insändare den 'så omtalade ”flyk- har ' tagit T flickorna. ' Detta: problem kan dang: i skolan inte avhjälpa :i nå-; Bon nämnvärd: gräd: vy cec. "CSA framhålles det att: dansen . skolan: skulle: vara till hjälp för -dem- som, äro: mer: blyga: och "| hä än: andra. Man kan då i en stad 'som Malmö: och : Halmstad som det nämndes: om; -kan ha någon stör- re: betydelse: att barnen. lär sig dansa: De: barn, som: i: en sådan stad -är- blyga. är det väl inte Barnen :i städerna :och de större 'samhäl- lena: har-ju så goda tillfällen att träffa jämnåriga: långt-innan de börjar .skolan: och. få: på så sätt tillfälle: att utveckla sin förmåga med ett. större. antal +: Det är. ju så att vi människor äro högst olika: varandra till vår som inte något annat. har kunnat ;| skänka,” — . Gemenskapen — inom en kristen :ungdomsförening eller Organisation är sådan, att även den- mer tillbakadragne-kan' fin- na-sig tillrätta: Dennaslycka- och harmoni. som; finnes. här är. något Som: passar: alla. v,... ; betyder inte, att man nödgas att sitta hemma om helgdagskvällar- na. och bara sjunga psalmer. och läsa bibeln som: insändaren me- nar. Den-som skriver så, känner bra. lite: til, eller vill han -svart- måla. det verkliga förhållandet, Den kristna, ungdomen . har - lika stora-- möjligheter: att träffa jämnåriga likasinnade ; på - of- fentliga..: religiösa; sammankom- ster. De fria samfunden ha näs- tan alltid möten varje 'helgdags- kväll, och finns det inte.på det ena stället kan man: gå. til nå- gon '. annan. predikolokal,: Dess- utom .kan: man träffas i hemmen och. ha : trevliga-: gemensamma stunder. VOAttovara ' en avgjord kristen .] brukar: tala. om. det' bättre och natur. En' del -är. mer: begåvade än andra och ha lättare att yvin- na: bekantskap - och vänner än andra 'som-är- av: naturen: mer blyga." och.” tillbakadragna. Men alla har möjlighet att: utvecklas och "> bli.. bättre- eller sämre, Vi har "alla. möjlighet att: bli goda eller:-- dåliga människor;” Man sämre, jaget;:”och- det - beror: på vilket av. dessa båda. som. skall få mest tillfälle att göra sig gäl- lande, Barnen måste "få" hjälp av de äldre till 'att dét 'goda-och i bästa. hos- dem. får. tillfälle: att i "komma: till. sin. rätt. Ingenting |" kan' här; jämföras med. ett gott i ; Svar till ”Barnavän” . Så. visst inte. behöver man sitta - hemma, och: ha; tråkigt därför: att. man. inte dansbanan eller andra. nöjen: som ändå inte kan 'eller "varaktig Ja, detta var. några tankar. och. synpunkter 'på dan- Sen i skolan; Jag vill:till' sist. sä- Ba att den kan ha. sina fördelar, |. : men kan vara "mindre nyttig för |. alla. Den kan säkert också .utan större våda. undvarag. > vill gå- til &e' någon. verklig glädje. UK a | Person mör, som' framkallade vätskeav«. går, 1, första, klassen,., kom | väl tl Men hur var det nu| feta i flera timmar. Och. de; var |, Mervösa förn. Å. han var bortal, : Jä äge' och. kom inte tillbaka. och | nu liv. 7 inspirera .. till Hem:- när: det: gäller.. barnens "4 fostran och utveckling... : "Att dansen i:skolan skulle för- sämra de unga och deras reli- giösa inställning, vill jag inte di- rekt påstå, trots att jag vill be- känna mig till samma livsåskåd- ning' som .en. barnavän.. När det gäller -den: nutida. .ungdomens : i många :fall' och då: särskilt från städerna, dåliga.moral "spelar: nog den... dåliga filmeh och litteratu- ren en lika stor och kanske än- större : roll. Men dansbane- eländet "kan man, inte. komma ifrån. På dansbanan får de unga tillfälle att: stifta tillfälliga be- kantskaper- som - ofta: får mindre lyckliga följder, kanske just på :grund- av. det: dåliga: inflytande som .de få. genom filmen och 1lit- teraturen som ofta. vill locka och ett hämningslöst -. Men. det. skulle ha, vart ja l. de." Va stölli fdu skulle.ha. vart, avlagt. real” --SS W. examen . "Det: kändes "verkligen, vemodigt att "läsa ”Barnaväns”. inlägg, i fråga om . dansen . i skolorna. Först denna varning, låt vara :i all välmening, och så denna tra- giska dikt,. som i något enstaka fall skulle. kunna vara aktuell. än i dag; Det brukar, annars' oftast vara tvärtom. Så t. ex, kommer ofta till söndagsskolan. barn, som har föräldrar vilka ej intresserar Sig: för: kristendomen. Alla vet vi, föräldrar och lärare och andra som har med, barn att: göra, hur svårt' det är-att: fostra. dem rätt. Det. kännes 'som man - varken: or- kade ellér. kunde, leda: dem på den rätta : vägen, vilket naturligtvis fullkomlig, Men att i:uppfostran så att. säga. lägga en.ring runt barnet ' och' att det inom denna det. bara skulle finnas det som är gott och utom densamma ba- ra synd och brott, det går ej. .. [Om" man pekar på dansen. som något: ont" och : fult: blir -ju: följ- a den att barnet: får. det intrycket | | . ] att. alla. som” dansar. och kan sa nod H. sludents' |dansa' är förskräckligt dåliga sö 1950 a 0 "| människor, Det vore ju en av de fine H handels. | största: osanningar man: kunde be har: » ANCElS" | lära sitt barn. Det finns många er, EAU: 4. UyMnasie |'präktiga människor: som dansar, vilket ”Barnavän” ej tycks tro. Många: äro de "ungdomar som i handel och vandel är ett föredö- me, trots: att de älskar att dan- sa, Jåg är inte blind för att sorg- händ : liga 1 kan” för vid: dahsbanorna, men därför ska man. inte- döma. alla. över ett. Vi 4 beror på att man själv är-så-o-|- hetens 'bottenlösa ' djup ännu?” Det : vore önsvärt att de orden höllos: bättre i. minnet; ej: minst av: dem : som. tro :sig kompetenta att utan vidare avgöra en” med- människas slutliga öde, ene Att : en-lärare: år 1950. fördö-" mer även sport, skolfilm och tea- ter är: så. överraskande. att 'nå- gon "komméntar - däröver” är 'ohö- dig. Den har. läsarna själva ge- nast kunnat göra. Men nog kom- ma de, som ett: 50-tal eller 100 år härefter 'slå i denna. årgång av Laholms : Tidning att. ställa: ögo- nen - på skaft, då de'få:syn. på de. raderna... MI e as IA ”Hur länge. skall Sveriges »folk. trampa Jesu:blod under sina föt- ter”... Har ' man hört på maken till - oförskämdhet? .> Vilket ; folk har .. gjort... mera" för just. den kristna ,. linjen, ". för: broderskap, för : "människovärde ' och -trosfri- het?. Dess ungdom ger utan knot ett par: av. sina. bästa. år. för att måste dock respektera varandras |! för var de av ”Barnavän” anför- |! :I'hem;' som också blev nittio år och” 1 - J STURE WAHLSTRÖM: —— AA — Dp TALAS OCH SKRIVS £, nm Sen hel. del. om pension och: lämpligaste pensionsålder. Den se=' nare bör höjas, anses det. Man tyc- ker det är alldeles galet att en frisk ; och stark människa skall pensione=! ras bara för att hon råkar fylla sex= tiofem år. Han/hon kan ta både fy=' sisk och psykisk skadå härav; och ; så är ju för övrigt ett sligande an. ; tal" gamlingar med "Pension dels en ekonomisk belastning för samhället . och dels en ur produktionssynpunkt : - hämmande faktor. NN Ja, synpunkterna är många och: > ifrån lättlösta problem. Här om nå- gonsin gäller det att inte generali- sera. Varje förslag till lösning mås- te betraktas ur alla tänkbara syn='" i. vinklar och med största skepsis, För några år sedan drog en amerikansk” . vetenskapsman en lans till försvar för ålderdomen och påstod, att tron på individens oduglighet i en mera” största vikten vid vad en människa dugde till i krig. Att hemmets mju- ka" länsstol skulle vara den enda rätta platsen för gamlingen, ansåg han vara fullkomligt absurdt. Den ungdomliga entusiasmen och fram-" åtandan var det inget fel på, me-" inade han, men det var å andra -si= dan inte heller något fel. på den . mognade -erfarenheten, ==: ov. Även”om man naturligtvis måste ta hänsyn till det faktum att myc- ket tungt kroppsarbete inte kan va- ra lämpligt för människor i sextio- fem—sjuttioårsåldern, så når man "härmed ändå inte fram till någon iregel; Den som skriver dessa rader Ihar » mött. sjuttio. års gubbar och summor, som ännu förfogat över, nästan ' otroliga .- kroppskrafter och? ;en, ännu otroligare energi, Rekor-: det innehade en-nittioårig timmer.! |.körare, som jag under mina pojkår! i Norrland hade många. tillfällen att, beundra. Han var ett fenomen, ett: "underverk; « Först vid' nittosju års: "ålder dog han. Han :bara somnade! bort en. kväll, :utan 'att.ha behövt bli offer. för några svårare ålders- Ikrämpor, Ända till' sitt' nittiofemte år. var han kapabel att gå ut i sko- gen och egenhändigt hugga en ved- 'famn,. och läsa.utan glasögon kun- de-han ända till slutet, ;. 1 + - EN. GAMLING. av fenomenklass måste : man ju 'säga att även den nyss avlidne Bernard Shaw var: För att-.nu inte tala om Kristofter Pol< lända in i det sista hade sin skapar- 'kraft "kvar, Likadant var det med världens främste violinbyggare, den legendariske Stradivarius; och Im- manuel Kant, som levde till sitt åt! ' dern sitt förnämsta arbete, ”Kritik der reinen Vernunft”, ee vu Tee Flera av Darwins främsta arbes: ten tillkom efter" femtioårsåldern, 'och :Senjamin Franklin var ännu 'statsman, «: Richard . Wagner. nådde ; försvara dessa: värden. Det sven- ska folket står så gott som enigt omkring : dessa: dyrbara. värden. Nästan. aldrig tidigare: i; sin hi-' storia har folket i sin: helhet, hög som låg, 'fattig som rik; stått så han' fyllt femtio,.”Nibelungenring” |: fulibordades då han var sextio och ”Parsifal” fyra. år senare, '. Haydn 'koriponerade sitt oratorium ”Ska- ”pelsen” 'då han ' var 'sextiosju år och Händel gjorde sina bästa: saker ':se- dan han halvsekelsgränsen enigt: omkring dessa fö ärv- da” värden... Öch så kommer. en "som". borde. känna tack- samhet mot, Gud för. att ha fått detta. Ian 1; sitt :- fädernes, : 4 : "> Worts: & nästa; sida. «Och så ' har «vi Goethe, som" av- SR Ålderdom och skiftande när det gäller detta långt ". framskriden ålder var en gengån=' gare" från "den tid, då man lade on U NES strävansvärda idealet f ngdom : Em lycklig: och vacker ålderdom står väl för. alla som det efter-' ör, ett människoliv, » Andra exempel på obruten vita >: Mite långt in i ålderdomen: utgör ; Voltaire, Mark Twain, Walter Scott, miljonärerna Vaänderbilt, Andrew Carnegie," J. Pierpont :'Morgan och "många, många andra. Uppräkningen "skulle kunna fortsättas praktiskt taget i det oändliga, men något mer "blir, det ju ändå inte, Man kan hål- | fi anser la. med den ik "veten- | ti skapsmannen om, att mognad erfa- renhet inte är sämre än "ungdomlig "entusiasm: och' : framåtanda, . men någon mera bestämd slutsats har man fördenskull inte' dragit. Det "enda man med. något så när be- stämdhet tycker sig kunna säga är, att den som vill fortsätta att arbeta även :' efter " pensionsålderns inträ- dande, bör-få göra detta,. Vill inte "vederbörande: ha den pension, som enligt. lag och förordning tillfaller | honom vid. en” viss tidpunkt, bör han äga rättighet att tills vidare fri- villigt avstå från densamma. Väl- jer , han : däremot både pensionen och. ett. fortsatt arbete; får det inte gå så: att det. senare på grund 'ay 'skatte=:och'andra bestämmelser blir "ur el Ps synpunkt löst, vilket det ju tyvärr” varande ofta är.” > För övrigt kan 'nog sägas, att den tionde år; skrev först i .sextioårsål.' ur. nytto-:' och prestandasynpunkt V betingade mänskliga livet alltmer tenderar att «drivas: in' absurdum, . Det kan inte Ivara ur någon. synpunkt hälsosamt, vare sig. för individen ' eller: sam-' som '. åttioårig - fullt" verksam som jhället > (c slavsamhällen), "inrutningen: av ' det (om . vi bortser. från rena att ;: generellt och inte toppen söm :kompositör. förrän jofficiellt” beteckna” en. trettiofem- åring 'såsom en ungdom, under det iatt en fyrtioåring stämplas som ö- 'verårig och ur anställningssynpunkt mindre önskvärd, "+ - Även när det gälle det av pensionsålder, finns det för- visso alla-skäl att gynna ;blyertsen framför etsnålen. Det finns gubbiga bestämman- ”slutade.:”Faust”. först :vid' åttio år, Ingen" dålig prestation! Och -Alex- 'ander Graham Bell, som långt in i PR :sin 'ålders- dagar gjorde en mängd vi iv "Alexander G. Bell, också en vital åldring. ee 4 . och Denna princip är en' smula disku- grad begagnar vägarna...Belast- ning av en enda yrkesgrupp kan inte vara att skipa rättvisa, Men Skånska Dagbladet kommenterar projektet. sålunda: tyngre lastbilstrafiken. slitor knappast komma ifrån att dess . skatteprestanda , inte. står, I : Saken är ju den att de tunga » liksom: . bensinen, men . skatten utgår: efter. uppgiven. förbruk- ning — Det vore.rimligare att > slopa" oljeskatten och.höja for- lasthilarna.. :1949 "års skatteut- ' på denna tankegång 'öch enligt +. för förnyad utredning. «En: viss höjning av fordonsskat- ten är att. föredra framför. mera och. verka .1 hög grad ortttvist t, ex. 1 Norrland: med :deas väldiga avstånd, : Men ; varje ytterligare beskattning av motorlsmen inne- kurrenskraft: .med' SJ” -— vilket kanske när allt kommer' omkring är avsikten" bakom, dessa skatte- och , och så länge som" det gör det; föreligger inga skäl till överdriven byråkratisk > fastlåsning av . vissa” gränslinjer, ";t > Många gamlingar längtar efter den "> idag då de-skall få folk-'eller an? > . nan pension, men det finns också ": de. som ser: fram emot den med "skräck: och ångest i hjärtat. De sju- .: ka och' svaga resignerar, de friska och av. verksamhetslust uppfyllda + gör det icke, +, sr tabel, eftersom även andra i hög". " donsbeskattningen för Je tunga bär en försvagning av :dess:kon- . SEDAN ÄR. DET FÖRSTÅS ock= ” det 'kan' däremot k hetare, I:varje' fall kan han inte "leva människovärdigt. Alderdoms- - hemmet. är för ett överväldigande "7 flertal gamlingar sista tillflyktsor- sten, och. även om institutionen i fråga är aldrig så moderniserad och 1 ” så skillnad på pension och pension, : + Den ena går att leva på, den andra - inte, Ett: borgarråd "eller 'en”gene='1' raldirektör kan leva på sin, men en .ar- : Undersökning. om” de”legala ” "I" aborterna 1. Sverige. d,'så kan den k ” bli 'ett ställe att längta till. : '- BARN-- och ungdomspsykologin " > Har: under: senare : år gjort stora " "framsteg, men vär det gäller ålder- domen trnlogiska kartläseni bun: Fi dets avd, 270, Båstad, har haft. årsmöte under hr Gunnar Jönssons ordförandeskap. Vid mötet behandlades en hel del frågor av:stor betydelse och av intern " karaktär och dessutom förrättades följande val: or -lhrr Sture Nilsson, Ivar Nilsson kar! H psy 4 "står vi, tack vare byråkratisk stel- Molle gas re se + .benthet och, slött knäfallande inför Nilsson. Studieledare 'hr Gumar "rent. tekniska: auktoriteter, ännu Jönsson, fanbärare hr Kurt Lund gren, med hr K. Persson som er- sättare. I företagsnämnden inval- och stampar betänkligt i dyn, - Den under senare tid i ett flertal tidningar och tidskrifter . inledda idiskussi i 3id. des för två år hr Sture Nilsson. Avdelni om Ha höjande kan. kanske Ile- repr arter i Fackliga «Centralorganisationen blev hrr AA, Andersson, G. Jöns- da till ett eller annat verkligt po- sitivt resultat både på det tekniskt- Ica, son, F. Karlsson, G, Ekerlund, O. Carlsson, Ivar Nilsson och Sture Nilsson; Underhandlingskommitté Sture Nilsson, . styr hr Agne Thelin. . Revisorer: hrr Gösta. Johansson, Erik Johansson o.'Nore Hermansson. Skyddsom- bud: Erik Johansson, Karl H. Nilsson, Sture Nilsson och Tage Bengtsson. Ombud i byggnads- föreningen ; Pershög: hr Sture: och Erik Ji Mötet var synnerligen talrikt besökt, iav och det p: planet. . Visserligen har det alltid "varit lång väg till det Jandet Uto- ia, men hoppet att en gång nå dit ju dock värt att-omhuldas -och följer med de legala aborterna i betydligt större. omfattning än man - haft anledning förmoda. Detta har kommit 'fram: vid en psykisk undersökning --av. 200 kvinnor i Stockholm län. Varje år söker 6.000. svenska kvinnor legala aborter: och un- gefär. 2.000 får: sin 'änsökan be- viljad: Man kan redan nu sam- manfatta resultatet så att 25 pro- cent: av kvinnorna förklarat. sig helt tillfredsställda 'av aborterna, medan 60 -procent berättat om skuldkänslor och ängest; Resten har: Uppfattning. - AE Undersökningsmaterialet : har man sökt bland de kvinnor, som 1949, beviljades legal abort, De flesta. av kvinnorna. har varit utsläpade mödrar, men tndersök- ningen omfattar ett brett klien- tel omfattande både stad och landsbygd, — ”. Den Det framgår av undéersökning- en att ett överraskande stort an- tal ångrar aborten.' Många har gripits av tvångsföreställningar. att de dödat barnet, En del har på frivillighetens väg gett-sig in 1. havandeskapet igen, trots att Päbyggas TV Annonsera i LT | äm som druckit sprit, . | deras soctala situation varit den- samma som när de. begärde FIVOTTETUTITTTT! inte. haft' någon deciderad - " Tyngre lastbilar- bör vara. för än .en samling belysande exempel | större. andel av vägunderhållets ons era. ' Överhuvud ' bör ' biltrafiken bära, vägkostnaderna. Det är ganska klart att den hårt på vägarna, 'Man' kan . "proportion til” förslitningen.' ... lastbilarna numera kör på olja, :- > som >- visserligen är beskettad redning har tidigare varit inne " förljudande. lär den blt föremål ” skatt på bränsle, som 1 det långa : loppet: skulle bli en tyngre: börda '. ” "och. ängésttillstånd X AtbASARA ådrbr AA AAAADANASADIA br NETET FOÖVTTTTTESTET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.