evo br 4: OO OR ON of ur Hiarken: föll min: ångest och min leda, 3 "Under, det stora snöfallet . blev, . soni bekant ”sämtliga tåg mer el dre ': försenades: Såhimda! lingsåstågel '.med avgång: från Göteborg kl 0,01, 'en natt gös' » ra elt längre: uppehåll i Norse-' ” sund, Då tåget går i gång i och konduktören kommer in i vaguen kommer det sävligt från 'en rese- sj | snökedjera? P.: på "Söderslätt : "Kyrkoherde" g hade” fått "en ny "pastorsadjunkt, Somi fick följa med på ett av: jnl- Kälesen ör att introduceras: bland; 7 Den : ig i > fetiagde "pastorn to sig väl sma-, ka och gjorde täta besök. vid det. ”dignande" "smörgåsbordet, Kyrko-) - herden, : sonv "gillade" måttlighet i' allt, fann till sist tiden inne, att; och-.passade 'på. att göra en." svängi utanför kupan, Fast vi ännu "bara! är. i februari, och snön ligger djup: på. bigården:”. I Västervik. har star "En: dag 1712 lånade en asked matematikprofessor vid Colvmbi; universitetet en. bok från bibliote-j ket där. Denna bok återlämnades] härom! dagen äv professorns efter-' de, i rakt ned de led; en ingenjör i Brooklyn. Boken var, T. Rutherfords ”A System of Na- tural Philasophy”. Biglioteket. krä- « ver inte. låneavgift av professorer” "na men omen student hade varit lika glömsk hade han fått betala han behållit boken i i : mej. oo Nå, än: ”sen, då ka varför, . skulle just ni vara ett undantag? "Lycksele 3 'renligast .s Skall. man döma stadsbornas ren-' [lighet Nefter "vattenåtgången. per. invånare så måste det vara mycket frenligt folk som bygger, och bor.] i Lycksele. > ” i "för nyligen od statistiska redo- görelse för städerna visar nämligen att varje lyckselebo i medeltal gör av med 628 liter vatten per dygn. ' Men därför kanske man inte kan påstå att det är klent med renlig- heten i Sigtuna, där vattenåtgån cen är endast 111. liter per invå- nare. och dygn. Det kan ju också hero på att man inte är så törstiga i Sigtuna som i Lycksele, de båda ytterligheterna i 'denna: statistik. Samtliga svenska städer har dock inte. lämnat . uppgifter om . vatten - åtgångerr varför det kanske. finns några städer med både högre. och "resväska. I Det kanske kan vara intressant att höra vad "en filmstjärnas res- väska innehåller hon skall resa Hill utlandet. + «+ Den. exotiska stjärnan "Yvonne del Carlo medförde under en resa till England för någon 'tid sedan "bl.a, åtta cocktailklänningar, sex aftonklänningar, fjorton par 'skor, « toly hattar, en bäverpäls, en mink- -Päls,'en 'stenmårdspäls och ett svart negligé av chilfon. Minkpälsen, som hon f, ö. "själv tecknat, kostade. i anskaffning 60,000 kr. Strumpor "var det självfallet dussinvis i väs- an, Några av dem var. broderade med diamanter till” långt upp på Hnninge en, es Er” äötter vn ata sig med | lägre iffror. söt - in början « av sept; var ar Christin » tillsam. med en del av kom- : I paniet på straffexpedition, i i ul land. Dessa tåg gjordes mera av hämnd" mot. svenskarna än för att'vinna pengar, värdesaker och förnödenheter, Det::var fattiga och, magra bygder, vars befolk- t - vare och” "banditer är ej att”uni dra över, så 'som dd for. fram. Det lindrigaste' behårnidling man kun: de”ge en smålännitig, var att pi-1 ska honom så 1: nge har, 'som det hette, fridde öga Först då han ej reagerade då man rörde ögat ”|slapp han mera prygel. Naturligtvis. dog många av misshandeln eller blev invalider därav. Sedan tog man deras fatt tiga ägodelar samt brände déras hus och" gårdar, Vilken" ohygglig tid!” : öll | man" Småland. 1 själva gränsen anföll man ” och "nedgjorde' en svensk tropp; samt tillfångatog några ell vilpersoner, som” tvangs” att" föl; ja med för handrä ökning.” "Man trärigde' rätt långt in i'Småland |” för att "plundra, På återtåget brände" män gårdarna. och tving- ade folket ':att följa med och hjäl- pa snapphanarna med bytet hem till åsen, Hur det kändes för des- sa arma: människor att tvingas hjälpa sina fiender samtidigt som deras hem gick. upp i lågor kan man . tänka sig. "Att man i våra dagar på smålandssidan om grän- sen kanske tycker att mina" ar- tiklar om friskyttarna för'ett 'un- derligt”' språk ", ju förklarligt. Men jag kan ej skriva annorlun- da,. snapphanarna var mina fä- der och Danmark: deras: föster- land.;> Jag avbetalar ; blott. 'en skuld: till mina fäder då jag sä- ger. sanningen om d tapp skyttarna” =? Detaljern . på: en fredlig befolkning är dock | så I hemska ajg e "Sedan man på återtåget. b änt Hera gårdar, kom man åter in i Hishult. Här bar man” upp. kon- tribunéring:” "Den, som" ej hade pengar fick gein natura "vad han var i stånd att avvara I Hishult bar man upp oxkött, fårkött och talg, kanske även smör." mot: ej ” varken” spannmål, mjöl eller ' malt; | ty/dessa' livsmedel fick -Hishult” köpa utifrån” slätt- bygden. Ej heller fanns "vidare tillgång på hästar. En 'del hem- slöjdsalster fick sockrien läråna i stället för pengar. ss": ve 7 «I stört sett var befölkningén' pålitlig, & även om "hundar ej sak- nades och gingo svenskarnas 'är- enden.'. Kyrkoherden ; Jöns Bör: jesson ” Halmstadius var, sålunda svensksinnad.: i den Brännesstan. Ett namn efter en - forntida järnhantering. ' Så uppskrev Christian kontribune- ring: Pengar efterfrågades men fanns: icke. Ej heller kött med undantag av litet torkat fårkött. Christian' ansåg att. bonden gavi för' litet varför han ryckte ho- nom” i” skägget och hotade att hänga' honom. På hustruns och barnens gråt och böner avstod Christian dock därifrån. : ” Christian och Pige-Pelle gingo nu upp på häbbarets vind för att £e "vad en större kista innehöll. De lyste sig för med en torrveds- sticka; Men Pige-Pelle; som sköt- te stickan medan Christian "plöc- kade" upp silverskedar, TTerinstop, linne m.m, ur kistan, kom. för nära spindelväven i taket. och i ett ögonblick stod allt i ljusan låga. ' Christian och Pige-Pelle kom med knapp nöd ned innan elden . hann dem,” Hela” ården brände ned, :' i Pige-Pelle' "som genom": sitt slarv ' orsakat branden, fick: så mycket "stryk" av Christian att han" ej ”kunde' sitta till häst på fléra dagar: Sedan rhan varit : Hishults by vid kyrkan och" fått något skulle man rida över Eket ted' mot åsen: I sista” 'stund hit- tade mani: klockaren, som tillika med prästen gömt sig indan fri- skyttarna. : Han blev framdragen tillika med en "del 'silverskedar m.m. som den äreförgätne man: nen gömt. undan. Till straff miste hans dem alla och piskades: tipp LAHOLMS LD NING mast. förtjänat gen kunde ej anträffas.” "Nu skickades allt ned till äg- ret på Hallandsås där det var välkommet ty mycket varor kun- de ej. den närmaste trakten läm- Däre- ie "På kvällen kom I man till 2 enligt gämmal god sed vid Bran- te”Källa där de gemensamt druc- "Det räckte ju enligt Men kristligt äkten- skap borde dock bekräfta förbin- delsen' innan bårnet kom: Christian häde lovat sin 'mor att: låta” viga "sig vid Måria så snart tillfälle gavs. .. : Bland snapphanarna fanns en studentpräst, som varit adjunkt någonstans i Blekinge men måst fly. Han höll ofta gudstjänst u- te"Pskogen för friskyttarna. Nu Vår det ju även "vanligt 'att or téns'präster tög uti 'skogen till i] friskyttarna för gudstjänst." Så Detta” skedde ” fullt frivilligt och "de" "många historier" om att prästerna tvingades ut. i skogen av sn apphanarna är i rege "ej Nu "kom övannämnde "präst från Söderåsen upp till Hallands ås. Då beslöt Christian och Ma- ria att mitt i det brinnande kri- get låta viga sig på åsen, .”:- I Det > blev "ett bröllop under såtbma symboliska förhållanden, som. Christian liv: Christian född som vildmarkens ulv i' en av å- sexs : :bregsskrevor, "vars 'skrovli- gä väggar var det första näst en moders ögon han: mötte i detta jordeliv. Christian :värs tidigaste barndom: förflöt i :vildmarkerna på åsen och norra: Skånes skogar och: som: i skogen: vid! Brante Källa "med Maria" rack. trohet, skille” nu. under: jätteträdens löv brudsäng” med Maria under jät- tebokens beskydd. - "Det" blev - ett: stärmningsfullt bröllop; där själve Nils Tideman var värd och 'där' dansen tråddes med liv och Iust i den djupa, skö UDAPEST: VAR JUNDER | mer än två månader ”en stad mel- : lan; ' två . fronter”. :Jätteeldsvådor : Törörsakade av . bombardemangen, : lade hela kvarter” i aska: Det :ena stora” byggnådskomplexet: efter det 'andra > "sjönk. ihop”, 'och hela: gator och. stråk. utplånades. ock ”efter= : äddes SM Foinfält, Spå é gen. "Dannebrogen och k is fanan .dörhöjde den högtidliga akten. ' : Nils Tideman höll så till brud paret ett tal vars eko ej dött bort på åsen, "Christian ock Maria! Ni har nu inför Gud och oss inträtt i det . heliga "äkta ståndet. ' Blott Gud vet vilket stort'och för kom? niande släkter viktigt” steg,! soni ett äktenskap innebär. Vi öriskar alla att vårt brudpar må :få åt: lycka, och vid livets slut uppta: gås i'den eviga lycksaligheten: Vi önskar Gud måtte ge er nåd |, jordelivet innebär och -som ing! snart liksom vi andra komma till fredliga tider under vår konungs och"? fosterland ”Darimarks regel mente, För denna sak har du; Christian ' och Maria” kämpat och vågat allt."- Kom ihåg att kom- mande släkter ,de”ofödda släkter; söm kommer :att-ärva ert blod, kommer : att med stolthet; räkn er som fäder. Eder trohet mot fär derxneslandet ' blir "en: ledstjärna för dem; neta " Så > gick Nils : Tideman fram och tog: Christian och Maria '.i hand : under hjärtliga lyckönsk= ningar. Efter honom" kom -alla i tur och ordning och 'så satte ran sig till bords under skogens grö- na valv. : Efteråt svängde man om till fejlans "toner." Först "vid midnatt gick man till-vila. > Ja, nog var det ett bröllop. som sent glömdes "av dem; som 'var' "med, och ekot av det nådde z i | Statens sakrevislons utr av "vad - det ” kostar att köra bil här i landet blev'säkert”en kall- dusch för : en del förhoppnings- fulla bilspekulanter.'. Kostar det verkligen så mycket måste” mån- gå på engång släppa alla ”tänkär på "att "skaffa bil, men "ändå kan man” överallt ' se” bilägare,” som man - med säkerhet våt inte har sådana "inkomster ätt”de”skulle ha råd att hålla sig med bil. ..Hur hänger. nu” detta åihop? Här är t. ex. en verkstadsarbeta- re, en byggnadsarbetare, en kon- torist och ' ett' affärsbiträde; alla med ” så relativt blygsamrna in- komster att de absolut inte' kan offra 4,500 kr: föratt köra 2,000 mil om året. Trots detta har de i haft. bil i flera år öch har inte den minsta tanke på att sälja den utan att köpa en. annan i stället, "Direktör ' Nathorst - i ”"Scania- Vabis sade några. sanna ord här- omdagen: : Den svenska folkbilen blir densamma som i USA, näm ligen den” begagnade vagnen. Är det då inte så att en begag- nad bil i längden blir dyrare än en ny?” Frågan är vanlig; och den ” kan bevaras både med ja och nej. folk : som blivit grundlurade” på en begagn. bil, men" det finns ock så de som gjort verkliga fynd och aldrig ”ett' ögonblick fönde- rår på att köpa eri ny vagn av den "enkla : anledningen att de inte har råd till det. HE Många av de begagnade. bilar som” nu. rullar på våra vägar är sådana 'som '" köpts för eh billig penning under kriget.” De står i en klåss för sig — ofta litet kör- dä och! i" gott skick — ock att man kan köra billigt med en så: an "vagn är inte så underligt men. det finns också sådana som är köpta under :mera normala förhållanden: men”ändå kan be- traktas som: folkbilar, ' .. NT Byggnadsarbetarens bil är gan ska "typisk "för" dessa, folkbilår. Han "hade : bil före kriget, först Det finns exempel på : alltså en ' hel del om, bilar, när han för ett år sedan köpte en 38 års. amerikansk: bil, .. som gått 8,000. mil” och” nyligen var bör- rad. Det var. en hederlig kärra utan några särskilda finesser och inte så vacker att se på, men ma skinellt. var ; den i bästa trim. Han :' jar nu 'gjört upp, följande fö Försäkring =". . Garage." . Bensin, olja m. m.': 1,700 . Avskrivning : 500- Summa ;.. 2,890 kr, För - dessa' 2,890- kr har han kört .2,000 mil — . ett milptis på totalt 1:451:=1;: + Det är hans sätt att räkna; och med de: tre bilar han haft har han funnit att det stämmer, Han gav ' 3,000 kr för bilen" och räk- nar med att kunna köra 12,000 råil innan: bilen är'skrotfärdig, men så länge kör han inte utan säljer den " kanske : redan nästa Och. köper en annan; be: Kelkylé Vä tisk,. det: är: han väl medveten saknas, no blo reparationer; tvättning och service. Vad beror det.på? Jo, han har under 'dessa år”: som ägare" till en "begagnad hah "tvättar "naturligtvis "själv, han smörj va själv; och ' han utför de flesta reparåtioner' själv! < "Exemplet kan > .mångfäldigas:. Kontöristen "köpte en att kunna bära de bördor” som kör en människa helt undgår, så att] lenberg -så -spårlöst försvår är mot 'denna bakgrund, som uppbyggnadsarbetena; und som», Nu; gått. måste. 25, lerna (möjligen ', Warzawa), torde gerska ;: trädgårdsodlingen, : som : bländande. ;färgprakt . möter be: karen, man ser. hela berg av:költ, ägg och; ost; som salubjudes i ku- pongfritt! , Detsamma : gäller, också skylt nstren; som” också ger: bes den? rikliga ” tillgången, i Alla dessa: svaror; är som agt apongfria: Men inte" desto mindre livsmedelskort: Fabatt- öd. och andra: vik: kroppsarbetare G har; i genomsnitt .'Pr' månad. 800-: florinter,:. och. för denn komstl i ligger. ad än. för "motsvarande : yrkesgrup e is i Sverige. Detta gäller inte. minst eln.' En skjorta kostar sålundå Vd srinter',; sett” par.. Vardågsskor 100; skaodon,. av: högre -kvälitet "går kunna redovisa 'en sådan återhämts= ; njuta". Guds välsignelse, jordisk - Ne rsnedelsarnga fram” hallen på Vämhaz' : kliga - tillgången, på i 1:t idningskioskerna försäljes- ;sålun- . FN detta. såväl -på "gator "som" på > hela: 'bersonalen som regel kan tala darden' på en betydligt lägre, niväl . återvänt från en tids. vistelse i den skildring är en: milj pest.” allljämt! en av vår kontinent vd i städer, skriver ien västzönstid ning en medarl belare, som nyligen a e hävud= ungerska metropolen.:. Hans kiss : med. uppgikter om befolkningens "lev= i. . . nadsförhållanden, - sem, såvitt man, förstår, objektivt och -lidelsp- - fritt har skildrats. Bilden visar en w nationaliserad verkstad.i Buda=' Jo da "såväl engels! som franska tidningar och tdskeite fn. både kommänistiska, socialde- åka." och borgerliga avisor. iogralernas iprogram. "visar .- isolerats” Kaféerna och” restaurangerna, ' där oklanderlig tyska, "Även de tolk demokratiska år oc Då behärskar mer; de "i: man befinner sig i staden; Och be- =" väpnade är de ”till tänderna”, Alla” - affentliga...byggnader' "bevakas gå=> lunta 'vav. ett: milisgardej” utrustat ; med karbiner 'och 'automatpistoler Den denna, om: rgsfulla -beväpning,; och . främlingen har .en :känsla av. att, sv ” han. : utan : behålla ridig mi gd varhelst t.så lögonenfallande s tändigt. är 'bevakad "både av. va s yttrendelriheten us na-tankar för sig I Artikelförfatlaren : framhåller RE att han för sinvdel endast. ne ende. och : wänligt.. > id - ett: slags: restrik' onsåtgär att det rådet. någon större; denna : artikel; istället. nyhetsförmedlingen : från utlandet. Det;: söm. har . "råd att Då ; restriktionen". gäller. |. s sHyrorna” torde: dock ligga under Stockholräs; eller till och med mån- a 'avide. svenska. "landsortsstäder- nå. För: ett rum, och kök betalar man sålunda 100 florinter pr må- nad; ''; vilket - alltså "betyder c:a 15 proc: av ' en” relativt låg. inkomst. Restaurangmaten' ställer sig något dyrare, Ett standardiserat middags- mål 'går löst" på i genomsnitt 2:80 florinter,: men vill -man äta.sig rik- tigt mätt, måste man ta till å-la carte-matsedeln, och; då "kan. mar få punga "ut med. hela' 6 florinter. Men detta gäller givetvis för turis- ten. Infödingarna äter säkert” billi- Bare Agne i "+ Gatulivet :'i - Budapest. ir H livligt |. och? brokigt... Befolkningen är na- tufligtvis.-inte "lika. välklädd” som under. rigsåren, > men.:man får ovedersägligen "det .. intrycket,: att | - ingen lider nöd, Trafiken ”har åter "<ommit på fötter” — visserligen Pål: många” håll oriskt, men” för- bållaridena ',..förbättrås.'..successivt. Och det febrila, redan långt avan= cerade återuppbyggnadsarbetet up” penbarar, att den ungerska huvud- staden - kan tänkas komma att; återuppstå iv förkrigsskick, Detta ger: stads- uppbyggnad "och "restaurering av del. delvis förintade eller svårt rampo- neråde.., praktbyggnaderna > Ponaukanalen. ve at «' Budapest 'gör ej intryck av- att vara någon ”folkdemokratisk” stad, = är Jä DEW för 1,800 kr — den såg 'så eländig ut att folk knappt ville se åt den. ' Hah: kostade på en moötorrenövering ; för 600 kr och satte sedan i gång med'att själv putsa, läckera, sätta i ny klädsel en 28" års modell” och sedan en kta Eva?. 5 jan Nog. håller. det ät ae PU,” byggnadsplanen : vid " handen, som]. bl. av. upptar ; en fullständig : åter- I; Jängs i Någon tidning, låt oss "hade skrivit omen: ovai 4 "med: kraftig FILM!” skriver DN. "vatt" den lede uppenbarar”: sig i i ” professor Lydia Wahlströms ge- | Stalt,” är. onekligen något av en -Sensation, Så "är: det "emellertid. : "Lydia Wahlström har hållit ett” inom '; överskådlig framtid | -.' ren :— — Varfö kommet du För sent, Gustaf? . : Fu Vår klocka gick för saleta - ' Roda I Karl Erik? ev i > inte hitta. mina föl " i den. Det tog en hel timme alt på och nu kan jag inte hitta. gonting Mersse sl , Va du "ser trött ut. Ja, je khättade "”en' snodd 15' ng i natt och drog" kraftigt fe trä: den" i I ”pyjamashyxorna Jgey | ; dam underhandlar länge" och väl Ä de ska va till; spickesill! t d skall i "sommar: hyllas på-e kiskt" fr - att det till som aren blir 1,900 år >” 2 våld mot polis, Doi tidsölskande per: pr Ja, det gör jag..; sctt en så fridfull å tisdags. 0 — Ja] — Ja, de andra två” fänkdö, fag or I : hämta i i kväll, - Lång kö. på ä bolag En gåmmal luckati, Horn skäll" ha: ett" gott. : en. halv: g! märke. Anledningen ' ir ”Ligisten. DS stod inför rargad: > konstapeln! . KANE — Ja, just det. m—— : Forts, &. nästa gida.” SE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.