SYYFYvverfYY YT YT YYFevT ENT VY TYST YYYFIVYTTEYFEYTEYTTY FLY TY (os Yrverevv ; Vv N i Stark röman i Harplinge av bondhustru, Dagens namn +2ta 2 TÖRSTEN, le. Solen: går upp kl. 7,27 och ned kl. 17.26. es is . Mörgondagens namn). (1 a MATTIAS, i. ' Solen går upp kl: 7.24 kl. 17.28. 2 tt och ned Dagens dikt: «2170 Dig söker. jag igen, o barndoms- N ti och ' minns ett "tryggt kvarter i -+ höstens: storm: : ” ÖASTRID PETTERSSON 14. " Astrid Pettersson: Född utan själ.- LT:s förlag. Pris häft. 8:75, inb: 11: MT : ”Pödd :. utan själ”, harplinge- författarinnan Astrid Petterssons en Jordisk' Punkt gärna g2 barnen aktuella livet, =... Prem "hanne i Ingen svarade, > >. vilar på: honom. - nos handen, >> av. tidslöshet, : "OCh frid esse sl . «1 denna värld; som: ständigt byter "oc V(JOHANNES EDFELT) > - Dén här historien lär ha smickrat brittiske "premiär< = So Mmihistern Attlee" något... Det” var : . lektion i London; och läraren ville litet hum om det Är det någon som vet vad Det är lärministern-; heter? : undrade a Det bör. ni veta:—'sa läraren." i— Tänk vad det är mycket. som Då räckte en liten Pojke : upp = dJasså, du vet det — nickade roman, : är - nu utkommen. Den ganska: digra volymen — den är på 280 sidor — är ett välkom- ponerat'.bondeepos, bringande en hyllning "åt vardågens och arbe- tets: hjältar och hjältinnor,” och miljön är Nordhalland, författar- inhans barndomsbygd: Skildring- en' tager. sin början vid en tid- sedan får läsaren följa en släkts ödén från 1700-talets' primitiva förhållanden, . fram. till nutiden, meå . bilar, "telefoner —, och världskrig... PlEeta . ä bra, och en mycket säregen" bok;' harplingeförfattar- innen skrivit, Genom den sociala syftningen skiljer den sig. avse- samma ” förlag : utgivna - lands- bygdsromaner. Inte så,' att dessa skulle ha: utelämnat de : sociala problemen, men fru Pettersson har tagit upp ett:speciellt ' om- råde : till : behandling; nämligen punkt 200 år tillbaka i tiden:och I värt från alla andra, tidigare på |: .J Punkten - Med vårens ankomst till södra och sydöstra. Europa sliger den politiska spänningen, skriver Syd svenska Dagbladet: : - Den kan icke: minskas av att efter: lång tystnad -Stalin helt plötsligt "tagit till orda i en ”in- tervju” för Pravda, Hans försäk. ringar ” om ". Sovjetuionens - goda avsikter : är ; fullständigt - stämda i den kommunistiska ”fredskam- panjens” ton. Hans anklagelser mot västmaktsregeringarna : för ”krigshets” har samma smak av grovt. ” förenklad ... Propaganda. Punkt för punkt yttrar sig Ryss- lands 'statschef' de facto i komin- formförkunnelsens stil, Eftersom han stämplar atlantpaktstater- nas "legitima." försvarsanstalter som krigiska och uppenbart för- söker. att åter splittra "England och USA, verkar hans förklär- Jing att ”krig för närvarande inte kan anses. oundvikligt men:kan bli" oundvikligt”' snarast som en hotelse, Le re : ; Man lägger märke till att Sta- lin icke nämner planerna att ska- pa ett västtyskt försvar, : trots att de flera månader varit stor- Politiskt. brännbart stoff,” men redan på lördagen kom en ny på- minnelse om. detta. allvarliga pro- blem. Polska . regeringen :-har i likalydande noter uppmenat Bel- Biens,-: Hollands, Luxemburgs o. Danmarks" regeringar ' att. göra allt för ”att påskynda ett fyr- maktsmöte om Tysklands demi- litarisering”. De" orden: har: varit i säck innan de kom i påse. Även spelet. om" Tyskland Tortsätter, Ett enat Tyskland: dröjer, .:. männen'i Kreml är den väst. silierade upprustningen, liksom den 1 de tyska, en styggel , ef tersom : den kan komma att om- intelgöra '.. den "'h istisk världserövringen, framhåller Skån- ska Dagbladet (bf) och fortsätter:: Det förefaller som om redan: det utdragna «+ Koreakriget rubbat , det ryska" tidsschemat, . och farhågorna i. Moskva för att' detta än mer. skall--'påver av västmakternas uppladdning" ä befogade.; Ja,' rit ken finns, . att denna : kraftsamling den så" förbisedda vården av de hörselskadade; ”de. dövstumma”, som de i.dagligt tal felaktigt kal- lag, Problemet är ömtåligt : och desto mera måste man beundra författarinnans' mod att : djärvt och beslutsamt gå till aktion och ta : itu med vanetänkandet och låt-gå-andan, fölet Ve a "Om än de hörselskadade ber- nens. problem alltid är svåra, är födda på landsbygden, Detta är beroende -av flera orsaker, bl, a. av den; att de två förskolor, som finnas här i landet är kommunala För att få in sitt barn på en av. dessa. måste föräldrarna vara bo- satta i antingen Stockholm eller "Göteborg. . Annars. återstår .en- dast-- att: ordna - det så som: fru "Pettersson själv ordnade. för sin det sämst"ställt för dem; som är) d. > satt ni'är vänsterhänt; ' 'hans lösöre spolierats, utsökta fågelkvitter. . "" Häns lilla egenhet. — Tänk så eget, herr Lund. | — Jajvi har: alla våra sinå egen" iheter. än RON — "Inte jag; herr Lund: -- : flicka dem fosterhem i någon av de två nämnda städerna. MED ee >'Det säger sig självt :att detta är' en svår brist i vår omskrutna socialvård och att'söka få. till stånd bättre förhållande häruti har: varit. en nämligen ' att- skaffa drivfjäder. för. den satt. öra >, vidare. ryska. vinster ; i... ett. fortsatt. kallt kr'g, och den kan måhända också bli ett. allvarligt” hinder "för : för- ryskningen "av Östeuropa In. » Det : är "givetvis dessa - dystra framtidsutsikter, som förmått Mosk> va att fresta västmakterna med en fyrmaktskonterens.'. Möjligen. r ryssarha "också redo "att göra min-' dre ” medgivanden, för” att..s nh västtyska återupprustningen, ör: ..vilken.; de. verkligen tycks känna /stort 'obeha; i Nyheter: (fp) ha: om man; få tt i den" aktuell ett” inl sub= vention har nämligen ingått i ägg- hushållningen.: Här finner nu både, jordbruksnämnden:'och :.chefen . för. jordbruksdepartementet att en upp<= rensning är. nödvändig,- men "den är mycket svår att genomföra utan att: en' del småbrukare som: tjänat bra på äggen, men inte kan odla spanmn.ål, får det sämre än förut. — Jaså, Rör. ni' om i: kaffekop-! a M - a : Ttgtta Nan. Man kan dock inte se bor ifrån pen med höger hand? nav, > andsbygden bör ta krafttag för an ON Kd dn '— Ja visst, herr Lund, -- likaberättigande, menar Astrid | heten om sund: prisbildning sam= -— Jaha,. där ser ni— det är er" Ulla egenhet. .Vi andra rör om med: 'skeden.; : : : ma? —— Jo, visst kan jag.det. "> —iMen pappa sa i går, att far-! ' bror, måste låha den ena hundra- lappen "efter. den andra för att flytande, .. ME hålla 'si . En "kattägare . på Luthagsespla- naden i Uppsala>är f.n; gramse på Radiotjänst; gom” varit” den" indi" rekta' orsaken till att: en: del av : Härmed förhåller det si så, att mr Ronnie Ronalde härom: kvällen förnöjde :radiolyssnarnå med diver- Se originella" toner... Bl." a. ägnade" han sig åt att frambringa det mest t « Då" kvittret kulminerade, tog huskatten helt re- 'solut ett språng upp på radioap- 'paraten, i. syfte "att" skaffa 'sig er fågelstek, och därvid, kar "det sig” inte bättre än att det vildsinta dju- ret råkade. slå ner en kristallvas med bl vilken 'totalh rade, ' ön v 2 - — Man börjar bestämt bli gam", - mal, suckade fru Grönkvist bit- tert, när hon härom sistens mås- - ta kliva upp på bussen utan att få någon hjälp av konduktören. Och så" var det historien öm « den vakne pojken, som fått plats som 'pieccolö på ett: hotell. lok "En äldre herre skulle. resa från' hotellet, "promenerade ned till sta> tionen och äterkori fem minuter, före tågets. avgång med andan ij halsen: . : : = Jag kan inte finna min port följ, ropade han. Hör - på min gosse, kila upp på rum nummer 2 och se om där står en" brun läderportfölj med namnplåt i sil. ver. | "Pojken stack iväg, , fre minuter senare” återvände" hah, lika andfådd söm gästeni. — Jo då, flämtade hån: den' står! dätuppel == 0 0 Pettersson, - därför ' låter hon lä- karfrun : säga, till ”Inga”. bl.:a. följande: SNS : Ta bort gränserna, du 'som bor” utanför gränsen: Vi har fått vårt" ordnat tack vare män” och kvinnor; som velat något.. Laga nu, så ni får det lika bra, Det är rätten ni slåss för. Du' kan aldrig trampas ner, när du slåss för rätten. Vi skall inte gå' ut; vi som bor i staden, och tala om för - er, som skall se detta själva. vad vi har mer än ni, De mycket . omtalade aderton insändarna om missförhållande- na vid Vänerborgsskolan, som på sin” tid: alla hamnade i vackert förgyllda papperkorgar på göte- börgstidningarna, har inte blivit bortglömda - och fru Petterssons realistiskt .' träffande karakteri- stik ,. över pressen just följande:: -' den ”fria” ' svenska "NU, koncentreras :i .— Skriver jag till ex tidning om hur jag "kan dryga ut äggen med. rivna morötter, en tia". på. posten: för besväret, men skriver jag om något som pekar på bristerna i samhället, så tar inte tidningen in det. Om vi satte våra namn och alla de andra mammornas namn under en skrivelse. ock : bad, att våra små döva barn skulle” få varna met, så" skulle inte en stavelse komma ' vidare.” Inget : klandep, Kan: du - inte" berömma; så tig. De' små döva kan inte och vågar inte tala, ” : så: får jag Det finns ett arinat ställe i ro- manenj' som" också förtjänar att bli citerat: «co : Lill tecknar: Har. du sett den lille prinsen; i VE — Jag önskar att prinsen blev döv, säger syster. för sig själv. — Men syster... > co . — Ett land som begår en så- dan synd "som vi mot de' döva barnen, det folket måste ruskas IH AN lar och skakas. Vi kan aldrig få för- lätelse; Dessa barn -— bela deras väsen ropar ju efter ömhet. Att vara I mors ställe för alla dessa små, att ge dem något som er- - Bätter ' heramet;' hur akall man ' , M ooh manfaller i fråga om bröd och ägg; Nu råder för det första delade meningar” om. i vilken mån ägg- exporter(”, subventioneras. ..För det andra drabbas" småbruket ” hårdast av sänkta äggpriser. För det tredje bör enligt hr Sträng jordbrukarna medverka" till en inkomstutjämning inom jordbruket. Allt detta vinner man inte genom att höja priserna på ' brödsäd, . Eller vad säger hr Waldeé i Lj kile? å 10 VIBRA SYSTEM "ct. :-Den kände .amerikanske . jour- nalisten”. och kritikern Menry. L. Mencken, som nyligen! har fyllt 70 är, förklarar i-en intervju att han hela sitt liv tillämpat"ett gy- stem” som "sparat mycken dyrbar tid." Han" får: dagligen en väldig packe. brev, Han öppnar" ett av dem, och är, det, långt och gäller något ämni:han har - behandlat i sina artiklar, så slutar han ge- nast att läsa det och svarar med ett' tryckt Kort" som "lyder: "Hjärtligt tack för” Edert brev; som ' intresserade mig mycket; Det råder ingen tvekan om: att ni har rätt i Edra synpunkter”. kunna det, när man är Jourha- vandé året.'runt' utom de tré veckornas semester? Man orkar inte,. 2 "Det är:'en lärorik och"förnäm- Ng bok bondhustrun från. Harp- linge har skrivit och genom sin tendens kommer' den säkert att &e upphov . till diskusgion, Det bör även under nuvarande ma- nusflod" på" förlagen” finnas plats för alster av sådana förf, som Astrid Pettersson, som ha något att säga, något nytt, berättigat och beaktansvärt, - Hon är väl- kommen med nästa bol. os oe -—B— dö LAHOLMS TIDNING . 4 HELT cl - ”För svenskt tjenstefolk' t' Amerika” . Fattigt och besvärligt var det för torpare och småbönder på 1870-" och ”80-talen. ” Inte hade det varit bättre för dessa sam- hällsgrupper förut" heller, men under nämnda tidsskede öppna- de sig nya och bättre framtids möjligheter för dem. Landet på i och där. fanns. det skimrande framtidsmöjligheter. . Tusen och åter tusen av torpares och små- bönders'bärn reste över till ”det förlovade landet”, a . "De flesta emigranterna fingo säkert känna att även livet i Amerika var hårt. Arbeta måste re! betalt än hemma i Sverige, Språket vållade stora ”svårighe. ter. Mycket gjordes för att hjäl- pa. de nykomna' svenskarna att lära det nya landets språk, bland annat genom aftonkurser. : Just i dagarna har jag fått i min ägo en "bok, tryckt 1888 i New York och författad av en svensk-ame- Boken, vars namn är : ”Svensk- Amerikansk : kokbok" ”sorät' råd! givare för: svenskt tjenstefolk i Amerika”; "" hade”: till . syftemål ”att för de många emigranterna av den” tjänande” klassen” från Skandinävien "till Amerika un- danröja de svåra bekymmer, som äro förenade med tjänarens ställ? ning till följd av obekantskap med: landets. : språk : och vanor, först och 'sist' matlagningen”, + Boken" innehåller en: mängd recept på bakverk och "maträtter, avfattade på såväl svenska'-som engelska "språket, 'samt 15 sidor Hushållsorders. . Av, dessa orders framgår” att .”en , ensam: qvinlig tjenare”: skulle "stiga" upp kl. 6 på morgonen och bli ledig "unge: för :kl..12 8 på' kvällen.” Mån- dagen var tvätidag” och” på fre: dagen skulle silvret skuras. Bo: ken, "som säkerligen: flitigt" stu- derats av.de”svenskä kvinnliga emigranter, 'som' erhöllo plats i amerikanska : familjer " och varit dem till: god hjälp; har: följande trevliga . och lärorika inledning: Huru': köksmekanismen': bör inz rättas. -: ”Matmodern'”' tager : två skålpund .; sträng”. sjelfbehärsk.- ning, ett och, ett halft skålpund rättvisa, ett" skålpund” billighet, fem skålpund «tålamod; och + ett ning .:'sockras: med 'välvilja, får stå" och puttra, och intages:'så för hvarje timma) samt: bör all: tid" vara till hands, :: Hushållets hjul vände” sig" då' med "största jemnhet.” . EG : Säkerligen inget dumt recept,” som nog kan vara nyttigt än” i Fr i dag. iver sna Laholm 10 hgm. p.: Bergman 11.30 ;;, Sönd.-ski 17:aftonsång:p. Nord- "blom, ' Torsd. 19" p.: B forna ' konfirmander lingssalen:r «i Skogaby: 13.30 hgmi p. Bergman. Velnge' 10 hgm. kh; Ljung:.Onsd. 19 passionspred. , komm, Rydén Tjärby 13 hgm. kh. Ljurg, Torsd 19: passionspred,:. komm: : Ry: 2 dé reg Inse st SEPA Mästocka 10 hgm. m. tivt. komm: Rydén. Torsd. ' 17 passionspred. komm, Rydéns oy 3 oe "a Bästhult 14 gåtj. komm; Rydén; Knäred 10.30 hg. 13 kh. Eriksson: «> on : Hishult: -13.30 hgm." m. nvg. kh. . Gustafson. 10, s.-sk. Onsd.r' 14 passionspred,'. kh, . Gustafson Ränneslöv 9.30 hgm. kh, Sjöholm Ysby+13.30' hgm. kh. Sjöholm. :. Våxtorp. 9 barndgtj. 9.30 hgm P. Bastholm." 'Onsd.- 11” passions- " pred.: kh. Sjöholm. Hasslöv 13.30 hgm. p.' Bastholm. . Onsd, 16 passionspred, kh, Sjö- holm.” NEN NA Öö. Karup 11 sönd.-sk. 13 hgm; > kpr.- Norborg. Onsd.: 16 pas- . sionspred, ==; > in me : Skummeslöv 10' hgm. kpr. Nor- . borg, därefter nvf.' Onsd, 14 passionspred. SS on Hinneryd 9.30 sönd.-sk: 11: hgm. Våxtorps Betel lörd 19 -bibelst. . 0, bön. sönd. 10 s.-skola, sönd. 18: "(Obs tiden) Tidvalls och Sandbergs. . Dopförrättning, Onsd,' 19.30 Hanna o. E. Sand- berg. H H Nordanå” Tisd. 19.80 pred. av E. Sandberg. . : . Menlösa. Sönd, 10 s.-skola, torsd. 19.30 pred. av E. Sandberg. andra sidan Atlanten låg öppet" man, men mån fiek i regel bätt-+ 5 rikan vid namn Carl Grimsköld. | ; skålpund disciplin. Denna bland- | r' dagligen. (i utomordentliga ' fall | sönd.-sk. |- GSKRIG I KOREA sc -FN-tripperna håller nu ipå att tilltvinga sig initiativet et rullar, en tank fullbesatt med Korea efter att den senaste kinesiska FN-soldater mot frontlinjen. den" fofmella" och terlandskärle skämt” en 3 gammal” besvärlig” sak;” perio; jag som” en: get;' och d jag, endast varjé fall inte när det är frå /unispnt: sjunga" Du : gaml JA r öch ett” ;, till. vänster,” AG MASTE. BEKANNA 'ATT| nationalsången -Jag' inté är någon. beundrare av] Den": luktade | dagar; och det är möjligt”att den luktar: så" alltjämt. Men : ibland ' blir /mdnh' litet. förvå-+ nad över folks sätt att vara::Och "man frågar, sig om det är blyghet, trulsighet, "bekvärnlighet eller retit av dumhet söm gör att de är” sörå ga. unisont. Jag är faktiskt förvis- sad 'om,i att" massor av. folk inte kan vår" nationalsång! utantill; Ja; häromdagen . sporde”. jag "mera. på a I” vän” om han kun le säga mig;: vad vår national- sång” heter. Hah svarade: ”Sverige”i i. Nu är ju detta med sjungandet' én ga om snabbt de får. luvan av skulten; i Detta må-nu vara: Men det finris andra problem; Jag har många gån- lvis' på är vår, flaggan är vår, landet är vårt. Än så länge, Har vi kanske ett så gammalt land; att: vi glömt att det är vårt? Har vi glömt. att' vi själva regerar det, i att'i vi åtminstone kan säga vad vi vill om Erlander och överbefälha-', ett 'stycke' fri, "medveten, nackstyv medborgare, som man inte hand- skas” alldeles; som man: vill: med; Och vi har en symbol för detta vårt” land vår flagga. Och 'vi har en i sång,. som också på sitt sätt sym- boliserar landet .— national-: sången Jag skall inte” ett enda I ögonblick påstå, ”att den "som ton-: Staten fär inlö hus i Surte för. 2,4 milj. kronor I STOCKHOLM (TT) "kö I Nämnden för värdering av. kate. strofområdet 1. Surte meddelar: till inrikesministern, att värdet av de fastigheter m. m,, som staten skall inlösa, uppgick till" 2,380,690" kro... a. nor, Länsstyrelsen.hade vid sin pre= varen och alla! dem som styr oss? | liminära'. beräkning + kommit" till. Vi blir inte häktade om 'vi gör det, | 2385,000 kr. Härl ingick" inte värs. Ty: vi -har trots allt faktiskt vissa” det av "Surte Glasbruks märk. på rättigheter: "vi är trots allt ' än då” omkring 15 hektar samt en del av : bolagets: löså egendom m. m. Vär det härav, som av nämnden' uppe oc ; togs till 312,360 kr, ingår i den av . i Professor, blev > livsfarligt skadad: SN "STOCKHOLM (TT) "Prof «!Pr jua fö. or måste fi me "påst råste sång, fastän "Björnson” skrivit . Men res till Norge; kära svens rt Hur Usin” nationalsäng! Du t de" reser sig när" den" spela Ska Elier. res. till Finland. Res Ber ' sett,” att : folk, då'"nationalsången sjunges. SNVi vudet då och då uppstudsiga" tankar; friluftsfester, inte -reser sig och ab-'t solut inte tar av:sig huvudbonaden. k över inte vara några schz blonsveniskar för att vi blottar vårt" lurviga” huvud”: ha" så "många söm,, helst, vi kan. vara så individuaHstiska att viii inte. tillhör något : parti - alls: Men + "med ett par finländare i én svensk församling där” å sången" skulle: sjungas.” Det sjöngs dåligt "—med' tuva” på! De trodde: ssina' ögon, inte siha öron' tta he mina i gamla Sv ningen av. deras procent : med: vissa i kraft vid nästa årsskifte; tionen men svårt blir det för ” Utsikterna' för kommunerna! dystra på grund «av kommun: skattereformen;' anmärker. : Eskils tuna-Kuriren (fp) "ed ledning av beräkningar för Gävleborgs län: .”" »De' rena landskommunerna drab-' bas, som sagt,. hårdast, och minsk- skatteunderlag synes variera mellan 15 och” 25 extrema fall, i som ligga betydligt över den sist>- Yej, nämnda ' siffran; Samtidigt stå desi I har gått i sa landskommunerna inför en kom" munreform, som vilka fördelar deh :; ,... : i får liksor än' i" övrigt" ger, allmänt anses” skåll' vara — men vi får liksom Barlskrona dömdes" på komma att öka de kommunala ut- inte' mod ' att visa vår goda takt." onsdagen "till fångvariga frihetsz : Vi-blir: bara' slående och tittår — straff,” Samtliga är i 30—35-års- 1 «- åldern och har tid'gare varit straf- 3 le försöka koni- fade: Sven Möller-Nicelsen fic Men. om vi skune. andliga" stå års, Karl-Gustaf Fritz Karlsson' 1 Bifternä högst betydligt. För dem kommer, även om staten lovat att tills, vidare hålla dem under ar- marna, läget att bli så pass allvar- ligt, att det är svårt att se, hur man skulle kunna undgå en över- syn. och: revision: av den reform, som - beslutades i fjol och trä ; det "stora, rika; mäktiga ga mallandet? De förvånade. sig my en dylik trulsighet "ha; blivit bes väl för:a ikhet "med finlända- ren "bli fö ad -eller ilsken, Jag - vet att "det! bor"så "mycket äkta un- der: den. lugna deh litet. buttra ytan” Det finns”så mycken ;trofasthet 'och SC hjärtevärme, så. myck redbarhet 4 och god . Men vi ö lite fum> 18A av oss, lite" tröga. lite makt | liga””Nej, "dumma" är/ vi" inte! : utmärkta skolor, vi ha medfödd taktkänsla, vi vet hur det utan att göra någonting alls, -. digheten! Om" vi skulle "räkna" det der som” ef' dygd, som ett tecken på "god uppfostran, att vi gör som, an- Bondeförbundet opponerade hårt - nat folk gör, så skulle det inte” ska=, men utan resultat mot de av rege=' ringen ' föreslagna.” ersättningsreg= ; många vettiga utlänningar som ser lerna, Inflationen. förbättrar situa= på.oss' och måne |P5' A da vårt rykte. Helt säert är det ga och -— sh Tabernaklet Velnge söndag d. . 25 febr. 's.-skola 10.30, pred, 14 "op. E, Almborg, skola 10.. . - Genevads Folkets hus s.-skola 12.30. - ina : Laholb Luth. h red. Skogaby Hilding Martinssons s.-|- re,. som har en mindre fastighet. slags trulsar vi” i själva ve här uppe i Ultima Tho!e. Och kan- ske undrar de med rätta, ".' 2. - a 0 "och "vy hör: hur > hotrmätnen' "skola | Folke, vid St : Schmidt, » Norrviken, hög= blev allvarligt" skadad vid en vålds: F ifrån” han hur "Karolinska sjukhuset, Professor. Schmidt världens vack". sam bilkollision'vid 9-tiden på ons2 dågen, i Häggvik på Solléntunavär- en, Han fick 'arm- och benskador. ch även skallskador och fördes / 2 till Löwenströmska" lasarettet, var=' sedan remitterades ' till. rde en liten personbil och :.vid' möte. med en. bland långtradare kolliderade de båda bi-: svenskarna, finländarna! De har in! larna, i det hala" Vväglsget, Person« : bilen slungades i diket och blev så s för Vid ett gonen i: aren ts störeta: och ägs a G. Sandberg i Kalmar. > kännbara.s is "HÄLSINGBORG: (TT); nattligt.inbroft — rådsrum,” i... vilket. en > mängd värdefulla skinn förvarades, å" och" då; Statspolisen + Kalmar har hånd om gna. Det utredningen! mer hittills har 4 tt” man älskar. inga. spår. Nutriafärmen är. dém;. Jag Känner svensker, allt för Nö gott -som helt förstörd. Även lång=-. tradaren 'stjälpte ner" i diket, men - slapp undan "alla skador; Professor Schmidt är' nyligen i flyttad till Norrviken från Tlund In Slakmöre nutriafarm £ i dé i Fi & : Kåremo, tie mil' nor om ' Kalmar; ket. Och dé;sa, att 'i Finland 'skulle stals skinn för" 10.000 kr. Tjuven. eller tjuvarna. bröt: sig in 'i ett. istör 0: ' En . liga" på fyra personer. som förövat inbrott i ett flertal industri. företag i Hälsingborg, Påarp, Kal: mar ' och Karlskrona dömdes: på år och: 2 månaders, Otto William -. Johansson 9 månaders och Svante Bruno - Gummesso: straffarbete. ” in. 6 . månaders STOCKHOLM: Polska . kolkom- dej el betraktar oss med upp- mittén, som begärt förhandlingar ögon " och undrar. vad med de polska kolförsäljarna om rket är Prisrevisionen, kommer ' att--med första möjlighet: sända gation till Katowice " förhandlingar. > > oc s7ensk "sådana p lördag 19 av Elnar Karlsson +» dereson, och sönd. 13.45 av Ture An- Almbo » Hishult, : Betajaia sönd, it Bön: Laholm, Salemkyrkan sönd, 10 önd: ) 11 pred. p. Alm- : borg. Onsd. 19.30 veckomöte, | Laholm, Sion, Godtemplarlokalen: kola; 19.30. öt: Våxtorps "Almbörg och. sångarna: . Söndag inställt. + Tisdag 19,20 bör: > - pred. av Karl Pålsson Vallberga, ' Misstonshemmet, lå, os - Söndag 10 &.-skol ES 4 Sönd 15
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.