Å a i . i nn "rek » Killen hajade. till men lyfte < Je hållplats. en ben fullföljd: lighet, ”. gor en Demlighe N c Dägens namn RN 2: ALBIN. . "Morgondagens Hämt "öc -ERNST, N Solex går: upp kl. 7. 08 och ned kl. HI 42. 'Dägens d fä: O här” sorg . för' inorgöndagen >; fostrar lumpenhet: och kiv; hur "det fega allvar kastar dödens Zz ” skugga på vårt liv! . eUs, giv släktet ” gossel; ne, hoppfull håg och fantasi! j Då är träldomsoket fallet, då är cn . världen skön och fri, (VIKTOR RYDBERG). Oemotståndlig nl loka hände på an i Stock - En u söderkille” såkäde stöta jr en högst allvarlig; korrekt man att han tappade sin portmonnä, IKillen plockade upp-den och räcks je: fram :den med en ursäkt; "överdriven kanske, - >—: Drummel, utbrast: den kor- något artigt på hatten och sa stilla: ih D Persson," : - ! "Den: korrektes ansikte anto; en Iblålila färg och han röt: d Det här är. allvar, varpå kil- jän en gång lyfte på hatten och; sar. . — Det här är "Albert, "Den korrekte steg av vid nästa ' > kom min far dit och det var på > denna plats jag vägteé upp; fort= I sätter hr A: Det år också från” vrfv Fri? LAHOLMS FlUb Yrv ev "brann :ner. 3 skulle En i: Östersund numera a bosatt sydhallänning, "fabrikören Axel 'Andersén, .. har för 'eh kollega byggda kring en stenlagd gårds plan, allt i skånsk stil, har vi en bild äv. > Bården, säger” hi. AR: dersén, > I ena' ändan av Pohi gshuset låg en stor affärslokal, som /in- ryinde en lanthandel, vilkeri var en centralpunkf'- of "bygderis |: folk. Där gjorde man sina inköp och där stannade man, en stund för att reson om" 's haste nytt. I denna; äffär fanns nä Å allt våd mån "behövde, +t. 0. Mm. spitvaror.. kunde "köpas dä; n gång , I tiden hade' här också l funnits ett kronbränneri. ' Går- n var ven arrendeegendorii under herresätet Vallen. :-De "gamla i socknen: visste berätta, att em; "handlare," som "| haft: gården på arrende; blivit nrik; Varifrån han fått sina Sar -kunde dock. ing»: den o m att en Vringresande köp. ? om . kommit dit. "med ett yger. ”öch” andra : dyrs ria varor till' handlaren på lands” bygden. :” Polisväsendet : var -på den : tiden ' tämligen" primitivt, och' saken. blev aldrig uppkla- rad. Men efter köpmannens för= : svinnande började det spöka på "gården. Handelsmännen "> fick inte : heller; någon välsignelse! åv sin rikedom; Det gick utför med Konom öck han slutade si- na dagar i armod. Den sista ti- vid en grusgrop. 3 - Eftér en lång rad av v arrenda-” torer, . som 'under längre eller kortare ' tid” innehade gården, ' mina -barndomsår, jag berättar detta. - - Vad” använder doktorn, när - loktorn är förkyld. — da, så där en elva. tolv näsdu= i "Samma sak z "Man - skojade gärna / med ' Rulle. Pettersson, som sällan var svars Jös. En dag tyckte inspektorn, han skulle sätta Rulle på på det st hala. Och så sa han: — Hör. du; Rulle, : som är så . duktig att svara, kan du förklara | för mej vad ingenting är är för gav nspektorn en blick och svarade ögonblickligen: = .' -— Det 2 är väl de jag fick i går ” kväll; när jag hämtade -inspektorns: - NESkor, vid station, En gubbe kommer in rå ct ve våra. elegantaste bankkontor. . Han inleder sitt anförande med -att spotta ut en $tor: "ordentlig shusflöd och” sedan ' hän framfört sitt ärende gör han sig i ordé ning "ått” spotta igens" Bankman- HH söker hejda" honom med eh övlig anhållan att inte spottå på det fina' parkeftgolvet, men gub- iognt och orubbligt - sin avsikt, +, Han” spottade, och sade ”sävligt: 0 I Dö ä inte farligt, ja spottar H på stövin, så ja. tar'et allt me ” aj ut. Kvinnan i ordspråk : moder karl inte, liknas vid pet, annat väsen, hon är oför- giknelig.- Foss (Afrika) | Det finns bara två saker sen kvinna: det hon sig själv: sin ch. det on inte vet, ”. älder 0 ' NB gar ms ans själ är som kvicksil- 7 v5 hennes B hjärta som vax. - r N ro (Kina) "gåt ” gyinnohår drar torkare än raring en okkär . a a sand 2 uppnår allt, emedan Hon BR r den som "behärskar , allt. be » (Frankrike) + : >. Modershanden är svag också! er slår. när: d HH. (Tieckien) > innäns” öga vill-'göra ens Tja la om den; för en. kyinna: Arfan) - - sila flickof är goda = 2 men vår kommer, alla" elaka kvinnor ifrån?: ä (Ryssland) + ven” hustru: har en! (Skottland) - faser, > Min äldsta syster skulle bli + lärarinna. För att förbereda sig "härför . läste hon flitigt samt > brukade sitta uppe: till långt ut på nätterna, Hon talade 'om hu-' fusöm hon” varje natt på ett i visst . klockslag . hörde ' tydliga steg på den stensatta gårdspla- nen. . Det var någon som gick Bört till stallet. Stegen var slå” pande och när hon först hörde dem blev hon förskräckt. Ing-. ” enting "hände dock och hon vän de sig vid dem. Han ' förstod att det. var. ett spöke, men detta gjorde henne inte illa: och kon! vande sig" vid det. - : - "Men snart ' blev det ihte e dast steg som hördes. Det bör- 1 jade dundra.i butiken nattetid. | Det lät söm om stora tyngder:: släpats över disken och. golvet. ' Vi andra, som låg och sov om ' nätterna, väcktes ur vår sömn och "tyckte. att "det var kusligt. > Men äv i vandé oss så Sm - ningom /' vid” spökerierna, som : varje . natt på samma: "tidpunkt återkom, te En dag häde vi slaktat r och tuppar på gården och ”kvinn folket. hade varit sysselsatta med. att plöcka 'dem. Tidigt på! morgonen därpå — en sommar- morgon.; — . vaknade jag. ” Jag | tänkte på de många fjädrarna! och beslöt att lägga beslag på några” för att ha dem att leka ! jag. upp” och "smög mig ut till kö” ket. Av' én, tillfällighet kom jag att titta ut genom fönstret, som ' vette åt gården; Mitt emot låg spannmålsmagåsinet och på an- dra" våningen "fanns en lucka, sor alltid brukade Vara "stängd nattetid. Nui vär der ” vidöpper och —'o, ve, och fasa! 'en skep- | nad syntes 4 "Tuckan, Dess hem-' . ska ögon stirrade 'på mig. Det ' vär, ingen . vanlig. människa utan ett spöke! oå Na "Jag blev dödligt: försk jer;! lät fjädrarna ligga,” språoi g än i it Pigga: . illustrationer >= förestäl. lande t. ex. öldrickare, kortspela- re m. fl. glada gossar — 1' syfte ätt förljuva :skattedeklaranternas nad Kr + jernaå Storbritannien ska dekla- rera sina inkomster ska hädan- Det blir efter > bli” illustrerade, . : kök? avs | humör... Skattebetalarna. ; ska St "cop IDÉ 15 7 känna sin plikt. mindre smärt plankett «där ebeta- | sam”, . hetep det... :V1. tillstyrker; livligt att denna: -metod även in föres "här hemma —' till den ver kän den hava, kän on [ Ser beg! AÄAAADADAAAD om ; > ett spöke, som ij "4 Det har nu förutsatts, . att med. ;' Tyst. och försiktigt steg | dan fess varit besatt av dén fixa när: a | gå under. klubban | sovruminet | åch 2 Redo, ned: till! min bror i bädden. yt i Att gär i rrendator råkade il-" ste "Jämna "gården. tiöns aben, ban, bröt av okänd: an- "åa ut” Fira hundrå personer: fanns på platsen vid tillfället," men ' ingenting "kunde göras - åt . elden -öch" ingentidg räddas, allt blev Jågornas rovdÅ.: "Den gamla gården” brann néd KM ord= höj beslut att belägga ögdexporten med, en exportavgift på 30 öre kommen=" . 'feras i veckans nummer av RLF- 'Tidningén, 'som' "bl. Nr " Man” hade från jordbrukavehåll knappast väntat sig, att betet om exportavgifter på ägg "skule sättas i verkställighet Ett så allvarligt in= gripande i eh viss produktionsgrens - "ekonomiska ' villkor . kort efter: en. . prisöverenskömmelse ” trodde man trots allt icke var möjligt. Men imndens' sätt -att ber kna statens s. k. förluster på äggexporten och kommer till resultatet att på grund. "av att "exportpriset på. ägg under ja "1950 legat 20—25 öre a I - marknadspriset, "måste äggexporten ” H ha värit en god affär för staten och" H folkhushållet "samt säger bl. iska priset skulle höjas, så att ett pri fall: på. äggen... därigenor. skulle kompenseras. ' Det går emellertid '; icke att hur som helst:och när som den: bodde han i ett litet kyffe helst i. praktiken. ordna: den” pro- [ten, 5 som talar om återlösande blod>- : droppar, : duktionsomläggning som JN tycks eyfta till, Vi får komma ihåg, att äggproduktionen (inkl; slaktfjäder-: få) under innevarande år berä nas ge jordbruket 6 Z av total: i För-de, ntliga ägg- . producenterna inom: 'srmåbrukarnas-...man "villig. ätt instämma Ä led betyder inkomsterna av" ägg mycket,.., Där « investeringar gjorts... för äggproduktion t. ex, i form a av byggnader, .är det inte säkert,” att vederbörande jordbrukare här möj?" lighet att vid en vink från JN över. gå till svinproduktion; Och förre: ten' — vad vet man då om utveci lingen, 'hästa gång kan:'det”j la fläskproduktionen! SV +, Jordbrukets organisationer" har" ställt sig bestämt avvisande mot. ; Jen nu beslutade tvångsregleringen ' I -på äggmarknåden, Det hya beslu=, ; tet är uttryck för en lust från jord=" bruksnämndes” sida att diktera, som, knappast” bådar gott för det fram- lida "samarbetet. Detta är, att be? klaga, därför att det ické kan a ses” utéslutét Inför omständigheter, vilkas. be-' mästrande "förutsätter gott samar= :bete mellat jordbruksnämnden och ..fordbrukets : organisationer, .. SIN EGEN TESTAMENTS- : EXEKUTOR " sjuttioärige, italienske .olivolje- kungen ” Gerolamo Gaslini har skänkt. hela sin förmögenhet på. 30 miljoner . "Kr, till, en stiftelse, 'som driver tlérd stora barhsjuk- hus. Gaslini har inte. behållit ett ; öre” själv utan .endast förbehållit + sig. rätten : att för en mycket Mybsäm "lön "förvalta förmögen- heter, till sin "död. Det blir billi- gast för alla parter, om Jag blir min egen . testamentsexelutor, förklarar han. . > För många år sedan "dog Gas- linig/ endå dotter i. en mystisk sjukdom," och Gaslini har alltse- idén att” han med stha, rniljoner skall” rädda så 'många' andra sju- ka barn som möjligt... Han börja” de 'sin baha med att köpa upp ahvända-' 'olivsäckar, "tvätta dem och "sälja dem med någrå örens | fgitkinst Bå köpte, han det'eha olivoljeraffinaderiet. efter ,. det andra 'och slog | under, sig en stor del av. olivoljeihdustrin;' Därefter köpte” han en "sardinfiskeflötta, ett stort rederi, "Herb könservfa- I bridge ä kexfabrik,' flera ban: »iker,. i ett försäktingsföretag och fastigheter 1 mängd, / ; xev fitta oms kom” in 1: går frän Cen" snöslaskiga ' omvärlden: och hade glömt att torka fötterna så det: blev ren" läng, våt rand på parketten. ven nad ke vin Lovade du mej inte att: tort och för "vilken: redan 'på 80-talet "den moderna storstadscivilisationen ;vellerande tehdenser: Ad det här, är folkens död. Den är det » kallaste av alla odjur. Staten ljuger stat, där: "allas" långsamma själva mord heter = "”liv” 2A-Sen dock "dessa 'överflödiga!. Riked för- klättra, dessa viga apor! De klättra ”frarh över varandra och" trycka: så= i ietiken. Den härskande. medlidände- - atiken, iden" socialvåtenskapliga [2 "I hingen från” lidandet. Men för att "de årbetet' som högsta' lust är med Höigsnioråt var. det mest ”försktliga | vslöjade hela sin' överhettade äre- girighet; Kariske inte ' helt. Nazis- nieri ockuperade” söm- bekant den del av Nietzsches setiare filosofi, där Zarathustras ”skänkande dygd” er- sattes "med der ”blonda bestiens” och ”herremänniskans” brutala fy- siska kraft. Den tog vara på det gift som fanns'i der ohejdade ”vil- jan till makt”, för att döda männi- skornas samveten : och oemotsagd kunna utföra sina illgärningar. Men Nietzsche, är en tänkare som" hör berhinå' i, filosofins giftskåp. Endast när de” användes med ' stor urskilj- ning och i små doser kan håns tan- kär om övermänniskan bii ett'väl- behövligt. körrektiv 1' det moderna samhället. med dess uppenbara 'ni- SJA VA VERKET "FINNS. DET få böcker som just nu är så ak- tiuella 'som Nietzsches ”Sålunda ta- lade Zarathustra”. ” Kapitlet : ”Om Jen nya avguden”:kuhde vara skri- vet den' dag 'som'är.f Staten) heter på alla tungomål om gott och ont; Den har stulit allt den äger. -”Stat kallar jag det, där alla äro giftdric- käre, goda och dåliga: stat, där alla förlora sig själva, goda och dåliga: + .”Så vill ädla själars art: de vilja icke hava . något för intet, allé minst livet, .Den av ” pöbel är, han vill leva för intet; vi andra däremot åt vilka livet skänkte sig, — vi ef- tertänka ständigt, vad vi bäst skola giva i. . gengäld, Och sin rätt att på titelbladet ange sig själv som ensam ansvarig för för- svenskningen. Ändå bygger stora delar' av hans ' tolkning på de för- arbeten "Albert Eriksson presterat i sitt urval från år. 1897, en i sin språkliga skönhet hittills soöverträfs detta är ett förnämt tal att säga: ”de löften livet ger oss, der vilja I" vi uppfylla — mot livet.” Man skall icke vilja njuta, där man icke giver att njuta, Och man, skall icke vilja MAn GÅR” BORT TILL ANDRA människor ' emedan man inte gitter” vara ensam med sig själv. Man säger" sig älska ardra för att slippa obehaget vid betraktandet av det. egna jaget: Man lever ett dub- belt" liv i'moralitetens hägn. Detta är der stora lögnen, kulturens lögn, moralens dubbla bottén, deti ina ke-' söm» Eriksson-P." B:s- översättniig rade' ressentimeritet. ; Nietzsche är dubbelmoralens öck ressentirhenteis store avslöjare. Här låter " Zarathustra "förkunna; den kusliga nyheten att Gud är död med | motiveringen att ”han dog av med- lidande med människorna”, Ofiulkt- bara ären I, säger han; därför” fat- tas ' eder tro. : Men övermä fad översättningsbragd. » Tolkningstrågan har blivit) på nytt åktuell. dels genom att alla gamla översättningar är slutsålda på för- lägen, dels genom att. 1950 ett halvt sekel förflutit sedan 'uppgiften att överföra Nietzsches dunkla, poe- tiska och djupt musikaliska 'prosa till "ledigt > svenskt vardagsspråk (Medéhs Förlag)." Hans ”nya sak- lighet” kommer utan tvivel att un- derlätta studiet för ”moderna” män= räskor. Andra- komer. kanske att sakna orginalspråkets 'fina : valörer ofta lyckats fånga på ett förunder- ligt sätt. ”Thiels[tolkning har emel- lertid :' stora ” förtjänster, och man kan bara hoppas att den skall bidra till: att öppna mångas ögon för de stora skönhets- och sanningsvärden som fortfarande finns i detta mot- sägelsefulla och oroande värka. skall åter upptäcka Gud: i sin egen givmiilda > generositet. bortom ken och den tillbakaträngda avuns övervinnas, Hon.är en lina övér en avgrund, en brygga öch intet | mål värva de öch bliva fattigare därav. » Makt vilja de, och först och främst maktens 'bräckjärn, :: mycket pen hingar — dessa oförmögna! Se; de ;lunda ned varandra i i äyn öch us per 2 De ietzsches förtjänst är, säger. en äv vår "tids : största ' etiker, "Albert Schweitzer, att han åter. visat, att all etik är beroendé av 'individual= ; utilitarismen avslöjas bom: ett själv- " bedrägare: något det gagnar: oss. ON > Nietzsche :bekä y: SN och" efter : detta-världar men främst tror på sin egen kropp. Mycket i. Nietzsches polemik. mot I religionen kan verka som. "hädelse, "Men: vid närmare” begrunidande "är : garbla' avdankadé påven i ken säger: ”Du är frö, tror med en sådafi otrör dig omvände. dig. till I gudlöshet » förngår av bl; a. den Ai nsövarlghet till: Jesu avskedstal till siha lärjun-= gar som finns: i slutet av första bo- i känt ”I vörden mig: men hur skul- i le det "vara, "om - edet vördnad en dag 'fölle” ornkull? "Akten eder för ätt : bliva ihjälslagna av'en bild- stod: haden ännu icke sökt eder själv: funno ni mig. Så gör alla troende: fördenskull 'är det så föga bevänt: med all tro. Nu 'tillsäger jag eder att förlora mig och finna eder; och: först då. I alle förnekat mig till jag återvända till” eder; »Den fulländade lyckan :- är tör Nietzsche att skapa och ge. Att ska öå säger hari, är den stora förloss- den skapande. skall finnas, därför behövs just lidände och mycket för= vandling; Nietzsches syn på skapan= största -sannolikhét: den 'psykolögi- skå nyckeln till förståel av-hans Det vi djur Ni js thustra ' mött, > det, döpte aa till snyltare: det ville inte älska och dock leva' äv kärlek, ”Jorden bär blivi den sista människan” omkring, som gör allting smått, Hetines släkte är outrotligt som jordloppan; den sista människan lever : längst. "Vi håva uppfunnit' lyckan” .— säga de sista människorna . och blinka... Man arbetar ännu, ty arbetet är en uri= derhållning, Men man sörjer, för att underhållningen icke tar på: kraf- terna. Man blir icke mer fattig och rik: bäggedera är för besvärligt .,.|. Är vi mogna att åter upptäcka den ; Nietzsche, för vilken männi=+ skans' lycko-, nytto>' och utv njuta.: Ty njutning. och 'öskuld äro de: blygsammaste av, alla ting? gendera vill bli sökt. Man skall -ha-: va dem — och man, skall snararé söka efter skuld och smärta”; => "I ”Ecce' homo”, skriven ett år D ins nan Nietzsches ande blev” omtöck- nad: för: alltid, har: författaren gett en förklaring varför han just valde i namnet. Zarathustra. Den: gamle + i åf ftaren' som den "förste begrep) t gott. och ont och därmed 'den öd mo- den |: "liten," och" på 'Henine hoppar, Frankrike svarar ej " på rysk not ARIS, (TE Reutér) > -.s Franska regeringen har beslutat att inte besvara Mcskvas' not.av den 20 januari, vari Frankrike be- skylldes ” för '; att ha" kränkt den fransk-ryska pakten. En représen- tänt för :utrikesdepartementet. för- klarar 'att' sovjetregeringéns ' svar till: Loädon den. 2 februari visar att en offentlig d sion inte bi- Försvunnen: svensk "Ivar. med: 'en. okänd flicka” i Toppot = : . STOCKHOLM (TT); > Det var den 10 februari) isom rv häl. Ar singborgssjömanneri Nils ' Bertil Larssons döda kropp hittades i ett”. vattendrag vid :Zoppot enligt med= - delande från polska polisen" till svenska konsulatet i Gdansk, upp? lyser utrikesdepartemetitet: . "Han : försvann i Gdynia .den 14 oktober, då han -hade' gått i land 'tillsam= gaären ”Evita” från Råå, På ett hör tell i Zoppöt träffade Larsson en flicka, " värs förnamn skulle vara . Bronia, - Polska” polisen har förkla. rät , sig inte kunna hitta kvinnan; ' värs förnaran »säge vara ' mycke vänligt "i Polen Signalement: pi ; kvinnari har från svensk sida veka - så lämnats polska polisen; De palt ska ''myndigheterna . har förklarat, att Larsson har dött genom drunki ning, nen de här iöte velat lämna ut något oliduktionsprotokoll;Lar= gåre: meddelats; äga rum 'på'orisda= gén på ' svenska kyrkogården i Gdansk, i Schweizttäning : i motvind i Sverige: | Schweiztidningett Tribune de Geriåve "rapporterar. "från - Stock holm ' förekomsten av. tilltagande ahgrepp från en ;viss del av 'deti : svenska pressen -mot kyrkan: Tid- : ningen nämner särskilt ett "ån grepp: på ärkebiskop » »Brilioth, och man prä: allmänhet för deras brist på för task” och :intelligens :samtidigt.. nian anklagar dem för ert anda; av drår till att minska den interna | fionella spänningen. så Scharlakansfeberepidemi iv Ad Skånef. | KRISTIANSTAD (TT) På 'grund av den scharlakansfö- berepidemi;" som' sedan några vec- kor här at Vinslövs köping, har kö- Pingeng”: . myndigheter hos länssty- relsen 1. Kristianstad. anhållit att mötesförbud måtte utfärdas i Vins- då tidnib har: vidare -uppmärk«=: sämmat att den i de svenska sk lorna «+ traditionella : morgönböri har utsatts för frän kritik pårvisst - håll. i Sverige: och 'citerät svenska ' pressuppgifter. enligt vilka: 25 pi å oNångfatiga gånger hat läsare ralen; Följaktligen måste han vara den förste att inse. detta, Humanis- ter som Hans Larssori'och Alf Ahl- berg har visat djup förståelse för Nietzsché-Zarathustras ”milda guld= glåns”. 'Thomas Mann erkände. helt nyligen sin stora tacksamhetsskuld till denna mest” missförstådda” stalt. bland filosofer. ILL: NIETZSCHES största | undrare; i Sverige hörde Peter- sön-Berger, som. även är ansvarig för ” den ” mest :lästa zarathustra- översättningen. I en nyligen ut- komnien''P. : B.-biografi av... Bertil Carlberg påpekar författaren, att P. B.'redan, då han diktade Arnljot vär en framstående. känharé och beundé rare äv den, tyske filosofen och att utpräglat: nietzscheanska drag -och ideal präglar den fornnordiska -hjäl- ten: P. B:s eget liv bär emellertid vittnesbörd” om de vådor' övermän motsägelsefulla öch dunkla lära om den : eviga. återkomsten. ' Med åter- komst menar Nietzsche' tydligen ett slags evigt nytt skapande, en upp- repning åv inspiretionens salighets- tillstånd. ' Övermärniskans: privile- niskoidealet kan föra möd "sig för dem” som 'ej förmår -inse sin bés gränsning och bryta sig utvur: den neurotiska 'isoleringens . magiska cirkel, Värt att påpekas i detta sam- manhang . är även det faktum, att P; B. i förordet till femte upplagan av "”Zarathustra”- skriver; att han gium'" är: att' kunna: skapa och dela med, sig: + Ca VN se ta nidt ansett det vara både sin plikt och Stridsvagnsdrake "Amerikanarna fier Rär'» skräckinjobunde' kinesiska drakar, fnider, fienden till skräck con värn att” del vera en stridsvagn Med 'som visår upp imponerande tänd='| i Hl Jår man: hoppas. Här kom .| ståndsprov:;' som ; jag inte kunnat "| överväldigande ” med dess olägen- "I ma isolering: « Där får de all den . Hlekamliga - vård de. behöver, men p Folk" beklagar sig numera över och : . sätt mig: på före klara... De har : "frågat; om sådant som jag tror, att inte ens tal Haglund i i Uppsala kan svi "Nu frågar . mig en läsare va det "finns så många stygg Kan: någon av. mina, övriga bestämt svara på den frågan?" Jag kan det inte.” I > Meri jag drar mig lätt äl minriés att för några år sedan, innan sexu- aliteten blev-. så modern,:var det en I väldig - propagand: yt .deri garhlå ' föräldraauktoriteten. - "Man avsåg naturligtvis bara att ävskaffa |” den" auktoritet som var av ondo. Men man tog i så jag är rädd att det åkte ut tillsammans, både” gött och ont, rubb och stubb. den. gamla hederliga föräldraaukto- riteten: nu .som "att letä efter run- stehar i en gammal husvägg.” Det är i inte” "underligt att många. för- äldrar ger upp hoppet och låter det raka som det raka vill, a annars , Vet jag ju att act trots föräldraauktoriteten fanns er del;" stygga ”; barn förr: också, " Det skrevs bara inte i tidningarna om dem eller diskuterades i radio. De agades. i stället, med större eller mindre "framgång, bakom närmaste uthusvägg för sina rackartyg. so Och : på den tiden "var inte det svenska folket'så talrikt som hu och ', inte" heller. stadssamhället så | heter. både: för föräldrar, och barn. ' Men; man kah inte. Portförklara det faktum att i finns så många stygga. barn nu "alt det börjar . bli : Vv orsakern nog den att de nutida barnen inte har tillgång till farförä Idrar eller - morföräldrar när. de. är små, "På landet finns den äldre ; generationen ofta kvar På gårdarna till nytta för de yng: sta... Men't de trånga- våningarna i staden finns inte plats för 'dé gamla, > Och ' när” pe ianstiden kommer har« dé bara sjt bandra till :ålderd tt: off deras. hjälp till att dana den yngsta generationen blir. samhället utan 'f "Pet blir nog svårt alt spåra uppl) enorm; uppgift, att de ialla Uder Kar haft lika stor betydelse vet- och fått göra sinä föråta” lärö" Det är farmor eller möormöbt. "..saimtidigt: som hon stoppat - strumpor och. pysslat som: De barn.som har röjäla 'morfö = äldrar . eller farföräldrar: skriker inte ”djävla 'käringar! eller ”satan: gubbstut!” till de de äldre personer de träffar: : De drar inte ut på kad med umgänget med de gamla. De beköver inté hävdå. sig pe dér. sättet, åtminstone. inte, sen” : : så stora ätt de + Jag tror: att 4 är: em signelse för vårt oroliga : släkte: att det finns så. många. gamla ; som kan ta de små i karideri när de 4 första stegen: "7 ii i . Det finns naturligtvis elaka gani- lingar också.” Men de ska våra bra... elaka om de inte ändå ger det hist. : de kan åt sina barnbarn. Det behövs rum åt de garila, om ; inte i de ungås hem så i närheten av det, där barneh kan. springa ut och . in,” känna sig hemma, :vafa ' tryggå och få sin framtid -tryggad genom att få lära sig vad som är rätt och riktigt.” ; jag värde på min morfar, sorå' bod- vår barn. fö Och : ; vad. mina föräldr Jag bära önskar att jag själv ska: vär vixen att föra deras traditidn! vidare till nina egna barnbarn, |: - - Min tro är att ska de uriga bli lyckliga, ska de kunna lära sig ätt.: leva rätt och med glädje, så måste] '! de få tillgång till sina farföräldrår] jag: de pedagogiska och psyk giskaå forskningen för' vad der värd. - Men ersätta den äldsta ge- att det" finns $å "många gamla: och uadrar a hur vi ska f irja der. aldrig. nerationen i familjerna” kan den or oaner ett" eralsytd under” vallen skulle. åh ”atta "iniie. hala söndån om,du inte lydde? — Jo,: mamma, men här inte fötterna innan du. kom in,.sa hans maroma. : . CIO, MAMMA fee och lovade 1, nteladk a au” BA ADA AMMADSADANIAAAAANADIA ag håller mina löften så behö- av iu inté, an, heller göra det. Asrskdt, FIVSTYTTYVN , AR le på'en > landsväg i Korea - SETIETITTYTTITYTYVYA NYTETTETEV VV” YT POI nians ned några kanirater från ånz. söns jordfästning "skall; som”. tidie 0; "Kyrkan <> ). förtvivlad likriktning.. Den: citera=-; öck morföräldrar, Sen respekterar ” N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.