Iris - EN Dagens dikt; 3 Tävser "Solen: går” upp kl. 7. 05 och ned kl. 11.44.” : : Du måste vara stark. och äga. d,: mo mer än jag själv. a att jag kan på dig, mer än vän mig själv. Vänd . mot verkligheten ska dul: skåda ner i. dock dig själv som i. en -källa, > Vidöppen ska du" likväl vara outgrundlig; : okänt en svindlande av: grund. Föränderlig,- ogripbar ska du dock ih nge tillit som en klippa... Moder ska du vara, lika hård som mjuk, och en syster, lik en ryttarinna. a " (ARTUR LUNDKVIST) Nn Oss negref. emellan "Med hjärtliga "hälsningar | till Svenska Institutet. s En ung man kom in Lvadon I i. dagarna, "och så skulle han | leta -upp något billigt och bra rum, . Efter mycket ' sökande hittade... ban en notis om ett ”nice” rum i Victoria för tret- tio shilling i veckan. Det Iöt ju bra, och så ringde han, var- |: 4 finnes, sällskaps .förv valtningsutsköttt. har. avgivit yttrande över 1949: års lin- och bamputrednings fortsatt stöd åt Odlingen av Jin och hampa. - "I sitt yttrande, som "endast : Lhodlingen, då förut: sättningar för hampodling här saknas," anför utskottet blå. att.man redan 1938” börjat. un- dersöka möjligheterna för Ii "I odling ” i; större , omfattning i Halland;" På. hushållningssäll- skapets initiativ startades Hal: lands . läns Inodlareförening. Resultatet av dess verksamhet synes tillfredsställande; varför förvaltningsutskottet : varmt tillstyrker. fortsatt stöd åt lin- odlingen, varvid den bör kon- centreras till de områden med naturliga förutsättningar. för denna odling. En ' starkare koncentration av. linodlingen tr Halland, där enligt professor Åkerman goda förutsättningar. för linodlingen medför... behov av ut- byggnad av linberedningsver- ket 'i Laholm, ' En ökad över-: gång från grönberett till rötat lin anses även erforderlig vid linberedningsverket ifråga, var för betydande nyinvesteringar måste göras där. Utskottet an- betänkande” "med förslag till) trots "Stegrade . kostnader: för. Beredningen” av. linet måste nämligen med hänsyn till fråkt kostnaderna förläggas till när- heten av oälngsplatserna, För- valtningsutskottet Ar förordar, att linberedningsverket i La-. holm erhåller” stöd "från det allmänna för en utvidgning och ombyggnad, som medger en :ö- kad .. odling ; med 50. procent. Kostnaderna bör . . vidare” få snabbt, avskrivas, i. "Härigenom stärkes Jinodlingeris bärkraft, vilket. "är betydelsefullt; om världsmärknadspriket. > ; Skulle falla Avsevärt, ij En. fortsatt ' rationalisering av linodlingen: såväl. odlings- tekniskt som beredningsmäs- sigt synes ur 'samma synpunkt påkallad. Förslaget ' att . det löpande stödet åt linodlingen 'nu skall utgå i form av pristillägg pr kg... fiber synes förvaltnings- |; utskottet riktigt. ; Härigenom torde — stödet fördelas mera rättvist, 'samtidigt som bered: ningsverken ” stimuleras > till bättre resultat, linprodukternas - avsättning, - yttrande, synas även böra ska-! , Garantier för säger utskottet till sist i sitt ' pas genom statlig medverkan. ! i Atömdrivna flygplan är inte äng re : "kraftkommission meddelas, att den ”första fasen i studiet av de ato avslutad”, varför man antar, att projektet har Hares syn på atomplanet, grundat på intervjuer. med vetensk ara ett teoretiskt "problem från. USA:s flygväpen= och at till Ki ömkraftdrivna, flygplansmotorerna ont tr i 't. Här ses en teck=,'; å tänkes här vara pl iden högra — atomk vänstra vingen för att göra Tiskerna för. strålningen så små som möjligt, ” : st ften är k erad ätt centrum v den s>- har två fosterland: sitt eget och Frankrike. I den. arndan' bar folk sedan; århuhdraden kommit. till Frankrike och framför allt till Pa- ris; detta. centrum som inte' är en städ, men” en värld... vo :; Inget europeisk -land har en ”me- ra skiftande "befolkning än Frarik- i rike. Liksom: USA är den franska , nationen - en : ältning . av ARJE KULTIVERAD människa Centralbyggnad är la "Maison In> ternationale "som är en Rockefel- lerdonation. Där är "bibliotek, läse- salar, "samlingslokaler, ” restaurang och kafé, I två jättematsalar utspi- sas dagli Man står i kö, tar sin bricka och serverar sig själv: Om någon skul- la glömma sig och komma in. i re- med Ibohad ; alla raser... De många skilda. ele- menten har givit upphov. till en rikt fassetterad - kultur, "vars stoltaste PÅ SJUKHUSET ” Gamle majoren var med åren bliven rätt så argsint, och därtill hade reumatismen tilltagit, Gam- le: majorn var tät och därtill ungkarl, :' så det retade släkten att absolut ingen än gamla Hul- da, hushållerskan, fick hjäipa till och sköta patienten, när. hus- läkaren befallt sängläge. Alla andra blev hastigt utkörda. Tro på. PAS reta esk sne - Dystert frågade släkten en dag gämla Hulda, vad. det kunde be- N Gamla Hulda knäppte fromt händerna på magen och sa: — dJo si, majoren är ju så självständiger. .. och så är det ju ingen mer än jag som begri- per att det ska vara varm toddy i värmeflaskan.” . vid följande samtal uttpann sig:.| PE 1 Jag Kan | bara ha engelsmän, i — Nej, .: svarade. den unge I I mannen självmedvetet. br är svensk! : : nd Svensk ... svensk. — Yes, fron. Sweden, — Sweden... Sweden ...? ?—- Swewden'...? — — - | — Yes. Sweden. - :— Sweden...? 'Sweden...? ' Are you eolered? . . Ystads Continental får : inte annex på månen? Hovmästare ' Pertil Ekdahl - i Ystad, 'den förste svensk som bo- kat sig för premiärresan till må-' nen och som till och med redan löst biljejtt, berättar att han tro- .:ligen inte kommer Jväg oden 29 eller 30 mars i år, som först ivar bestämt, 'berättar: DN, Han har inte hört någonting från Hy- den Planetarium i New York, som !'utfärdat biljetten, och har nu re- signerat om att komma iväg i be- 'stämd tid. Däremot har han erhållit en ut- |rustningslista, upptagande allt som jen månresenär bör ha med sig, vi= cn turlista samt förhållningsor- der för färden, som skall gå på itvå dygn "med tur och retur. i Turlistan ; upplyser beklagande att -man nog inte kan landa på månen . första resan, och det har . gjort hovmästare Ekdahl bekym- ä— asransra rad, Han har redah erhållit ett flertal rumbeställningar från olika åll i Sverige till det hotell han förklarat sig ämna uppföra på må- . nen 'som' annex till gamla Conti nentäl i Ystad, och han fruktar nu att han inte kan" ta emot gästen till "den utlovade "tiden, ' Han, är för övrigt fullt upptagen med'att införskaffa rustningen, bland annat skor :'med sugskiva och en 'rymddräk enligt instruktionen bör , innesluta. honom lufttätt och bör vara så ” beskaffad att han kän andas i den. Vidare rekommenderas han att ha med sig litteratur 'att förströ si ed, då samtal icke skall kunna föras under resan. — Om åu fe amll så ken äv san ; 114 t äpple, sty | = Tack mamma, men "hur Jängo ) eka Jag vara snäll och hur stort, . tpple får jag? YEYSVSYYSYVYTT ifrån skaffade fram bruden, eller :Jom brudgummen medförde egen den föreskrivna ' ut- t, som - :| hennes hatt hängande på en ' krok vattenresetvoar, ; gång till. .Det var. en. barsk kvin-| | nb, och när 'hon flyttat in fråga-' . HURTIG "BRÖLLOPSTART "sitt eget rekord 'i snabbhet slog den kommunala giftermålsby från i Prag då en man ringde upp klockan 'åtta på morgonen och förklarade att han ville gifta sig bums. Det tog inte mer än en och en halv timme förrän hans ön- skan var uppfylld. Huruvida by- sådan, meddelades dock inte. : Eljest ombesörjer denna för- träffliga byrå allt som en Jättje- full giftermålslysten kan önska sig. Den-förser vederbörande med alla nödiga :handlingar :för vig- seln, skaffar speciella kläd- och livsmedelskuponger för ' bröllops- festen, skickar ut inbjudnings- kort, skaffar bilar och logi åt gästerna, blommor åt bruden, ar- rangerar . festmäåltiden och gör upp planer för bröllopsresan, i Byrån, som inrättades 1949, arrangerade under det första verksamhetsåret ” 1,700 bröllop, besvarade över 10,000 frågor an- gående formaliteter , och arran- "| och lastbilar; omnibusar, I kr. gerade bl, a. ett hundratal flyg- ; turer för nygifta. ” " 115- LARING PA SKOLBANKEN "Den jugoslaviske bonden Mi- losj Ruzic-från Bosnien, vilken. är Jugoslaviens äldste invånare, har fyllt 115 år Han . uppgav för en reporter att han aldrig varit sjuk. och fortfarande kan se perfekt utan glasögon,'.— Jag kan: gå 15 km. utan" att vila, säger han. På tal om sina framtidsplaner svarade han: "—' Jag" vill lära mig läsa] och skriva så" snart de ordnar en kurs här, - > Ruzies syster: avled fö i en. ålder av 118 år, orm Rn mt 7 ”Novato, p Kolifornten, tlilkän- nagav vattenverket, - att” vattnet mäste ränsoneras under den kom mande 'somrnaren, därför ' att långvarigt regn: "hade 'omöjlig- gjort . arbetet på stadens nya vy nistörlen om männen, som till minne 'av 'sin hustru alltid :hade 4 "hallen? Efter något år gifte han, om sig. Även den andra frun :av- fed, 'och så hängde han :hennes -hätt bredvid. den första, > . ' Och så 'gifte han om sig en | de hon omedelbart 'vad de "båda | hattarna hängde där" för, " Det” är minnen 'efter mina påda ' föregående ; fruar, förklåra-1 de han. alland fick i. joe 33.000 motorfordon Antalet motorfordon i Halland fortsätter att stiga i imponeran-; de takt, 'Inte mindre än 2.860 nya fordon av olika slag tillkom: under 1950 enligt: länsstyrelsens register... Hela. antalet persons motor: cyklar och släpvagnar uppgår enligt 1951. års bilskattelängd till 14.956 »st. mot 13.096 vid samma tid förra året. - ” Av motorfordonen var' som sig bör majoritet. och utgjorde 6.337 st. mot 4.913 under föregående år. Men även motorcyklar. finns i "|imponerande ' mängd, 5.951 (4.735 under 1950). Sedan blir det ett drygt hopp till lastbilarna, av vilka man har 2115 1(1.958)., 409 släpvagnar (850) och ' 144 omnibusar (140) avrundar, sta-. tistiken. . Det är stora summor som till- föres staten. genom, bilskatte- medlen. I år har sålunda :debi- terats inte mindre än 2.349.057. mot 'under föregående år 2,032.622,, en ökning "sålunda med över 300.000 kr. postverket, som nästan hundra- procentigt utnyttjas när det gäller att betala bilskatten. Inte mindre än 2.289.415 kr. gick via posten, liktydligt med 97,5 proc. 14,956 kvitton. sände länsstyrel-' sen ut men av' dessa löstes 501 ej inom föreskriven tid. :I de flesta fall beroende på glömska, Det :hände sålunda att ett par större halmstadsfirmor glömde av bilskatten, men erinrade sig saken i efterhand, ' Det gick na- turligtvis bra att betala senare också, men det bley 4 procent extra i indrivningsavgift. - ” EFTER OKT: JOBB : Det är ont 'om "sekreterare Washington, men en annons "här- omdagen' 'medförde Inte: mindre än 309 ansökningar. Annonsen om ' Bex månader”; var en exklusiv herraffär, som bland” sina kunder :räknade sata- dens -mest eftersökta ungkarlar. svarvad och långbent :blondin vid: namn Flenore Nelson, Hon för-' klarade: sig dock blott "milt in- tresserad” :av' utsiktorna till 'en eftermiddagscocktail ler av det faktum att de tre sek- reterard, som före:henne innehaft d| platsen, blev: gta inom ett är i oa ”. N Det finns personer, 'Bom alulle framställa anmärkningar > mot; 2— Jasgk; sa bon. NV Nå, det vin jag bara ”sMuge, att nästa hatt 1 raden bitr en kubb. . 'morgonrodnaden, -om..de endast . orkade. stiga upp tidigt” nog. personbilarna i stor: Det är. erbjöd :en. anställning 'som sekré- terare' ”med cocktails varje dag | kl. 17.och én make (garanterat) : Annonsören ' Den gom fick platsen var en väl-4- eller möj-/ ligheten att få en Hlta man el-; produkt är Paris med allt vad där ryms" åv aktivitet på alla områden. Paris' har: inte förlorat sin; drag- ningskraft på :sökare av:alla slag: "artister, skribenter, vetenskapsmän, i modeskäpare" och kökets mästare 1-— för att inte tala om äventyrare foch lycksökere. Frankrike har ock-| 1 så bevarat sina traditioner som till- fTlyktsort för politiska Byktingar av alla tänkbara kulörer: i Ett ; exempel ;” på intresset för på uppstår ett förfärligt liv, Alla ätan=- de” skramlar' då med knivar och gafflar mot plåtbrickorna, stampar : med fötterna och buar, Genom. un: derstöd "från franska” staten kan priset.per måltid hållas så lågt som ' en krona, Samma. system tillämpas för övrigt vid andra studentmat-. salar som finns i Paris, >. .iY/ La Cité Universitaire har också simhall öch sportanläggningar; post- kontor och sjukhus, Möjlighet ges för de 'studerande att få biljetter till nedsatta priser på teatrar och konserter i Paris, "Även inom uni- förek teater- Frankrike är tillströ av ut- länringar 'till; kurserna i fransk "civilisation, som - sedan « 'slutet av förra" världskriget . ges vid Sor- -bonne.:, Årets kurs: har. ett''större antal än någonsin; närmare tusen .deltagare från mer än femtio länz- der, Eleverna är i alla åldrar, Där är -sådana. som, förbereder, univer= ossitetsexamina i-sina egna. länder, Hen ' också ; redan färdiga. lärare, skådespelare, ' journalister,' internå- tionella affärsmän, blivande diplo= mater etc. . " : | Det är således € en Dn ganska "brokig församling som ' varje. förmiddag fyller den $tfora amfiteater Riche- hHeu för att lyssna till professorer- nas ' föreläsningar. ' Om .man över "huvud taget ska tala om ursprung får det bli en uppdelning i stort: européer, amerikaner, asiater, af- . rikaner, australiensare,' Lärarna är Sorbonnes främsta experter i olika ämnen. Under det år kurserna va- I rar söker man ge en bild av ut- vecklingen i Frankrike från äldsta I tider och till våra dagar.” Under- | visningen omfattar . såväl allmän historia, geografi och statskunskap som litteratur, konst och filosofi, . YNTELLERKTUELLT utbyte mellan olika länder är ingen nyhet för «vår tid. Redan tidigt under medel- tiden .var -Paris universitet medel- punkten för: studerande' från hela Europa. Svenskarna var bland de första . som sökte sig' hit.” Bland Paris åtta äldsta studenthärbärgen på tolvhundratalet var tre svenska, upprättade på initiativ från Skara, Linköping och Uppsala... "., : Efter förra världskriget" har-'en hel universitetsstad växt upp i söd- ra utkanten av Paris. I la Cité Uni- versitaire. ' har ;' flertalet ' nationer samt ' de, franska Tandsortsprovin- och > -bioföreställningar, och baler ide olika nationshusen,| RÖTS ALLT SOM GÖRES För de studerande från statens, reli- giösa och andra "organisationers si- mål . och ' sällan särskilt trevliga. Till de-materiella nackdelarna kom- mer: att människor tycks ha en Man isolerar sig alltför gärna bland landsmän, | varje: grupp bildande sin egen slutna värld, ”: ; Inte minst saknar man verk liga kontakter med fransmän "nen, i vars land man är gäster. : Fransmännen är mestadels gan ska ointresserade av utlännin-.” "gar. För sådana som -kommer. "för att stanna i landet är det; kanske ' bara - bra att inte bl F-tandlade som :särlingar. ” Et faktum är att assimilitation: in- genstans tycks gå fortare än just . i Frankrike. För de utländska: "studenterna, som bara blir kvar: - någon tid är det annorlunda. Att "tränga in: det slutna franska, familjelivet är .omöjligt för de +. flesta. Deras enda kontakt med - det franska: inskränker - sig! till ” affär. sfolk « och mer eller mindre. ovanliga "tjänstemän. Det kan ofta få till följd ett konstateran=.- ”de att man älskar :Paris men. Ånte fransmännen, via. ov ; Bland de "utländska studeran- dena i Paris: dominerar -amerika= nerna... Å ha efter. kriget tillämpat principen att ge ett års kostnadsfri utbildning ion serna egna hem för sina stud de,' Till. låg hyra bjuds; ljusa, tröv- liga - 'rum, gemensamma ;'kök;' 'sa= longer "och bibliotek; Byggnader- na, som ofta både till det-yttre och det inre har 'sitt lands karaktär, är grupperade i ett stort pårkområde som ger möjlighet till promenader och friluftsliv. - Bland . nordborna har. Sverige och:Danmark:' sedan länge sina egna studenthem och Norge kommer snart att få sitt Vid sidan av nationshusen "finns Den f jusahde svenskfödda operasångerskan, Astrid -Varney, . här erbjudit sig att vara barnvakt för 500 dollar per gåhg. Pengarna fall gå. till. Metropolitanoperans: fond, Den ”brunhåriga ”söpransånger-" I skan, som är född i Stockholm, framhåller att hon tidigare bruka= 4 de tjäna pengar til sina sånglek- tioner 'på att vara barnvakt, Hon kan allt från att byta blöjor till ät sjunga vaggvisor och lovar att föra det nu också — under för- utsättning stt barnen är under 15 år, ue FE KE tn som.” för varje års militärtjänst under andra. världs- kriget. -Inte- bara i Frankrike men i Skandinavien och alla /andra eu- ropeiska länder, i Kina, Indien och Sydamerika finner man dessa ve- teraher vid universitet . och skolor. LERTÄLET av de amerikariska man möter i Paris gör ett oväntat gott intryck på den som tidigare endast känt till ;:Amerika från 'hollywoodfilmer. De här ungdomar na ger nya aspek- ter + på amerikanskt väsen. ”Manj fäster -sig vid deras oerhörda i Öp». pehhet för allt, deras "intresse att ta "vara 'på det bästa överallt. mill en n rad | gemensamma dnlägdningar. i -konserter da måste sägas, att det inte. "existe- rår någon riktigt stimulerande mil- jö för internationellt, umgänge. Al-| la lokaler är för små för sitt ända- obotlig : dragning > mot "sekterism. |. Säkert måste det 3 en enorm] betydelse ' för” framtiden ' att. så många amerikanare ' givits tillfälle Asiens gamla kulturnationer, ;,:,.; nen. alltså ' onekligen dragit vissa fördelar " äv krigets omvälvningar, |. hur förhåller det sig med den fran- "ska civilisationen; målet för så mån-. gas intresse, Är den franska civi-' lisationen ännu levande och dyna- "misk?. Eller är den en vacker 'ska- : pelse värd. att studera men "dömd ?" Frankrike / har alltid känt ”slit- ningarna i världen i sitt kött, kon- ”staterade presidenten "Vincent Au- riol:i"sitt nyårsbudskap.' Presiden= tea var emellertid — som sig bör —”hoppfull, Kriget är inte ound- lvikligt, menade han, och Frankri- ke ser som en av sina stora. upp- gifter att arbeta för ett enande mel- lan nationerna, ! Det talas alltid riktigt 0 och mi i detta den klara tankens och ordets de unga, något som inger oro: 'en hopplöshet och apati,'som i bästa ut: det mesta "möjliga av det mate- - . som. bjuds. I faut en uttryck just nu. Man profiterar av att resa och studera i Europas och |: "Om den amerikanska eivilisatip-7 me land. Men under alla officiella för- |” Tklaringar känner man, särskilt bland I - fall tar 'sig "uttryck i viljan att ta 1' tt karakteristiskt franskt | - Krisen nu är inte bara en i ekoc . homisk kris utan också en kris för regeringens planhushållnings- By: stem, : - Toniheten, - "den är | follkomligt | Omöjlig för en utveckling, : . g Knut Kjellberg ". a »Vaför a inte säga öppet som det : "är. att statsministern använder Därmed visar han samtidigt op> : git haver, : Aftonbladet . +. Folk att "visa sig på Ppremiärerna, sig man ser, den relativt magra pu-: blik, 'som : samlas till de. intres- santa föredrag, ' som hålles om”; teater” i dessa dagar, sve v 3 Margit Siwertz i Sv. D, 7 Att studera filosofi ' ger en mi niska möjlighet att vara olycklig på, ett mera intelligent sätt, . Å a Anon den unge patienten, varit det... Kanske flickor — Jag kommer inte att. kyssa 'en flicka förrän jag förenats med henne inför prästen... Har ni "ont i — Jaså... ja, jag trodde möj- möjligheterna så länge de finns... I Ja varit i krig, samtliga har fi lorat liv, eller egendom; Vad tjänar det till ätt skapa något? "Det bästa” av "allt är att bli tjänstemat, Då har man tinget personligt ansvar, | inget” att". mista" och :pension”. man 4lever tillräckligt länge, ” producerande yrkena har; tinskat katastrofalt: i Frankrike under de senaste ären. "Antalet; tjänstemän och. "köpman där emot ökar i jämn takt. - i Inget land har så « mänga gamla: och så få unga som Frankrike. Pi det sociala området innebär. det att tre unga måste underhållp en gammal medan proportionen i USA är: fem unga på en gammal: Det är knappast att undra på om det fran+ ska 'samhällsmaskineriet har; svåri fatt fungera, Visserligen” har proj duktionen' ökat 'sedan kriget. Men inte tillräckligt för: att medge en kraftig export och en bas för höjd levnadsstandard. Man har .Jänge och med , rätta ipit :det ' viljar 75 milj. kr, till äckni ett: investeringsanslog" samt a ten skall ställa en garanti: net: till bolaget: på högst 35 ikronor, Däremot - har ,kmt:änte unnat gå med på bolagsstyrelsens örslag att aktierna i Mertainéns igruv AB skall köpas' och har hel Her: inte biträtt "framställningen om anslag till kostnadern: delsgjuteri+ a Bolagets styrelse "har. meddelat att utbyggnaden "kommer" att. dra större. kostnader" än beräknåt.” egentliga "”-ahläggningskostnade: beräknas hu till 258 milj. kr, alltså: i'runt tal 107 milj; 3 de: tidigare" kalkylernå Styrelsen beräknar att särskilda, delvis oförå.: utsedda, ” omständigheter orsaka bolaget merkostnader - på sammans lagt 12 milj. kr medan "den övriga fördyrningen, '95 milj kronor, förs klaras” bero till största "delen: ihodiga Jordbruket. . Men även, ch kanske..i synnerhet, industrien ar-, betar med ålderdomliga, hantverka- mässiga metoder, : ; ae Ä Alltför många 'krig, bristande a an- passning till -modern ekonomi, oro för utvecklingen i världen; allt det- ta | vilar > tungt över” Frankrike. Bland många ' äldre "finns ännu fendens. att haka sig fast vid ochj j överdriva ' landets: gamla ärorika] traditioner 'som- ledande: nation! tröst i 'sådana minnen,” <D son följer kurserna i franskt. civil ledning. ”att "konstatera de otaliga "I tysk > riålare 'som ställde "ut sina verk i London förra. veckan. kan röra. bara : vänstra armen, och han kan lyfta den upptill duken en: dast :med hjälp av en särskild bin har! knappast hålla i penseln. Var=: ansträngningar och plågor.: tal te si Jätt laren, vars namn är: Hannes "Häm-= Men: de unga "hämtar inte så « merschmidt, ' Jag lever för att:må- la och jag målar för att leva. ation vid Sorbonne -har an-bloch försörjer. .på det sig själv, hustru och sin sextonåriga + 'Ang. konstintresse "En - femtiotreårig landsklyktig del, ": Med sina stela. fingrar kan : je penseldrag kostar: honom stora : Men jag måste måla, säger må. - Han har gjort över 1,000 tavlor sin ans kriser" som 'den franska i genomgått och övervunnit. Den är det .mindre 'troligt| att Frankrike skulle" kunna resa] sig av egen kraft. Världen har för-] ändrats, Utvecklingen kräver stör-! re enheter; Det är symboliskt at! enenide” har detta .kommer ett stramt. d sätt som är förvånansvärt inte minst [med tanke.på att många tillbringat” fiera" år i krig,.som flygare,» folk 'och soldater på olika krigs-j skådeplatser i. världen, Påfallandel är. också 'att amerikanerna - till skillnad från 'så: många . andra ina= tionaliteter nästan 'aldrig talar om kriget, 'varken det 'som varit eller | männen finns också ett : för förlagts till en fransk stad. Strass- 'bourg, Bland de mest aktiva frans- 150 och 1500 kronor styck, Hammerschmidt , är nu brittisk medborgare. . Han” har lidit av ; barnförlamning sedan han var sju "' månader gammal — alla hans lem= ' mar är oanvändbara utom vänstra . armen. Det hände häromdagen: | att "Mari d intresse: för "alla strävanden mol ett . enat . Eurenpa; ekonomiskt, s0-I eialt och kulturellt, j.> >>" Det är” ingen: överdrift att säge att hela den gamla världens pro-! + blem kristalliseras i ' Frankrike det sotn n många fruktar ska komma. l väv i Ä Frankrikes framtid « och Europas är just du -tutade, sade "(6 år) 'p : HEJ Skeppsbron och tittade på båtarna, ;Med - en' sommarseglats. i kärt minne ; pekade hon därför på en av Jfarkosterna . och påstod att ' det var mec' den som. hon åkt > från Stockholm till Göteborg, Hon , åhörde tyst en förklaring av "bes ” greppet systerfartyg och då båten? on: de fina förhandsnyheterna från , konseljerna som belöning: åt-den ' lojala och ' välsinnade pressen, XY : själva respektive sina toaletter, - Man gör sig gärna den frågan när > - på "att: under ka - ”Kmt föreslår att” riksdagen bed" > — Nu snöt ”Ragnesz”' syster Big SE et haven ningarna vem de stun= Pratar ofta om att de älg. Se kar "teater, men ibland: frågar > man sig om de inte älskar mera .. ligen" att . helgonglorian satt för =" Flest 'sydhallänningar n når: Ni med en n annons i t LT a > BÅDA NA NA SES AIANA KA RADDA AAA RAKA ROMME NÅLAR MAANARAA SÅ FYFRESNN pj HD
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.