å REANERNA sparar på al t. oc m på namnen. . ”Vårannan korean. man. möter, heter Kim, Det är inte svårt att ge den typiske ko- - reanen ett namn. han är hr Kim; När hr Kim, är sparsam är, han det inte för att han. tycker. det är roligt. Det är en bitter nödvändig- het, > Han. har ; aldrig haft någon mma i : TREE Län or le KG VE 2 . chans att tjäna pengar. I gamla go- da tider, då Koree var ett fritt land, " blev han tyranniserad av en enväl-' > dig kung och ett självrådigt ämbets- mannastånd. Om han tjänade, pen- gar, » fann ;- ämbetsmanrien » all tid en förevändning för att plocka .dem från honom i skatt. Bättre blev "det inte då japanerna besatte Ko- -réa, De Pengar som fanns att tjäna i Korea tog japanerna hand om. : Detta är 'kanske orsaken till att ht Kim går I en lång klädnad utan flickor. Vad skdll man med. flickor "Solen går upp kl. 6.52 och ned kl. 17.56.; > ; I Morgoridagens namn ox ' TORBJÖRN. u till, då man ändå inte har någon " Solen : går upp kl. 6.49 och plånbok? Da » ned kl. 17. BB nn ” » Förr 1.tiden var hr Kim tvungen att använda den gamla traditionel- la koreanska folkdräkterl, Vardags- livet var bundet av stela etiketts- föreskrifter. Hr Kim fick från hög- Dagens dikt: : Ingen kan tysta den eviga sången »' sängen: om frihet.'" för trälen och fången, Hör hur. den lyfter sig - '-— öÖversvinnlig, . Människans längtan är vövervinnlig. » (ERIK, BLOMBERG): nn skulle gå klädd och. hur han skul- 1e uppföra, sig. På den tiden hade h hår. som sattes upp i en 5 årsdag. Det var DÅ japanerna ockuperade Korea kunde hr. Kim ha sluppit: de gamla traditionerna. Japanerna sökte mo- dernisera koreanerna, men det lyc- kades. inte, Patriotisk. stelhet och koreansk ståndaktighet fick dem att ” protestera möt, alla försök i den riktningen. Japanerna försökte tvinga hr Kin é "På sjukhuset ” ou låg på epidemisjulhiuset och! ck inte ta emot något besök. En ag kom det i alla fall in en liter" icka "i. korridören. Stig låg på sjuksalens golv”och lekte med någ- ra skojiga leksaker. Flickan när- made sig den. öppna dörren, och ' Stig drog sig också dit. Tant Maja, att färga den vita dräkten 'svart. a från sin säng skulle. tillse att Vitt är vackert, när det är vitt, inte över . Mén hr Kim hår inte mycket pen- de för fjärde gången ät Stig SR ; gar över till tvål; och den vita dräk- inte gå ut i korridoren, Då sade -| ten var inté alltid så vit som den flickan” dänmtes 3 4. | helst borde ha varit. Men han fö- — det lin! mani; | redrog att 'värå patriotisk "framför "+ mot 2 Svarade Stig, hon är. dk att = vara japansk och svart. Snickare A: hade efter ånga års tjänst befordrats till förman. + Då han hade-varit inne hos che= fen och fått. för "undertecknat, "stannade han i året en n japansk > i Seger! vt: förbji ckså det lån- » ga håret, men den japanska polisen :trappan, tog på sig en celluloid-, måste ta till saxen för att genom- "»krage : och patentfluga, gick ner : driva förbudet. Kereanerna blev in- i verkstaden och sade till sina +: fångade vid stadsportarna. De ja- f d kamrater: NN Ls | panska, posterna klippte: håret på — Nu ska ni inte kalla mej du, '' gem. — inger koréan slapp långhå- oe utan. ni ska säja hån. rig in i. byn. Men hr Kim gick ? året växa ut igen,” Det kåret. Vär. opraktiskt men na v ris mof- gon; ' middag .och. afton.. Endast. de rikaste har råd att äta kött. Grön- 'saker och forkad fisk får dryga ut riset, och torkad tång anses som en delikatess. Och så finns det en rätt, som ; aldrig. fattas på”en koreans bord; ”Kimchi”, Koreas pickles,. en stark " och : aptitretände blandning, lig andedräkt. - 1 Efter måltiden röker hr. Kim & en pipa.tobak, Pipan måste stoppas of- ta, men det håller honom sysselsatt och får tiden att gå, a Hr Kims: religion är lite svår att vanskliga situationer går han: till ett buddhisttempel och tänder: rö- honom vara den enda och sista ut- ständigt är omgiven av- andar, var- : lav de flesta är onda. Hr Kims var- dag dirigeras mera av konfucian- ska: levnadsregler. än av religion, Han lyder sin far blint och uppfyl- ler alla hans önskningar hur orim- liga de än är. Han röker inte och dricker inte när hans far ser det, Det skulle vara étt grovt brott mot hans sonliga värdighet och respekt. Han "gifter sig med en flicka som hans far "väljer ut åt honom, vare Tsig han tycker om henne eller inte. Han skaffar sig fler barn än han. har råd till" eftersom det gläder hans far att se stamträdet skjuta | hya skott, Samma respekt visar han mot alla gamla män. Det är varje koreans. plikt att visa vördnad för ålderdomen. En ung korean tar av sig glasögonen när han talar med .Jen gammal: man, eftersom glasögon i östern anses som ett tecken på beläsenhet : och . visdom . och det skulle . vara. mycket ohövligt om unge hr Kim behöll dem på ien äldre mans närvard. . Hot 9 mot spårvägarna - Hr Kim : har alltid protesterat mot "framsteg. - Han protesterade | våldsamt då Koreas huvudstad fick sina första elektriska spårvagnar. Amerikanerna anser Korea som den svarta medeltidens land. De vet in- te . att Söul fick" spårvagnar före London, 4 Hr Ki och hans v vänner förkla: som inte befordrar en alltför behag- : bli klok på. I stort sett har han in- in gen religion " alls. Men i särskilt | kelsen, när gudarnas bistånd synes i. vägen, Han är övertygad om att han |- PAN-AMERIKANSK OLYMPIA D. Deltagare från! 21 nationer para derar. här” på ”Bresident. Peron= cv Stadion” i Buenos "Aires inför den pan-amerik - sen LA TO äv presidenten” och'hans”maka. a som hä ärva= Nya kommunerna har givit skolan. många nya: problem STOCKHOLM (TT). Den nya Kommunindelningen in- nebär att: en mångfald för: skolan viktiga" frågor måste lösas, erinrar Folkskollärarnas .. Tidning, : På åt- skilliga'. håll blir en centralicering aktuell. En sådan bör givetvis ald- rig få bli ett självändamål, och eko- nomiska och liknande hänsyn mås- te i. det enskilda fallet vägas mot pedagogiska och sociala. De mindre bygdeskolornas betydelse från kul- turell' synpunkt kan inte. förnekas. Skolan - har ofta varit en naturlig samlingsplats, ” ett centrum : för bygdens kulturella liv. Det är för- ståeligt om invånarna. på en kan- ske ' rätt isolerad ort med vemod ser att deras: skola dras in, ändå är det ingen tvekan om att en cen- tralisering -i-:många fall "innebär stora vinster.. Man .kan peka på de möjligheter till. förbättrade. skol- former den ger. Att de svagaste skolformerna försvinner måste in- nebära en vinst för den bygd det gäller. Det är ofrånkomligt att en utökad centralisering är den "endå komli. vägen att - närma många fall den” endå framkomliga vägen att nå en bättre skolform och" därmed bättré utbildningsmöj- ligheter för barnen i de glest .be- folkade bygderna, - För planeringen ' av komniånde skolbyggen kommer' den nya kom- indelni "att i bära nå- got av en revolution. Här öppnas utomordentliga "perspektiv att ge- nom bättre tillgång till 'specialsa- lar för naturkinnighetsundervis- ning, .skolkök; trä- och metallslöjd oråd -unidervisningsmateriell, " genom inrättandet. av specialklasser 0. s. v. ge landsbygdens skolor en helt an- nar ;; standard, Detta gäller också skolans ' sociala verksamhet genom läkare, tandläkare, : skolbad, be- spisning o. s.'v. liksom: en större spebialisering av. fortsättningssko- |, lan, : söm : på många håll: säkert kommer ':att, bestå ännu -under många år.; Vid lösandet av "de kolorganisa- toriska frågorna är det givetvis av vikt att lärarna får medverka medl. sin farenhet .” och sakt rade krig mot spårv. rna, En av de: första spårvagnar som rullade genom Söuls gator körde ihjäl. ett barn,: och det var illa. Men ännu värre var det att de koreaner som i sommarvärmen hade lagt sig, att sova på gatan blev väckta av spår-. "7 tionellt; Tvångskl resulte- > rade: dock. -Hr- Kim :blev- långsamt ”ech : motsträvigt på det. klara: med :' att det egentligeri var ganska prax- tiskt med kort hår: I dag är hr Kim Äl kortklippt. "Japanerna: vann en av "sina få segrar över köoreanérna på hö rfronten: ne i sin vita dräkt och med den illa. komiska svårta hatten på hu- :vudet.: Det berättas att den. bred- skyggiga hatten infördes av en kej- 'e, som .menade: att den, skulle a det svårare för koreanerna' att sammän; och planera ingar. Det inte kärande t uttrye ket ”fårskalle” f Ides bara i i över- — Nej, svarande: tittade först e en lång stund begrund d Men hr Kim går fortfarande” om- |” iduktören, om de hade lagt sig på spåret. Korearerna sände en indignerad protest till kungen: ”Det är naturligt för en man att sova, tills han vaknar av sig själv, skrev de och anhöll om en förordning att spårvagnarna skulle vänta tills de sovande vaknat av sig själva. Det finns inget tvivel om att hr Kim blott vill låta modernisera sig under protest. Men kanske han kan bli en anhängare av demokratien om "man ' förklarar för honom att demokrati innebär. att staten 'ga- ranterar "individens ' heliga" och okränkbara rätt att protestera; : Lärarkårehs. representanter i:de nya ': storkommunernas skolstyrel- ser får. en.' ytterst betydelsefull uppgift och en mångfald för skolan och lärarna viktiga frågor att. be- landsbygdens och tätorternas sko- lor till varandra, och att ge dem en likvärdig, standard. - I många fall kan och bör givetvis en centrali- sering ' inskränkas till den högsta m. m., genom bättre" service i fråga i Joysar desortoar i I betydande antat” >. Hill västzonerna LONDON (TT Reuter)” > "En av Daily Heralds medarbetare, Denis Martin, som just återk 1 Sjukvårdarinnekår hos ärbetsnämnder +: STOCKHOLY : Medicinalstyrelsen har furioit. all. ett påtagligt behov ' föreligger av. utökad hjälp för dex allmänna orm- vårdnaden av sjuka: och -åldringat i'hemmen och har som bekant fö. reslagit att ' hemvårdarinnekåren med en sjukvår nekår -— hemsjuksköterskekår — vilkens utbildning planeras i an. - slutning till utbildningen av sjuka. den med förlöggn till.” de större ånstalterha för kroniskt sjuka, Som ett led 1 utbildningen. ' skulle ingå viss tjänstgöring inom den öppna sjukvården under erfa= rén sjuksköterskas ledning samt, 1, hems skötsel saknas kompletteran=., de utbildning -i hemvård, "Av: landets : länsarbetsnärnrider. har endast nämnderna i Kronos bergs, .. Kristianstads,” Gävleborgs och Jämtlands län ansett sig kun= na biträda medicinalstyrelsens för. slag, De flesta nämnderna har fö. reslagit en utbyggnad. av den re«: dan befintliga sociala: hemhjälps= ehla nor, » Vissa rekryteringssvårigheter till. denna kår föreligger dock Ita dan på många. håll, Flectalet "nämnder: har. även framhållit risken av. att rekryte= ringen. av «en sjukvårdarinnekår enligt dici från Berlin och Västtyskland, om- talar att ett betydande antal ryska desertörer kommit till västzonen. Martin har tagit del av uttalanden, som ”gjorts' av dessa. desertörer. ”Myndigheterna tillåter inte att jag talar om hur många de är”, skriver han, ”men jag kan säga, att det är råga” om en ansenlig mängd den att de tepresenterar ett tvärsnitt av röda armén, från' bildade och poli- tiskt väl orienterade män till'okun- niga ynglingar , från > kollektivjord- bruken”, s Bortklippt 's skala ödesdiger för -Uppsala” domkyrka I En” bortklippt måttskala” har ”” spelat" en " ödesdiger roll för” Uppsala domkyrka:” Den ' ur = till: domkyrkan, riksantikvarien ' " Peringsköldg ,- byg; gnadsritning "ficke". binda skulle komma att medföra konku: réns om arbetskraften med den s ciala den : slutna" sjukvården,' En hemi sjukvårdande verksamhet; byggd' på relativt lång utbildning av pers: sonaleh, "kan knappast rekrytera personal : bland arbetskraftsresers. na inom hemmen, De gifta kvinnor. som" önskar: kombinera hemmets; förvärvsarbete och på tider som de- kar vara börta från hemmet. kan: ' sig "för kontinuerlig: tjänstgöring: Det är. osånnolikt' att: med helt- förvärvsarbeté vill un+ derkasta sig en: längre utbildning Begränsas. däremot kraven "på tjänstgöring och utbildning skull arbetsmarknaden kunna få ett vär- defullt tillskott på arbetskraft ut- vaka. skilt : gäller. detta inför starten d dess :'många i samord- nings-" och 'avvägningsproblem; Ett fortlöpande;- "effektivt : samarbete mellan lärarna i de olika delkom- munerna" är nödvändigt för att på bästa > sätt tillvarata" skolans och lärarnas intressen," eller" de högsta ' klasserna; Skoldi- striktens utvidgning "möjliggör in- förandet 'av ett åttonde skolår på många. håll där detta hittills varit förenat . med ' vissa svårigheter. I den - kommande " enhetsskolan "> är högstadiets : centralisering ' ofrån- komlig; däremot hör lågstadiet och 2 till > deskaol kb Anordningen i med .s skolskjutsar möjliggör en förbättring av. skol- formerna - utan ” att . bygdeskolan Pappetsavtall dras in. ' Så:har också redan nu... skett på många håll i landet. Skol-|” betalas bättre. skjutsarna har - visserligen 'sina|l” Idel äntotid. vr lingsvl fö 1 > hemb hem än exportmassa ö; 5, v. Trots allt är skolskjutsar i | Spara Papper och sälj det. Det är Riksdagsreplik : - Högermannér + major :- Aaly,- Ericsson . fråir.: Kronobergs: kän, "höll en gång ! första :ikäammaren ett anförande, vilket förarledde "den liberale frikerre Adelswärd att kalia hoom en ny Don Qui: jote, som gick: till angrepp: "mot: hjälpte inte i varje fall; Hr Kifa och hans vänner är specialister på sammansvärjningar.” "De höga 'hat- tarnas land har alltid varit revo- lutionernas fand; : Rasmässigt sett är: hr Kim n mon- gl, Men de höga bergen mot norr har isolerat koreanerna från deras "väderkvarnar. ; olerat : ö — "Alldeles. riktigt, replikerade - stymfrändet. Ge grafiska, inte ras- Aaby-Ericsson. > Jag går fill > mässiga? förhållanden skapade ko- storms mot Hbéralismen och den ZZänierna:: Till det yrtre liknar hr börjar. alltmer Jikna väderkvar- nar, som. vänder sig efter. vin- den, . nen, men has: är mera uthållig än Kinesen' öch har inte Japanens höv- lighet Mot främlingar är hr Kim sluten ucbh ovänlig, men när han Zool upp & han en trofast och fän- given vån, Den retlige herr stegade in i och ds ade: — Jag ska rakas, Och jag vill I "> inte höra talas om. något slags Huset, där hr Kim om: kvällen putsning av nackhåret eller nå- | iiter och läser sin tidning, om han got av allt det där frisörer alltid | kad ” låsa, &, enkelt och' primitivt, brukar hitta på, : : ert lorhus I kinesisk stil men med — Det ska bli som herrn vill, -Jipans möblemang; d,.v, s. så gott sade barberaren stillsamt, Får jag sem inga möbler alls, Endå skill- använda tvållödder? ne heden Är att japanerna har tjocka giråmattor på golven — koreanerna röjer sig, med fernissa; medan gol- vet. i särskilt förnäma, hus är be- lagd med mönstrat oljepapper. '. Predikanten - rasar Mmissions<- huset över de syndiga socken=;. borna, . ; "= Och dä ska jag säga er, att- om I inte bättrar er, så ska Her- ren. låta eld och svavel regna: över er! Fridh på Bäcken reser sig och :ånEus or sv 2 — Hari kan väl låtit dug Kim uppfann centralvärmen . Ett raffinemang finns det dock i ett koreanskt hus — centralvärme- anläggningen... Koreanerna förkun= fölstå land i världen som upplana Kim På ep gång kinesen och japa- |]. nar med stolthet Korea' vära det) först så får vi si, centielvärmäén. De värmer upp gol- .| därunder och karalet fördelar väre- mån drer hela, galvytan. När man. är: på middag:i ett koreanskt hus kan:-mätt-lätt peka ut. den förnä= — Hat 'du hört att Inger blivit avporträtterad? — Nej, liknar det. hönne?. : - Det gör det säkert, för hön. ;' har inte visat det för någon.., a "”Antirutinarbete',' Två arbetslösa står och tittär på ' en grävmaskin i arbete, Den ene filosoferar: flést svettpärlor på pannan — han. plåceras ti umliger : alltid :-just över. eldstaden. Där sitter han och bliver : st” läm rehbd här dit skönt och gott på mindre msatia ställen av gola vet. Hr Kims måltider är enformi4' vet gehosa én ugn, som är byggd .« måste gästen. Det är han söm har - åtelkt underiffår, thedan' de som har' å. vn ; tävlan om ”Arets Bild 1950" nu — Om inte den där maskineri funnes, skulle vi och 498 till ha Jobb... + 00 Jå, det stämmer nog, "sade den andre, Och om vi allihop. då an= vände saltskedar så skulle det bli fokb för 50,000 mant - I i zPrerrro kps kara n ernritvtorrteörröipopr KAP PL FR RAPP: PR rer A RÅDA AL LIA AA sALs PPS A PF ARA PISA FARS RKA SAR PR EP FRAS ARR SE ESS vi "Denna grenna bild av raketskjut ning . 21:ah belönades med första pris i Pres i allmänna s<avalén är Bo Dah lin. Text & Bilder. ett gott råd i tider som dessa, För det första behöver landet så myc- ket papper som möjligt, bl. ' a. för att. exportera., För det andra beta- las numera pappersavfall så bra, att. det faktiskt lönar. sig. att sälja det i stället för att elda upp det eller kasta det på sopbacken. -- | Vad får då allmänheten för pap- - | persavfall?: F.. n.. står gamla. tid- ningar och journaler i ett pris av 20—-25 öre per kilo, arkivavfall be- talas med 35-—40 öre/kg, kraftpap- persavfall med 60—70 öre/kg och blandpapper med 5—10 öre/kg. Och vad kan landet tjäna på att vi spar ihop och säljer vårt pappersavfall? Pappersavfall.: är i sig självt en förnämlig exportvara — de allra flestå av' de. utländska -pappersfaz brikernas maskiner är helt inställ- da på avfallspapper som råvara, och avfallspapper betalas to. m, för- hållandevis bättre än vår högklas- siga exportmassa. Och det är inte småsmulor pappersavfall, som Sve- tige exporterar. Under förkrigsåren 2985-39 exporterade vi sammanlagt 75,000 ton avfallspapper till. ett värde av över 4 miljoner kronor, säger om- i 5 dvok fall i G. Lewenhaupt, Detta gör i:runt tal 54 kronor per ton. Under perioden 1946—49 "exporterades 148,000 ton för. 34,203,399,. kronor, motsvarande ett pris av 231 kr per ton Det-är en fördubbling av kvantiteten”.— priserna har däremot mer än fyr- dubblata. Den preliminära siffran för , år 1950 är 58,755 exporterade ton till ett värde av 13,701,000 kro- "av den baltisk-gotiska exteriö-: ” ren, som fil. lic, Nils P.Tid-: "mark" spårade upp och sedan ' konsekvent fasthållit 'vid. som, . den” enda riktiga ritningen för '. "den aktuella ”restaureringen,' "var nämligen försedd: med "en - "" måttskala,- som det. skulle..ha7 "gått mycket bra att arbeta ef "Denna skala klipptes emellertid bort "och : när, sedan dr Tidmark ställde vederbörande: mot väggen, så förklarade riksantikvarie Q son 'i Vitterhetsakademin '- och professor Roosval . utan :' minsta skymt av bevisföring — att skalan var felaktig och dokumentet värde- löst. Och nu tycks det: vara: full= komligt'” omöjligt att få de sakkun< niga att gå in på en saklig: be- andling av. restaureringsärendet — trots att arkitekttävlinger visat sig vara fullständigt värdelös och regeringen desauverat såväl riks- antikvarieämbetet som .byggnads- styrelsen, säger i denna affär, poängterar dr Tidmark vid samtal med PRK, Det viktigaste är, att arkitekttävlingens resultat faktiskt är torpéderat, Det åerstå? nu: ingenting annat än att hav - Uppsala - domkyrka ef- - de" ursprungliga. ritningarna. Och detta är ju också det riktigas- te. Så gör man "överallt på konti- nenten, F. ö. kan jag inte under- låta att i sartmanhanget peka på den underliga roll Vitterhetsaka- demin .' spelat under hela: strideri om kyrkans restaurering. Där har betänkliga diktaturtendenser före- kommit... Man har helt enkelt — Det spelar ingen "roll vad folk | Hredje n mannen: i der "franska de geringskrisen Guy Mollet förkla de sig på måndagen' beredd 'att' åta sig uppdraget. Mollet' skäll jå tisdag framträda inför nationalför- söljprésident härför fördras att hän tillträda" sitt" ämbete.; Reht 'förtatt2: .ningsmässigt "sett "behöver Mo'let' förknippade med ett nytt förtroeå- alla ” konseljpresidenter, sedan de väl har fått officiell sanktion, på ge. har. bildat sin rfegerin is « Några - särskilda ' ätgärder ; > från riksdagens sida för överflyttning av: ska skogsbruket anser arbetsmark= nadsstyrelsen ej böra vidtagas med anledning av den av hrr Ståhl och Widén i ämnet "väckta motionen, : Amt I struntat i kritik och arb ik tet har inte ens underrättat akade- mins : medlemmar om vad vissa skrivelser i saken innehållit; Den så bedrövligen vilseförda och utskäm- då akademin irrar nu. omkr, utan att vilja stå för sina gärningar och ingen av dess 50 ledamöter. kan svara på den obekväma kritiken. Det är helt enkelt en skandal av stora. mått att vitterhetsakademin inte '-kan inta en objektiv veten- skaplig inställning i den viktiga restaureringsfrågan, som "faktiskt. skulle kunna lösas på ett par tim- mar, om' höga vederbörande bara ville hålla sig till sak och inte bara med finska myndigheter avtalat om: överföring hit av "finsk arbets- kraft, 3,000—4,000 man, Endast 700: finnar har erwiellertid hittills kom mit: och många flerä lär: inte vara ; att: vänta, då 'även' finska -skogå=.: övriga : nordiska : länder, -' Danmark, hat arbetskraft endast:1. begränsad omfattring kunnat tillfö- arbetsmarknadsstyrelsen tidigare ba; stirra sig blinda. på men med hänsvn.. nor : ett betydande valutatill- skott, alltså. I fortsättningen betonar advokat Lewenhaupt, att man i butiker etc. bör k sig på att skaffa från den kb Lönen för mödan är kanske inte så stor i reda pengar men desto större hemmamarknaden +— i form av mer papper för och mera otogre/ernas klubbs pris- resortane-klassen. Foto-- fram så mycket kraftpappersavfall pengar för import av varor, som vi och yelipappersavfnl I som. möjligt. saknar på hy Horna, till. kända svårigheter att bereda . svenska skogsarbetare jämn syssel= + sättning har styrelsen ej ansett det - försvarbart att medverka till över" : föring i större omfattning av -ar« : « båtskraft från Västtyskland för me= > ra varaktig bosättning i landet,” ': sara GYNNA LAHOLMS TIDNINGS ANNONSÖRER! -| de fall erforderliga kuriskaper I ett . verksamheten, d; v, s; främst en - utökning av antalet hemvårdarin= ' tyrelsens förslog .. en Konkurrens med. andra ärbetss > områden. . s "Ida en ny regering; sedan socialfst-"" : | partiledaren bemyndigat hotiöim utt får - absolut majoritet, "311 ' röster,” för: att. han, officiellt skall kurria - ” inte ta.de eventuella risker som ar. :. . devotum, men i praktiken bruxar: SS a utländsk arbetskraft "till" det” även=>." att: det ras våra skogar. Motionärerna mes. :'- nar, att det borde vara möjligt att. från Västtyskland få hit arbetskraft, - söm ej är helt oerfaren i skogshan=--, tering. Den möjligheten' säger sig . vinner ej anklang ”hemhjälpsverksamheteh och skötsel med. några timmars: dagligtt på särnlingen och anmoda dehnä att gör > :I Honort förtroen'devotum. som” kon- i nytt begära förtroendevotum sedan OA bruket har ont om ärbetskraft.:Från. : - särskilt» sasse bangs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.