fr ner; " Då" är / olyckan skedd, en livs- : olycka, '- ning. Petrus. hade förnekat 'gsin "> Frälsare men grät. ångerns-bitt- re tårar, och det blev» hans fräls : ning," Jesus hade -bedit, att hans » felande unga människa; tro” kan 'du' få tillbaka, om. Je- > lampa, och lågan flämta «: tidens falska läror göra intryck er js "Oss :självä; Vi: betagas ' av ”ångz : fråga: + hattgåmnnal " ähgsliga, Nvslång sjuklighet, / : Av, bed för 'mig "Herre, ack, bed I LÅHOLMS TIDNING Xx tr TENS SST vervr RER DEE RN SVR TG LER vv FR REP VTEERAN rn MENN EDPPNNSN AA COD GORE vå '" Simön, Simon! "sö Satan "har begärt att få eder 1 sitt våld för att kunna sålla eder - såsom vete. Men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet, rr? 317 ; sat Mästaren kände & sin lärjunges svaghet. :- »Petrus : var stortalig -men ejatt.lita på. Han gick och tänkte på ett" återupprättat' Ju- "darske, " där”. Jesus skulle vara konung + och : lärjungarna ' hans bövidsmän.: När den beräkning- en brast, föll: Petrus och förne- :kade sin "Mästare. "Allt går igen. "Människorna sekulariseras, « d. v.'s. förvärlds- ligas, . bliva . utåtvända, ' bort- - vända från . Gud . och -allt .det andliga, tänka på nuet! men :ej på evigheten." Anden” försvin= man 'lösgör sig. från ' ans svarskänslan,« ; vill ej ha någon - auktoritet över! sig. Man tror ej på Gud. Så långt havå vi kom- mit i förnekelse, ; Särskilt - "farlig " är frestaren för de unga, som, nyfiket glänta på - hjärtedörren. : .' Tidsandan : drar in och - släcker ljuset, bar- ”nåtron. Det går såsom för Pet- rus, Man vågar. ej bekänna sin Aro, iman blygs för att gå i kyr- : och till "nattvardsbordet. men: det finns rädd- tro ej måtte bliva om "intet. Så tänker Herren även på dig; du : Din sus 'åter får tända ljuset: ; Vem :känner alla oroliga Hjär fan, 'men' det veta vi, att: vår Frälsare tänker på .oss och be” varar : vår tro, om vi helt giva "oss åt honom. Det är hela 'vill- koret. Tiden” är”, ond, och: tron "sviktar, hos många. Hela värl. oden lanöden. Vi kristna,' "gamla lik- |. . som unga, frestas att förvärlds- r i nöd, och' svårast är sjä Jigas/ ”att' mista tron och: "andliga "livet, > Vi måste kämpa för. "det. livet, ,Frestande” tankar Orta Oss, oljan tar slut trons Nu så "att ' vi bliva förskräcka ö est . inför +" allt "det: .onda,. som "sker i världen;" vi grubbla och : Varför stiger Gud: icke ner. ”och gör slut på dskan? Finns Gud? Det blir nästa. frå: gå, | och; Snart! äro: "vi "ute -på Vi NN ej mer något fast, ' som håller; 'Så' ha många människor det inom, sig nu. för tiden; Kommer : sedan motgång ” och sjukdom, tycks”inåttet vara "rågat. - Men: just då få' vi tron tillbaka”: igen, blott 'vi ej förs härda våra hjärtan. Vi få kän: na, att Herren följt: oss.; under Årens lopp och bett för oss att vår tro icke må -bliva' om intet. Detta är ett ord till de 'sva- ga, till de anfäktade,. som. drab- bats av olyckans' plötsliga, hår- da "slag: eller ligga nedbrutnå i Mål Sv. Ps. 34 "2. för. min trot vv | cd Englas, jag: bävar, - jag. får Men troheten sviktar! 1 fröstanda . nöd,” Jag tvivlar, Jag ängslas, Jag h har To, . Ack, bed för mig, Herre! "Ack, : > bed för min tro! tre Paul Nilsson, I BIBELSPRANGD I likhet med professor Andrén och fältmarskalk Montgomery är Eeneral Eisenhower bibelsprängad, Vid hans första. » Presskonferens efter ' kriget klagade. tidnings- männen på att han gav så många, Upplysningar och endast hade in- bjudit fjorton Journalister, . Här borde ha samlats hundratals re- Porters , för att ta del.av. och sprida århundradets största ny- heter, anmärkte en av de närva- rande. : — Min vän, sade Eisenhower, har ni hört att historiens största händelse spreds av endast fyra tysngelister, ' ', tegarna den tiden omfattade rocken” och slog: vävstolen, allt- medan 'manfolken slöjdade red- rer; skap' och. "verktyg." Allt i klädes- isom ”gick mellan "byarna: väg tillverkade man själv: Och, det: det" gällde. andra saker man var kall” vinter” slutade” sina dagar )- i behöv" av. Av. "getskinnet : syd-' ute på en 'stenhäll vid Lotsbyg-. oroliga > "och | 4, säs > skogsbygd för 7 15 år | un IL. jkorsskolas I Bäckamot för sam" "Det vär ofta ' svåra år, Isyn-.'manlagt 50 flickor och pojkar. ner 'nödåret : 1868, ' då verklig |. Förbindelserna.; med '” ytter= I vi hungersnöd. hotade. De :' odlade! världen" 'och': Ulvereds. by var il ganska fösliga. Postgång - förer huvudsak "backar och högplatå-|kom två gånger:i veckan. Kan+ er .. och en sådan torksommar j ske : tillräckligt; - Tidningar var brände därför helt bort äringen, sällsynta. En Per Larsson gick Det "var också kalla' vintrar -på | den långa vägen över vildmar- 1360-" och, - 70-talen; så hårda kep' och slätten till Veinge sta- at man t. o. m. fick borra i i-. tion bl. a; den svåra snövintern sån efter. vatteh. Vintrarna 1868 år 88. : och 88 levde länge i allmogen". Snöhinder : 7 kågkomst, ' än : gen, men de stoppade inte Per : Som '": följd : av kalla” "vintrar | Larsson, "som gav sig ut i de me- öch heta somrar blev det dålig ; terdjupa > "drivorna : mot ' statio= årsväxt” och .man "blev tvungen i ner." Men: då: iihgen post var att "blanda bark” i: brödet.'-Mes-' framkommen måste : ;han gå tadels tog.man då bokbark, som ? I i tomhänt tillb ika . var :sötaktig i: smaken. Tyvärr Fr var det 'svårt att få detta bark- "Det fanns: original. den tiden! bröd att hänga ihop. Havre- varom mycket vore att förtälja, brödet: var ganska allmänt: i: Bland ; de .mest. intressanta var normala år; då. rågmälden tröt. | Bengt Eyre: Han gick på sock- "Många: av bygdens karlar må- |nen och med en rock så lappad ste om ' vintern bege sig... ned : till. ;att: ingen"; visste hur. den ur« Skåne för att pungtröska, : "Mor. I sprungligen sett ut. En gångl.: Annas morbror skjutsade mån-' | kom : han 3. in på; Sjögården då | ga sådana trösklag över den då man just höll på :med tvätt och stoppade" snälltås otillgängliga : Hallandså bad 'att få-Tskållat lössen”, Han > För skogsbygdens :' folk” be fick :sin önskar! uppfylld: och en tydde”. hemslöjden. lika mycket förfärande: massa” ohyra , flöt ut 'som jordbruket,': Man odlade lin |med + tvättvattnet.:. När Bengt eller ,':”hör” som: det "kallades; ; Hyre,'. mätt av. ålder, , gick här ganska : mangrant. : Sedan. be-| dan, öppnade: man" hans . gamla reddes detta i därför avsedd by- solkiga rock. och fann 4,000 kr. bastu." Dettå arbete slöts i regel gömda inuti, "denna — en liten med-”brydegille”. : Även; ham- nätt förmögenhet." den "tiden. 5: -Ett annat: .bygdeöriginal,' som gick och tiggde' sitt bröd "av si- na” medmänniskor "hade en rock alldeles." fullsatt av alla "slags knappar. '; En . annan” återigen som kallades ”Plockaren”, bru- kade plocka. på sig allt hån. hit- tade; likt som-olikt..Därav nam net: Det var tragikomiska” figu- "många "av dessa” vandrare pa "odlades + och bereddes, om |: också i mindre "skala. ' Att det blev starka 'och präktiga 'skjor- tor, > "lakan och: handdukar: av. - ial,. behöver. "knap- "Slutligen". Y må nämnas : gamle r nästan detsamma när Sibelius från Breared, "som "en des skinnbyxor: — något. extra- get.» Först. från. på. vårsidan". vagant att slita på. vis xhittade man den gamle :filosofi- Prosten Stendahl i” | Eldsberga ske :vandringsmannen. ===: En annan man, kallad Sv ven berättade fader Johannes, 'var : "jen gång förargad över"sina' poj-: Larssons fader. eller ;egentligen' kär, som var ena 'hejdlösa byx=' Lars' var även :en ovanlig män. slitare och lät sy några sådana niskotyp.”; : En: vinter förirrade! > getskinn..+ ' Men /Han: "sig ;,ute” på X Ulveredssjön' : var inte rådlösa. och blev: liggande” där: fastfru- bli: kvitt. de; ;eländiga sen; På morgonen hittade man satte de: stussen "honom. till: synés död.' Man” tog in; honom i. värmen och töade upp honom, Flatten var” fastfru- sen: vid . hivudet,': naglarna : på! händer och fötter föll av, "men Tas. vaknade till liv. igen. Ef- > .det :;'äventyret < fick i han namnet ”Ulvereds frälsare” /—— arje ställe fem veckor han fick ju liv och "stod upp i : vinter. Någon bestämd Igen, menade man, Lars var: en «eller: klassindelning i märklig” ; man." På". morgonen nte. heller - var: det så noga. med; ämnena. - " Bibliska, katekes, läsning, . skrivning" och räkning : var obligatoriska äm- nen. Historia, geografi o. s. v. var däremot helt frivilliga. Lä- raren . var. i :regel icke: heller examinerad, utan var.i det; ”ci- vila” "något helt annat; "Gamle Per Karlsson från Eslared var en sådan gammaldags byskol- lärare. . ” Mellan ”ferminernia" s han” "sitt lilla = jordbruk; "Per Karlsson var i alla fall en duk” tig "lärare, fast litet hårdhänt enligt. tideris .sed. » Man skulle, hette det, banka in. vett och ut rackartyget. ” 2 > En» > Skolgången var . det: .ganska klent beställt med, Det var i regel en ambu- It lerande . skollärare som ' höll 'sko a på varje e: och röj ingsarbete. och först på kvällskvisten kom han. hem i gen." 7 : Då åt han: i "regel ett stycke havrebröd, 'en skål kall potatis och "en salt sill. En gång hade hustrun kokat gröt och bad ho- nom? skrapa grytan. Tyvärr: har de” hon glömt att slå upp grö- ten; vadan : Lars skrapade 'allti ihop till sig : både -utan och in- nan. Ja, jag tyckte väl att det var litet väl mycket. skrape;' sa han '$gen; Vid ett annat. tillfälle hade" "satt :ut” Pflugei krut”. arsenil).: "tillsammans med '. socker . och" vatten... När :iLars kom-hem på kvällen, trött . och k "hung sohögg han. ögon- ö AA ENA : SIDAN NAMNLÖS FRUKTAN KÄNNA, / EN ANGEST, SOM AV INGA. GRÄNSER VET, Se INFÖR EN UTSIKT ATT I EVIGHET : FÖRSMAKTA I ETT FLAMMANDE CEHENNA, mr A ANDRA, REDAN HÄR DEN TRYGGHET NJUTA, SOM ENDAST ÄR DE SALIGA BESKARD, : "FÅ KÄNNA FADERSKARLEKEN OMSLUTA. . » SIG — SÄG, VåD ÄR. EJ SADAN TRYGGHET VÄRD? Mö TVÅA LIVSPÖRHALLANDEN MED GRÄNSER VIDA vs MED RÄTT FÖR VAR OCH EN ATT VÄLJA .SIDA i OCH DÄRMED EVIG ORO. PLLER RO, H MEN + VÄQ TILL RVIG TRYGGHET FINNER INGEN: | | SOM SÖKER LEDEN IBLAND JORDETINGEN, - TY DEN ÄR HIMMELSK OCH DESS NAMN ÄR TRO. : Gösta Svensson" gick :han-ut till sitt :vildmarks- | vo 15 år sen blickligen in oh potatisen och trodde att innehållet på tefatet var : ”doppa” och lät även det sig väl smaka. Men hur det var så : klarade han livhanken ge- nom : att, som folk .trodde, han fått motgift i form av surmjölk. - Jay och kunde livet gestalta sig i en> sydhalländsk skogsby under Ysenare ' hälften - av - 1800- talet. ::-Livet ”. var” oftast kargt, hårt, en kamp för tillvaron... Men då som hu fanns det ljusare Si- dor av samma tillvaro, alla mö- dor .och besväxligheter till trots. Som : "vi; sett. fanns : det också märkliga människoöden.. Dessa : I slags människor synas ha -för- svunnit i. vår' allt för ”uniforz merade”. tid. -' Sist, må vi ägna de" gamla som "bröt , bygd . och teg :' några tacksamhetens. och vördnadens tankar, ;.,. De, äro > värda det. . Pre . AO ;. Charles. . Cr vt PERSONLIGT « "Under rubriken '”Personligt” i annonsspalterna hittar man ofta så kallade korn! NsVad sägs om den här annonsen? +: "En ung man, som får sin lön den 15 i' varje månad och är rui- nerad. den . sista, önskar .bekant- skap. , för. utbytande. av smålåa med ung dam, som får avlöning den sista och är ruinerad den 15. Svar: med foto och så vidare, . -. ändamålet. — . Porträtt tillhör. : de: > ställen,' som ' man ' minst" besöker här i: staden dock brukar det då' och då fö , rättas barndop där. Sakristian är : väl liten och det: har inom kyrkorådet .” talats. om" att; ut- vidga densamma genor, att ut- nyttja” ”andra våningen”. Här- omdagen ; hade: Laholms Tid- ning tillfälle att i .sällskap med : kyrkovärd MJohn': Svens: sonititta på lokaliteterna. IDet som vi först och" främst -; tittade på var dock ett alldeles 'nyupphängt porträtt av kyrko- : herde = "Sölve Lindblom; utfört" avs en" dansk ; konstnär : och skänkt..; av. i godsägare . Kärl i Klinker: och. hans maka, Män: torp.:. Det finäs' nämligen. förut : fem" oljemålningar av. de 'sena" jste kyrkoherdarna ,. i Laholm. samt. en porträttrelief: av" kyr-. koherde"' Ahlberg, varför det nu” avtäckta : porträttet "på ' ett utmärkt "sätt... kompletterar sarilingen. Det" är ett: mycket vackert.” porträtt och -- efter högmässan": på söndag blir det tillfälle” för : kyrkobesökarna att så på detsämma. Ändringsarbeten i sakri- :stian planeras. s; Men det är Ftrångt i sakristi- an, främst beroende på att där finns tre stora skåp med mässa- hakar .och andra för" de präs- terliga : "sysslorna: nödvändiga sket Nu har man tänkt sig = kyrkorådet, "omtalar" kyrko- värd. Svensson, : att: helt enkelt inrätta ett rum även på ”andra våningen” |som"- skulle använ- das till dessa; skåp. » Dessutom skulle :' det bli möjligt för de tjänsteförrättande” prästmän- nen; att-här uppe: ha ett:rum "helt för sig själva”. Detta an- dra rum skulle stå i förbindel- se med sakristian med en vin- deltrappa.. Dessa arbeten kom- ma. sannolikt ganska snart till utförande, då "sakristian. under alla förhållanden. måste snyg- gas till och målas; öv I samband med att Kyrko- herde Lindbloms porträtt nu blivit. målat har förslag även framkommit ' från ' godsägare Klinker, omtalar : hr Svensson |, vidare, ':att sätta upp en. verk- ligt stor altartavla. Den skulle gå ända nedifrån det” nuvarån- de" altaret och nå ända upp i valvet. och få ansenliga' dimen- sioner samt helt täcka det nu- varande körfönstret. Det är en god idé och vacker tanke, man en sådan > tavla skulle gå på minst 20- å 25.000 kr. Var skall man taga dessa pengar? Det får nog bli en ' donation : '3å fall, anser hr'Svensson. Men den. danske: konstnären hade lovat ' att . det skulle bli ett fullödigt' konstverk. . . Oljeeldning. också : : påtänkt, 2000 "En annan sak, som man har haft livligt i åtanke och som taan. hoppas få löst rätt så snart trots att det är svårt att cv få soka, det är: en oljeeldning Laholms kyrka, La Bengtsson i Alderdomshemnmet har skänkt 2. 500 kronor i för av kyrkoherd,' Lindblom sell LINA BENGTSSON: il kyrkan... Det ; skulle: spara mycket. arbete och bli trevliga- re än att elda med koks eller ved, De . beslutade cykelställen kommer '. man att sätta upp, il vår, omtalar hr Svensson vida- re. Just nu "har vi rätt så myc- tt bestyra” med gravkapel- lets :: « restaurering, ' som. (man just nu påbörjat. = IA sommar skall; det: bli en annan och betydelsefull” nyhet i kyrkan, ” nämligen elektrisk ringning. i "kyrkklockorna, ' be- rättar hr; Svensson vidare. Det är gamla Lina' Bengtsson i ål- derdomshemmet — nära 90 år gammal—; som donerat 2.500 kr, till. detta ändamål: Själv har hon bott i Gamleby .i mån- ga:: år: och ': hon tyckte, ati kyrkovaktmästaren '. nu.: har sprungit tillräckligt mycket. i torntrapporna, : förvisso. inte något varken :' lätt eller" roligt jobb att springa upp och ned där åtskilliga gånger i veckan. För att lätta hans arbete har hon därför nu velat låta: sätta in elektrisk ringning. ”Många tycker.” kanske” inte att det är så vackert, det blir kanske mera monotont än den manuella . ringningen, . men det är -en. sak, som nästan måste till.-Vi har fått ett anbud från en klockfirma i Trelleborg, som vi" kommer" att antaga, "Det slutar på 3.500 kr. och sålunda räcker . inte ' Linas' donation. Men vi har en annan donation av framlidna fröken Hilma Ce- dergren, Den är på 1.000 kr. och avsedd: för själaringning, men den tänkte vi taga”i an- språk” för' detta ändamål, | Se- dan kommer det Bara att be- höva vridas på en knapp i sakri- stian, så sätter ringningen i gång. Så att både kyrkovakt- mästaren och . kyrkorådet är mycket tacksamma mot gamla Lina för hennes stora omtan- ke, slutar hr Svensson. - Ja, så kan vi omtala, att Lina Bengtsson trots sin höga ålder ännu är vid god hälsa. Hon ser ut att trivas bra i sitt lilla rum på: ålderdomshemmet, och inte tycker hon att man bör lägga arbetet & sido för att man råkat bli nära nittio år sammal När" . IE kö för Sjulkförsäkringen b3 ”avsevä irt " STOCKHOLM. av: re försäkringen har föranlett" H sjuk hu med "den Pp ing av den statsunder= - : pensionsstyrelsen ait föreslå en reformer lä get utan. nämnvärda j. stödda sjukförsäkringen, med hänsyn til ' kostnadsökningar för staten. - - På grund av 'det förbättrade all- » 'männa , hälsotillståndet bör ålders- gränsen för rätt till inträde i sjuk- kassa höjas från 40 till 55 år, var- vid vissa "filäggsavgifter skulle tillkomma. Begränsningen av sjuk- jr körkort. ft Att det var ovanligt många söm ": [lärde sig köra bil i fjol framgår en till 6 kr (anses för snäy, sjukpennigbeloppe före- a än v kr, motsvarande högsta sjukpenningen inom” olycksfalls- försäkringen, och lägsta sjukpans ningen föreslås höjd från 1 kronor. Medlemmarna bör vidare så möjlighet att välja längre ka- -anstid än tre dagar, sjukvårdser- ättning bör 'utgå även för . tand- sård "och barnförsäkring bör bli ' penning fav nu hos) "statens bilinspektion, Inte mindre än 93.560 körkortsprov har redo- - visats," vilket innebär en så an- märkningsvärt kraftig ökning som med "21.030 eller 29 proc. ;jämfört med närmast föregående året, Men så var ju också. bilimporten re- kordmässigt stor under 1950. i I IA Malmö distrikt, omfattande . Kristianstads, Malmöhus, Blekinge 'och Hallands län, blev det 14.603 "körkortsprov mot 11.472 under 1949 + toch-9.645 under 1948, Många aspi-l lranter klarade : emellertid ej pro-l "ven; av de i körskolor utbildade lvis i :Halm- Lantmäteriet. - har fortfarande. 'stor arbetsbörda - "STOCKHOLM rätten att bygga har fastighetsbild- ningen i Halland under 1950 varit rätt livlig, rapporterar överlantmä- 1 Till överväj stad 13, medan av de privat utbil-' Idade underkändes i Halmstad 33. ”"' Visserligen har fordringatna för körkort skärpts under, senare tid) men det ökade antalet underkända del har det varit fråga om avstyck- ningar med en medelareal under. stigande 13Y2 hektar, H kan ej helt skyllas härpå, Det an- ses, "att 'många : körskolor tidvis haft. inträdessökande till så 'stort antal att man släppt fram aspirari- terna "till körkortsprov inför bil- inspektörerna för tidigt. En viss svårighet att få fram kunniga in- struktörer torde också ha: rått "Från allmänhetens sida har ' klago- ” mål framk it mot k " när det gällt proven för körkort. Vederbörande myndigheter. med- . ger, att en viss eftersläpning upp- stått; orsaken "härtill anges vare. att åtskiuiga bilinspektörer är til åren komna och att sjukdomsfrek . let uppdrag avseende såväl, grund=" ner som planläggningat 'har före. - ökning av dessa arbetsuppgifter an« ses vara att vänta. Förutsättningen . kunna medhinnas' av. distriktslant-- mätarna är dock," att. tillgången på : nal ej. minskas, : DN generalplan upprättats. för Ölmeval- la socken och att arbete för upprät= ; tande. av sådan plan för. Söndrums socken pågår. Åtgärder för regional - sl än. | vensen bland dem varit mycke" Douglas Hyde; t & red = huvudorgan,. Daily Worker, har, » tll katolska: kyrkan, . avslöjar den internationella h sedan. sitt avhopp och övergång - givit. ut en bok, ”I believed”, i vilken han” . det planer i Vä Moskvas, ' Efter Moskvas åtrektiv om mot- 'stånd mot Marshallhjälpen blev det 'Hydes uppgift på Daily Worker att arbeta medvetet och avsiktligt för att framkalla. ekonomiska kriser, ” arbetslöshet, social nöd och under- näring”. '-. - När Daily Worker en gång "kom över ianehållet 'i ett konfidentiellt dokument, enligt" vilket "följden .skulle "bli" tre miljoner arbetslösa i Storbritannien om landet avvisa- de USA:s erbjudande om Marshall- hjälp, frågade mr Hyde en medlem av. partiets politbyrå. om , siffran var riktig och om partiet i så fall kunde. försvara sitt motstånd mot Marshallhjälpen. Svaret blev: ”Vi skulle "vara mycket närmare vårt mål om vi ,häde tre” miljo är: betslösa nu”... : > Hyde beskriver i i'sin bok ingåen- de hur Daily Workers chefredaktör lämnade "medarbetarna instruktio- ner om hur och vad de skulle skri- var Vårt mål skulle vara omfattan- de ' strejker, skriver Hyde bl, a. Men efter samverkan under kriget skulle. det ta "lång tid att: åstad- komma den : oro som erfordrades för att få igång strejkerha. Under tiden — detta var 1948 — skulle vi ' ”fastställa "realistiska. mål; I hamnarna och inom maskinindu- strin, där partiet var starkt repre- "senterat : och : det fanns gott om ”explosivt materiel”, skulle vi emel- lertid ”gå strejkvägen” redan. nu, 'Om det visade sig möjligt skulle vi också. försöka få. i gång strejker även vid järnvägarna, Vid ett sam- tal ” fick - redaktionsmedlemmarna instruktioner om hur Marshallhjäl- pen skulle bekämpas, En: medlem |! sade, att Marshallhjälpen kunde leda till en snabbare återhämtning | i väster än i öster. Politbyrårepre- sentanten svarade, att det fanns ett sätt att förbättra den relativa stan- . Mr Hyde ger talrika exempel på partiets cyniska likgiltighet för: : brittiska” folkets. välfärd, då. dess intressen råkar skära sig med . darden till. österns förmån: Sänk de: västerländska ländernas lev: nadsstandard. ”Och det”, tillade han, '"bör'. inte ta partiet alkför vann konfl ikt om pensionen "Sedan direktionen för Fagereds, ' Källsjö, Ullared5 och Svartrå sock- Hars . polisdistriktsförbund avslagit en av fjärdingsmannen i ,polisdi- striktet Elis Johansson 7 gjord” ansö- kan att fr. o, m. januari månad 2951 bliva tillerkänd' "skälig pension, hemställde Johansson hos I; relsen om åläggande för direktio- nen för nämnda förbund att utgiva dylik pension, +: : Direktionen ': I avslog : Iohänssons ansökan. om pension med. motive- ring att Johaneson i anslutning till ' sin ansökan till den ledigförklara= de: fjärdingsrannabefattningen - må Fagered, Källsjö och Ulläreds sock- nars polisdistrikt förklarat sig vil- lig avlämna en av honom" och hans hustru' undertecknad förbindelse, väri de avsäga : sig alla: anspråk. på pension, då det på grund av. hans ' ålder ' betänkligheter kunde -uppstå angående "pensionen." ; Svartrå "soc- ken "har sedermera” ingått i sist- - nämnda ”. polisdistrikt, ' . Johansson genmälde häremot, att polisdistrik= tet icke avfordrat honom någon så-. dan förbindelse och anser på grund . härav att hans erbjudande icke kan Vära bindande. Direktionen har vid. » hållit sin uppfattning, i | saken, is ”— Vad nu då — går du på. Jakt utan patroner? — Ja, det är av sparsamhets- skäl -— jag skjuter i alla fall aldrig något. 0 dl vi gör ett besök för att ta ett foto "av henne för ;prydande av, denna ' "artikel är hon! Pigg och vänlig och tycker förstås, att det är onödigt att hon skall "in i tid- ningen”. Men det tyckor- inte” vi, och så får vi nådigt tillstånd" att ”knäppa” . en bild, medan. Lina håller på med sin stickning. ÅA NY ORDER IGEN? Om den inledda häxprocessen I 1 Tjeckoslovakien har den kommu-' nistiska avläggaren Borås Folk- blad följande mening. i Tjeckoslovakien : också med entusiasm President, Zapotockys instämmer i konselj- skall bevaräs; att västmakternas krigshets skal stävjas och fre- den värnas, att Vänskapen med tierna skall vara orubblig. och att > Ja, så står det verkligen, Halt - igen ne j Den överväligande majoriteten” i förklaring, :? att ” repubilkens oberoende frihet ; ' . Sovjetunionen - och folkdemokra-' 7 | kapitalismens uj b kall : fullföljas, . : PPRyggande s | formeras s i Trots rådande ' | inskränkningar I . taren A Back, Halmstad, till Jant-. En ej. obetydlig ökning av. anta= kartor på stads- eller byggnadspla- a kommit senaste - året.: Ytterligare '- för. att: arbeten. av detta. slag skall 4 -- framför allt mätningsteknisk person Nn re TA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.