så stockkonservativ som k YYYYYYYYYYTTETTVYYVPFETT vev VernrvITVEev A vrvv ILTF YDEYT FOP IINY SPETT FINT YIN YNNNY YI YYY SY YYYY YT YS TY SFF TY EYYY NET TOTT - I < - > gt Smålandsek tr. järnålder | r fr NH 4 ISmålandsek fr. järnåldern r ev äl d t ee . . . . | . a i ETR är äldsta trädet i Sverige. . j | £ : STOCKHOLN soc oc fden "sistnämnda ekens stamskal y > ; Den bekanta Askaremålaeken i | uppges rymma 10 personer. Den på 2 H 2 n, som beräk vara [5 k. Tusenårseken i Släps' sock ven WS GEETRRRN a . ps socken å i —— A c:a 900 år gammal — alltså fanns [i norra Halland är 'också en" i . - - én' gam- é ; : o vn h Doe : till redan på Erik den heliges tid'mal ek av ansenli; i i i . - liga dimensioner — Me Smått - och : stort Vs TS inom; domänverkets' för- [30 ” m.. I” diameter" vid roten — SA . .v . + os ; . d »$sorg "blivit. plomberad med grus, j men den är bara en ruin, rv er oe oc - . : ” : in, dess d på rens närhet börjar förnimmas kerade, att om valet förlägges' till sten och cement eftersom den vi-|stam är ihålig och endast ena hal- > : med "de Pte a Det är slut mitten av oktober, så är brådskan sat sig vara ihålig. Den synes nu|van är kvar fast dess krona 'grör. . + jagarna, id j i år z3 3 3 a a ” det resten inte varit så stilla, som te 1 att OVslA en söckondag ät | Ba era änn Ano ker skar. Mellansveriges största ek är " . ., .det har förefallit utåt; I utskotts-|den viktiga medborgerliga handling | - + d.' byrächefen F. Aminoff efter|den s, k, Ekebyhovseken; som mäs : när men har Ditens lampor” brun- | som ett val är, "= . > od: mo inspektion av de småländska |ter 9,25 m, i omkrets, 7 Co CC. ; hit; Resultatet vi i i utol . - ; g NN a Sm ala . skottsutlåtanden ar Hem I ut ale blev, som (Ovanmyra ville ha onoparksreservaten, ot - Så höga åldrar som eken uppnår ön dare strö a n - | det, Den 'envise' dalkarlen vann .| ”Askaremålaeken är trots sin an- (inga andra träd i Sverige, Granens : ström väller fram över kam- | över hallänningen. Men frågan. är senliga ålder i i äldst ä ä I a rarnas bord. Det märks också pålnog inte gravlagd för alltid, skulle |” dyr inte Sveriges äldsta naturbestämda högsta ålder är c:a "+ ov föredragningslistorna, De blir dig-|jag tro. to ov SS : träd, "upplyser på förfrågan jäg.|300 är, medan tallen kan bli upp > > fare för vart plenum, : > pA mästare Edv. Wibeck. Det är i stäl | till. 500-600 år gammal, "Buken av A . E kon El råga 1 vilken vid brösthöjd | ej ångt när så Y ns Boteföra ske ”interp aromer ku 42 av ha de föresl a 4 vt har en .stamomkrets av 1336 ml. eken; vilken senare: sllisk är nere H . ga, fiek av jordbruksmini svar 1 Ser NON > 10 och även är rikets 'största trä ål torn bland trä - ven oc SH rdbi he be- sta träd. Då | !o land träden, > >: H + På "sin: fråga iom vilka hjälpåtgär- | fattni kungö man räknar med ö i i S . Ika hjäl - | fattning med kungörandet av kom- ed att eken ökar sin| N. Kvillseken skall trots De Looma Flaneras män ork rakare vag och stadsfu!lmäktigeval omkrets.en meter på verje århund- | ga åldern ha" Sin "överiaoa I Nor än; . 'ämnaren, | av i stället. lä - . SS -sku å : äv ; ” : rr -vållats . ekonomiska förluster relsen ”Skulte ”ömldha även dessa "En B-26:a har fått in en fullträff på ett had SAS - ne VA en äldsta, NR den, ”Kungseken” i Danmark upp= La m översvämni Statsrådets | kungörel 9 I akhol : 60:01 - a od 4 ag i ham Ett. sv a - : är, d, v. s. ha bör- I ges inneha rekordet och ö svi åtillvi se Å v t ln stiger upp över-den träffade b som förmodad svampliknand a. N be Y ekor vara över Tämnaren, som åsamkats förl Male Bars EN N Le AR ee ang AA ker unnits och finns' ännu långt äntefr översvämningar, kan erhålla | styrkt, men efter en lång och rätt NN a nens - o KN : Så FRAN RN Skåne som 2 on en Teneelfra dära SA ISdSHAdOP På G :> fäntefria stödlån "av: den art som /livlig. debatt beslöt första kamma- Oo Ne - de händelser, medan de fjä g » mäter nära 12 m. il Teneriffa, som dock skattat åt för= | no föreslås i proposition" till årets tiks- | ren "med 'stor' majoritet att bifalla rana t - ett tior Sm ännu var levande högkomst - Finder INS bör vara 1200] gängelsen för länge. sedan, var No: 032 för Ssådana jordbrukare, jom reservati , Andra k jen bi- Ave av un .: Han hade redan börjat sin själ - år g al. I åldern 800-900 år|mycket äldre än våra trädjättar. 1 Ä rund av ogynnsamma väder-|föll emellertid utskottets försl ål. ” Mest Ean SE OS - biografi ..'och ivi Tor sr [Dar Sydsverige ytterii, "nå sfarnien fi sg M leksförhållanden i fjol gjorde. stor ågot s förslag, sål >. ne er . h n ic i och : skrivit om-eri räcka yet tterligare ' några | Kalifornien finns ännu. många jät« te konomiska förluster." tterpellan- inte för utskottet erlag plev, det jul" 7 en rd Gustaf Pandin Maren och först seslakt sam” ända a fö sn GrHAd Ivar, de s.k: mammutträs - en var i stort sett nöjd med sva- | Även i de övriga frågo 2 FS . vissa i ang och försiggick under 'en |[32mte en annan el ånsk ek i Sku-(den; vilka 1.vissa fall leder slit - ret, och han hoppades att de åt-|de valen tog utskoltet hem segern, MMÄNGBETRODDE, mångbeprö= : . kort tidsperiod. Undertecknad mot-,|rUP3' "socken, '”Smålandseken” i upphov tillbaka till tiden för Krlstl” : gärder till: förhindrande av över-|ldock i å m. segern, vade 'Nils Johansson Brånalt tog hans manuskript ö Dörarr : = ns or Arristt räder örhinc ck inte utan strid. Den var sär- : ON mans man ipt med löfte att |Dörarps socken och 'Trogaredsekeri|födelse och alltså la red: od Svämningar vid Tämnaåren, som dis- | skilt skarp” när "det gällde valsed. |Om våren 1938 till Lund i ett an” : Torrigera” och. renskriva det; ' Men li” 8. Vings socken,' Västergötland; är Columt täckte Amerika. a tuterats sedån 25 år tillbaka, änt- |lärnas storlek, varvid man kom in |Zeläget ärende. Han var rik på min et var inte så lätt, ty hah stil vär - KANN - per MA kom jätagas att ”jag slip-$på. frågan om skyddandet av val [nen och upplevelser” och önskade smågnetig". "och" pikturen. 'svärtyätd. - i ; Hata om RES EE gånger och hemligheten. Konstitutionsutskottet få en hel del av dem på pränt. Men Den: skulle " kunna ' kallas BOnpa= "! log ett hult leende, - [Sträng Sd det e att valhemligheten hotas | vid sagda tid 'var han 74 år gam- relj-handstil.. - re rv däremot nuvarande öystemet, vilket | mal och kände sig behöva en yng= > RESAN . & : Å RR ' a Mindre” nöjd "var högermannen som sagt, utskottet segrade. - Men, | re skrivkunnig hjälpare, som utfor-! sedan "Brånal - Ett diskusslonsinlägg E.von H ; En' egyptier; som. hade tll" Hvs- Birke, som frågat inrikesministern | : I övrigt var det en hel del vik- made hans anteckningar, För den land: Jordbrukets — produktions- Fppehälle att sälja mynt: till turis- han man skulle komma tillrätta liga frågor, som stod d Då dagyrd- som höll på at Abe OD Defa a volym och 'avsättningsmöjligheter. än välka besökte: Cheopspyramå.. , « bilst na. Inrik n ningen, « bl. ' a.' utrikeshuvudtiteln, e s: Bönder” . Det är, somsagt, i vår tio år sec | Pondeförbundets - Riksorganisati sluta" I ' sade sig inte kunna: inse vilka yt- | grunderna för höjning av statstjän. | uPPdraget välkommet, Brånalt var dan Brånalt gick ur tiden; deh häns | I distrubution.» Pris 50 öre, Genom att Sluta med detta arbete, +... : terligare åtgärder som skulle kun- |stemännens 'nyreglerade löner och ju-en levande källa, ett ymnigt flö- manuskript togs därför nyss fram or bondeförbundsmotion utarbetad I gott på denna vers FA na vidtas från hans: sida > : - [pensioner m. m. men de frågorna | de om bondeliv och, riksdagsväsen ur sin gömma, Någon fortsättning | rar VOR Heland år 1943 erhöll|vid polisförhöret upp e oa PIE ; - Det blev en stunds debatt, var- jär när detta skrives. ännu inte av> sedan 1870-talet. I vår är det väl på den påbörjade minnestecknin 2] Jordbrukets folk för första gången mynt av olika valörer. På å lin | ; , under inrikesministern fick en dell gjorda, > oe här, ". "tio år sedan han definitivt ingick i bh ldri nnesteckningen riksdagens löfte om likställighet i ga dessa ri ka n präg- oo ;. "5 goda råd, bl. a. effektivare åtgör- Er 0 ff io år se an definitivt ingick i ev aldrig "skriven. Det: sista jag | inkomsthänseende med andra jäm-[t, År omerska mynt var präg-i . . ad, bl. a. effel gä PN a” historien... t NG hörde från hon kb förbara' f i at 50 före Kristus” ia i I - der från polisens 'sida,. Statsrådet | 'Sedan återstår bara ett sammans |. xr3 nu An vt Fe rån honom vår ett brev av daj a folkgrupper. De av riks-| ”Den.gamle mannen blev - lömd] « . Mossberg. förklarade emellertid att träde" till före" påskferi allt "|; Vi möttes alltså i Lund och hade den'8 april: 1938; Han återsände gä | Fagen" är 1947 fastställda. riktlin- iför bedrägeri enär polisen med be-: + Ax poliserna inte räcker till.: De, är | nästa onsd; och då. torde föredrag | i.asc Saätal. Brånalt berättade om det. >. renskrivna : manuskript "hän | napuacr den framtida jordbruks- Istämdhet hävdade at vid) | 2 Iona Oo redan ”överansträngda”, :: ningslistorna vara än digrare, Det mångahanda fast han.redan då var mottagit och hoppades få hjälp'i dan" ekonomisle standard för I rd- tiden för myntets prägling med till : sa Ar Dickson steg då upp; talade] kanske rent av blir plena, i två|en bruten man, Särskilt förtalte han fortsättningen ”för att få mina mini> | bruket, De av riksdagen ivna 1öf- visshet gränsande ' sannolikhet intel: och åade, — Herr talman! Det för- | dagar i rad, Det blir något av en |barndoms- och ungd innen. De ' nen och upplevelser bevarade ochi [|tena : om :' ekonomisk Iikställighet kunde "vara medvetna "om Kristus/ oa håller sig inte så att vi har ' för slutspurt före påsken och våren. | var "mest levande för: den :gamle, > Brå en form 'som kan både läsas och fat- har emellertid -inte kunnat infrias. existen: : et sö ' -:i'” ringa antal poliser, utan det - : tv Brånalt på äldre dagen ZE 'S i ida ' > stället så att vi har för många INA ionius, . | vilket ju inte är ovanligt... 4: Cm 4 vars Tr my dat 3503 [fås äv dem" som äro” intresserade”; fyomstklyftan, mellan jordbrukets | ARVET > brottsli Varpå : diskussi SON siden do När han talade om 'sitt liv som fMan skall aldrig rubba på den: Men Han ämnar fortsätta med sina” anr let Far inte lunnat. utfylles även jes med "förlust. Skall ”Ankon to Unison suck. pr A TOM tune sontroll på Snar De han livligare. Det just det Brånalt ville. Och | !ekniögar, skriver om den i någon mån. minskats | klyftan! kunna försvinna och don: i; födan I eventuellt återinföran= [fanns fortfarande energi 1 hans lilla j för honom var det en”helig”;upp= ut vårigheterna med; avsättni "av | utlovade. ek iska 'likställighe= sdagen red: r Sot för hushållsändarmål hemställes i" yttre mening oansenliga. person, | gift, att göra småböriderba Hill fria era vety jordbrukets. produkter "är | fen bli verklighet är det nödväna upptog åtskilligt ' både smått och fav Hyresgästernas "Riksförbund. Tjugotvåårig övertog han sin faders | jordägare. Han lyckades också,'och f.n. bety Smöret t:ex,'s ver att produktionen inom. jord= . stort, Först behandlades en rad lstyrelsen kommer att uppvakta ve- åborätt till 1/4 mantal nr 1 Brånalt |man måste beundra denna sega vil- ed ga EN NT att fordbrukaena ka mn Al ÅL motioner, som berörde de allmänna | derbörande - myndigheter för att |" Knäred, Hallands län. Detta jämte [ia till seger, 7: i aldrig $ ftillflödet: var "ring fredsställande "inkomster, - valen, Konstitutionsutskottet”- hade | framlägga sina synpunkter, andra småbruk tillhörde den Mon- arg ; Jaldrig me , favbetalningarna" hade jag klarat”, |. I : avsikt - att lämna materia! ll . gjort. rent hus. och gä gstyrkt, alle s——- . : >" Jtanska stiftelsen, Nils Brånalt lik. | Yhärdig, kvick och'slagfärdi - ovannänanda Stycke självbiogra- | skriver han, ”och till den tredje ha- | studier och: diskussion v. detta intressanta ”iakttagelsen, att det PPa jergs , Gus lersson, j gårdar. I tjugo år pade han för akttog 'sin nyförvärvade vän .erin- se - ja ler hela e säljas för att få pengar. fill fpson eland : utarbetat: en bro= främst var högermän — i ett fall |" begärt avsked med pension fr, | frigörelse, Lyssnaren,', som ; hörde frade han sig hur, ofta den där lilla hans levnad, Där: möter man den | banken wid jultiden; nien den tred;'|5chyz, = "Jordbrukets: produktions" : en bondeförbundare — som talade |v3 y den 1 april i år, kommer att [honom berätta därom, tyckte 'att krumeluren — med all aktning ' kvickögde,' .valmne iakttagaren,' en [je grisen skulle vi ha själva. I börs volym och. avsättningsmöjligheter”, sp T.. för" teformförslagen, medan det |" regeringens anmodan kvarstå ilhan. växte medaf han talade om | - gestaltats "av tocknares åket icke + obetydlig ” förmåga att välja | ja av december, när gt var | vari. lämnas ett utförligt studi | . främst var socialdemokrater, som |,meddela ete till den 1 september, | vad han upplevat i sitt möte med | och publice i politiska sa mellan ";'olika / alternativ, ett livligt | feta och färdiga att sälja, reste jag I'slag till” problemets Jönlag. Be - talade . emot reformförslagen och ” de : ”mäktiga”,' Länets" dåvarande | hang. ärfös å er j intellekt,” öförfärad," handlingskraf- | till Halmstad för att träffa'en upp- | sehyrern, som. distril ” M . ger N ig. Inte därför att Brånalt var en... ce . | Ab tr / yrern, bueras av Bon. höll - på det gamla. Högermannen st H nn : : | hövding förebrådde honom för hans Iså: jämför si roles I N& företagsam och envis" uthålligs | köpare av slaktgrisar.” Uppköparen | deförbundets ' Riksorganisation, . är . . s så: jämförelsevis betydande poli a 2 Rs a g s Cassel deklarerade ' också att han| Hämnden är ett svå Ida, | envisa strävan: — Unge man, sade ropa 16. POE” | het för att nå ett föresatt mål. Det | förklarade, att: han ; denna höst! ej | alltså inte avsedd » och - får inte . en Ci ä är k t svärd, som ' slår ge man, ker, utan därför att han PES ante : 1 : RN visserligen är konservativ men attiden.som drar det... : > + .. (han, en donation är en helig sak. |härdigt för vad han ansåg rätt och |” >, i visade; enligt [kunde köpa några svin; ty'hela sö | pPP Ior sprutat hr digt Program 4 = i RN " : : 8 Tält, OCh | vad han berättat, det fanns utveck- | dra: Halland var förklarat smittat för jordbruksfrågornas lösning utan ' i o 7 » Iden är ett diskussionsinlägg. De '- . I tionsutskottet har varit får man inte "7 vara, De politiska ideologierna hål- ”Jer tydligen på att undergå. vissa sällsarama . förändringar. "Den som först tog upp knivkast- "ningen ' med högvördiga konstitu- I tionsutskottet var bondeförbunda- "> ren : Bengtsson: i" Danderyd, som därvid fick utskottets vice ordfö- ”. rande hr: Andersson i Ovanmyra,]. även : han som bekant bondeför- ' bundare, till -motståndare,. . 20 Hr. Bengtsson ': hade motionerat 2 > om utredning -angående möjlighe- "> terna att förlägga de allmänna va- ' Jen till:en senare tidpunkt, för- " slagsvis mitten av oktober, och om möjligt till en vardag, som skulle ' göras till "helgdag utan kyrklig araktär. jo oe cc mn Han tyckte nu att de skäl som "> "utskottet anfört 'för :sitt avslags- > yrkande inte var bäriga. De var alltför. ålderstigna, . Utskottet åbe- ropade nämligen samma skäl som anfördes mot ett liknande förslag i riksdagen för 32 år sedan. Det mår ste ju i alla fall ha hänt en del se- . dan dess. Bl. a. har väderleksför- hållandena åberopats som skäl mot Y. förslaget. Hr - Bengtsson kunde emellertid "med stöd av uppgifter a om nederbörd och temperatur för september = oci oktober månader under tiden —1901—1930 visa, ätt + septel 1 "som 1919 Ab a äl i ober i . MM Hr 3 Bengtsson, menade ätt det nog är ganska stor skillnad på vägarna : ör 32 år sedan; Hari undéte . .» kände även öoktoberflyttningen CM "2 > bärande skäl:för ett avslagsyr fatt ' .de. Mot förslaget att förlägga dar . 4ill en vardag'hade över huvu fe get inte anförts några skäl, Å vari fall inga. bärande sådana. ” Men hr Andersson i Öva! yra ""jät inte övertala sig. av partikollt ; örsvarade utskottets ställ (é. Mot förslåget bed för- - lä Idagen till en vardag an- : fördes o. a det säkert att jordbri- anmyra NN en Pariskonferensen: en annan av sitt lands delegater, ö rv för karna behövet alla vardagar ö arbete. ;Vartill hr Bengtsson: repli- — "Ett par bilder från ställföreträdarnas fi ses den sovjetryske , vice utrikesministern .Gromyko i samtal med . skägget är sovjetryske ambassadören i Paris, Pavlov. Den övre bil- ; den visar hur en motoriserad fransk för Pinkpalatset, där ställföreträdarna är samlade. rhandlingar i Pari Mannen i bakgrunden med hel=" lisstyrka håller valet utan-'.. billigt och än mer för att han var » [kvick och slagfärdig. Ofta gick hans tillspetsade " formuleringar: genom (hela svenska pressen, Bara ett en- da exempel från hans verksamhet i landstinget "på 1890-talet,'. Brånalt hade motionerat om, ett anslag för upphjälpande :av' den halländska fåraveln. Slättbönderna, som domi- nerade landstinget, var -i allmänhet mot motionen, En av Brånalts främ- sta motståndare kallades på grund av - hårets " och ” skäggets färg: för ”Räven”.', Han ” yrkade > avslag på motionen med motiveringen, att få- rens tid var förbi sedan jordbruket blivit :rationaliserat.Fåraveln var dömd till undergång, +=": 0f 07 Brånalt . gick genast till motan-| grepp: ”Jag tror inte det. Fåren kla- rar sig minsann om de. bara får va- ra ifred för sin gamla fiende räven”. + Det blev jubel i landstinget :och fåren fick sitt. anslag, :- EEE SEEN . När”. vi "sammanträffade i Lund hade Brånalt varit ur leken i flera år, ty: redan :1932 avsade. han'sig en minnes- och avskedssång. I den- na talas om ”hans långa vilda skägg kautna ' halsduk från i går”; Han ”ty mycket kunde han och allt han - va visste: : När Brånalts sol förmörkas blir det : fila natt. | : Av. glädjeämnen går han som den siste.” . Och nu när vi satt där och sam- språkade sex år efter det att denna dikt ”klingat” i spalterna, var Brån- alt'inte längre så intellektuellt liv- lig. Han hade inte sparat sig i livs- kampen, och sedan han lagt ned "både spaden och. det politiska svär- det sjönk han liksom samman, Men han var ännu klar och redig i tan- ke och tal. Minnet var kanske av- trubbat när det gällde närliggan-/ fortsatt - kandidatur till riksdagen. |.; Dagens Nyheter ägnade honom då |; hans " svarta hår, ' hans skaldiskt|-" tackades för alla skratt han lockat H : lat hos mannen ända: tills ålderdo- mens” töcken: bredde. sig över vä- av 'svinpest, och inga svin fick s das därifrån.” FAN gen. Det kån fattas som boliskt, att glädjespridaren Brånalt gick ur tiden i blomstermånaden maj. "5 ; Som " vi ; förut + nämnt övertog Brånalt gården efter sin fader 1886. Samtidigt gifte-han sig. Då han blev egen : jordbrukare ' nödgades han börja: med ett amorteringslån; på 500 kronor med avbetalningar halv- årsvis eller, som Han själv skriver, . | under ; dessa . förhållanden : kunna : - plötsligt för unge Brånalt. Hur skulle han klara sina, ekonomiska åtaganden? Han ” tänkte, ja, han praktiserade det valspråk han kanske senare ut- och tänken' själva”. Och hans fun- deringar ledde till' en: räcka kedje- reaktioner. och" händel varom formade: ”Tänken rätt, tänken fritt lö ” | upplysningar - den -ger ' om jord- brukets produktionsvolym och möj« ligheterna för export av jordbrukss produkter är så värdefulla 'och de... -s uppslag den förmedlar'så intres= santa, att den bör kunna stimules . ra till-en fruktbärande diskussion Finom' jordbrukets olika : organisa= tioner. ' Priset 'på broschyren, ' 50 ' är så lågt, att varje jordbru=- kunna skaffa sig den. /;:. Rekvisition kan .ske antingen från Bondeförbundets . Riksorganisation, Stoclh vid jul- och ;.midsommar.: Dét gä de inga stora Fummor, "men penning=" skall berättas i ett par följande ar- 7 b, Im,-' eller från någon av bondeförbundets di-- tiklar. 2 fix 4 striktsexpeditioner. =” På hemväg är denna "sydkoreanska familj i rakten av Wonju. - ha vadat över ett vattendrag. De har lång väg framför sig, och de vet när de äntligen kommer fram. De rastar här efter at? med sina djut « inte om deras hem står kvar, —— - t G - ENDA TIDNIN G SOM NYFTEETTIVEVYTTESvvs UTGIVES I LA HOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.