L " viljades. 1 g - d 1 ö | N 1 då YYYYYTYYTFYT YT YYTYY FY? [”"YAHOLMS TINNING 7 vana er ohäs Fordson tar. - kostar n minst — Fordson- ekonomi börjar med "det låga inköpspriset — och fortsätter. fv : > med den stora avverkningsförmågan beroende på styrkan, - God tillgång på reserv. - delar och service, RI CHARDSONS Halmstad — Falkenberg | i i N S Senaste nytt: M | rös occdTgår i: Inte mindre än tre jaktvåräs- sammanträden hölls i går kväll i Lagagården, ' : nämligen årsmöten med' Norra Lagaortens jaktvårds förening, Tjärby jaktvårdsområ- de och Laholms. östra » jaktvårds- . område. Norra” Lagaortens jakt- vårdsförening on ” höll sitt årsmöte först, Förhand- lingarna - leddes av ordf. Evert Jönsson, 'Tjärby gård, I sitt häls- ningsanförande framhöll han, att « vilttillgången "ökat, speciellt i . fråga ' om hare och fasan, be- träffande ' hare t. o. m, nästan oroväckande, Det är nog ett gan- ska allmänt intresse bland frukt- odlarna, - att ':harbeståndet skall minskas, sade han, Arsberätttlsen föredrogs” och godkändes och ansvarsfrihet. be- Föreningen - har 114 "medlemmar. a ; Medlemsavgiften höjdes tin kr. ;'Till” ordförande. omvaldes hr Evert Jönsson, Till styrelse i öv- "rigt; omvaldes Julius Jönsson, Bonnarps kvarn, Ragnar Persson Restad, : Hilding Jönsson, Ösarp, Johan Jönsson, Ebbarp, Per An- dersson, Arnaberga, och Tore Jönsson, Östorps gård, "4 Till suppleanter omvaldes Gö- sta Jönsson,” hansson, >Kärragård, och Hilding ' Larsson, Skogaby. Till revisorer valdes . Gunnar Jönsson, Lilla” Tjärby, John. Henriksson, Dagg- ärp, suppl.. Karl Gustav Anders- Bon, Tjärby. - Till. ombud ; vid. länsförbundets "stämma omvaldes Evert Jönsson, Hilding Jönsson och Tore. Jöns- son, suppleanter. Julius” Jönsson; ” Bonnarps kvarn, och Erik Måns- son, Bonnarp. 'Hr "E. Feltblad föreslog," att föreningen - skulle utse särskilda personer att se till, att viltet ut- ” fodrades under. stränga vintrar. Förslaget . föranledde en stunds debatt, varvid det framhölls, att behovet av utfodring är mycket olika vid kusten och längre inåt landet. Det ansågs därför lämp- ' Restad, John Jo-. 2? Tre jaktvårdsmöten :Lagagården ligt, att. varje jaktvårdsområde för sig tog tölning till försla- get. . Tjärby .q + jaktvårdsområde höll sitt årsmöte. med . Evert Jönsson söm ordförande, Enligt | årsberättelsen hade 70 jaktvårds- bevis lösts samt 56 dagkort. An- Svarsfrihet beviljades, : Avgiften för jakträttsbevis fastställdes till 3:50 och. för dag- kort till 2:—,'d. v. s, 'samma be- lopp som de som gällt i fjor. Förslag ' väcktes om att rätten att lösa dagkort skulle begrän- sas till ett visst antal för varje medlem. Frågan bordlades. Till: ordföraride för 1951 om- valdes '. Evert i Jönsson, Tjärby. Till. styrelse i -: "övrigt utsågs. Hil- ding Jönsson, Ösarp, Julius Jöns- sön, .Bonnarps kvarn, Ragnar Persson,- Restad; och 'Tore Jöns- son, Östorp. Till styrelsesuppleanter omval- des Gösta Jönsson, Restad, John Johansson, Kärragård, och "Algot Pålsson, Lilla Tjärby. " "fill revisorer omvaldes Gunnar Jönsson, Lilla Tjärby, och John Henriksson, 'Daggarp, med Karl Gustav Andersson, Tjäxby, som suppleant . Mötet beslöt att anordna en kråkutrotningskampanj. Tore Jönsson fick i"uppdrag att om- besörja -giftutläggning, . > Skottpengarna för räv höjdes till 15 kr. för gammalt djur och till 5 kr. för unge. Vidare beslu- tades 10 kr. i skottpengar: för duvhök och 3 kr. för sparvhök. Vid pengarnas utbetalande skall det skjutna viltet uppvisas. -' Det : av hr Feldtblad under jaktvårdsföreningens samman- träde framförda förslaget, att särskilda personer skulle utses att tillse att viltet utfoårades, föranledde intet beslut, c Laholms östra jaktvårds- områd hade sitt årsmöte under lantbr. Birger :' Svenssons, Ahla, ordf.- skap. Under året. har 44 jakt. ' Skall dén gamlå vägstyrelsen återuppstå "som /ett organ för de enskilda vägarnas skötsel in- om . Höks . härad?” Detta. var kontentan av det långvariga och intressanta vägmöte, som i går hölls. å Stadshotellet i Laholm med -.. Södra Hallands kommu- nala ” samaärbetsnämnd som in: bjudare och ett stort antal in- tressenter i enskilda vägar så- som - deltagare. Vägdirektör Ragnar von Segebaden var när-1 varande. och. hade att svara på! rättsbevis och '24 dagkort blivit lösta, . rota Till: ordf. för 1951 omvaldes Malte Ek, Laholm, Till styrelse i övrigt valdes: Birger Svensson, Ahla,: Ernst Feldtblad, . Skogaby, Per Andersson, 'Arnaberga, Gun- nar Gunnesson, Kattarp, o. Bror Hilding. Larsson, Kattarp, Suppl blev Hugo Magnusson, Ahla, och visorer blev. Karl Johansson, Le-, jeby;: och Göte Bengtsson, Katt- arp. Avgiften ; för jakträttsbevis fastställdes till oförändrat 4 kr. och för dagkort till 2 kr. cv På hr .Feldtblads förslag fick jaktvårdspolisen jämte styrelsen i uppdrag tillse, att ordentlig ut- fodring av det vilda sker under kalla vintrar. Styrelsen fick i uppdrag att ordna med e€n kraf- tig kråkkampanj. Skottpengarna för såväl gammal som ung räv höjdes från 5 till 10 kr. Jaktkor- ten skall vara lösta, in påbörjas dr Hviltsasgatan 22 Halmstad drstak Storlekar : ”140x200, 170x240, 200300: ” RENEE 225325, 250x850, B00x400" em,' er Ä Axminster ee Bouclé AN - äkta persiska mattor bl. av” a - : Kirman, I Kechan, Bochara, | Täbritz, Serrabend, Schiraz, — Gallerigångar 2 or i helst / Malte Svensson, ' Årnaberga. Re- : Material, A.-B, Fyttnin $ råns aukti nshall Birger Johansson” ee z , NEFETTTETvv Tel, 1492, 1491 Vägdirektören:, Någon rättvisa” med vägarna blir det : aldrig -— en var skall gränsen. mellan "enskild och | 8. "många "frågor och utreda mån- ga spörsmål, Över ett femtiotal intressen- ter hade ' infunnit sig då lands- tingsman . Verner Andersson hälsade välkommen; Han vände sig - särskilt till vägdirektören och fann. det glädjande att'så många hade infunnit sig. Som' "en inledning på dagens aktuella fråga, de enskilda vä- garnas "skötsel och underhåll, framhö!l ' ordf., att behovet av goda ” vägar är påtagligt, allra sedan” motortrafiken "fått en så stor utbredning. Goda vä- gar kan bara åstadkommas när det allmänna underhåller 'dem, de enskilda väghållarna har in- te kunnat följa med i utveck- lingen, "Där har ' vägsamfällig> Heter bildats men inte 'ens des- sa kar bemästra alla svårighe- ter." "Det" behövs dels lämpligt dels bättre maskiner och talaren” tänkte - sig "ett än större "samarbete med vägdi- striktet i dessa frågor. Sno "Mycket. stora fordringar "på allmänna vägar. > Vägdirektören” . poängterade, att "alla vill ha sina vägar till allmänt underhåll met att sta- ten” ställer mycket stora ford- ringar. på de vägar, som: "skola intagas "och det är 'svårt att få in dem. Endast i några: fall så- som” Östra Karup=Liyj Mellby västra väg m. fl. har det lyckats få . dem intagna. Mästocka— är Lossbygget — Bästhult: -— Por- sabygget är: en väg som man velat ha in men det är. allt:för stora "kostnader förknippat med att få den i stånd. Endast i dantagsfall kan man av väg- styrelsens ' byggnadsanslag få hjälp med iståndsättning av nå- gon . besvärlig backe eller ;kur- va.. Men statsbidrag kan erhål- las till enskilda vägar med 60 å 75 procent av kostnaden för un- derhåll. .'. . 2 . Verner Andersson: ' Kan inte väg tas in i befintligt skick och väghållarna sedermera "betala kostnaden för iståndsättning? ' - Sixten ” Lindeberg, ' Hishult: Kan det inte få vara mötesplat- ser : även ' på en väg i allmänt underhåll? 'Det skulle förenkla saken; i ”Vägdirektören: - : Det "skulle nog gå för sig, men så snart én väg' blir allmän, så stiger pre- tentionerna oerhört. . Nils" Persson," Mellby: Svårt för " enskilda att utan 'tekniska resurser ställa iordning väg för allm. . underhåll. .. Skulle man inte kunna bestämma kostnaden och - vägstyrelsen sedan 'på in- tressenternas bekostnad ställa den iordning? ” Vägdirektören: vi gör arbe tet - till: självkostnadspris men kan inte lova något på spekula- tion. Smådetaljer. som' en .be- svärlig kurva kan vi dock räta. is Jordbrukarna hinner inte sköta vägarna," "Yngve « Jönsson, Elestorp: Väghållarna: ställs "på stora krav när de med dåliga tekni- ska , resurser skola ställa iord- ning vägar. Kan inte vägförvalt- ningen göra det och vi betala sedan. Jordbrukarna hinna inte sköta de mindre vägarna. Vi måste ha specialmaskiner och en arbetarekår att sköta dem. . Karl Johansson, Damsbygget: Statsbidraget är för litet. Blir sedan vägarna bra, så ökar ge- nast trafiken på dem, Men vill vi ha fin väg får vi nog släppa till mark till den; I Hishult har vi. funderat mycket på att köpa maskiner ' men det. vore nog bättre om ' vägförvaltningen ut- vidgade ' sin maskinpark så att vi kunde få låna maskiner till de enskilda vägarna, Nu behö- ver vi makadam till billigt pris. I. Vägdirektören: Det kan inte j få rerna "Ib Gamla. vägstyrelsen för Höks härad återuppstår. för enski da vägarna? : allmän väg gå? Hu så att alla vägar bli allmän- na och var gränsen skall gå är en' riksdagsfråga. Där den en- skilda vägen . skötes ' bra kan väghållarna få ända upp ill 75 proc. i bidrag. " Gottfr. Gudmundsson; Mel bystrand: Önskvärt om ,vägför- I valtningen . kunde hyra ut ma- skiner. . Det. måste vara ' vant folk till att sköta dem. Det är allt. för dyrt för dem, som 'skall ställa +. iordning väg för allm. underhåll — kunde man inte få statsbidrag till detta Där ligger kärnan. Annars är det nog rik-' tigt .. som statsbidraget till ”un- derhållet 'räknas nu. Vägdirektören:. " Nu' får. man statsbidrag ' bara till trummor, broar, . vägräcken, --Men . man kan kringgå 'bestämmelserna genom att hjälpa till med om- byggnadsbidrag.. Jag.” medger mycket gärna att iståndsättnin- gen... är dyr och besvärlig för mycket vi kan med hyvling och plogning men vi måste i' första hand se till att våra egna vägar skötes, ' Men mer och mer gör vi. dock tjänster åt enskilda, Men +: sammanslutningar ; och kommuner får skaffa sig, maski- ner och krossverk, Å Va Kommunalt ”änslag går fint i Knä I Ernst ”Brånalt; Knbred:” Vi har i vår kommun en vägsam- fälligheternas förening, som fått kommunalt anslag på 25,000 kr. De har köpt kross och snöplog. Det är tänkt som en början till en". maskinpark. Men det kan en allt större sammanslut- ning och kanske sedan få stats- bidrag: ". Det kan bli en: början till ett återupplivande av''den gamla vägkassan: Dock är' det bäst att gå sakta fram och låta en ' .sådan sak. utveckla "sig av sig - själv. ' Men vägföreningar- na ' borde 'sammansluta sig för att skaffa maskiner. Vägdirektören: : Mellan "800- och 400,000 Er kommer: årligen de enskilda vägarna tillgodo in- om + länet. Men - Brånalt : har kommit med -en ”genomförbar och praktisk väg att komma fram” på. - Svårigheten är dock att skaffa . folket arbete. året runt. Ett mycket stort behov finns. av att köpa grus till mån- ga små" vägstumpar. "Ett pris, som det sagts, på 1.75 pr kubik- meter är dock orimligt, vi ger inte mera än 20 öre, i Erik Pettersson, Berg,. Våx- torp: I Våxtorps kommunalfull- mäktige kom en motion om att köpa en väghyvel, men vi ansåg det för dyrt. Vi anser i stället att det blir billigare om vägdi- striktet "lånar ut sina maskiner. Mer - det går kanske också att en förening köper in maskiner. Dock borde många flera vägar tagas: "in : till ' allm. underhåll. Många enskilda vägar äro myc- ket starkt. trafikerade av som- marturister. an Yngve Jönsson, Elestorp: Det ser ut som om vi.skulle få väg- kassan ' tillbaka. Kunde" vi få kommuitwna ” anslag kunde ' vi köpa maskiner så det räckte för hela häradet och ha folk att sköta dem. "I Från olika håll frambkölls att gruset i första hand borde gå till vägårna och vägdirektören meddelade, att vägstyrelsen inte har. något emot att sälja grus till enskilda. N Sido Persson, -Knäred: Ur rättvisesynpunkt borde. staten övertaga alla vägar, ty väghål- larna betalar förutom sitt väg- underhåll även de skatter, som går till det allmänna vägunder- hållet. Ernst Brånalt: Svårt om kom- munerna :ska!l sköta 'underhål- let . Då är det bättre med en prat åt - Forts, å nästa sida. väghållarna. - Vi .. hjälper till så |. :-i hundar; Försäkringstagarna gör. förluster på inflationen ÄVEN BOLAGEN — DET ÄR BARÅ | STATEN: SOM MK köl oc, NÄR PÅ DEN, — STOCKHOLM - i dag. (rt) > g Penningvärdets starka minsk- dan staten är den ende som för- tjänar " något på situationen, i Allmänna. Liv-Oden - för Sv. s Morgonbl, +. > s Vi måste nämligen plåcera våra stillgångar. i absolut säkra |j värdeobjekt; : till försäkringsta- naturligtvis ning -gör att inte blott försäk-|guldkantade obligationer. De- ringstagarna "utan även försäk-| ras: värden följer fluktuationer- ' ringsbolagen ' gör förluster me- na på penningmarknaden, > arnas säkerhet och då blir ät främst i statens Myn- digheterna borde främja sparan det effektivare framhåller dir; Kurt Nordling skett, ,. bl. än vad som | -&. genom ett bättre kattesystem, så” attt, ex. kon- umtionsobjekt : beskattas mer och kapital och bfoduktionsob- jekt t mindre, 2 Er Prishöjning "med. 50 proc, MALMÖ i dag. Bomullsfabrikernas kalkyl- priser väntas inom kort s stiga med omkring 50 procent, med- delas till: SDS från Stockholm. Överlämnande : av 'mästarbrev, ” Knäred SS s Medlemmarna ' i. Knäreds. hantverkåförening var i söndags kväll + samlade till en ovanligt stämningsfull . högtid då statens mästarbrev. frisörmästare Under .det en orkester spelade överlämnades Alf: Svensson, amli sik och tap För ' yllet väntas en "prissteg- ring på: 33 procent.” Äver för rayon är en prishöjning ound- viklig. Råvarans 'pris har näm- ligen ökat med '60 procent se- dan senaste kalkylpriset sattes, Prishöjningen för. denna vara väntas: komma i.sommar. ”Aniologiernas ; ? ”fula ö ord?” ett: : lära rbekymmer För någon tid sedan gav en herre vid narhn Rommedal ut en läsebok "för: folkskolan som kom mycket "oväsen åstad.. Han hade nämligen stympat de berättelser från: moderna svenska författare han tagit med på det grymmaste — dels för att utesluta alla fula ord och. dels för att förläggaren skulle slippa betala ut några ho- norar till de författare som fått äran medarbeta. +; Litteraturpro- fessor. "Victor: Svanberg: kände sig manad att proféstera' och .det gjorde han i Stockholms-Tidnin- gen i en artikel under rubriken ”Folkskollärarna | vid : skiljevä- gen”. Samtidigt som professor Svanbergs ' inlägg. i mångt ochh mycket var klokt och riktigt” in-. nebar det också ett något omoti- verat - angrepp på landets folk- skollärare. Albert Olsson i Harp- lNinge ' har. känt. sig "manad att protestera i sin egenskap av, för- fattare :och folkskollärare;: Han gör det i ett inlägg i-ST, ur vil- ket vi tar oss friheten återge några avsnitt... "oliv d. Nl För att med detsamma ställa kyrkan mitt i byn vill jag erkän- na att jag är folkskollärare och alltså tillhör mörkmännens skrå. Men dessutom händer det att jag skriver en och annan bok, både sådana med fula ord och sådana utan, även. om. de sistnämnda kanske inte förekommer. särskilt rikligt. Jag tycker nu en:gång inte att det är något ideal att göra litteraturen: till. en sorts upplagsplats för den vanliga pis- soarvokubulären, -. Användningen av det ena eller- andra ordet bör helt och. hållet betingas av det konstnärliga sammanhanget. Och det kanske kan erkännas att den litteratur som nu rider" dödsritt på'de efternaturalistiska dyning- arna utgör en generalinventering av alla: tillgängliga sexualglosor. Sådant står varje författare fritt. Varför. missunna hönom det tta. nöjet.. Det är nu "åtskilliga år sedan jag ' själv undervisade 1 modern svensk litteratur i 'fortsättnings- j skolan, Då beredde det inga svå- righeter.. Men sedan den tiden har: det hänt en hel del, Det har stunds” smidesmästare til? av "ändamålet... Våxtorp-Hasslövs Rödakorskrets svarar för att bj- dragen användes -— och inte en minuthandel, E- rik. Johansson spelade på såg | samlades hantverkarna med da- mer, - På : hedersplatserna' sågs medlemmar -ur . Södra Hallands frisörmästareförening... en. gammal - ritual från skråväs | sendets' "dagar. överlärånades mä: .. | starbrevet. av, 'ålderräannen och | föreningens | insignier. äv kassa= Efter n nye mästareris hals fe; hantverkarnas leve : tre gånger två hurra. : Vid kaffebordet : talade ordf. Albert Johanssori” Carl Olsson, Laholm, och Hugo . och frisörmästarnä Wallin, Våxtorp. : Så följde en "allsång. som - leddes ' av » Karl ' Nilsson, ' Knäred, » och" en tjmmes gard-/ maldans' Hill en god orkester, '; H ;fiskhandlanden Georg Io- hanssons . ” efterlevande "+ pågår. Listor finnas, utlagda 1 affärerna . och, ' caféerna 1 Våxtorp och - Hasslöv : samt. & Laholms Tid- >" nings kogtor. Bidrag kunna även insättas på vårt postgirokonto nr 175758 "med tydligt. angivande till, familjens bästa, 3 + « to Hittills nar följande belopp re= dovisats "men insamlingen anbe- falles på det varmaste, då ända- målet är synnerligen behjärtana- värt: : Tansport 1.367: 85 Vindrarps syförening - 50: Albert Jönsson, Vindrarp -, Gun och Inger Roos . : ;- Kronor 1.437:65 ; MINUTHANDEL 2 Tollie Zellman gästspelade för . någon tid sedan på Dramaten med. den äran, berättar Kar de Mumma. Med tanke på komman- de - restskatter, prishöjningdt im. m,. gick hon .en dag upp till tea- terchefen och begärde att få me- ra betalt. Teaterchefen var myc- ket ' förstående, men värr avslå hennes begäran och .. sade med en beklagande gest: måste ty- — Fru Zellman får i alla fal tänka på att gaget är. 80 kr. pr oc. kväll 'och fru Zellman är båra inne på scenen i 20 minuter, . "> "Det blev en liten paus varefter Tollie Zellman svarade på sitt” pauserande, oefterhärmliga sätt: +» — Snälla, lilla — teaterchefen, jag trodde det här var en teater kommit ut en massa nya böcker. Och inga 'av: dem. handlar precis dervisar man inte. heller om stor- ken. .' Storken- har aldrig varit där varenda unge ser djur födas: kattor, . kalvar, föl: och det? Professorn kan vara över- om storken. Och i folkskolan un- | tygad om att det gäller strid om ord och ingenting annat, Absolut ingenting annat. Professdtn fruk- aktuell på svenska landsbygden, | tar att vi ska dra en ”gräns mel / lan det 'naturliga vardagliga språk som barnen talar och det annat. Men tydligen lever storken språk som bör talas i en skola”. ännu kvar i en och. annan uni-| Jasså, de fula orden är natur- versitetsstad, av professor Svan- ligtvis barnspråk., Då måste pro- bergs anekdot att döma. Och det är ändå bra sorgligt. fessorn veta bra lite om barn- språk. Och ur vilka mystiska -Vad är det då i antologierna | källor hämtar professorn upplys- "Hill, cc 2 Year som -- ger oss folkskollärare be- kymmer? Jo, det är faktiskt de 8..k. fula orden, Och kanske har vi det inte så enkelt som profes- sor Svanberg behagar tro. Vi kan vara vänner av både böcker och bildning, fast man får ta sig en extra funderare på hur man ska förmedla den' moderna litteratu- ren till svenska folket, ' Professor Svanberg säger att ”gränsen gäller mera än ord, fu- litteraturen utan: människoskild- Ia eller vackra, simpla eller fula. ringen. Gränsen; som deras lärare resér[ domen kunna få — även utan, dem blir en gräns mellan|för många svordomar -och 3 oyoklent och ärlighet”. "Månntro pissoarglosor eller: hurz - ningen om det tilgjort högtid- liga språk som bör — obsg.! bör — talas i en skola? Och i vilka. folkskolor i våra dagar talas det- ta tillgjort högtidliga språk? Man behöver absolut inte vara, pryd eller förljugen för att tyc-: ka att det finns, viktigare saker att intressera sig för. Det är väl ändå inte de till synes sakrosank- . ta ”fula” orden som är kärnan I :- Och den bör väl ung- FFYTITEFTOVTETEN FEST YTVTTvv AAAAAMANA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.