Viteny & <—- fiker plö 7 > levelser; " var YYYTYYTYTTFIYYYYYYTYYVYYFYYVYYYYPYFVFVEFFEFAET > Torsdagen det 13.-rmars 1051-72 LAHOLMS TIDNING & i - ; ; : Dagens namn I i i i I KRISTOFER . i Solen: går upp kl. 6.33 oc ned kl. 18.11; 23 57 ok Al pu vt " i : Morgondagens. namn, 230 Oo HERBERT, 0 nns Solen . går upp kl. 6.30 och ned kl. 18.14. ol :- Hårdtuggat . I-Köpenhamn skrattar man gott åt en liten händelse, som först i dagarna blivit känd och som gäl ler en framstående borgare; vilken i fjol avled. Han. hade; för vana att äta frukosten på kontoret, Till de ” medförda smörgåsarna, tärde han gärna ett, par pilsner... Frun tyckte att ölkontot blev för omfat=- tande. Och en dag beslöt hon ut- färda en varning, På smörgåsarna placerade hon ölkapsylen i stället för pålägg, Vid .makens hemkonst var hustrun nyfiken på hans reak- tion," Han låtsade emellertid om ingenting. Först. när de: gått till sängs på kvällen kom smörgåsfrå- gan på tal — men på ett sätt som €jorde hustrun kusligt ängslig. , — Det "är förresten sant, sade mannen, .'jag mötte . en gammal karårat .på 'Rådhusplatsen, du vet, Peter Petersen. Det har visst inte gått så bra för honom, Han. såg en smula. tuggsliten ut. Och då jag ä alla fall skulle till en affärslunch, så gav jag honom mitt smörgås- paket. Det kom visst rätt man till godo. Dt skulle Ögon ke SS a sett. hans! Jo Hon : är förlovad naturforskare, '.. Ån : oc Vad i all världen ska han! forska" efter hos en så ytlig va-! relset so ee med 'en' +. Lejonbroder avliden - Axel Rylander, s Axel och: Erik Rylander . hade isin glansperiod i början av 1900- talet och gjorde sig kända över nära nog hela världen som varie-' ena halvan av;.! - Lejonbröd -PRASTBRISTEN gör sig fi ligt. märkbar, konstaterar en för- I fattare i Svensk Kyrkot id. ning." Äldre "präster, som -myc- set > väl. skulle behöva” adjunkt; betar nu :utah' hjälp, Icke: all : deles ovanligt är att tjänster maå- "ste dubbleras, ja ti o.cm uppe- | : hållas” av 'grannpräster. Möjlig- heten att till strategiska Punkter i församlingarna, t. ex. industri: orter och stationssamhällen, mis- sivera Ppastorsadjunkter - är mye- 2 ket beskuren: "i Denna fråga torde inte ha rönt dén uppmärksamhet av Ppräster- skapet än, mindre av kyrkfolket som man kunde ha väntat, . Vi tycks här som i många fall blott lita på ätt allt skall ordna sig. Under tiden arbeta allt .fler präs- ter Under en alltför Pressande ar- betsbörda och stå inför-. frågan att behöva inskränka sitt arbete för ått. orka med, När kyrkans uppsökande "' och ”- själavårdande gärning därtill bränner oss, må- ste vi taga frågan om präst- bristen med. större. allvar, . "> Teologgruppernas , samarbets- utskott .i Uppsala har. verkställt en. undersökning av beräknat ar- tal avlagda $$. M. Cand.-examina inom tre, terminer resp. tre år. Den visar markant, att vi få be: reda oss på ytterligare sjunkande antal. ”praktare” inom dessa pe- rioder i Uppsala, .' Antalet..var vårterminen 12 st. och innevaran- de. termin 12, Minst. det .dubbla torde" vara behövligt! 'I. en skri- velse till biskoparna 'har utskot- | tet. anlagt. några. synpunkter på avhjälpandet , av. prästbristen, Prästbristens . omfattning: synes nödvändiggöra en ökad dispense- Ting . från teol: kand.-examen i vanlig ordning. En utgångspunkt 1 för. .dessa. åtgärder torde vara, att varje prästvigd utan särskild hänsyn till studiemeriter bör va- ra berättigad att i vanlig ordning söka och "inneha alla. tjänster inom vår kyrka. -: Alers en Naturligtvis ankommer det yt- terst på . biskopen att bedöma varje särskilt fall. För närvaran- de synes icke så få frikyrkopa- storer : önska . dispensering- för Prästvigning... Även bland folk- skollärare föreligger dylika önskemål. Att härvid. binda kyr- kans prästrekrytering vid en 9- villkorlig "fordran. av student- examen synes både orätt och o- klokt. å SEEN i OKLOK VÄGRAN" AV. USA; Försvarsminister . Vougts" med- "delande att USA vägrat utförsel dicens för en större radarleverans som redan för länge sedan köpts” itéartister .av. hög klass. Deras ak- . för Svenska flygvapnets räkning, :; irobattricks var fenomenala och de utnyttjade sin musikaliska begåv- ning genom att. under akrobat- numren spela; på. olika. instrument, en färdighet som inte gjorde dem mindre populära. År 1896 lämnade de Mosebacke och Berns. och åkte till 'artistmarknaden i . Hamburg, där det snart blev ett kontrakt för "Sydamerika. Och därmed börjad ett kringflackande" varietéliv - som inrymde .många äventyr och. upp= ' Sällan” har" väl ” ett, brödrapar sammanlevt i .en -sådan harmoni som Axel och Erik, De höll möns- tergill ordning i sitt hem, lagade " " maten själva .och var. varmt upp= skattade, - kamrater i de : klubbar och föreningar där de var. med- lemmar. De hängde alltid ihop och aldrig torde de ha varit osams. Noggrann : Den " nyanställde . handelsresan- den får sina instruktioner av den nye chefen, ee - — När. ni nu anländer . till er första tppehållsort tar ni in på ett bra hotell; gör upp om besöks- tider och så vidare. Men först och främst måste ni se till att ni inte är hungrig när ni ger er iväg ut på ronden. Ni kan äta billigt till exempel genom att beställa ett glas mjölk, bröd och smör och nå- gon fiskrätt, Ja, nu klarar ni er . Nog och är. det något oklart så kan ni ju alltid telegrafera. > - Följande dag fick firman ett så- -lunda' lydande telegram: ” Hyrt rum. på Stadshotellet stopp fisk finns ej stopp vad 'göra? .-. Jubileum :; ===. En kvinnlig sekreterare hos en större industriman i >Dässeldori var inte nöjd. med att -hon 'aldrig fick betalt för övertidsarbete. En dag lät hon sända en stor bloms- terkvast till sig själv, och, då che- fen undrade om hon. fyllde, år.sa on: ve . — Nej, jag firar bara min fe . hundrade övertidstimmel: ” m- ""” MUSIKINTRESSE '' Häromdagen gästuppträde. en ” fiolvirtuos i" en . mellansvensk ; småstad.” Han spelade med sådan - känslå” och | teknisk. fulländning att åhörarna glömde tid och rum. De / svävade omkring på rosen- doftande —. försommarmoln' och tyckte. gig' förnimma sfärernaa musik, sö HRT , — Oh; en s&'n: fiol andades lilla öken X, då konserten var slut. — Du skulle se lådan då! Röd sammet på insidan, förstår du! genmälde fästmannen, som med 1 festkommittén och ville ' briljera med inside infor- mation, ia Se (ip), till "fullo; påpekar. todkholms-Tidningen” klargör att vi för uppbyggandet : och "moderniseringen av vårt för- ; svar är beroende a | västerifrån: : Som skäl uppges upprustning- en av Atlantpaktsländerna, Detta kan ju i och för sig anses vara sakligt motiverat, och åtgärder- na behöver. därför inte vara ett nöje över den svenska politiken. Kalit .bedömt måste man ju se saken så, att. USA först måste tillgodose sina egna och sina al- lierades intressen.', «i föv.' «Vårt .- beroende . av material från USA gör det emellertid an- geläget att vi där klart och ef; tertryckligt framlägger vår syn på saken och på det aktuella lä- get. se friare so ; Det är riktigt att vi bero; ende av, vissa. leveranser däri- från, som vi svårligen kan' få från andra håll, men handelsut- bytet mellan de. två länderna är å andra sidan så omfattande och så livligt, att det förutsätter öm- sesidighet och ett visst tillmötes- gående från båda sidor, Även vi | har varor, som . amerikanerna Just nu väl behöver, >. Co omci ” Redan 'denna ståndpunkt bor- de .. rimligen . inverka. på USA:s ståndpunktstagande. Vi har emel- lertid också all anledning att ef-, tertryckligt säga ifrån, att ett starkt svenskt försvar är en an-. gelägenhet av första ordningen även 'för Atlantpaktens stater och, naturligtvis . alldeles speci- elit." för.. våra grannländer. Av detta -skäl' borde ett förnyat ö- vervägande, om förnuftsskäl fick tala, . ge ändrade sin uppfattning och be- Vviljade licenserna, 4 oo A guns + Att, det. blir. förseningar. i vår. upprustning om, inte ,detta. sker är tydligt,. såvida. inte England, "som. med. sin bättre. kännedom om läget, i. Europa hittills visat oss . stort : tillmötesgående, . kan fylla luckan även i detta fall, tills Iden ;svenska industrin. själv..kan klara även denna uppgift, .. [ I Det' borde" inte vara'svårt att klargöra för ämerikänerna, att ; leveranser till det- relativt väl- utbyggda": svenska försvaret är nämligen : ”utdelning,,” med "det: samrma, "eftersom de svenska di- uttryck för amerikanskt miss, | till resultat..att USA | välbetänkt även" ur” amerikansi li synpunkt.” Sådana ”insatser”.: ger |: Kvinnounderskott (Forts. fr. sid. . kalvarna mjölken och. inte skic- kar: den till mejeriet inte få bi- dra2'” Han borde ha det kontant i stället. för .att. som "nu : tvingas att mna +; mjölken Afrån” sig. ag vill understryka,:att om Men: en "gård säljes, .så blir: det: ofel- bart "en ny-provning av producent bidraget. De nya bestämmelserna om. :detta bidrag, äro: mycket stränga och 'det. ser ut. som" om om ville.:ha de, si bönhörda ö bort. det, :bleve an; - Ingen bortrationalisering AV småbrukare, si oc: Diskussionen inleddes med att Egron Johansson, ; Killhult frå- gade vilka "träd, som vore bäst till, skyddsplantering, på 'vilket hr, .Persson svarade att poppel nog är bäst med ,hänsyn till att den växer snabbast. Men det gäl- ler att få sorter, som inte breder ut” sig. för. mycket. Plantor fås från — skogsvårdsstyrelsen ” till självkostnadspris.: Oxel och hag- torn äro väl så. bra men : växer mycket saktare, ok Nämndeman Ernst ' Larsson, ”Fureby: .- Lantbruksnämnderna har varit till nytta särskilt mot spekulation i .skogsfastigheter. Men jag tycker inte om att den skall... .”begrava” 'småbrukarna. Själv har jag ett. litet småbruk och det har jag klarat mig fint I på. Bättre om: vi. fick hjälp med nyodling. Det är väl inte menin- gen ,att landsbygden skall av- folkas. Det kan bli tider. då folk kommer att gå i städerna och få arhetslöshetsunderstöd, ' Produ- centbidragen få vi själva betala i form av skatter. Men jag har intet . emot -'behovsprövning . av . Direktör Persson svarade me de ord vi använt i inledningen och fortsatte: -Vi kan inte göra så mycket åt avfolkningen. Det är kvinnorna som far till städer- na och sedan reser manfolket ef- ter.” För 50 år sedan hade''vi kvinnoöverskott - på Hallands landsbygd, nu är det ett klart underskott, Vi ha undersökt Knä- red .' och. Hishult och där visar det "sig att det finns kolossalt måga ogifta latbrukare.. Samma är . förhållandet överallt.;' Hur skall det går för dem i längden? Själv har jag varit med och bru- tit mark men nu ligger den i be- te. Men är det så olyckligt? Vi försöker nog att. hjälpa genom att lämna bidrag till nyodling på mark som. lämpar sig för - det, Jag håller gärna med om att vi kan komma-i en besvärlig situa«- tion. den" gången. industrien ; kör fast — och det gör den förr el- Jer senare. Då går strömmen inte lika lätt och kvickt, tillbaka till lantbruket-igen, Men,är,det nå- gon duktig karl, som inte trivs i staden utan går tillbaka till lant- bruket,. så hjälper vi honom gär- na, Men åt utvecklingen kan .:vi ducentbidragen. : Men vi äro alls dem. för det blir ett förfärligt Hr Erik Pettersson; "Berg: Bå -j neslöv än på .40 tunnland. sand- jord i Våxtorp, så att den grän sen: för producentbidragen är in; te rättvis,... Men. en. behovspröv- ' ning skapar bara än mer 11 på lantbruksnämnden,'.: ', Ha Hr Axel Andersson, Fåg g Är priset på jordbruksfastigheter så högt när man för en bostads- - fastighet i Våxtorp ger: mer än man : får för ett bortrationalise- rat 20-tunnlandsjordbruk? + Direktör. Persson: Jo, om m Man kan visserligen ' höja” dessa ' men det blir bara en kedjereak- tion som man inte: vet, var den slutar. Skall man så bygga helt nytt är jorden inte värd något. Beträffande ;.: producentbidragen så skall hänsyn tagas . till: jo:- dens beskaffenhet i orten. Odlar man upp- mera, 'så att man kan få mera mjölk, så har man rätten till bidrag kvar men man kan få. i så "mycket : mjölk, att bidraget automatiskt faller . bort, Beträf- fande ”skället” så får vi ta.det rätt så lätt, vi har nu tre" års vana inne ite EN Därmed "var den' synnerligen trevliga. och givande diskussionen till. ända ty. plikten kallade: di- 'rektör ': Persson ' tillbaka += till Söndag kväll besöker Fräls- ningsarmén,. Fo srt rie 2 Bjärnum," Godtemplarlokalen härstädes + med": metodisternas välkända” Wesleykvartett.”Kvar- tetten” "är känd för sin goda samsjungning och vackra sång; "vidare :blir det' musik till ett flertal olika , instrument. .:: Den som " "är ' intresserad - av" "god sång och "inusik har här ett iypperligt. tillfälle att få en in- 'nehållsrik afto; OA i fr fer V i Kortkonversatton: + i: : i— Var det du som gav sist? — Jaha, faks Too - "visionerna är färdiga och inte förat. hehöver organiseras, >, först den här gången! ”— Gott, 'då får du lov att ga inte göra något. Så hoppas jag:- att det blir rättvisare med pro: tf" inte glada -'åt att. behovspröva :' tar ' hänsyn till produktpriserna: Halmstad och vi fick följa med: i 3 krigsnyheter En stadsresa. ... (Forts. fr. sid. 3) , Där blev det kaffe och kakor och konfekt och vin och en en: krönacigarr åt Klas, som : hari dock "stoppade i fickan,” Och så värktanden; som Klas slog frari om strax innan de:skulle gå. ' > Nåja, "den tog tandläkarn. vil: ligt och glatt och -smärtfritt och gratis, och så skulle då Klas - och ; Charlotta tacka och gå... Men vid dörren stannade Klas: tvekande." + on. or in .— Se mör ville skänka smör> klimpen som en present, men äggen skulle kosta fyra kronor! Och. nu var det bara att be: söka mannen, som : skulle 'skri j va Klas' ”deklamation”, och det] var inte det minsta det; ii Konjaken : och vinet, som den - snälle ': tandläkarn ? bjudit på, ' hade visserligen lättat på 'sam-; vetet en smula, men det'kän- des tungt ändå.:. sg Men "allt. gick dock bra och väl i lås — se det var liksom ett litet 'samvetsäktenskap mel- lan skrivaren 'och den 'deklare- |: rande .— 'så de förstod varani dra. ove : H "Efter - förrättat "värv: väns de Klas: och "Charlotta”:'herå ! igen, sedan :dottern'” varit och ” ytterligare: lättat sin :försiktige faders plånbok på 'en”tia.” Hon bil hem med en inne'"i stan, sk-te Ir "När de" båda "makarna fram på "”kvällskröken”: anlär började 'en' stilla. ånge; fram": dem pojke, som! var hem, sipprå emellan "för. . alla” den syndiga: och -luraktiga / staden.: Och Charlotta tog:fram j smörgåsarna, som de inte: hun: nit äta upp, och lät'deri i stäl let utgöra aftonmålet, Klas satt och "funderade medan han plå-: gades med att tugga i sig den halvfrusna smörgåsen," o. plöts- ligt öppnade han: sin "tandlöså mun till ett skratt. i VE —" Den : där "skrivaren, sade han, är då en riktig. skojmaka! å hade” suttit "på "stolen i nära": en timme, råka ja gnida: mej lite bak, för dä kändes ömt. Då sa skrivarn te mej: - samvetet; farbror>clille, > sa: han; men "va han” metite kunne” ja : ASINUS) FICK OSCAR for Det finns en 'djurskådespelai nas Oscar", som" utdelas. av amerikanska, djurskyddsförening= : i en ”The. American ; Humare ;As-" sociation”. ...Guldstatyetten,. som kallas ”Patsy” erövrades för år " "Seimésterli " hovet" av" en "reglering : av. ämnade'"'stanna på bio och"åka'!; pengar, som "gått åt: dennä?7dag 1950 av. den talande åsnan Fran- ;k a ter... . i cis, och överlämnades, vid en ce-" fortsättningen . skall ' bibehålla; sin remoni av filmskå en Ro-. dragningskraft bör: det förhind 7 sr Sera Rae on '-I ett PM om strandbebyg. + gelsen i. Hallands Jän påpe- : kar länsarkitekt Manne Carl-” man : den "oerhörda "utveck, NN ling söm skett på detta om- råde under de senaste trettio ÅN av tomter och utbyggnaden :' S av ”sommarnöjesindustrin”, SN -liksom. sannolikheten för.en | ännu starkare expansion ån-' ' om den: närmaste framtiden - bl. a. i samband med den: planerade" '3-veckorssemes-. tern” och ”motsrismens ök- . ning... Mot ' bakgrunden av, ' detta understryker han. be-: detta. område; : innefattan Je. ett planmässigt ordnande av olika typer 'av. sommarvis-' + 3 -telsé ' och; semesterliv. med — i tanke på trivsel- och sanit ra förhållanden, naturskyd- dets ordnande etc. Hela det- :. ta komplex av frågor kom.” mer att tas upp till behand- : ling vid: ett : stort möte i : Halmstad den 2 april med re- presentanter- för landskom- sor ets ök ing krä Ye Bot med särskilda hälsovårdsanordnin« gar, för de områden där täthebyg-| gelse av sommarstugor uppstått el-- ler i framtiden tillåtas uppstå. Man! kör så långt som möjligt undvika! blandning av helårsbostä.| munernas byggnadsnämnd : och kommunalnämnde; : Där mån ”odlar göte- 2200 borgare” No . Länsarkitekt Carlman .konstate- rar att Hallands län. ligger på top- g der och semesterbebyggelse. : v I. samband, med' sommarnöjesin= dustrin och : sommarturism. . .över|' huvud taget uppstår en. del sociala! problem som kommer , ått.+ växa, il. takt med den tilltagande :turismen,| Em. prognos + för :>utvecklingen : på detta . område: bör 'uppställas . och|' band - pen : beträffande o b - Ärenden — 8 'enden, -" x ch 11.5 lärmed: beaktas" att H by - byggandet har nått. sin största om" , fattning i.norra. Halland, där det enligt ett talesätt på många stäl- . Jen ”inte "går att. odla annat än göteborgare”, För att belysa detta |:1 "kan man nämna Onsala, som är en re. ' I da, när ja deklamerat slut : en jordbrukskommun. utan, sam- bild: där: lagda ta ärdet... för jordbruk = itigheter är ' 3,3 miljoner, medari| .”annan fastighet”. uppgår. till 13,2 = milj. I Släps socken är. motsvaran- de siffror. 2 milj., resp. 15:milj. Denna utveckling har inte på långt när : nått :: sin kulmen, . och' den kan komma att skapa en ersättning för: sommarstugan ger enbart nya 'möjligheten att bileni' en. del fall | fö med stränder och hatur! |är av nöden. I samband med den=! na bör -en :länsinventering företas | och ;' en, planläggning : ske. som är ; vägledande : för. den. framtida reg- - AV i och friluftslivet 1 allmänhet. : + I 'de halländska "städer: som "taga | aktiv” del i”. sommarnöjesindustrin , — Halmstad, Varberg och Falken- berg. —.-har.. byggnadsnämnderna en.: eller; flera «sakkunniga till sit vi varigenom ': ifrågava rande;:slag. äv. ärende: bli -bedöm-/ da urialla.de synpunkter, som äro ödvändiga för att. ett: gatt 'resul= ör > beby - vilket tat. skall i uppnås. För det många landsk v vid ihavet, v.där” . i ; tern kommer till stånd betyder det- ÄSNA (AV SLÄKTET .EQUUS - ta en ökning med. 50 procent av dem som .samtidigt är 'ute på se- mester, Detta i sin tur kommer ått föranleda ökade krav på alld slags semesterförnödenheter, ':'.;'. "Allmänheten bör N säkras till '"; träde till strande ör "att dessa stora människo- "massor, som söker den'ro och av-i! spänning som naturen kan :: ske, skall få rätt nytta av-sin. semester jär det av vikt att åtgärder ' vidtas "som :.. säkerställer. . ändamålsenliga tillflyktsorter, : framför ' allt ' strand-, områdena, Detta förutsätter en re= glering . av” sommarstugebyggandet. Det bör inte.bli som i vissa and= . taget -är avstängd frå bästa strandområdena, ! Tendenser till detta" har/ faktiskt förmärkts ” på : vissa "ställan: utmed Hallands kustbarid,' särskilt i-Gö- teborgs "influensaområde;' Fara fö- religger att vissa områden, förslum- mas och. förlorar i värde "som re-= nald Reagan. Det var 500-1edan-.: de filmkritiker som utvalt Fran- : cis, och:här: ser :vi den talande åsnån lagerkransas:. av en söt filmflicka. Det är, den: prisbelö- - nade åsnan som ses t, v. på bil-" ! den "härovab, :.«< ;, rt MAKABERT, oc oc - John Smith i Texas skulle hän". i gas för: stöld. Men några dagar; före exekutionen' blev. han: sjuk” och. kom. under. fängelseläkarens3 ' behandling, 'varefter , han snart: blev frisk igen, «= 0 co And Vid sin morgonrond såg läka- ren: en dag helt road på honom och sade imunterti.. to Cad. — Nå Smith, nu' går det ut. märktt. 00.0 3 ONE ' Varpå han gick: em och skrev . följande attest: Hö; IM : John 'Smith. är nu fullkoraligt frisk, varför han utan fare för 5 sitt liv kan hängas. | ATOMBOMB PA LATIN || "Han, Helighet, påvens selkrete- rare ' monsignore Antonio Bacci. håller sig & jour inte bara med latinet utan också med krigstek- ; som "måste: ställas 'på dessa områ- . den "kan inte längre denna bebyg- " och inte heller kan olika typer av - "ställas 'med tanke på de semester- >" Ifråga o att vistelsen där blir till en besvi-. kelse för dem 'som "söker : sig dit, Hallandskusten har lämpliga områ- sommarbebyggelsen "under; .de..se=; naste 25 åren tagit.:en; opnad pms, fattning; har nämnderna så gott sig göra låter i oftast. utan sakkunmig; hjälp — sökt bemästra problemen. Resultatet är icke alltid "gott, "vi ket nämnderna själva ' ofta äro” de första att erkänna, En önskan från: länsarkitektskontorets: sida-.är att. frågan - om : tillräcklig . sakkunskap". till nämnderna snarast möpigt me étsberättelsen för nu'kla; Våxtorps : sparbank har.:av: givit. berättelse : över: verksam- framgår, -: att sparbankens in låningstänta. har: under” året den för all slags sommarbebyggel- se. -Med hänsyn till de fordringar gelse tillåtas uppstå hur som helst, bebyggele få blandas hur som helst. Det bör även tillses'att bebyggel-' sen” dras tillräckligt långt tillbaka från stränderna, l Ut LE Stor É markstrakter' bör dessutom" säker-: sökande. .Detta bör ses, i samband med, naturskyddsproblemet, varvid. man z bör, . strävs efter. att bevara skilda typer av halländsk . natur. För :bevarandet av dessa ”fria" om?" råden bör en inventering snarast komma till stånd. si ss ov ov. i : sömmarstugebebygge' = sen" föreslås" att iplanbo-tämmelsar för — sommarområden" kombineras nikens senaste rön... Han har' ö- versatt - tre: viktiga ”' moderna. till romarspråkat, vilket , härmed delges alla intreg= serade av detta ' gamla hederliga ispråk. :« Atombomb är på latin 2 heter terrificus hydrogeno Pirobo- " lus ' och radar radtoelectrium in- strumentum exploratorium, ingen latinlektor + pyrobolug » Btomicun, > vätebarmh "Ia JTängre, sv oss Cosas så varit. 2 14: 90. Insättarras: till- godohavande utgjorde vid årets början :-'kr. -1.978.805 : och : vid årets "slut; kry. 2.165.721. " Till- godohavandet har'sålunda ökats med 7; 186.922, "Av denna pök- ning hänför sig kr. 51.533 till av sparbanken' ' gottgjorda.. räntor på insatta, medel, , 0-0 |; Under "året har på olika in låningsräkningar . insatts sam- -manlagt. 400.907 kr 'i1.241 poster och ”uttagits ' 265.519 : kr i 406 Poster.” Antalet kontor var vid årets början 2.863 och vid årets slut 2.890 med en medelbehåll- ning av L1I78 kr. fröken Till nyfödda barn i Våxtorps och 'Hasslövs' församlingar "har under året utdelats 35 st. mot- böcker” med ett: gåvobelopp av kr. 3 pr bok och till skolbarn 15 'st: motböcker , med 'ett gåvo- belopp av kr. 2 pr bok. Genom hemsparrörelsen har under året i 236 poster insatts kr. 6.916, - Räntesatserna . på medel, : ut- lånade mot icke: bunden ränta, ha för prima bottenlån i fastig- behöver grubb- . heter under året varit 3 96 och KRIG... >. Bakelsekrig utbröt : häromdagen på" ett" konditori i: Kumla, I. När- ke, Det var ett lag zigenare som gästade 'kondiset'.och :råkade i vild. -kalabalik. Som . kastvapen ett rätt smetigt göra när den in- . grep: 1 bataljen. . är "En sörlänning åkte tåg till .Vit-. vattnet ..och. sen -buss. till, Kalix. När han skulle stiga av.sa han » till chauffören: +» t; d åka med det här tröskverket?.! säcken, » Blom "på gamla Kaäl- te” var: en k i av: gamla stammen; Ilskan "öch: det bistra” humöret. satt: i. även . sedan -han "för länge: sedan slutat att". tjäna Kungl, Majestät och kronan. "Då han på ålderdomen var sängliggande kom en man ; från ..en 'grannsocken och frågade 10 Om han är! Han är så il: sker, : att 'kärlnga' måste fly'an maten på brögressla, = ft -"RIKSDAGSGUBBAR-. I Var och en av de:402 mediem- marna av. västtyska :förbyndsda- ' gen ' har per post: fått -motta tre ' färska äggun, vev åå - På varje ägg. fanns stämplat "en maning: till förbundsdagen att genomdriva : lagstiftning "som hade” sänts : lighet. var vid årets 'slut ett sammanlagt belöpp”av kr. : Totala "antalet" ut : ende, lån, uppgiek vid årets slut till 559. st. Sammanlagdå . ut- till 2,122.015. kr. 3007 jeg i Vid :verksamhetsårets”- utgång innehade '': sparbanken” ; obliga- tioner" till ett sammanlagt nomi-: 6500: av. årets bruttovinst an- vänts' för nedskrivning av'"obli- gationer, : uppgick dessas 'bok= ärde .- vid årets” slut: till ” [kr 80.800: . På bokfördå' värdet lämnade ”obligationerna den 31' december. 1950 'en direkt avkast ning av 4.39 96; Sparbänkens in- nehav "av aktier. i .Spaårban- kernas -Bankaktiebolag utgjor- - de "vid , årets slut 6 st. till ett - bokfört värde av kr. 3.000, - Inkomster och utgifter. under, året; 'har: balanserat. på "70.830 kr. ' Tillgångar. och skulder ut- gjorde vid årets början 2.094.994 kr > och vid årets slut'2.243.980 kr, Till.nedskrivning. av" obliga- tioner har använts. 6,500-kr var- / efter "årets" vinst uppgår" till kr 1.734. . Denna föreslår styrelsen användes så, att till sparsämhe- tens främjande avsättes 300 kr .: och . till reservfonden överföres 1.434 kr 00 PEN Därest . styrelsens...” förslag :' viner : huvudmännens . godkän-' . nande 'kommer reservfonden att'.' uppgå. till ett belopp av konor 75.834, som jämte 'grundfonden kr: 2.000 motsvarar: 3.51 & av ' insättarnas . behållning vid 1950 ' -'Styrelseberättelsen är under= .' tecknad av.hrr B. A. Pehrsson, . Ernst Gyllensvärd, Hjalmar Jo-' hansson, 'Adolv Nilsson, Malte Lindbom, Axel. Andersson, Erik Pettersson, Ernst ' Johansson, Herbert Hansson, Carl: Pålsson, ” NE användes bakverken, Polisen fick - , "Ja; det: kostar väl inget .att ..orå Blommen :var "lika ilsken än. | skulle ' tvinga : varje äggleveran- -> tör > ätt "röntgå och: .väga äggen , innan: de får säljas, - Propagandaäggen. äv: de tyska förbund, 257. cv: "äggproducenternas sämfäls . > utlånat". låningen "uppgick, vid årets slut vr nellt värde av .110.300. : Sedan . ' i FUSTETUTEEt NYE FEFYSETYv FUTSEVVTTFITTTEETTITTe Adda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.