2 YvirYtvYYTFYTFVY TYYVYvYYYT YTV ” Iökannes satte sig ; vid bordet, tog sig en klunk ur drickakru- set och började berätta ' om, sitt liv. Han var född .i "Perstorp i ”Ränneslövs socken men ville lik- Väl räkna sig till Ysby, ty Pers- > .torp har i alla tider egentligen hört dit, Hans föräldrar var ett fattigt men. ärligt ' bondefolk; som gjorde var man rätt och för- Övrigt skötte sitt och gav. tusan i andra, Ett av de första minnen -han hade var då mor tog honom Hin. Ysby kyrka, . . "Aldrig trodde han att det fanns ch höga hus i världen, Tänk 2tt så högt skråmmel till torn. Det liksom / riktigt :villé ta'hål på .' molnen. .A tänk så "konstigt det . såg ut inuti, Han tittade och tit- tade. Ett manhaftigt : fruntim- "mer- med" krum- uppsyn > hängde i ett rep i taket. Hon höll en låag näverlur för truten, som om, hon tänkte tuta i den, Bara en stack- ig (kort) ”underkjol hade hon på sig, som ' ej ens -skylde baken. . — Mor sa han vad är det för en käring.. Hon är lik Otte-Linan . (valltösen). > a. 3 «oo "— Tyst: påg sa mor, det är i - kyrkängeln. Han. skulle just till "att fråga om här var några får, som, hon altade (vallade) men så kom där fram en lustig figur - bakom ett. stort skåp ' (altaret) . som 'stod främst i kyrkan. Han " var klädd liksom i en lång slåmp (kjol: och hade haklapp för sig. — Mor, sa Johannas hur kan : ”qe. komma sig att så stor karl ännu går i ”slåmp och hacklapp? Mor blev nästan arg och sa: — Tyst påg, det är Ju prästen, .— Bor han. bakom skåpet? frå- gade J. — Va nu inte dum. Han bor, . kan du väl tänka, i prästgården, men nu får du ej fråga mer. Na SA datt). och. o om I några dagar kunde han till: igenkännlighet rita. bok- stäverna, så att skolläraren, som var lång och smal som en humla- stånd 'och född på Karpa (Ka- rups). lier & hette Nilsson 'be- 'römde Johannes. Då sa Magnus Pehrsson ” och Carl Pehrsson til Johannes: > -— Vad tänker åu bli?: - »— Det må Gud i himlen veta för ja är inte långt nådd, sa Jo- Hannes. Men på sex veckor lärde 2 han sig så mycket att han kunde skriva en revers å .50 daler på en stubbe "i Perstorps skog, ”A nä gu. om. där va nån" i Perstorp, som, kånne läsad” tillade: Johan- neg, i.te Så växte han upp deh fick som han. sa ' "gå Hogård på gamla Sköttarp (Skottorp). FT — De, va te: å rajsa på innan den'onde lagt på fyren, å ta mad mä se, päror i en påse, sill i en lase (trasa), så- salt: i en kiut, å en kanna melk (mjölk). ja, så en kavrinig ovanpå alltihop. : Å 'sen va de te & springa som en hatt hin i hasarna (hälarna). ” Snart var "han i den ålden, då unga : män tänker på gifta sig. En gång då han var ute för att" syna "skorstenarna 'fick han syn” på en tös, som 'stod och tvättade vid en bäck, Johannes kände det,' som om någon tagit och nupit gång han såg på henne, »— Den tösen ska ja ha, sade han. för.” sig själv, om "så hon. hängde" mellan” himmel och jord på 'en -sytråd. Johannes fick sin 7 Annå-Lena och äktenskapet blev ” mycket '' lyckligt. : Han 'arrende-.. rade i några år en 'Hten egendom 7 och. hustrun. med : att odla” "och 4 ena stenröset upp efter" det: an- Men det kunde Johannes inte låta bli, för rätt som det var la- de 'sig prästen liksom. på en ; skänk: framför; skåpet” och - pg ut? som :.han - skrände. (gråt). => Mor'va" går åt” ex efter som Kan skräne? sa "Johanries. Fr - Md -—= Nu blev mor arg: — Om inte, du. tiger får jag gå ut med dig, sa hon och tog: Johannes i armen, "Då va det. Ju ingen an- nan råd än att tiga. 'Så började prästen ”att tala. Vad: han sade "eller vad han ville med sitt prat . kunde "Johannes ej begripa. Då och . då var. det några gubbar som klämde i med att sjunga; och snart föll hela församlingen ini "psalmen. Johannes var, idel öga och öra, : na 2 Så klev Prästen upp. icen stor tunna, grant utstyrd med dockor "rr och" hundhuvud. Ej' förstod Jo- - hannes hågot' av vad han sade, men att prästen var arg för nå- : got begrep han, / Då slutligen : prästen slog handen i prediksto- len ; kunde Johannes ej hålla sig längre. co Mor, sa han, vi har väl be- stått honom för lite ' brännvin, eftersom han i är på så dåligt" hu- "mör. Nu blev mor arg "ock skakade . Johannes, ; Sen vågade Johannes | a så mera åt prästen. Åter kon- ” centrerade han sin uppmärksam- het”, åt : kyrkoängeln.: Tänk' så stora - vingar, "större: än gåsens = därhemma, aldrig hade han sett en flöjkäring förut, Men nu "gick ett ljus upp för "Johannes: : Det var en. pPåskkäring för de kunde ju flyga; Sen tänkte Johannes ej mera, ty: han" somnade trött av ”atta de ovanliga intryck han fått. Den, som kände stor, lättnad var hans mor då mässan var slut, ty hon hade suttit söm på nålar, för Johannes skull.. Det dröjde innan den 'frågvisa Johannes, kom. i « kyrkan” nästa. gång. . " - Tiden gick. Johannes skulle gå i skola... Visserligen". var det på den tiden många, som ansåg det- . ta "onödigt, men det var sade hans mor och far bara träskallar (dumbommar) som ej kunde” lära något, Sn. : Johannes fick en liten matpåse t, + med sig och så bar det iväg till Ysby där skolan bölls i en gård. Johannes hade tur. Han fick, "som -han sade gå 1'skola i 128 med de stora Persarna, Magnus Pehrsson, Carl Pehrsson och Pehrsson 1 stan. Dessa, som var mera försigkomna, tjänstgjorde ls! ? gom, överlisare, d.v.s, . handledde . nybörjarna, De. fingo nu inviga Johannes i alfabetets hemlighet. - dra, som än i idag minner om de: ras flit. i Bägge var. "sparsamma, men Kom någon förbi en varm som: märdag, bjöd: hon dem "ofta in: varmt ' kaffe. gång Johannes: på” "alla, som kommöår förbi: Korh in, om ni är törstig och få litet ! dricka... Men. ja säger. ibland, vi hällningen). far, En. gång sade Johannes!” - . Vet du Nils Pehrsson, jag hade så när slagit ihjäl min kä- ring häromdagen, öl es Det var ju gräsligt, hur gick det till? frågade far. oo Jo, jag och min Anna- Lena skulle köra till stan med en moc- ka. (ass) ljung. Då vi kom till det -'stora stenröset sa jag till min. Anna-Lena — håll. horset (hästen) medan jag springer till- baka hem, efter höpåsen för den har vi glömt, '”.. ve - : —— Vet du när jag kom tillbaka | hade inte käringen "kört - upp i stenräset och vält med hela hö-!' mockan, Då 'sa ja till min: Annä- ' Lena:. Gå" efter en sten så vill jag drämma dej. i hoded män. ! Som väl va att hon”inte gjorde det, för då" hade" ja gjort de Ja fått anka (ångra) i all min tid. Johannes ägde en god sångröst och brukade var Morgon sjunga, en: psalm. Hustrun” tyckte detta var onödigt, Då därför Johannes” stämde upp" ”Din' klara sol går åter upp”; kom hon ibland i i'kökag dörren. : : rd Nä, men Johannes börjar. du nu. med det; bäljandet ' igen. Då avbröt; ; Johannes mitt i fom E men med: NH — Tig du, sköt än ditt, "jag sköter -. mitt... Så” fortsatte han | med psalmen där han slutat ,Men så småningom började Anna- Le- na uppskatta . hans sång, + -Vid ett tillfälle var Johannes i stor .fara, Han och en torpare under Ysbygården hade kört till Båstad med ekebark, Av vad ani ledning " man senare. körde till Torekov känner. jag ej till, Då man skulle köra hem, var det re. dan mörkt. ' Både Johannes och torparen var rädda för att färdas på åsen nattetid... Rövare och stigmän höll ännu så sent som i slutet av förra århundradet till 1 de, djupa skogarna, och månget brott, som, varken blev känt eller Iohanneg' var Jättnimand (fattads uppklarat ägde rum. Därtill trod- i FYVevTa : til Johannes," honom i hjärtat med en tång var ; i Perstorp och när strävade han -: bryta: upp sten. Snärt växte det Anne-Lena ' "var därtill givmild. om till att' få en klunk' dricka: Vär Nm det kallt om vintern bjöd hon på 7... Härom sade en: -— Min "Anna-Lena hon ropar - des snapphanarna spök Flera personer i skilda tider ade sig sett ryttare i natten -;särskilt en | ryttare på en vit häst visade sig ofta.; Det. var, sade” man, snapp:- hanar som stupat i striderna som ej fick ro i sina gravar, därför |- att landet hade blivit Svenskt. Johannes. och! I torparen råkade ej några spöken, men då” man hunnit till: krönet: "av en: lid, sprang vå: karlar tt är skogen och sökte hugga" tag i tyglarna vid hästens huvud.s En” av. dem lyckades" också få; tag” i tygeln, men "märren "som "var "ondsint högg ': honom” i "armen: " Männen släpade döck” med flera famnar innan" han nödgades släppa. Jo- kannes, och torparen: kom: undan med förskräckelsen.' fn En ; gång : då Johannes” var i Laholm, där han: höll. med, sin häst, hos Ci L. Lundgren (G, P, Ahlgren eftert; ädare, nuvarande C." Henriksons), tyckte en maga- sinskarl att Johannes "häst såg hungrig ” ut, "varför han slog: en hel skyffel havre till hästen. Det blev för mycket. för Nästen,: Den fick kolik, och var rära att. d5 på kuppen. Då om en månad Jo- hannes åter kom till staden, var .hästen utmagrad av sjukdomen. — Det var rysligt vad din häst har magrat' sade C.L, Fandgren —"Ja de ska ja si de fäånn: : gren, han har satt' fn av v på en -månad. ' Lunderen, som väl förstod me- ingen i Johannes” något :tvety- diga. uttryck. sade dock" skämt samt: : : "—- Ack om det varit så väl att hästen satt den” onde av för al ägde 'J, ett. jorabrutk någonstans uppåt Halmstadstrakten samt lär ha kommit i gott välstånd, vilket YvtrYyTTrYV TTT Vv IXHOLMS TIDNING TR YYyvYYY YTeeveyrYt TFT YE TOY YvTrYyeerY a YYYYTYTYTYYYYTYYYTYTYYTTYYTTYYYTYYYYYT a För: LAHOLMS. TIDN IN G' gatan med. skäl kallas hantver- karnas''gata ty i:varje' hus” på den "gatan fanns en :"hantverka- re och det: var flera yrken som de representerade.”> Jag. tänkte att vi skulle göra en "liten rund- vandring där i dag. Den 'fastig- het: som" Eskil Friberg nu äger var" krukomakare Janne Bjuv- ströms" och" naturligtvis :såg den inte ut som. den gör i dag.. Mot gatan låg ett:ganska litet: hus med > én "stor ”uthuslänga..: Om det -' var "verkstad vet. jåg inte, kanske var det en torklada. Ett minns "jag, "och det var-att det fanns: en liten lucka mitt på fa- saden "och där'stack:ofta Bjuv- ström” ut huvudet när han tog en liten. "vilopäus. ” > Jag fick > för" mig, att juv- ströms” var. något finare 'än:an- dra i: vår 'stad, ty: jag hade hört att hans. fru varit kammärjung- fru på-Vallen och i min fantasi var.':denna.' syssla "ungefär" det- samma "som :hovdari på: slottet. Y'Den fastighet som Gul'y Nils- son. nu äger' ägdes av gelbgjuta- re Hjelm och skomakare 'Gran- qvist,'De 'båda voro svågrar och hade". väl ärvt: fastigheten” av föräldrarna. Hur. väl minns jag inte Hjelm, en Jång gubber med ett” ” godmodigt” "utseende; = Såg Kalle j godmodig ut så hälla tunnan (tunnan” är på upp» "Johannes köpte niärgél av min ört LJUSGRA. RUTOR MEJ SVARTA” ' Det är: flera månader” sedan - allt- arbete på:'och : omkring La- "holms. stortorg lades ned sedan vintern kom emellan och hind- rade vägstyrelsen att göra ga- torna färdiga. Men 'så' snart det börjar bli vår igen och ”tjälen har > gått ur marken kommer man att sätta igång på nytt och få allt klart ända bort till råd- i husgårdens hörna. ' Längre vill : vägförvaltningen inte 7 sträcka jsig då det är ett par ptora trap- por som går ut i gatan, Men hur "dén nöten skall knäckas får allt drätselkammaren :; taga” sig eh grundlig funderare på. > En "annan . sak är själva tor get. '. Stenläggningen på detta skall : helt . handhas av staden och enligt "tidigare beslut skall man /' försöka få :något slags önster på denna 'stensättning r att det inte skall verka sten- öken. .: I” går" förmiddag hade drätselkammaren och byggnads- nämndens ledamöter mangrant ! samlats: på , torget för att stu- dera . en ”provruta” som lagts upp 'intill fontänen och som -.ä- ven kan studeras av "intressera- dé +- ju Etter '. långa ' "överläggningar och diskussioner beslöt ledamö- terna att låta stensätta torget i någorlunda ” överensstämmelse med ' provet. Sålunda skall tor- gets - ”bottenfärg” vara rödgrå tas-med ljusgrå sten i tremeterå rutor, På var sjätte meter kom mer så en mindre snedruta '-i ljusgrå: sten: inramad av svart jsten. Det hela bör bli en trevlig och : tilltalande mönstring, .äg- nad att förtaga' torgets intryck av :stenöken.' Några parkeringslinjer blir det inte utan skall sådana till får. de sättas på annat sätt, ex- ernpelvis genom ' stift. ' Ty man wo Ar och sedan skall det hela inru- cs räknar med att stensättningen åtskilliga generationer; ' medan" parkering och :”anhan indelning av” torget kanske. ä ågra belysningsstolparna : vid torgets östra sida fick 'i går. si- na första lampor. Det var dock bara några olika typer, som sat- tes upp för. att man skall: kun- na' bedöma,. vilka :som. bli trev- ligast "och: bäst. :. Så. att "sedan kunna laholmarna själva bedö- ma ' den 'saken också. Som -vi förutspådde -; redan " innan de sattes upp, så har 'de. blivit en besvärlig = trafikfälla och redan har många bilister, när” de'bac- kat : ut från torget, försökt att meja : néd: dem. En - bilist /för- sökte t. o. m.. att backa tre gån- ger innan 'han' kom underfund med "hindret ' och 'steg.ur 'och kontrollerade :. vad hindret var. Och ' just ' medan ; drätselkamrma- rens ledamöter begrundade rut- mönstret vid fontänen försökte en bilist att jämna en stolpe med marken." Som tur är består de dock av. smidda rör -— hade det varit ' gjutna 'stolpar hade 'de legat jämt. med marken för län- ge sedan, Godkänt testamente. - i Kammaradvokatfiskalsämbe- tet har för allmänna arvsfon- dens" räkning .. godkänt det av Johanan "Svensson från. Lagar red, Knäreds socken, upprätta- de testamentet. Behållningen i boet 'utgör; c:a 2.300 kr. och .. Mantyerkarnas gata och Lagastaden " r min barndom. "kunde Ryss: | dog : för” "några år sedan;'. av EBBA EDQUIST.. oo .< yssgatån i våra dagar, såg hans gumma så "mycket me- ra morsk ut... Vi barn hade' en väldig : "respekt för "henne; ska jag säga. Om hon 'nu var: så far- lig som vi trodde det får jag lå- ta vara osagt, jag tror fastmer att hon hörde till dem som gick .sin- väg fram i tysthet utan att göra något väsen av sig. 7” Jag minns aldrig att jag hör: de' talas om att Hjelm utövade sitt ordinarie "yrke utan i stäl- let. var. han' laxrökare ' och det ende till + den: ården. Lax , var det gott: om" i den tiden och då kunde: man passa på få en lax- ränta för .25 öre. och det blev ganska mycket mat på, en. så- dan. Huvud, Tyggen; lever, rom och hjärta hörde till räntan och det blev en-fin laxsoppa på den. Men det gällde passa på för att få läckerheten för det var mån: ga om:,”budet”.” Vi barn hade god tid att. sitta på gården tills låxarna kom så där. vid 6-tiden I på em. och under: tiden stude-' rade vi allt omkring Oss. : Det var: den . stora skorstenen där laxarna :rökades. och det var de laxar - som. : hängde" åte för att torka upp före röken. och myc- ket - annat. som' kundé "sätta" ett |. barns... fantasi ” i rörelse. Vari. Hjelim en hign natur 'så var svå- gern : Granqvist "så mycket "me" ra .”levande”.”" Vad den karlen kunde: prata.” Jag förstår inte Ihur han kunde hinna” med sitt N skomakeri: för han syntes jämnt ute " på "gatan" och resonerade om :allt.. som sig i staden till- 1 drog. Deras enda dotter 'Augu- stå var. handsksömmerska, och I : Mitt emot Hjelms hade vi så kopparslagäre : 7 "Perssons "hus, vilket ännu är i släktens ägo. i Näst” Båda dessa 7 sista: hantverkare ' drev, yrket i. större 'skala.: De-'hade både gesäller” och lärpojkar. :Det hus & som nu' skräddarem. Andreasson : äger hade ägts av handskmakare'" : Hammargren, men :; jag "minns "honom aldrig annat än” som "stadsvaktmästa- re” och ' sedan. rådman. När jag var" barn ägdes huset av lax- fiskare : Kristian Hansson, ' och hans bustru hade en liten affär där," : Så makeri. och. det. drevs stort med många arbetare, Jag minns den gamle Lindeskog, en reslig gub- be: med 7 ett stort, vackert loc- kigt "hår. " Sen' övertog sonen Axel rörelsen. "Än i dag har vi ju en Lindeskog här som utövar yrket fast i helt andra lokaler, " Snett över :gatan hade vi: så nattvakten Johannes Nilssons fastighet och här" var murarna representerade. : Fastigheten. är ges för övrigt, aven av sönerna Karl Johansson som"inte för så länge sen sågs med: mursleven i hand. Nu njuter han « en välför- tjänt vila. NN Överst i 'den raden hade vi så , Albrechs. Vad. den mannen ! -I varit för något vet jag inte men | hans syster . presenterade ho- nom en gång som possessionat. Att jordagodset blott bestod av Albrechs lyckor glömde hon ta- la om: Allt i den familjen var "nog lite mystiskt och många hi- storier gick om derå, både roli- ga och mindre trevliga. Men vi hade -' också ' hantverkare. där murare. På andra: hörnan. av gatan hade "vi : så sadelmakare Nils- sons och där "var ', minns jag kommer nu att användas till be hövande inom kommunen som ännu : ej kommit i åtnjutande av folkpension," . E FETSUTFEVTITSVIVTvEN FIUVETTIYTUVETTYS en ganska 'stor. verkstad där ä- ven -lejd arbetskraft sysselsat- tes. : t Så levde” de fram” sitt liv, alla. AX var därför 'vi hade så många är- I o : intill. Perssons : hade" vil. så smeden Elof" Jönsson. kom Lindeskogs . handske > Ahmans var i två-generationér - dringar innan de blivit fast bo- PENGAR ÄR MAKT, "SÅ HAR MAN SAGT, MAKT TILL "ATT FÅ » ALLT MAN KAN NA, : PENGAR ÄR MAKT. "MÅNGEN DE LAGT . BOJOR AV GULD — : BOJOR AV. SKULD, "MAKT ATT BEFALLA OCH RADA, : "I BOJOR DEM INGEN SPRÄNGER, INGEN BLIR FRI -— ENS' FÖR PENGAR. Ljungby lasarett ' den 15” mars 1951.” -Maktlös. makt ALET MAN KAN I KÄNNA ocH SKÅDA. I Gösta s vensson | Marknadsberättelser| och | prisnoteringar » meddelade genom Sveriges " Ch Lantbruksförbund.' Stockholm” "den. 15/8 198 .Spannmäl, Garantipriser å "fullgod brödsäd av" normalkvalitet vid. inköp - från odlare under tiden 16/3—31/3 1951 (priserna höjes med 10 öre per halv- månad) kr per .100 kg: : Vårvete = : 4: 50 i Höstvete. - 31:50 > : Råg 50 i 30: "Priserna gäller vid "leverans till Prisorter, vilka är dels kustprisor- terna ' Gävle, ' Stockholm, :-Norrkö- ping, ..Kalmar, Karlshamn, Ahus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Lands- krona, Hälsingborg, Ilalmstad, Fal- kenberg och Göteborg, dels inlands- "Prisorten Örebro. Å sistnämnda ort är dock ovanstående priser Benom- gående 75 öre lägre. Noteringen: hänför sig till foder- säd med en yattenhalt a högst 17,5 procent, "1 fon Inga 'som helst tt nn drin ar vid "partihandlares försäljning : inkl. kr/100 ka: St ckbol! ) 25: Mala mö 21:59, a 2: > 4 sens notering «den 9, Marknaden har legat fastare, och tämligen, genomgående Pprishöjnin= gar har: företagits, Emellertid har efter. omslaget i' väderlekon läget blivit mer svävande igen, och man synes icke; räkna' med ytterligare prisstegringar för .härmaste tiden, : bundet lnaterar d 13/3, 1951 följande" producer.tp på: : stråfoder, maskinpressad vara, kr. per, 190, kg: Hö (hårdvalls-), på ståtioner i mellersta Sverige 11: —, 11,25; Halm; på stationer, i meller= stå Sverige 4; 25ä4: 5 törre ändringar av. den + är "ej att rapportera denna vecka; men en fortsatt. något fasta- re" ton kän nog förmärkas, I mel= lersta Sverige synes priserna dra sig en aning uppåt, men det finns tydligen gott om hö; och efterfrå=' gan är ej särskilt livlig, även: om . viss förbättring skett, I Norrland är läget på hömarknaden” i huvud= sak en något bättre ton gar har företagits: denna vecka, » Utbuden från jordbruket är liksora förut mestadels mycket snäva och på sina håll” praktiskt taget inga : alls, i partihandeln har köpintres- set från' Norrland minskat märk- bart, medan södra Sverige alltjämt är starkt i macknaden.: Tendensen !" är givetvis" fortsatt : fast, men en något vekare ton kan. nog förmäj -kas: på sina hålls :össaast oc 5, +, Beträffande - brödsädspriserna + skall påpekas och. förtydligas, att de höjningar, : som . fastställts, .. gäl- ler i.sin helhet först fr, 0: m, 1951 års skörd, De som kom- rapporteras från" jordbrukare uppträtt som köpare, -— Halmmarknaden ligger helt 0-7; förändrad, : k ring, ” satt Lantbruksförbundet dör tiden. 3/3 —15/3 1951. Producentpris i de vi tigare produktionsområdena | i Gi taland; 250 öre per kg, (Smutsiga ägg betalas 35 öre pr kg lägre.) + Partipris å 298 öre per kg. 'mer att tillämpas redan den 1 juni 'och alltså även för :1950 års skörd blir, sedan'. de, månatliga" lagrings- ersättningarna fram till 1 juhi in- räknats i grundpriserna,”. för: höst- 'vete kr 2:60, för ”vårvete' kr '1: 60 och för rel kr 2: 20 per 100, kg; Potatis, Lantbriksförbundet ”noterar” im tpotatis, severtcrad banfritt eller - kajfritt! Stockholm, inkl. 'embällage, itihandlare, . 9/33 12/3: 14/3 22: 50 23: ärsarvode.:: eller avans "vid: försäljning: vagnslåstvi . Den -14/3 1951 noteras NH pris å : prima välsorterad. potatis, -uppköpares ' försäljningspris, inkl. emballage; På stationer i Halland 19: 50 'per 100 kg. ; Följande.: partipriser på prima, älsorterad potatis noteras 'den 14/3 Vice. talmannen å "jugoslaviska 'nationalförsamlingen, Mosje Pijade, säger sig frukta att. de östeuropeis ka 4 kan + + drivas : till - Dett i kortvarigt ti kri yr” Men de kan inte änia länge utan direkt” hjälp . från, Sovjetunionen. Det, är svårt att tro att ett sådant krig skulle kunna bli en upprep- ning av koreakonflikten om det ut- kämpades av; endast en: drabant- stat, tillägger han. > (Lol ondon, TT - — Reuter) —//—- Fränska | : 'nationalförsamlingens grupp för vänskap med Latiname- kika har beslutat rikta. kraftigast möjliga protest” mot ”det allvarliga langrepp : mot pressfriheten”. som orsakats av dun argentinska rege- ringens åtgärder mot tidningen La Prensa, iengrospris, vid försäljning till pars : den. ligger med -mycket "god avsättning inför påskhelgen; . den ' är för' närvarande ' god, men försäljningen , sker ' givetvis i hu= vudsak på hemmamarknaden, Pri- set för- veckan 9—15 mars. blev o- förändrat. + — Under februari in= vägde ” veckor); under februari 1950, De. danske teaterdirektören Frode Jensen har gett sig över Sundet för att leta fram en tenor för sina teat= var: :Efter mycket letunde upptäck= te han på Kivika marknad Gustaf .' Gewén, som. nu engagerats för ett . ” två månaders gästspel i Danmark, Inte underligt att överlycklige Gus- taf” ”irarén tar ner hutan från väg- yen och prövar sina 1esurser. uta salotällstyrel- 3er ästerbotteny där . av i kronmärkta ägg. den - 9/3 1951: Stockholm och Göteborg fast . ven ' exportmarkna= . :. ägghandelsorganisationen : 2,203. ton ägg (4 veckor) mot 3,077 : 1 ton '(5; veckor). under närmast fö . rTegående : månad" och -2,317 ton (4: Hallands regemente - "min överste och chef för. Hal- lands 'regemente utnämndes i gårdagens konselj överste Petrus Lanåe, I 19, Boden. Han tillträ- der den nya befattningen den 1 oktober. Nuvarande. chefen för regementet, överste Magnus He- denlund, den 1 oktober. dessa gamla hantverkare,: arbe- tade och slet sig fram men. tog sig allt emellanåt en glad fri- måndag, höll: sitt arbete i ära och skröt inte så lite med alla bravader de utfört på sina van- satta. som sina egna I mästare. . char fått ny chef tt beviljades avsked från |. - skakade Ad NYTSTYVEST TYS YTvET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.