na rr nn a mer LAHOLMS, fILRING ” 2 ” ET ” ” | . + i ” Dagens nare” : > VILHELM. "Solen går upp id. 5.31 och ned, kl. 1. 00. TN . "Morgondagens namn INGEMUND. Solen. går ned kl. 19.02. . Dagens dikt: - ' " Grå mellan gröna bräddar tungt flyter livets älv. 4 ' Bortvänd från tomma vidder, spanar du mot dig själv. .. Fågel med trötta vingar. flyger mot aftonro, - söker med tunga vingslag. in :mot sitt hjärtebo. ; Hälsofarligt : . Sjikvårdskorpralen ; :Holm trån 5 . Malmen! vår på resa i Småland "och träffade på -Hultsfreds sta- tion kollegan Hök från Kalmar regemente... INA ( — Nå, hur har ni men? sporde Höj nd Jo, beväringa ä' så | sjuka, så sjuka, di Ha: bå 41 och 3 graders feber: so 4 Sva, tar ni febern än Malmen, dä'har vi slutat mä lädge sen. — Jasså, hur Bör på . Hultfre? +: "— Jo, "vi laddar e' "bössa och lägger i sänga, och när sköttet "går av utå bara sängvärmen, då ha vi ordet te å rappörtera te doktorn; för- då: bli å på Mal- då här "Matematiska avd: . En människa är bokstavligt: tala = sett: knippe nerver — alltså måste: hon kunna beskrivas fullständig jned. en serie matematiska ekva-.1 upp kl. 5.29 och : (OLA: HANSSON) : ; Aatligen-.ser. det ut att bli vår, det regnar och solen skiner då: :och då. - Visserligen är det inte ' någon . värme i luften" än men det känns dock att våren är: i antågande och skönt är det. ; Vill: det sig sedan väl, så torkar "marken. kvickt upp och den lila tjälé, som finns i mar- ken, går fort bort. Då kan vi kanske börja . sätta potatis re- dan i nästa vecka -— skåning- arna har ju redan: börjat. Och "Idet blir bråttom på åkrarna, åtminstone här nere: på slätt- bygden. Värre är det i skogs- trakterna uppåt Knäred, His- hult': och Våxtorp, ännu ligger kvar 'i: skogarna men ' där - man : har allra mest besvär. 'med tjällossningen; - sina håll är det helt enkelt: o- möjligt - att. - komma fram på vägarna 'och' exempelvis på stora vägen mellan Hishult och Markaryd sätter bilarna sig lätt fast ' "och ' kommer knappast därifrån utan hjälp av. andra. Men det är ju övergående ber svärligheter. u "När det våras, så börjar man' också tänka på sommarstugan ute:: vid. stranden, vare. sig det nu är Mellbystrand eller Skum- meslövsstrand eller någon an- nar ”strand”. Man får ju se till den .så att det inte har varit några objudna gäster där ute. | Sådant . händer, inte minst nu när ljungaskogarna börjat Jufta på sig igen. . Men när'en villaägare häromdagen "kom i ut. till sin soramarvilla, så blev. han: san- hade - "nämligen, haft "objudna gäster, , inte” mindre" än 'åtta stycken... Tre av dem vora kvar medan. fem voro döda. och sam- ma "väg gick de tre: kvarvaran» de.'” "Tro .nu "inte: att. det. var ljungaskogare trots ätt gäs- terna hade farit fram än värre' än sådana brukar. Nej, det. var il kajor. "Trots" ett kraftigt galler. öch spjället: till. den öppna spi- sen var .inte: heller stängt. or-. dentligt. utan "de: hade kommit ned i storstugan' där de väl va- rit:i åtskilliga veckor. Hur där! |sedan såg ut med ”visitkort,, på, golv, och - möbler, t: 19 tionér,. Teoretiskt sett” uppför sig; väggar - Iner et ' lika N sönderslagna lampor, tavlor och, jsom' en automatisk telefonväxel ;| porslinssaker och mycket. annat Ness säger åtminstone professor :laåter sig nog lättare tänka än icolas .. Rashevsky; Chicago, som”? Hittat på en ny. metod" för den' i: beskriva. Att det är skador för : USA så populära sociologin, I stäl-'1 1000: kr. innan allt kommer. i « kan berättas följande historia fr. : Halland. Den är åtskilliga de- cennier. gammal men kan på visst sätt sägas ha blivit aktuell igen. Gamla gumman Anna-Brita har "fått meddelande om att hon har goda utsikter till arv efter en av= lägsen släkting — det var på den tiden då , man ärvde hur. tunn släktskapen än var — och bout- redningsmannen hade” skrivit och bett gunynan. skaffa några ' pap-: per från ' prästen,” vilka skulle ste- a SVECETEC imed + den '; enskilda - imen hos mänskligheten” kan vänta: Jreagera i vissa situationer, .' : Professorn har t, ex. börjat for-" Tska i 'måssreaktioner.: Han söker" 'räkna ut hur många' människor: som behövs för att sätta en mass; id rörelse. .Det beror, säger. profes- -:sor Rashevsky, på massaris storlek, :hur. enhetligt dess medlemmar tän=. ker. och hur aktiva de är som sät ter den, i Hredje världskri; "ii hela. världen" I dessa dagar lär man i "Gävle; : gå omkring med : spända ' vador, - ty landets nya ecklesiastikminis ter och därtill en kvinnlig sådan har ju levererats därifrån. Det är. liksom hade staden blivit så att säga guldkantad, Och det skadar ju aldrig. Som ett apropos härti! " styrka släktskapen. Gumman gar 'mysande' av glädje i " prosten G. i 'T— framfö | ärende," Prosten . säger: ',. = Jasså, ”Anna- Brita har ärva, det var "u roligt. ' Ku "+ VA de de" > — Varifrån kom arvet? — Ock, ock, ock, goa söta pros ten, fråga ' mej inte. om'et, de ä så hemskt, att ja inte vågar säja! "Prosten "skrattade: — Ajo; nos törs väl Anna-Brita säga det, Så pranigt är det väl ändå inte? : ”- Id, de” - de'-vesst, De' jä, ! de CM från - Gävle! Rd för att studera :samhället ' och: sstatistiska analyser av "data Sör Rashevsky tvärtom: han' börjar : :människans' ;reaktioner' och av dessa drar han. sedan slutsatser om hur nervsyste.: örelse; Han anser att ett kan undvikas om: 3220 "miljoner ”intellektuellt” aktiva” iktar' sig på att — Ja vesst, goa prosten, väst Anna-Brita högrjutt 'snyftande: ördning igen håller ägaren för säkert. Han har inbrottsförsäk« rat'; men ” sådant ' gäller 'väl knappast mot kajor. ”. Men” det héla "är en "påminnelse till alla, att se: till att stänga ute. kajor- na.” Inte minst 'här i staden |: r'| torde det vara på sin plats. att a! "påpeka, att alla fastighetsägare S stenar, 'så" att man' hindrar ' den =:| bevingade ohyran bygga bo och + | föröka sig... Eller varför inte starta ” någon "slags '”kråkkam- panj” även mot'kajorna, som |: ställer till 'med lika. mycket .'o o- |” En trevlig resa "plärerås :av fruktodlareföreningen. Man tän- ker ge sig på en ovanlig sak, nämligen att resa - utrikes, . Det har ju. föreningen varit förut; två gånger har man gästat bro- derlandet "Danmark, men nu skul:e man ge :sig ända ned till ”världens mest bombade stad”, den”, 'stora.' tyska : hamnstaden Hamburg. - Det gör man'ju inte på en dag. utan tänker: ta fem dagar på sig och titta sig om ordentligt. Där finns ju säker- ligen oerhört mycket att se' och då priset : för :de' fem ' dagarna inte skall gå över 300 kr med]. mat, resor och husrum inräk- | nat, så skulle vi trö att'det. blir många : deltagare, kanske: fer än en buss. Emellertid måste hugade resenärer bestämma sig |- "| Ii sin. tid att ordna med allt möj- | ligt som pass, visum och valuta. - "| Men vare sig resan till Ham- burg biir av eller ej så kommer fruktodlareföreningen att ordna en : sedvanlig endagstur i som- 2 I mar ner till: skånska . slott :i å | Ringsjöbygden. ' Och 'där : blir nog mycket att se där också. tt LE " Toblas.. På! ] nerligen' allt annat än, glad. Han |. dj blivit bra dyr? As | sätter nät över oanvända skor-|- | senast: den 13 april ty'det tar Rosengården ... . Forts fr. sid. 5. i det blir fast botten i i den plane- rade gatah; Men när den väl är klar, gräsmattor, blommör Och buskage + finns runt om, då skall Rosengården erbjuda tilltalande "anblick. Så väntar vi bara på att det skall byggas ett likadant hus på andra si- dan Syrenvägea, som den La återvändsgränden — döpts : till. Då blir det. hefa' ännu ' mera tilltalande; Det har varit myc- ket : arbete. och många sam- manträden. bakom detta verk, stadens ”förstfödsling” i sitt slag men vi får väl hoppas att det går bra och att det följs av. flera.: Ty skall. staden ut- vecklas, skall stadens industri- er kunna få:folk, så behövs det också bostäder. åt dem, så trevliga och trivsamma "bostä-' der”som det finns + .Rosengår- den. 5 I / DN Fastigheten. går bra” - samman med övrig : bebyggelse.” : Men vad; säger då stiftelse- ordföranden sparbankskamrer |" Folke Willstrand, som har haft så mycket. att göra med till- komsten av Rosengården? La- holms Tidning: ställer frågan |. till honom och" allra först och främst drar han en lättnadens nu är övers alv ev vo — Det har varit mycket a ar- bete, men roligt och intressant, framhåller hr Wilstrand,' " Ty. i mångt och mycket .har vi ju fått söka oss fram även om Vi fick en, del uppslag vid den re-: sa, Som 'stiftelsens styrelse fö- retog till Hässleholm och Häl: singborg en gång innan vi hade -börjat' tänka; på' Rosengården, Men. en sådan här sak fick ju Pr helt , utformas efter - riktlinjer som passade i vår stad. : Inte minst besvärligt var det att få in" en sä stor" häskropp. i den befintliga "bebyggelsen på. så I sätt att den inte störde, "Men själv. tycker: jag: att det lyckats bra... och" glädjande nog tycks det också. verka som: om folket skulle trivas där; M "Men fastigketen Kar ' 2 Det "är: givet att "ett så stort hus har kostat mycket pengar. C:a ' 730. 000: kr..k mer det vä att hålla gu kring: allt som allt; Men hyror- alla bekvämligheter är inte'så farliga, : än är det bara approxi- mativa " hyror, som ' satts,” de slutliga -" sätter statens :bygg- nadslånebyå : och' hyresnämn- den när allt blir klart med ut- gifterna.” Men 130 kr, i måna- den för en trerums, 110 kr. för en tvårums och 40 kr. för ett "rum med kokskåp tycker jag inte äro så farliga 'i dessa. ti- der, Därtill kommer ju värme- kostnaden -efter självkostnads- "pris och den kan ju komma att variera "rätt avsevärt: ” "2 Det talades. om. att "det skulle våra många som först be: stämt sig för lägenheter men sedan sade återbud på grund av att hyrorna blevo för dyra. Hur är det med den saken? — Det är inte mera än någ- ra stycken, Visst var det några av. de ursprungliga hyresgäst- erna, som sade återbud, men detta berodde till största delen på att de fått lägenheter under tiden 'på : annat :båll, flyttat från staden o.s.v. Och nu har vi en lång kö på folk, som in- get hellre önskar än att få flytta in i Rosengården så att någon brist på hyresgäster har vi inte, ? TS - Ce > Gedigna arbeten. . över lag. : "Hela det ' stora” bostadshuset har genomgående" fått ett för- nämligt . och gediget utförande, rér' till .heder. . Schaktning m. m. har "utförts av, A.-B. Halmstads Grävmaski- ner, makadam har levererats av Anderssons Makadam i'Båstad, trävaror av.Carl Larssons Eftr. | Körslorna vid bygget har utförts av firma Express i Laholm samt av Knut Karlssons Lastbilsäkeri. Balkongräckena har gjörts av firma L. Persson ,& Son. - Plåt- slageriarbetena har. utförts av Gunnéssons ' Plåtslageri. ' A.-B. Johan Sjöström, Nalmö, har ut. fört värme- och sanitära anlägg- ningar. Glasarbetena har” utförts av Laholms ' Glasmästeri, el-in- stallationerna av. Elektriska In- stallationsaffären, måleriarbete- na av Målerifirman Dahl & Son FFVSESVETTFECTTTTIVYvTT av fia Olle Larsson i Halmstad. FIVSTTe9 suck "över. att: ant det "värsta - "ir 1) 1676, några månader .. - begä ha i:så' ultramodernt hus med | döende, N gällningens” hårda väg . a Konungen svarade som länder respektive leverantör - se > tvivlat när sydkoreanska : "sjukvårdare skall; vaccin De, må koreanskå bärnen i 4 en förstad till Sövl gråter. f era dem, en ee ösa Det var Under skånsk: före > I slaget vid Lund. ' pe feD a I en stuga. i i Loshults "locken vid Smålandsgränsen var svenska hög- kvarteret sämlat eller skulle egent- Jigen. samlas. Nu fann -man på den överenskomna mötesplatsen endast konungen, . Carl XI, samt högste befälhavaren, fältmarskalk Simon Helmfelt,: hjälten från Riga, gene- ral - Rutger Ascheberg hade låtit|: meddela, 'att han: kanske skulle bli fördröjd av en 'strövtågsopera- "tion mot ett snapphaneband,: men han hoppades kunna infinna sig senare, .. De övriga :kallade hade också anmält giltiga” förhinder. ; Konungen . och fältmarskalken hade ; länge studerat . kartan och diskuterat de fortsatta 'operationer- na; Båda var överens om; att ett avgörande” slag , måste påskyndas, men ' dessförinnan 'var. det nödvän- digt satt rensa « trakten . från: alla dessa” snapphanekårer, som härja- de," De" hade : redan" åstadkommit stort förfång för den svenska hä- talade med -ÄsScheberg:om | snapphanarna, sade konungen, Han för a å i Historisk skildring. av FOLKE STIGSON. har; lovat att. utrota "banden, men :» vår fullmakt: att få: farå med hur : hårda : medel 'som ingens politik mot dessa bardi- ter,: som uppträder som avgriends- andar. Ingen nåd, säger Ascheberg, utan hängning utan dom öch r rann- ”sekan.. > + — Jag vet: ” Äschebergs mening i "detta fall, ' svarade . Helmfelt, . och har .ej velat förbjuda, honom det: nöje han kan ha av att se olyck- liga människor. hänga i galgar och träd. Och, enligt den gamla lagen om öga för öga och tand för tand, ' har han ju rätt, ty. det går. knap- past. att. beskriva alla de grymhe-: som... snapphanarna,. gör sig. "skyldiga. till. Själv ., har. jag sett. utstuckna : "ögon och avskurna tungor som of-" ler, : bönder. : med 7 fer : för " snapphanarnas" framfart. Och. min själ har liksom krympt: av smärta "inför krigets fruktans- värda ohyggligheter, Men trots. allt; "kan: jag inte förmå” mig till: att råda Ers moöjestät till'att gå vedor, men så räckte han impulsivt han- "den mot fältmarskalken , och sade” : sedan kriget var'slyt. Då ägnade allvarligt -— Du "har "ofta > "förvånat: mig, Helmfelt, ' på grund av ditt veka' sinne. " Och ändå har du stått i fler strider än kanske någon annan av mina fältherrar, När du var med ” Torstensson' i. Tyskland var det nog ingen skola av det veka- re slaget, som du. fick genomgå, när: du försvarade. Riga mot rys- sarna fick du också uppleva sko- ningslös kamp och inte heller lö- nade det sig väl med mildhet det år du rensade' Livland från fien- den; Men ändå: tröttnar du aldrig på att predika försoning och för telse mot de fiender, som du slår. Men jag: tror, att jag förstår dig. Du anser att kriget är ett. ruskigt Toffelhjälten- följde i sin fru A en. tåget, Avskedets stund näs » des och hon sade ömt: : + Han stod nioltyst. FR Vad tar åt dig? fnös bon, Var- dör: svarar du inte när jag säger adjö? — Jag trodde- du ville ha sista ordet som vanligt. »hanarna infångades” och hur många st. Han tror inte på någon, för« : inte genast; - "heller Ascheberg någon hård och :oss gärna säga grymhet, kan vi få slut på det fruktansvärda tillstånd, :;' Dock var det min plikt, tynu kom- 7; sa avgrundsandar endast mer till- <jtagsna, Det enda språk de förstår, | hantverk” Annat är ir det med Asche- berg. 'Han” anser. kriget som en nödvändig 'rensningsprocess, att lik- na vid -stormarna i naturen. S + mellan : | ;och En fullträtt Slaka sq Grosshandlare "Grönlund, som nedlagt alla sina medhavda pen- par i operakaféet, saknar den s.k. rockkovan, framlägger i stället "ett 15-öres frimärke till den bu- gande rockvaktmästaren och ytt- hans " fältmårskalk ” avbröts gehom att general Rutger von Ascheberg kom in, 2. do Generalen verkade pprörd, och tar förh fullt: - — Dä skrivs väl brev? är. vVedergällningens hårda lag; En- dast hotet samt fruktan kan kvä- det; märktes tydligt, "att han hade nyheter” att berätta." > han; att jag inte kunde infinna mig på 'den' bestämda ' tiden, men jag kan nu meddela Ers "majestät, att snapphanebandet, som sedan flera: veckor härjat här i trakten, sam-' ma bahd,: som för 3 dagar sedan överföll och plundrade vår livsme- — Jag ber om överseende, sade”. "mer och, fördes hänsynslöst från sa dem... > Kriget hårdnade till allt mer och båda ' sidor." I de fall där danska officerare" ställts i spetsen för snapphaneband uppehölls en något |: ch. . skulle gå sönder, Men att den skul. >" så när human "krigföring, men det var, först och :främst' de alldeles laglösa skarorna, . som + general delsfora, nu är tillb jort. utgjordes av sextio desperata stig- män.' Den sista ogärningen;. som bandet gjorde sig:skyldig till var när: de våldgästade hos 'en svensk- trogen bonde Lars Ersson. och satte hans "gård : i brand,” sedan : först bonden '; själv och ": hans ”husfolk hängts « upp i träd 'med huvudena ned, ? ”Korlangen kunde inte un gå en lätt" rysnig och Helmfelt spörjde: |" ” Hur gick det till, när snapp-' av dem är fångar? "Ascheberg svarade: Vi överrumplade” derii, när de slagit. läger i en 'skogsglänta. Ett 20-tal, stupade för våra kulor och de andra gav sig fångna, Vi hängt de”dem på samma plats. där, tidi- gare bonden: Ersson och hans folk mött sitt tragiska öde, Och de hän- ger " fortfarande” kvar, naturligtvis med huvudena : nedåt, Men än' så länge, tills : korparna kommer, har de sina' ögon i behåll > on : Fältnarskalkeri endast böjde på huvudet." Han hade tydligen inte något att tillägga, Kanske, tänkte han, 'var. Aschebergs 'metod den enda möjliga... Men han kunde in- »Det! chet "satt som sin uppgift att utrota. Dessa. band" anfördes och rekryterades : ofta. av 'rymda för- brytare," som inte väjde för något. I flera: socknar levde folket under kriget mot och att begagna de metoder, han ansåg. lämpligast” Och” generalen gav. order om. vedérgällningens' lag ”öga för öga och tand för tand”. 7 Fältmarskalke Helmfelt ' kunde panikstämning. Ascheberg ; hade |: konungens. fullmakt, att organisera | ' emellertid aldrig” förlika: älg med ol SAGT och SKRIVET: lasa Jag är övertygad - om - hypokondrisk eller nervsjuk nal niska skulle kunna bli till häl- "ten botad bara genom” ätt, bo vid havet och få uppleva det hörliga skådespel där möter $njl, solens upp: och nedgång, I stormen OSV, Därför skulle jag för, same ma ändamål råda en. inlandsba att resa till havsbad och en kust= RO tll alperna, ty båda äro, tycka let mig, naturens - barelseformer, ' ' höga "pen é ; Christph Wilh, Hyleland,.. s "Konteritan av den a relso som nu ligger örbapprd tycks bli att det kreaturslöka jordbrukot" kommer" att; framstå ! ännu mera lockande för dem som " har jordbruk av någorlunda slors ”. I. Huruvida det sedan I det, nga loppet Br träng -. baka återstår att s ti sins RR Lär Posten. "Vem vet kanske . kan fröken gren reparera det "skamäilude t anseende kvinnokönet tick genom Hen Kocks gästspel som, vr a ' Sjenska Ländsby iden vi fråga etter Hvets me : få intet svar, därför att vi SR dög Vi ska fråga:' vad är mitt slivs' mening, hur skall, ”rång i mitt liv?, begå mer R SN ' Sven Länbor va : rön a :. Troligt. DN En herre som gästadå en tara) glömde vid 'hemresan kvar al ' skrivmaskin. Det är rätt "besvärligt att packa in en sådan så 'att' den håller. för "postbefordran. Tila åriga Louise var sin mor tll för att få ,emballaget så'b möjligt," Så småningom ' fick ägaren så sin maskin, och när han facki för detta hade han för ovanlighes | ” tens" 'skull' använt rött 'färkband, Lilla Louise "läste" brevet' och yr, rade ed, en 'suck:t se > mo2 — Jag förstod väl att Hg = le föra blöda” hade Jag ändå are! or " strumplyxi bland ;/;amerikonskarna” är” damerna OK rikanter absolut nin 2; nte hellej. Så lätt för .. "och! deras hårda och våld na 2 roch ville också rv befriad "fån allt'an> svar, Han var en tapper och modig krigare och hans bragd: vid Riga år 1656 hade gett åt hans: narån en hjältes gloria. Under'tsareris- eget befäl :belägrades Riga. av''en rysk] här på 90.000 man, Pesten härjade inom « stadens” murar och tre: äv Helmfelts egna söner. föll: söker. för den hemska. sjukdomen, Men trofs allt. vägrade han, att kapitulera. Staden skulle ' försvaras, till.:sista man och alla ryssarnas anfall slogs blodigt tillbaka.” Efter fvå , måna- belägringen upphävdes. ” z M . kunde "alltså "inte te, hjälpa, att. hans känsliga sinne reagerade ' mot ” den. våldsamma krigföring, 'som . nu ägde: rum i dessa bygder. = > Det fanns inget rivalskap mellan Helmfelt och Ascheberg:". De var goda ' vänner. samt respekterade varandra och ägde, båda konungens förtroende i högsta grad: Men i själ och' hjärta var inte okänslig ” natur, ', vilket ' visade ' sig han sitt återstående liv att bygga tpp' vad Kriget raserat. och" för-|. summade' aldrig att hos den yngre generationen inpränta den sannin- gen, att någon välsignelse för land och folk aldrig kunde följa i kris gets spår. Och. nu, vid mötet in- för konungen kände han liksom ett behov att ytterligare säga: några förklarande ord, som direkt adres- serade sig till vapenbrodern Helm- felt: för — Tro inte; att mitt sirine” är, hårt "och" okänsligt för' andras" li- danden, .men. min övertygelse är, att endast genom hårdhet, ja, Jåt som nu råder, Med dansken måste ju 'snart nog ett avgörande slag stå och innan. dess bör rensningsaktio- nen "mot. snapphanarna vara klar. Men du anser, att det: inte är mänskligt, att låta hänga upp Hhan- diterna”så som jag nyss låtit göra! mer ryktet om den vedergällning som väntar, att. sprida sig, vilket betyder, att betän- bryta ned 'en sådan natur? som Helmfelt : och han var också en strateg av stora mått. Till: namnet ledde Carl XI operationerna i dan- ska, kriget, men alla visste ju, och kungen förnekado, det inte heller, att bakom: planerna 'stod fältmar- skal. Helmfelt.: De ika sla- trust” att åtändigt kläcka 7 nya för latt tillfredsställa” strumpkon menterna;' på spinnsidån; Je drivs c en enorm - yx med shot, Re Pa, Jo USA, .och damerna 'k varje väsong' lömf kommer nare kvalitet, Minst. två, tredjedé=' Jag F av'köpårna vill ha a n sheer”; å' vs tund, tunnare; funnägt: och även flickor med mycket. en, lön ” har i den vägen” ”jättehöga anspråk, , ”Sheey” på nylonspråket betyder, 54 ” eller 69 gauge, d. v. 3, mask; Ju > gr måskor,' desto" mer ” hållbar” är” strumpan, : och ju färre ”denier”; - d,'v. $; tråd, desto” finare, är ”trådén — helst skall, det. vara 15, deiler, Strumplyxen ' "demonstreras s; också av faktum att vad för” ett par; sedan "gällde som finaste, vara re" serverad" för kvällen pller. festtilla ställningar, &-' bära I dåg som prö= menadstrumpa av vaken torist som; helst. också här ge upplysning ma. ma, idsförhållandent: + år "2950. gen vid Halmstad, Lund o;' Lands-' krona' var ett resultat av Helmrt felts fältherresnille. Och alltid sågs han främst i ledet, där striden, stod som hårdast, +” Men med segern vid Landskrona var det slut "med fältmarskalk Hlmtelts krigarbana, Som vanligt var han bland de första i anfalls- linjen, eggande” soldaterna, att inte vika för övermakten, Piötsligt sågs han vackla på hästryggen.. Men med en viljeansträngning reste han sig' åter, upp, pekade med handen ut riktningen för det fortsatta 'an- fallet ' och ropade: Framåt! . Så sjönk han åter ihop: och togs emot av ett par ryttare. Hans bröst var genomskjutet av en. kula. Säret vi- sade sig dödligt och en stund där- efter : var fältmarskalk. Helmfelts liv släckt, = > H a Konungen sörjde” jupt förlusten av sin trogne vän och "oegennyttige läromästare i krigets svåra konst, det; tilde och veke' fältmarskal- ken, som efter en seger” Kunde gå omkring på slagfältet med-tårade ögon inför de sårades jämmer- och förlusten av människoliv. En -gång hade Helmfelt själv yttrat, -att' om inte ödet fört. honom över, på krié be skulle "han ha blivit ve- också ker sig en annan gäng, när de står i beredskap att fortsätta med sina omänskligheter,. Mildhet' gör des- tenskapsman, ; Han - räknades till .en av, sin -tids lärdaste män: Och år 1684 donerade hans: efter- levande maka 17.000 rdr till en sti- ändamålet att” stoppa farten, - en broms kan också. sätta. fart v vdeg.. det omkr. 648 milj. par nhylonstrusan : por för den amerikanska” kvinnang räkning. Av' dessa hade sjutton procent ”fancy-heels”; det vill ga mer eller fnindre konstnärligt ' ”illustrerad” häl, I julas var svart "baksöm på ljusa : strumpor sista skriket,- men nu tft: vår är det modet redan 'förlegaf. Vårens” schlager är ”tjusiga före 7 > ” mål” invävda i hälarna som pryds " nader '— låt oss säga svarta, röda, blå fjärilar eHer hjärtan. Sista skri ket nu heter nämligen ”Anikle'slim». > ming”, och här finns det. mycket : dyrbara modeller med invävda små -'..: blommor." Modefärges heter ”pow= der” färg, På kvälien här amerikanskan mest mörka strumpor, Dvågon ljus. färg kommer då inte i fråga” Med ' statistikens hjälp” vet vi nu också, att amerikanskan i gehormsnjtt. fö brukar tolv par nylongtrumpor” - der ett år. Strumprealisstioner: el- oe ler ”specialofferter från 'strumpfiré ' mor, som i "reklamsyfte söker kont > takt med nya kurder, lockar" på löpande band storstäderna och: alltid är :det då rusning ” från hågade. spel Allt för benet! "> — det är er solbelyst natur= i de amerikanska ” - > I allmänhet tjänar en broms det men den däödaste vxe. pendiefond vid Uppsala universitet, i Halmstad och golvbeläggningen | - sons FFYTEFTESTETTYIT NYE TFFTVISTTYTYTEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.