. fick hän tack vare e v ; FINNS TSRNIG RKO värre rt ord YYYTeYTYTTY RAR : "TEreeYPrYYTYFPETT rrever LaNGLITS TIDNING YrETeerrYy Y Solen” går” ned kl. :19.08, : Solen går / 1 ned kl. 19; Ht. Dagens dikt: : Nu stiger Jordens underfulla ” ' safter : i rusig. lycka bortom all besin- ing. När: skall de stiga, hjärtats goda : "krafter." iv som värmer. blodet ” ien' frusen + c tinning, Författaren, . Arthur Miller som skrev den internationella scenfram« pången En. handelsresandes. döl”, ar blivit : kuppen. Pjäsen: tills: givit honom över ,en "miljon dollar. i inkomster. Enbart från den” långa raden föreställnin- gar: på "Broadway har "det. influtit” 35,000-" döllar "till författaren vida- re-100,000 dollar från- Europa, främst: då Iondon,: och filmrättigheterna : ” har- hönorerats med 600,000 dollar, För. "Miller . "själv . låter" denna framgång" i i klingande mynt faktiskt som e€n saga, Han har skrivit ”En handelsresandes död”. i en isjälv= ; - timrad "liten stuga på” en utåldrig skrivmaskin "=" färgband till den . bytesaffär med en Dar handska år, sin kusin Ann Margret från Lund "spårvagnen ”och” resonerar. De "kommer in på ämnet Karusellen, och, då Iåter dets så, här från Mår. ST AA 2. ” ögonblick, fröken, "plåten" he framkallad, med detsamma, : sz. På lager so . Det hände i "Skogsbygden. nära Alingsås att veterinären, blev till "kallad för : en sjuk kos skull hos Klen-Janne. När veterinären kom | ini i stugan fick han se att gumman . på, gården låg; till, gs och såg mycket kragslig ut, "+: — Har hon undersökts av Ika? + te, frågade veterinären, — Ahnä, så sjuker ä ho inte. - — Men nån medicin ger ni väl henne? ::.. it . Då sken Klen-Janne upp.” — "Jojomensan, här. fenns mede- ”tiner.” På tri asjoner (auktioner) har jå Köpt såna grejor, : så dä re-' der seg nock / i; NV ” Då har varit eldsvåda och fy- . raårige: Dåg berättar” dramatiskt om händelserna. + - — De: brände så det. osa hos". Egon, men så kom släktingarna. rusande å spruta väck både rök' Rek r blir något för D appa "som blir nå; - od över . släktingarnas roll, vånad över " tindrar,. om det inte” var "brand- åren, ; tad /— Jo, äger "Dag, men far! der som släcker dom e väl släk-! s tingart . sl 2 Ida- Korpral Engdahl, förhör sol spe Va heter, arméfördel- ningschefen? -” öd | — General ge å. --, Va: heter ragemöntachefen!? — överste .Wolffelt. — Va heter "kompantehefen?” — Kapten Seth, ' ' > Va heter åndre På andra pluton? — Kurp:— Kurpral — Ja, säj ut bara. Dä ä- eng- ke . ståndskall vid var sitt hål: a andfådda jägaré. så ; sejatt' ha” viftat' med en tia åt Ed- : ring in: spaden: vid "sin sida” oöh :| råkade" träffa buteljen, som Mår- | | ten-hade i fickan, så denna gick "Ii kras, > | distens + stridsbön” och ” detta så i nast spaden” och lade sig på rygg "| danskens anlete. spred” sig en död- . lig blekhet.". : ka utgången ur ladan, ' troppohefen s SPÖKRAVARNA... An (Forts. fr. föreg. sida.) ven!” viskade Edvin och kröp i hop. Up l I nästa ögonblick hördes hun. darnas skall närma sig utanför och Edvin" nöp' "Kvasta-Maårten'. i (ter. "hundarna hördes röster” av jägåtna, som tydligen ' öckså har de kurs på ladan, ; > "Det. var ju danskens' märk, tä dan stod” På; och fick: de fatt de båda tjuvskyttarna” här inne ticd össor. och allt; så voré der fär- oo Vi kryper ii var sitt hål i stenfoten, andades Mårten och lät håndling”/ ilja på” orden och Edvin "var inte sen att följa ex- emplet och ålade sig in i'det end, I nästa ögonblick stormade stö- varna "in "ladan och gjoras " Efter . stövarna kom” tvenne .-— Dyret har gått in, sade en av: dem? Och nu: vidtog"& en 'konselj, som slutade med, att en av herrärna skulle springa upp till torpet och skaffa hjälp, spett och spadar, för att gräva fram mickel medan den andre höll vakt, ' . " Fina "utsikter - för Edvin. och Kvasta-Mårten! = secs, :Dansken . hade” sjäå att. skaffa hjälp” uppe: f' torpen, : men efter agvigda ”"fick” han henne råed; ”pläs' ett järnspett, och i för-'| bifarten” och" efter" ”viftande med ytterligare en” tia "fick han” för gångarna "mynnade ut i tvenne svarta '; nål i stenfoten; stod de. båda... danska . jaktherrarna. med var sitt gevär på helspänn me- dan Edvins och: Kvasta-Mårtens respektive” regeringsrådinnor gick till aktion med var sitt vapen, . Edvins Kristina håde' ett spett och Mårtens i lust "och' nöd äl- skade var beväpnad med en spar de, — Tvi va bär luktär räv i mitt hål, "sa Kristina, och 'rände in järnspettet .' så det träffade Ed- vin rätt i skånken varvid denne gav : "upp ett ganska ofrivilligt. rytande, "— Han jämrer sej, bara gå på, sa dansken, som, vaktade vid den ingången. "I detsamma” rände Mårtens kär Fa "Vid denna” händelse" : Kunde Kvasta-Mårten inte avhålla sig från att läsa några rader ur gar- raftigtiatt alla hörde det. . Mårtens" lagfästade släppte ge- av” pur ' förskräckelse. och över "fr Pokker Kkriugö, dyret. snak- ker! "viskade han och började. s sö: "Just i samma ögonblick råkade Kristina ”kittia sin gamle säng- kamrat i magen: med järnspettet så att han gav upp: ett tämligen ödsligt ” jämmerrop, och'så var det slut med föreställningen, "' fe Två "danska jaktherrar och två svenska torparkäringar” gjorde I. gemensam 'sak' och flydde ut url: ladan och ” bort. över fältet så pass, ; ått "varken. svensk 'eller dansk flytt fortare ens'”i krig. - ”Men”ut ur grävlinghålan inne'i ladan kröp Edvin och Mårten och hade det inte varit för den sön- derslagna flaskan så hade de va- rit riktigt glada, i Det var emellertid: både synd och lögn att påstå, att de båda "| gubbarna var ledsna ändå, i För 'det första hade de klarat sig undan att bli upptäckta som tjuvskyttar med ty åtföljande böter och .skam; och för det an- dra häde de skrämt ett par fina; danska. jaktherrar' på en 'neslig flykt, Men det . som gladde dem gångs 'skull "lyckats sätta skräm. gel. 1" sina respektive Kustrusi Varkén' förr: ellér 'senare 1” deras liv, hade en sådan sak lyckats, a) så. påde” Edvin" och Kvasta- Märten grinade rätt brett då de i skymningen: lämnade: ladan" och smög sig hem. Gud vet om; inte räven grinade också då han, sist av hela följet, lämnade sitt göm- ställe under "lådan "och sökt sig bort till skogen Igen. . — ole 6 jermen så skinnet blånade; ty' ef-1- mest av allt var.-att de för en . ” Plönninge läntmannaskö- - las kursavslutning,' den 62: .vinterkursen, på ”HTördagen ' : -Hck en enastående stör upp. .: slutning. ' Skolans ” största samlingslokal var nära nog: lik, som i. stor. utsträckning. : dominerades av anhöriga. Ett : och "trevligt. publikinslag ” bildade eleverna vid den ö än-«. nu i full verksamhet varan- de" ”Janthuskållsskolan': och . dessa fick ett. mera publikt :. ; framträdande. iv: samband .- med några vackra sångnum. : mer de” "tillsammans / med”; "Jantmannaskolans "elever presterade under sin ”sånglä- å rares, ”.. kantor: Andersson ' : ledning "och vilket utgjorde : ” upptakten till dagens. festr ” ligheter,” => Ko mn solen, som i hela förs middagen: "gömt 2 bakom :; itegnn digra moln, visade sig i sin fulla glans och strödde" sitt: skimmer över en vårfager nejd. > Dessförinnan hade "rektor: Was lentin . välkomsthälsat:: och "därvid F est och glans över kurs. | ' Se. Elevernas 'medelålder har varit . till trängsel HUT äv en pubi. | särskilt vänt: sig till. de, närvarande : : ; tr ver. Det mellan Sverige och USA ingångna praktikantutbytet har re- Sulterat i att Plönninge baft tre "amerikaner bland eleverna, ett -ut- byte som icke saknar sin betydel- 22 år, den äldste 31 och den yngste 17 år. Bland dessa har funnits två som har egna gårdar att sköta. Det allra största antalet återvänder nu till sina hem och följaktligen till Jordbruket under det att ett icke 'obetydligt antal måste" kläda sig i. kronans kläder. Talaren gav eles :verna högsta betyg för flit'och vän= fasta som timlärarna 'såmt husmo- - -dern och dennas medarbetare, Tal... manade eleverna att med vaken blick följa utvecklingen av : vårt jordbruk och att icke slå sig till ro med de nu inhämtade kun- : Heta utan öka sin yrkesskick-' -| USA-elev "talade på oklander: ; lig svenska "1,1. 2 even. Bertil Olsson tolkade i ett kortare anförande de känslor elevkåren ' kände. inför uppbrottet och tackade lärarna: för allt vad de under den korta kurstiden kommit g 'de sig till slut till lärarna såväl de Vv H lländska katoliker Kar gewm ättats som ett slags tränspo table” kobell vilka skall köra runt i Vi av 5 do i ittestora bussar, 3 Här blir bussk len: "invigda med en mässa 'ttagför, prästskolan 'i Köningstein, varvid Kölns ärkebiskop, kardi: tt. Ne Frings, välsignade de nmullanig' Fapgilen. Lägg märke till altaret med de Jevande ljusen a räkna + i inde Sörvöppräng i åtnjutande av. Härefter överläm. nade han till envar av lärarna samt . till- husmodern ett elevalbum, En - av USA-sleverna fråtnförde på o< xlahderlig svenska dessas tack för vi fått ISra och det hade, enligt styrelse med. dd v. ordf,,; överlä= raren Ernst Andersson'i. spetsen, | landstingets: och hushållningssäll- skapets tjänstemän fl. Pr I "Fackföredrag av elever.' . Härefter höll en av kursens eles ser, Claes: Andersson,' Snöstorp,' ett var. baserat. på. en praktikanik Urs på Säbyholms ': egendom i Skåne under förra sommaren. Inlednings= vis framhöll talaren vilket problem de arbetskrävande grödorna utgö-= ra för svenskt jordbruk. Hit hör bl; a sockerbetsodlingen. Det är särs skilt. svårt : ifråga om gallrin- gen, av betorna, vilket måste ske- på 14 'dagar. Upptagningen ställer sig något- lättare, då denna detalj” kan 'slås ut på en längre tidsryrad, F, n, gäller det att öka odlingsare- alen med minst! 10 procent samti - görligaste mån rationalisera arbets- | metoderna. Olika sätt har prövats, men 4de flesta har sina nackdelar. I Amerika. med sitt starkt. mekar serade jordbruk har! man uppnått goda resultat även när det gäller' sockerbetsodling, »: Huruvida. . de skall visa sig vara realiserbara får. framtiden utvisa, Nästa : föredrag hölls av v. eleven Werner . Bengtsson, Tvååker. Det rörde sig om yrkesutbildning ij an- knytning till vårt jordbruk; Han lovprisade i höga toner. de, impul-' 'ser lärarna givit. Kursen har ska=' pat: de. bästa förutsättningarna för: eleverna, att i fortsättningen kla- Ya sig i det praktiska livet, Särskilt” det grundläggande ämnet kemi ha=' de varit av ett stort värde att 'stif- ta bekantskap med, då' det. spelar. en stor roll i nutida' jordbruk. In-" gen > nutida |- bonde: har råd; att som förr; lära av sina misslyckan=' den, enär detta blir alltför. dyrba et Få "eléver" från skogsbygden. Härefter följde rektors redogö- relse för kursens förlopp, som -med sina: 62 elever var den 4:de i ord- ningen på Plönninge, Den är även' den största med en oävbruten ste; ring av elevant.let. Det största an- talet har varit ”hallänningar från lersta Halland. ” »Anmärknings-=, litet antal komma från, skogs- cknarna. i öster och det"är ett önskemål att. skolans elevkår i framtiden. kan få sin rekrytering 'även från detta håll Tillk anförande om sockerbetsodling. Det . jemang av kantor. Andersson ”Vallarelåt” samt ”Intet-är' som. väntans! tider”, vil- ket mottogs ned stort bifall, varpå "eleven," Leo" Sembe" deklamerade ” Runebergs ”Bonden Paavo”; fl Överläraren'; Ernst Andersson, "som, i egenskap av" styrelsens vice ordförande, i'stället för landshöv- : lott att avsluta dagens evenemang, - riktade sig i ett kort anförande till lärarna ' och samtliga medverkan+ de för ett intresserat arbete under : de : fem. månader kursen fortgårt; Till eleverna, uttalade han den för=, att de kunsk de: här fått inhämta skall”bli till gagn på olika områden. Med anknytning till Erik Gustaf Geijers dikt ”Odal-- bonden” manade han de unga att ta itul med. svårigheterna samt ha mod och intresse, att trotsa slag= regnet, .- som” nu sveper över. vår värld: Som avslutning följde. kaffe= drickhing, Tenn - Stipendierna. : 4 dier. har” ätdel hans. egen bppfattning; icke” ; varit . | ding Reimer" Johansson, fått på sin Å. fru. Margit Wallen: : sr pe vid sjön Exen i Småland bod" I de fögden Hammar, Han. vag I i stort hade" också fått hela den närgrxi sande- byn .Skararp i förläning: Det var en fattig bygd, me den: vär på: det högsta nöjd och. belåten med den - kungliga, nåden. -— "Fattigdomen är nog inte stör-' re, sade han, 'än att jag kan'kräva ut den skatt som hör en kunglig förläning till. Och fattigt folk: som har”. det''- bekymmersamt, brukar vara' energiskt och arbetsfört, - Nu 'skall.de få lära sig arbeta åt. sin nye fogde, Ja, jag vet nog hur jag ska' ta dem alltid : + Och bönderna i Nöttja ch Hin- neryd fick verkligen läral sig att arbeta för" att: kunna: stå” utmed de ; pålagor.. som ., fögden Hammar ålade dem, : Ofta hände. att någon förtvivlad .bonde sökte: upp fogden” Dön och: begärde lindring i i sina utlagor aller > pp: d "betalningen; Följande j 'av' statsmedel "kr .9,200 till .27 ele- ver, 18 elever. har. komimit.i åtnju- tande av, landstingets:anslag-på-670-4 kr, ; under : .det.: att en elev» från: Älvsborgs län har fått fyllnadssti-. penälier . med - 142 kr. Två elever från Kronobergs län ha: fått bidrag med. halva kostnaden: för läroböc- ker: 'Sv.. lantarhetareförbundet. har ställt två stipendier å vardera ;150 kr till förfogande: och: fem elever . "ha: fått stipendier från resp. hem- kommuner :med varierande : belopp. på i regel 50-—75 kr. Från SLU:s stipendiefond :: har:, 50 kr vardera -tilldelats. till Erling Karlsson, Gre- vie, och "Eric : Åkerfäldt,. Uppsala: Från' Faurås SLU-krets 50 kr till” vardera Georg Bengtsson, Fagered;' Allan: Bengtsson;; Gunnarpsbro, och - Karl Erik Eriksbon, Vinberg, Halm-= stad-Tönnersjö SLUkrets 50 kr ti Martin Johansson, Enslöv. Följande premier utdelades: 1) Agr. Svedlunds premium 50 kr till Erling Karlsson, 'Grevie; 2) 'Jord= "brukets " föreningsskolas'. premium , bestående äv en veckas kurs i för , "eningsfrågör > vid Föreningsskolan . jämte fria” resor till och från kuf=" sen "tilldelades Verner” B Tvååker: 3)- Harplinge: mejeriför- kr' fö da ' kunskaper i; husdjurslära':: ti föll Kerstin ilsson, Fagered. 4) Härp av ' lanthushållsskolan . hälsade hr som- ett gott tillskott för en. kad trivsel och en större sard- i en verklighet en gång,. då för=: ihållandena kommit i ett bättre lä-” 'ge, Fortsättningsvis nämnde , tala=" ren, 'att skolan den senare tiden fått mottaga ytterligare tre premie- " Iifonder. Så har agronom Knut Nil IN, "Vessigebro, skänkt 5,000 | | till vardera Erie: Larsson, Veinge, » | och. Stig Nilsson, Tjärby. 8) Halm- linge ink premium: för ' goda: kunskaper. i växtodlingslära 50:' kr, > tillföll Claes. Andersson, . Snöstorp. : 5) Falkenbergsortens försöksrings premium på 50 kr. till Karl Linde, Morup. 6). Falkenbergs . Sparbanks premium på vardera 25 kr till Seth Larsson, Svartrå, och Allan : Bengtsson, Gunnarp, 7) La= holms sparbanks. premium -25 kr. "samt Hallands försökse" ring, som vid sin upplösning skänkt skolan" hela sin. behållning på kr 2,300 kr, som skall komma: elever från: resp. Årstads- och Faurås hä- i rader till godo. Även konstverk har skolan fått ta i besittning,. dels en tavla av landstinget, dels av konst- "intresserade" halmstadsbor, + Atskil= liga kurser i olika ämnen har varit förlagda till Plönninge, ehuru mindre omfattning. än tidigare, på grund av det ujölpde antalet ele-' stad-Tö premium å 20 kr ha rrdera An- ders Johansson, Rävinge; och Mar- tin Johansson, Enslöv. 9) Hebergs inköpsförenings premium 50 kr till : vardera Torsten Johansr 1,: Skrea,” och Helge Larsson," Eftta.. Bokpre= : mier fick' 11. elever mottaga och för, idrottsliga prestationer: i olika grenar och resultat utdelades ett tal av ortens affärmän skänkta fela söm överräcktes av hr Ernst ' De tre USA-eleverrfa priser, : Domaren: — är ni far: an bar- ne t? = Mats;l— Visst är ja fäll dä! Domaren: — Nå, då har vi en- dast att ordna med betalningen. Mats: — Int vill ja: ha någe för dä int. , . . 21 :;: Den frivilliga. sjuk> och: o- lycksfallsvården på - : platserna; åvilar: numera Rör da ' Korset.: Bidrag till Över- "styrelsen »- för > Svenska Röda : Korset, pgnir 900 800, går bl. enteng .& skämmas för, Kurpral "Engdahl, Ja, ja, dä & ja dä. Prenumerera på uu byogeer rote arrer spe pran arbets-:;| 3 fick vardera mottaga ett' vac bokverk om; Sverige med” text såväl svenska s som engelska. e Hinneryds byägnadsplan ' Regeringen har ogillat klago- målen från de kommunala myn- digheterna i Hinneryd över den av . länsstyrelsen ' byggnadsplanen för en del av | lade ' ett "kungligt "brev, "som Il - han fadern i hälårna och kikade beslutade |: Men fogden "var hård. Han. lys de "knappast på .klagomålen. Janh han sig på gäligt.h hamör fog 'hart- piskan 'och slög,";. . ver Här har du mitt s svar, r dia la kanalje; Betala: vad 'du är: skyldig |. på tid som är bestämd. Trotsar dt så kommer mitt. f Ik och tar dina kreatur i pa HETE CIA INU” var; det "så," att. Malmaryds herresäte: : tidigare: adelsmän," som'; kommit . väl. ens. med; befolkningen, öve de haft, husbonderätt.' Hur 'herre=. sätet kommit att tillfalla' kronan; så att drottningen kunnat förläna det åt fogden Hammar, 'visste man inte, men en olycka var. det emel-'! lertid, Ock varför kallade sig Ham- mar för fogde och 'behandlade fol- ket” som ' livegna? Visste. han inte” fogdarna ” 'fördrivits”. eller” "slagits """ ihjäl? Och varifrån kom han egent- ligen,: "denne Hammar? Ingen” viss- te det. Men" drottningens bevåge: het hade:han errellertid,' däröm se FMALMARYDS rehraskre fog-.)n innehåfts'-' av |7 : | Har: ingen skuld :. Låt: dina män -fogdeväldet - för länge” sedan? des;:svårt -över:. det ,uppdrag. som brutits i "Sverigé och att de sista I fnär han i sällskap mn sina! beväpnade” män begäv sig ut skatteindrivningsexpeditionen. "visste själv hur det jäste i far ”Iböndesinnena, De" hade visst kom- överens om att trotsa, varför kunde "väntas. 7, Gärna hade: på denna farliga expedition; -, , Första gården han skulle bi var Erik Bomans, Skrivaren kände Honom. gch: hade .också varit. med, på Eriks bröllop, för två år sedan, man, i Han : var en riktigt trevlig kamrat, och" skrivaren: hade bett : fogden "att iäte vara för hård mot Erik, sofa nog skulle, göra rätt för sig så småningom, om inte pålagor- na; blivit allt. för kraftigt, tilltagna. Men då hade fogden. vutit i yredes=, skrivare. lägg inte: nå- got. gott ord för! den kanaljen.” Det är' han! som är "böndernas uppvig- han:'är ägare till två oxar, Det är feg att du tar' båda två ifrån: ho= nh ppdragskänt Tä ldrig" hade" ett | fram till gården; Evil "gick, emot, honor” och sade?" "Jag förstår IT vad äre Korämery men: vet, : också” stanna här vutanför. och... följ; "kamma; en, så får vi”sj jer Skrivaren, gav: att, stanna sami ljde: Erik | Lika hjärtlig blev. han', mot gen: av Eriks -hustru,; ch>han kunde. inte hjälpa att: han./skäm- han-nu-skulle utföra. —"Är' det. mina "öxar som. fog "den nu" vill åt? frågade Erik Bo tt än red en, böjning på : ;huvu- det. Hur skulle” han komma ifrån upp i'kyrkan;. Fik var.chan' ocksåst denna "pinsammå situation och::vad Hans gästabud på -Malmaryd vyer överdådiga i prakt och glans, och när han kom ridande: på 'sih' häst var han - iklädd en rustning söt? blänkte av silver och guld. "> "'Det gamla hatet mot. fogdar och herremän börfade åter gro.. Mörkd. och "trotsiga blickar mötte Hamrniar” var han for fram i bygden." Han”. märkte det själv, men i stället för att taga" varning beslöt- han att kväsa 'missnöjet dch med kraft. äv, sin myndighet. och "kungliga nåd få" bönderna , spaka igen. . Detta hade Yning på alla de. kreatur och 'ägo=- |. förr i tiden varit herremännens re=/ menade: Erik Boman, med att ta det .helq så lugnt. -/ v 2- i, Och till skrivarens förvåning yttrade Boman ” vidare: Å nästan 1 .skämtsäm tons... ov - — Du kan: gå ut och säga till "karlarna att de. gärna får gå ner till "ladugården : och hämta . oxarna "samt . föra'” bort dem till fogden. Det, endå jag begär av. dig, skri- vare, söm tack för min medgörlig- iet, är att du sätter dig ner här "vid bordet och gör upp en förteck- delar i övrigt som bönderna i cept,, och det skulle säkert lyckas i Nöttja och Hinneryd : måst lämna även ” nu. Han' gav sin skrivare" i: ifrån sig till, fogden” uppdrag att omedelbart sätta i gång en razzia hos de' bönder som blivit. efter" med. pålagorna. För säke! hets skull var det bäst att: skrivå- "Jag vill ha "den förteckningen nu med detsam- -ma,v Sedan: spelar det inget roll]: om. fogden lånar mina oxar en dag ellér två, ty det är .väl så att du ren tog med. sig ett par beväpnade" fått stränga: order att inte kor män, I de fall där frivillig betalning vägrades skulle skrivaren lägga:be-"sKä, Annars skulle ju :inte de beväp- ; slag på en oxe eller ko från lada- . gården. Något uppskov skullé inte längre få förekomma; konstutställning och då fick” följa med. . Komna till ort och ställe följde intresserat på tavlorna, : - så kom. de till en: zebra; Då a Hr Frans: rita farsan, den hästen här farbrorn sådrat”. : rna 7 tomhänt. tillbaka samt att il. ändelse, av, motstånd bruka våld? nade männen ha varit med: Du får : sorå ' du vill för att intet Skrivaren "var alldeles men efterkoni gärna Eriks önskan. Om s' sitt: samtal "med Erik Boman och förteckningen på rövade .ägö- -som- han måste göra upp, ; nämnde: han" emellertid" intet vid Al hemkomsten till fogden. Men denné klappade. förtjusi sin skrivare på axeln och berömde honom för hans" mod och ”dristighet: Och "ett pår guldmynt” .som extra dusör hamna- dei skrivarens fickar sv. "Fogden var glad och vpprymd DU» sade skrivaren för sig själv, när han: gick ifrån sin belåtne Men det anar mig att når görningen" mut kouvm, a 1 2 | ryttaren, . Det: hela , hade: skett så it: Inte. var det något fel på Erik Bo- |: > Brik Boman sorå befaller. och: söm Skriväreri så svårt som/' detta och 1. allra värst, var def när han kom Skrivaren svarade inte vå annat J: hans ställe skulle j aj De järalle Skulle Jed Eg inte ha ork. Följande : dag var” herren. till Malmaryd. ute på en ridtur. . Han var vid: strålande humör, fogden Hammar. Hade det inte visat sig, - tänkte han, att tog man I med hårdhandskarna mot - de trötsiga bönderna, ” så blev de spakå och fogliga, > Till och 'med den kanals djen Erik .Boman hade det ju. gått att . göra- tam, : Men den Bonden | gick nog inte att lita på i alla fall. Fogden beslöt att nästa åtgärd från hans sida skulle bli. att drivä'bört ” Boman från gården; där han bodde, - Fogden "hade på bini: ridtör hön= nit: över: Lagaån upp” på: stranden / mot ararp, » Plötsligt sprang" en. skara män fam "och hejdad Ren : ett par andra drog: utan vidare ner plötsligt att ' fogden inte” fram något "vapen: Kraftig höll honom faster." — Hur” vågar ni; eländiga. bön- den, att "bära "hand" på. er fogde, som av drottningen satts som. eder herre! utropade fogden: Detta kom mer att stå er dyrt! Släpp 'mig ges nast". och. försvinn allesammans! Och kom -ihåg, att .den: som vågar ” begå våld" mot. mig har sitt straff att vänta på. galgbacken i Häriineda. — Det är slut med dé stora of den nu; fogde; säde en av män« t nen och trädde fram. till den fångas ne. herremaninlen, 7. Jag vet: att du känner igen: mig” och att-du län, sökt driva bort mig från 'miria få ders torVva;- men denna gång är FM r denna trakt, "och" "därför jr du. lida dina gärningars lön,” precis. som skett med andra” fogdar” före é, så att du må komma övers ens: med, AA are. Därefter” är . lu sinte mer i ivet. ' rst nu förstod fögden dägets ; och han bröt ut i en ström. idiska . ord, förbannade, alla iv fäder i trakten "och hotade med sam sansträngning: +lyckades ; han slita sig. -lög, drog. sitt svärd och rusade, mot” Erik Boman, . Men” åne on nan. han : hunnit. fullfölja sin avs / sikt föll "han 'med krossat huvud för,ett yxhugg... :« Därmed 'skrevs' sista kapitlat” för H [fogdeväldet i denna trakt. Bönder=' > i 'na. begravde liket och begav sig i sarblad trupp till Malmaryd,' häm= = ftade tillbaka sina kreatur och öva, riga. från - dem . rövade ägodelar... : an Någon gång i slutet på 1800- talet . "är i en'gård i Nöttja ha funnits .- ben , silverbeslagen:v sabel.;samt en ; des ha tillhört fogden Hammar och utgjorde, minnen: från. den ”dram: uppgörelsen vid Skarari . Till' Röda Korsets uppgifter hör - att förbättra : omhändertagandet och vården anv sjuka i hemmen och att ordna första hjälp och snabb sjuktransport : vid trafikleder: och Badsträrder. ' Detta fordrar starkt , frivilligt ekonomiskt stöd. av "alla. = Överst: eg för. Svenska Röda 2 Koraet rel vv övl. a "till att på detta, sätt öka i tryggheten .i förvärvsarbetet. Vivljungar by. i socknen. uns por ; = . rit N | : ”å rag FR SSP RI STEN SA E ES RT spets rårt PS PSA DENA PRE AES SATT PITT pep repet Re pitö sär isask bt Kp På BEDRE PIA Sot TEA AN Ner Arg oki kI I ER REL hom, Två fattade tag I hästen” och |: stegel'ocH hjul: -.Och med en. vålds «vc - hästsko, likalådes: av silver. De.sa= > vi 3 + PFISE TEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.