FEL ute bok” . dock nu'-— på gränd av att frä- "det sedan många år fört en ty- "den " gången)”. . underliga träd, men maken till : funnits riktiga ”bersåer eller så -flera hästdragna vagnar ställde träd till, samlingsplats, då det YvyvYYreev LÅ ös gegen YrtyeFreY) yYvegveYtSYYPYvYTTFTYETTY mm vYrv vv vw rv arte Bes Peer eerenner rss LerE RER RARE SAMOS MORAS POLL L EA SLI SITES ELER AL EDEAN AAA vv YYvrvvYve ev eeroTYYEYY YY vven ev " Då en storm den 29 augusti 1950 drog fram över Hallands- åsen, fick vårt mest egendomli- ga: och säregna träd ”Kurra- skatta ; åt - förgängelsén. Det kan därför vara på sin plats att det egendomliga trädet: blir "skildrat och att sägnen om dess uppkomst blir berättad.” I Önn- arps kronopark i Förslövs soc- - + ken på Hallandsåsens sydslutt- | . > ning i Kristianstads län. har: — . sedan hur långt tillbaka vet in- "gen — funnits ott träd, som bli- vit kallat Kurrabok; soc Boken. brukar i vanliga fall utmärka 'sig för sina höga raka stammar, , vilket ”. här "på. Hal- landsåsen är förhållandet, ; Så- hinda finnes kär en mängd sto- 'ra upp till metersgrova j diarne- ter; samt cirka 8 å 10 meter ja ” kanske ännu högre stammar, al- Ja faka och vackra liksom i'en ci sned en 50-80 "meters kiga träd, på vars grenverk in- té' en enda meterslång rak gren kinnhat uppletas; > Grenarna har vuxit in i och genom. varandra och ' sålunda - bildat en mängd. o- lika krökar och :krumelurer och egendomliga : formationer, vilka nande tillvaro och därför delvis försvunnit — icke är: jämförbar |. ra råed, vad sont varit f Br Om har ..av ordföranden i Svenska ! naturskyddsföreningen,. .: profes- sor Rutger Sernander,' Uppsala, som besökte:: platsen ”år. 1929, - uppskattats till. minst 400 år,: vil ket. troligtvis > är lågt 'tilltaget, . Dess ' uppkomst skulle då :såle- des" "kunna ',”satrimanfalla "med Kristian" Za Tyrann; skriver San- te; Gudmundsson,” 1: tidskriften Skåneland”... : Den gamle experten och nar turälskaren Sernahder: framhöll "då" han besökte platsen, att; han på sina' otaliga” resor "sett 'öch' studerat många Kurraboks grenförmationer ha- de han aldrig skådat. Han" mätte" ” stammens? omkrets "vid brösthöjd "Hill 392 "Om. och kro-] näns diameter till 15; ;meter.. Helt visst ;'. hade '. grenatnas. omfång varit "betydligt större,. då trädet var i sin krafts 'dagar.: Att ob- sorvera att denna. mätning gjor- des flera decennier efter det att trädet börjat tyna bort och" jä- var sålunda” under inga förhål- landen de av de gamle lämnade uppgifterna på dess jättekrona.- "Kurraboks vy krona + beskrives av gamla ortsbor söm en ända ned till marken hängande gren-| massa, ja så lågt, att man kunde Dess grenverk 'säges ha, bildat en mängd. olika, djurfigurer så- som -' häst, ko, kalv, får, hund, katt m. fl. Vidare: skulle där ha kallade lusthus med stolar, bord, soffa, ja, till'och med en "riktig vagga hade grenarna bildat. Det är inte att undra på, att de' 1000 och . åter . 1000-tals . besökarna gärna steg upp i Kurrabok, Ja '”många gamla 'har. berättat, . att de vid sina besök medfört kaffe "med dopp som de förtärt inne i Kurraboks lusthus. sittande" på de därvarande naturliga — eller kanske 'vi skulle säga onaturli- ga — stolarna och soffan. ” Det har talats om att i foma tider var det en verklig folk- vandring till Kurrabok. och det kan inte heller betvivlas, ty i så sen: tid som nedskrivaren här "av minnes, var Kurrabok sam- lingsplats eller rättare festplats för skytteföreningsfester, ' god- templarefester, skolutflykter och så kallade skogspartier, då ung- domarna i långa karavaner med 10, upptill 20 ja, kanske ännu färden till Kurrabok. I regel fick då Kurrabok och de'om- kringstående träden. släppa till en del'av sin grönska, ty nog skulle "man på hemfärden visa, att man hade varit på skogspar- ti, varför vagnarna och även hä- starna förseddes med gröna kvi- star. Under dessa folkvandringar | var det helt naturligt att sär- skilt ungdomarna hade detta - sett. oa 2 dess. tillkomst. och. :tillinteigörelse -. alldeles intill fanns. en gräsbe- | vuxen ' plats 'som kallades — rätt . och slätt för — ”Slätten”. lär roade man sig med lek. och dans. Ja det kunde ibland hän- da, . att spelmannen Johannes eler någon ” annan ' hade 'ett riunspel :med. sig, men i' de festa "' fallen ', tråddes ' dansen efter ungdomens egen sång. . +; Att :Kurraboksvandringarna var" kära. minnen ' märkte "man, då man talade med någon gam- mal ortsbo om Kurrabok. " Det blev. något av "sprudlande liv i hans eller. hennesY berättelse. Men allt har en förgängelse och så även' här: Kurrabok 'skullé försvinna och den har försvun- nit. ; Enligt" vad - det v berättas skulle "trädets ” borttynande” ha börjat. sedan- en i. närheten. bo- ende "person, som, med oblida ögon... såg .. den "stora folkvan- ;dringen dit,; slagit saltlake runt trädet. , »Den .stora kronan börja-] [:A 'glesna, en del av dess märk- liga - grenformationer började torka bort; och falla' ned, "och: när > så . motståndskraften ' var bruten; så -kom "en. ny :skade- görelse' i form av 'myror; som fann lämpligt. myggnadsmaterigl och : lämplig: boplats "den allt- i stammen. Myrorha åt så gott. som halva stammen utan. att någon kom sig för” att förhindra det, trots att : framställningar : gjorts - till i: | nåturskyddsmyndigheter. ::.. <I maj 1940 fortsatte förstörel- sen "av" några småpojkar, som tände eld på myrorna vid stam- men; ; "Innan "brandkåren hann ingtipa hade "en "del av'stam- men. t brunnit. upp” "och elden hade” avsevärt "skadat en av. de största "grenarna. Efter -elds- vådan den 13: maj 1940. dröjde det. till. 1942 "innan den : brand- skadadé” grenen : föll ned. > Se- dan dess har. trädet: tynat bort år "för: år 'och! myrorna ständigt förökat sig: "och "ätit ? sig" allt längre? "och lägre in ji, stammen. Till ”sist.- återstod endast : ett tunnt” skat. vid” ena "sidan, men tröts - detta NM Nimpmig'" ;och:: grön och :särskilt detta. år "hade vår Kurrabok en kolossal mängd bokollon, ja; så mång; "att "man sällan sett så Fikljet. med ollon på ett träd. "Med! Kurfabok' har vi förlo: rat ett. av” våra mest "säregna 'naturminnesmärken. : "Kurrabok, om” vars storhet och enastående "skönhet + vi inte kan göra oss en föreställning; då ' det inte längre Höns någon: som. sett den i. all dess: storslagna prakt. Äldre nu börtgångna personer har: emel- lertid berättat i om den och deras berättelser. kan vi taga för fullt trovärdiga. "Kurrabok har blivit mycket omskriven men "den mest utförliga skildringen fin- ner” vi :i "Bjäre härads hem- bygdsförenings' årsskrift: (Bjäre- bygden 1931) samt i Skåneland nr 7 år. 1945. : UDet är märkvärdigt. att . inte något blivit åtgjort för att be- vara” detta > enastående. träd, trots att framställningar flera gånger gjorts till hembygdsföre- ningen om åtgärder i bevarande syfte... Mm " Förra året Således 1949 gjor: des nedskrivaren härav 'en hän- vändelse till hembygdsföre- ningen om en sakkunnig under- sökning för att få trädet räddat till eftervärlden men 'resultatet vad blev det? Jo att i ortspres- sen för den 13/2 1950 lästes att inspektion ' verkställts och att det. inte var någon fara med trädet utan det. kunde komma att stå ännu i decennier; « Men de decennierna blev inte långa, men "hade hjälp : erhållits, hade detta träd tydligen kunnat stå ännu: oöverskådlig tid fram- åt. : "Det kan förtjäna att omnäm- na, att en för natur och minnen ömmande ' person för några år sedan i ett närstående träd med kniv ." ristat en pil som pekar mot Kurrabok och textat följan- de rätt tänkvärda ord. ”Så vår- da vi träden på 1900-talet” An- lagligen - är: det samme person jom 1 en större sten under Kur- 'aboks :krona inhuggit” orden JÄR ' STOD KURRABOK”, Tan förutsåg ty dligei,” att ingen -ille hjälpa den gamle skogs- jätten, varför han, : innan han vd Yekla NT ga böna far värkligt träd på | Hållandsås, utmärka: denna -plåts, när han inte — om han återkommer — kän finna sin kära Kurrabok: vandringen till. Kurrabok: Al-. drig': mer skall vi tjusas av. dessa. underbara ”grenformatio-' ner, aldrig mer skall vi. i verk- lig -högtidsstämning få stå under bokens 'stora grönå krona.” Al- drig mer skall vi få lyssna till hörde',. besökaren. viskade: om tider, då” "människor vallfärdade till: boken" och då "— som de. älskande. ungdomarnas förmyn- dare 'och beskyddare — lät dem uppe + i" dir > lummiga -' krona drömma ljuså framtidsdrömmar. Aldrig "mer "skall bokens"! susan-” de löv berätta” om de' inånga ä skandé ; par” som kanske” här slutit "förbund' för. livet... : i Fast Kurrabok nu inte finnes mer,: så. skall sägnen om: dess. tillkomst ” :leva :; kvar :' sekler | framåt. "> Jag i vill : här: berätta sägnen om 'Kurrabok,. som "jag hört den "av gamla ortsbor. I Långt . tillbaka' i ' tiden, hur långt kan ingen säga, var det en ' ung flicka som blev ”ankla- gad för mord. Kanske var det ett barn sori blivit . mördat, Men trots att' hon bedyrade sin o- skuld .: dömdes hon: till' döden. Då hennes bödlar. icke: ville bé- vekas av hennes 'ord om ätt hon hon var oskyldig, så utröpade hon: . ”Om jag" är 'öskyldig, så skall 'som bevis på dennä lats! uppväxa ett. träd, vars : grenar skall växa" så som mitt blod kommer "att rinna.” i Men" det hjälpte " inte; : bödlarna utförde sitt :' arbete " 'och " när : huvudet skildes "från kroppen, ringlade sig blodet i krökar och krume- lurer. ned för den upphöjda av- rättningsplatsen. (Det ' bör: an- märkas att Kurrabok. växte på en upphöjd plats.) .. a Efter någon: tid uppväxte en bokplanta, som med. åren blev allt ' krokigare" och: underligare och: till: sist stod Kurrabok där som ett bevis på: flickans o- skuld. Här skulle - ögentligen : "berät- telsen slutat, fen jag skall be- rätta om . några” egefidomlighe- ter, som jag. iaktagit efter det let fallit. : 2 Nu kan man "mera ingående studera, detsamma och ett fler- |]. tal foton har tagits, som inte tidigare : kunnat tagas. Sålunda finnes :' det "i de egendomliga grenarna vissa "säregna former. Man ” kan ' sålunda - tydligt” se konturerna av två människo- kroppar, utan huvud; (I båda fallen är. det ryggen som Sy- nes). Båda dessa kroppar bildar så: benen. till en' tredje kropp denna också utan huvud. (Även i detta fall är det ryggpartiet). Då ' trädet. 'stod- upprätt, .kom dessa tre. kroppar att stå med benen uppför. 'Vidare' finnes en tydlig” formation" av. ett . litet barn, som klättrar bland Brer -Dét är: helt. naturligt, "att trä det genom sägnen och 'sin. egen- domliga form blev omgivet av mystik, ' i: all. syrnerhet som folk fört tiden-"var 'mycket vidskepliga. ". Sålunda "vågade ingen stanna kvar 'vid : Kurra- bok efter. mörkrets" inbrott, ty man trodde att 'önda' andar och allsköns troll och Pysslingår där drev sitt spel. Om trots allt nå- got. älskande. par som 'i somi markvällens ' trolska skymning byggde = luftslott, : glömde sig kvar, så kunde de sedan. be- krätta, att de sett såväl skogsrå- bets "grå" kappa skymta mellan trädstammarna, ” som ock troll' så | och småvättar och andra 'under- liga varelser kila runt i backar-: na. Dessa småvättar trodde man hade sitt tillhåll i en närbelägen bergsknalle > som kallades - för Röhall, : ekt i Om" dénha' bergknalle ' vore för övrigt en hel del att berätta, nen jag skall endast nämnä; att den ligger mitt ute i en bördig åker och "att strax ovanför. i skogsbacken nästan ' mittemot är en fördjupning lika stor som Röhall; Det troddes, att det var troll.som tagit denna ber : Nu skall det bli slut med folk-: dina lövs sus, som för" denzly” = . efter. skulle "kunna förbättra ' de. varje -år Fluktuerande resultaten av på 1- Kd S IRNVÄGSRA Schweiz, och Loos,! Belgien, om kramande en p kvinnlig beundrare, SÖMSSK ot buffl >: var 32 Tvarvugnen i. "loppet Kapstade' —Alger ”utrustud! med; Men ' så blev det också" rekörd. Tretton ideger; femton. timmar? och 45 . minuter tog färden genom hela den afrikanska kontinenten. Nä ' segrarekipaget kom.:till Paris blev det vederbörligen avhyllat, Hä 'ses 'rekordväagnen, et 1949 års ' Ford med” besättningen : Berney, "och J t och "fiské Bruno ' | täljetors hade under en "av sina många jakter sällskap med bl. a. en ckamrer Svensson, som var: större jakthistorieberättare" än jä- gare och kunde hålla på hur länge som helst i det stycket. Den. här gång eh blev Liljefors' emellerid en med följande inpas — Jag var en gäng te och stod på .harpass, då er. hare, 'stor som, en ko, dök vpp alldeles' intill. mig, och då han fick se varm det var com Yr stod på passet sa haren: ika : SK Ursäkta mig, jag trodde det var: katarer Svensson! = vita flaggan har för första gån- gen på 20 år hissäts på det. storå fö gelset i i Schwyz i i Schweiz. En- ligt. gammal sed föranstaltas - om " sådan flagghissning : varje gång fängelset - är alldeles, Kr ” Rimligt: L ben gången "Stanley. M jer var : direktör för restaurangen i Zoolo- > gisk Have i Köpenhamn blev han - en dag väckt i öttan av : telefon. Klockan var. inte mer vän fyra mi- nuter över femsivi . ic :=— Hallå, är det Stanley Möller. — Jay det är jag. Vad har hänt? Vem talar jag med? Vad” vill ni denna tid på dygnet? / 5 eve 2 Fråga vad : klockan! kan "vara. + Den är: visserligen fem, men i all' världen: talar jag med? g. Frede : Skaarup fektören : för Scalateatern) . jag : tvungen att ringa, Ni. lånade « , mitt tr, när vi var 'samman härom | | dagen och ni glömde lämna det till baka." Ni får finna ör i, att.jag tin- ter di Tokio... I'spotsen går den 9- "årige” kungen” ligaste "minnesmärken - N. GÄNG. OM. ÅRET STÄNGS den" japanska pärlkungen 'Ko- ikichi:' Mikimotos eleganta butiker ”av religiösa orsaker”: Samtidigt. som' kunderna finner de eleganta affärslokalerna: på stadens huvudgata" Ginza tillbommade, rör sig: eri procession i :riktning mot en hög klippa: på :Mikomotos : vid- sträckta '. egendomar i Agobukten. ”pärl- samt några !präster,. och de stännar framför. ett av de märks musslor och : anbragte ter, djuren" åter i havet. första" resul ägde. och. flyttade ad sin. familj til den ” lilla ensligt belägna ön släpps de:åter ut i havet. Dess- 'Taokujima,. Där började han ome- : förinnan har emellertid varje muss- delbart "sina ' experiment, fiskade i :3,000 av dem små pärlemorsplit- "Sedan sänktes ' alla : försöks- fyra långa år lät. han åter fiska upp de . ”opererade” musslorna, Det ger för att höra, vad klockan är. - = Jamen: har. ni inte en klocka: 1 hemma? | — Fo, hemråa Kar jag .e en "Kocka å men, inte här på hotellet; .; ..' my - ni” förresten inte sen "Her : tre år är. ”yuxna la varit inne i fabriken där en hel stab skolade -japanskor företar. den svåra 'operationen. På varje mussla utföres ett snitt och ett slags pär- lemorplomb anbringas: Detta pärl- ämne har emellertid : då ”vecklats in i ett stycke .musselkött för att omsorgsfullt Först : efter dslåend. var - De flesta oströnen” hade : inte. fra kalla ol ödig.. irritation. ”spottat ut” den: frä ; Födel ck troll! i Pärlmusslor som konstaterats ha De ser. andäktigt mot tets fundament, under vars. meter- tjocka valv en miljon av de vack- raste " och: dyrbaraste pärlorna". i J Japan ligger, Denna pärlskatts' utgör! Ko "Mikimotos' offergåva till de många "som ”. hittills tusen . pärlmusslor, måst offra "sitt liv i hans tjö Cererrionien "är en regelrätt” mässa ' för "döda ' musslor.” Framför detta minnesmärke . tackar: Japans] pärlkung årligen 'sina ” fliti fibieårbetare, ber dem om. se och utropar: ”Vad vi gjort har skett i skönhetens namn. Ni offrar ert liv för att göra män- ”niskorna gladare. och livet 'vack> : Buddha hjälpte "+; Kokichi Mikimotos 'föddes' 1858. i "dena lilla "pärlstaden Toba :på sydi ; spetsén: äv ön Hanshu som "son till fattiga föräldrar. Redan; som. nioå. .Åring'; "drömde , "han! 2 skatter, ” håvsbottnen”. fångsterna. i » En ren tillfällighet. ledde honom på spåren, På ef utställning i” Tö- kio såg 'han en. pärlmuössla" som hade formen av en Buddha; Han | : den? egendomliga av- bildningar, men "under dagarna och veckorna funderade han: över hur den så fullkomligt hade kunnat få "formen. av. en: Buddha: En dag tröt+ honom "emellertid tålamodet : och. "ursinnig slog hat sönder rariteten; "Därmed var, gåtan löst: under pär= ;; lemorskiktet upptäckte han näm-. ligen -en : helt :-vanl:g, "billig :glas- Buddha, Men den . måste: ha legat Iflera' år ' i. musslan: och slutligen ifått. ett skikt med pärlemor, H rvärvade : -: Mikimotos förvandla - pärlemor-Buddh under; längs "Agobukten . om de vå sina i: världen, ten igen. Endast några få innehöll n vä . Or dn kart”. > a i Mikimoto gav t. | bättre, Process fö få kallas” ikimoto "lyckades botten oberoende fortsatte, högtstående ett litet > "var på alfärsbesök Kos 'ortenå”. ” köpman. När de var fördiga med” affärerna, hämtade” köpmannen fram en flaska och sa: . — N cv ska vi ha oss en sup, = Den ska du förtära med. andakt - och känsla, för den. är över 2 När glasen hade gadé köpmannen: 7 oc cc EC Nå; vad tycker du om den? > Jo, den smakar: bra" den, sa fiskaren, men. den var " bra liten för sin ålder, - ;: allt ul amerikanska band.” desisttensbarnträddårda 2 > - emellertia inte sju år, då de åter hämtas av. de i upp utan fortsatte sina experiment. sidendräkter klädda : dykerskorna. in unga hustrus. död blev: Och i nio fall av. tio har de genom lltmer. inbunden och syssel-" Sig mest: med: sina musslor! gjort Och' med: varje år blev resultaten "ker de” Mikimoto, en. vackei Kikimoto :blev ' känd, , och Pärla, — ibland t. o. m. två t. 0, m. "den. japanske kejsaren be-; sökte, den tystlåtne mannen, falska pärlor”. : "Det dröjde, 23 år, innan han: ha- de nått sitt. mål, 1913 stod Mikimoto: ähtligen med 'de första odlade pär- iörna i sina darrande händer, Vad förm och glans. beträffar kunde de: fullt, ut. jämföras med de åyrbara | håller. Mikimeto själv. I fickan bär äkta : pärlorna. : iInflytelserika', per- :| soner rådde honom! att hålla fram- ställningssättet hormligt, Först se; Pa ur årets skörd, Alla andra pär- dan tillräckligt med ; ; pärlor kunde i lor varidrar ini. Mikimotos fabr föras ut i världsmarknaden; skulle ker. Mikimotos > bomb bringas "att ex- i. Plödera, "När tidpunkten var 'inne,. Nå låter: Mikimoto i.-regel servera åstadkom nyheten också: en nästån | frukost. När 'man. då kommit till 3 I fullkomlig revolut:on. FTV 00 m; ett Agomysslotna, ber "han gästerna åtal anhängiggjordes mot honom — äta "med försiktighet, Varje” gäst | för bedrägeri. : "Mikimotos' produkt skulle. inte" vara "riktiga? bärlor och av "teh anledningen skulle. de inte € man” skickliga: & advol aren men vinna . målet - gehom att jämföra pälsar från djur. . som, skjutas - i" vilt "tillstånd Toch sådana som "uppfötts på djur- farmer. Det..var. ju i "båda :fallen fråga om pälsart Is” s ' Från den dag, då Mikimoto- ha fart de vunnit sitt mål; "blomstrade hans ; företag, : När:-hans anställda inkal- lades under kriget," tog , Mikimoto- .. detta: med största lugn? Han: visste, 2 ätt hans flitiga musslor på hå av; krig sitt arbete ; Med den” amieri anska? Fockupa- ” . hjärna < arbetade tionen av Japan började en ström . snabbt, Om "en pärlmussla " "kunde? av yankeeturister besöka pärlön. en " liten glas-Buddha” Många , så måste med sina fruar! kom på Tunt pärlsolitter i 'en [Besök och pärlkungen sökte, egen- :mussla. också kunna förvandlas ill händigt ut. dyrbara - pärlha'stand, sen. vacker pärla, Han sålde allt han som han förärade damerna. Senare - .[överiär han" försäljningemonopolet uppköpare 'och i alla amerikanskor i Japan, som an +=Ser sig vara något, går nu med + ; sex- eller "ferradiga mikfmotohals- i HN ”Undérvattensfabriker” oh : Eftersom det inte alltid är så lätt 7 att skaffa musslor odlar p gen sedan någon tid själv 2,000 kvinnliga dykare -— ht "| sysselsätter endast kvinnliga dy- kare" —' sämlar in musslornas yn gel och placerar dem i s, k. klarat. denna bra, sänks sedan åter i Agobukten; där de får ligga i sti rund På de stora skördedagarna skytt lar de unga japanerna. ihop” pär- > Morra i. högar : och förvandlar ön till, ett. slags. Aladdins håla. Endast de enskilda pärlorrtas färg kan Mi- kimoto : fortfarande inte. bestämma. Detta: förbehåller sig hans, - flitiga undervattensslavar att själva" få av-' göra. De vackraste exemplaren be- han alltid ett halsband .som sam=' månsatts av de dyrbaraste pärlor” De alltid mycket tälrika. "gäster ter- får två musslor -— och var och en har också snart något hårt ' meitan tänderna.: Det är Mikimotos 'spe- ciella. överraskning; Själv äter han regelbundet 'söndermalda”” som ”hjärtmediein! Vid 'avskedet får slutligen var: och en” välja ut "sig två. musslor: 'som strax” förut fisk”'s upp ur havet. Har man tur, kan "man ta deras dyrbara inne- M håll med sig. hem som minne, som helst och berätta hur otroligt | mt på Ah t. Innan de. dör, skän- | IN pärlor |”. Antingen. I knivbd ölet på me . loneh eller melonen' på" kniven, är 'det melonen, som lider skad: sd ne Indiskt ö kställningen id "gaveln jrån pik en kraftfull; bastonad' sammansmältande "med helgsmål ? och "radio: . till" en stämn sful! folkaemnsk, harmönki . folk, du land, du spr. xt, du vår andes. stämma i tjänst har på senare tid pe- : | gåvati lyssnarna med en, ny; pro=... " ära lankt, benämnd ”Dagens revy t i natt och i dag”. Förra. hade det dock, av inne- ”revykocken”: rädadat situat- snen: ” med” att, följa Kajsa: Warg) gamla. beprövade recept. PMan: : t.ger. vad man haver” ” I brist ket,- Variör | rhetsi vr reisen ett tjuvnyp, = bland ' s.k. tycker. caock, att Ka. ha bättre omdöme än att för en. stor folkrörelse, söm” sutfö arbe.e till, gagn fö ska samhälle... MV: Alltnog hade man iyckata få reda å, att en: NTO-loge någonstans: i : vårt land uteslutit en medlem -för att denne: blivit pilsnerförsäljare. Av detta hade, man - kokat ihop en. atirättning, - rolig; för - dem,' som inte förstå Låttre. Det hela framställdes som om : NTO-logen gjort sig skyldig till en fruktansvärd intolerans, fär den inte kunde gödkärna ”pilsner- " iförsäljaren som "medlem, Man för- rörelsens motståndare intet högre önskår,'" än " att kravet på” absolut nykterhet. ;skall” uppmjukas, -var- - igenom” rörelsen: fick ett: grund- . skott; som .snart kt le leda till dess tundéergång. " At Det kanske; kan tyckas: betydel- . selöst och oskyldigt detta; att - en revymakare förlöjligar en rörelse. Ja; inte -tar nykterhetsrörelsen nå- gon skada av sådana, futtigheter, Vad 'som är meta allvarligt är, att det. hela utgjorde ett hån mot. det bästa "inom. människan; : Troheéten rot idealen; Det är en: övetlopps- gärning, att' i' vår. tid. Uppmuntra ' och” håll då så många anser, att löften och förpliktelser av olika "slag är till för brytas, om man därigenom kan tjäna egna,. egoistiska -. intressen. ; vilken skärande kontrast till dessa ? löften trogna, "kom "gavs ”ungdo- men? Det: är dessa, som författa> ren .S.; E, Salje så: vackert- hyllar med . orden: ”Många gånger -då jag tvivlat "på meningen "med -arbetet tiga, mörka artonhundratalet: givit mig kraft och mening åt våra upps giftet. Ni gamla grå där på' första ' bänken: och :alla:era årskamrater ; där ute i logern ih? en härlig sådd”, : Är inte; dessa. förkäm ett "bättre öde” svenåk rädio? , iperar ute "med ett Sällskop” yngie ba- ironer." En dbekant.: Maänsperson träder ' Fram till. bordet, bugar sig för. greven, och stamm — Förlåt om Jag. stör: her öre ven. Mitt namn. & + Paus.” "Greve Gyllenbö, i (Häls si > skåpet)::—' Hör ni oubbe ; "Jörgen; Andersen-Rosenda här måste vi allt skölja” "e ; amerikanska | imnto j: Vintern vid Niaj | vältrar fram garefallet i rån hela vill & ej i floden och ha färjan till fället bry; | världen, Men det bli här och lagt ut den i åkern för att skada de hatade människor- na, . Vidare förtäljer en sägen, att dessa jordvättar," som trod- feste åter till Amerika, ville Forts fr. sid. 5. a ler doutasier I r lyckats att taga med ade avgå. med ir väl även . släppa & sitt grepp, sig en n bro skådelystna” turister vän. sommar i Niagara, i står mycket väl, att nykterhets- era strött ut nr häller att” döma, ej hänt så mye=. å annat. passade man” på att” SN H söm. -väl skulle vara -. i ”sitälders” höst? förblivit: de- syo har just déssa kämpar från det fat. :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.