jr C J er tt nt sofa gbg If ENN NAS AAÄ DELS RTL FER SS vevvrY vv ns fade A SS SS EST EA GAA Posleli a rie er BR rev —— LAHOLMS -TIDNING---- «>. Yrv ng AEA Frevyyrver öYYYYYttFOreeyYYFYVYYFYYYFYYYYYFVFYVYEVOEYTNSSYYT STELLA EEE EAA SA ” MAR r Y.. FaR 35 dagen e. Trefaldighet. . Sabbatstankar ” a PR NAV i Jesus sade a ina Jär- : ljungar: Edra hjärtan vare icke" oroliga.” Tron på Gud, tron ock på migt: > Joh. 14: 1” Människor frukta för döden, rysa vid blotta tanken på den. " Historien: berättar” om furstar och: väldiga, ' som” med--döds- ångest framlevat sin tid, och vi hava själva sett även: framstå- ende personer gå förskrämda för sin förestående död. +: Varje grått hårstrå påminde dem” om graven, varje liten krämpa för- skräckte dem. : Vi behöva icke bäva för dö 3 den. Kroppen multnar liksom den, vismande blomman,” men '/ gjälen lever i evighet, i salig- » het, om Gud får bereda oss för = Solsken och bra mot. vårtrötthet!: Vid den här tider. på året finner sig det sgolenergiförråd vi samlade i somras på upphällnin- gen. Och i år är. situationen sär- skilt :, kännbar . för många på grund. av den senaste tidens yt- terligare brist på solljus. - Alla människor - känner sig trötta, bängiga och retliga. Ett sådant tillstånd - är. ' speciellt . olämpligt ff "personer som ' tillbringar erfa delen av. sin dag bakom bvilratt ute i trafiken. De blir ; dre reaktionsspabba: och et ö kn som bekant resultera 'i- en ARA händelse, .. kanske med sfall som utgång. Därför har ft motortrafikfolket all anled- ning att hålla ett öga på sin fysiska spänst under denna kri- tiska del av året, Det finns goda medel och metoder att bygga på konditionen 'och motarbeta trött- heten och olusten med, heter det sin: . härlighet. - --”Jag . vill li en intressant artikel'i ”Bileko- , att. där jag: är, där skolen nömi”, IC:s utmärkta tidskrift. I. ock vara”. ' Det löftet| För ”det första: vad har egent- « gkänker oss frid och frimodig- het i livet och'i döden. . Skald- + innan Anna - Maria Lenngren ”Jag är icke rädd för döder, ty jag är Hon var Hon hade fått F vittnade i det sista: icke rädd för Gud”. . stark i' bin tro. ' gin tröst i dessa Jesu ord: Edra f hjätan: vare -icke oro- liga Tron på Gud; t r on « ock: på mig! - sig" " kristendomens ” frälsandé kraft så levande som just. in- för döden. ; LE Frälsaren | behöva : vi dock ” även ' på hälsans dag, bland sorger och bekymmer. Det finns liveångest ' liksont - dödsångest. När samvetet vaknar, står ens gångna liv såsom åklagare, 'och människan + känner: sig dömå och olycklig. ' Jag har trotsat Gud, Jag har” förnekat. min Frälsare, ' Dessa » skrämmande tankar förfölja själen natt och dag. Våra hjärtan:äro oroliga, ty livet är fullt av faror, Det blir mörkt och oförklarligt, ett, virr- varr i den onda världen; Rätt som man ler, måste man” gråta, ängs'as och bäva, Vi' "drabbas grubbla, och bekymren ' växa oss. över "huvudet. - Med fasa läsa vi om: hemska grymheter där ute i stora världen , liksom här hemma;.” vill inte leva längre: ; Jag. har tröltnat på livet. Inför en: svart; hotande framtid: tränger den ångestful'a tanken upp ur ehjär - tats djup. : Ack, det har; även : Yr varit svåra tider, strid och nöd; men våra förfäder tröstade på” Gud och blevö räddiäde. Frälsnfögen kommer från Gud genom ' 'an- dekraft från” ovan, ' I 'själsbe- » kymmer ' och 1 timlig nöd gälla . dessa ord: Edra hjärtan vare icke oroliga. Tron på Gud, tron ock på mig! Det finns förlåtelse för allt. Tro detta ,så får ditt. hjärta frid! Gud hjälpert + Tro detta, så kan du bära sorgen, nöden, M= dandet! :' Du' tvivlar kanske, Ack, den största hjälpen är sjä- Jens förlossning, "det eviga Nvet. > + Mel. Sv. P3. a, Oroliga 0j varon, . a Mon tron på Gud och mit” De tröstefulla svaren Vi, Horre, fått av dig, - Din nåd är för vårt sinno "Till dagug fröjd och frid, Din Ande, bor där inne, , a» Vår hjälp 1 livets strid, Dig, Frilsare, jag prisar 7 " För dina lörtesord. : Du vägen för mig visar. « TUl himmel ifrån Jord, I lidandet och nöden Din kärlek styrker mig, . I livet och 1: döden Jag tror r på Gud och dig, : ” u Fact Nilsson. ” a få Predikoturer Skoglund, Larsson och fru Larsson, Onsd. TSV p, Runheim, . Rästads kyrka 14 hem. kontrpr. Anshelm, a a 2 st. fullt kompetenta I allvarstider är Svenska Rö- Korsets sjukvårdsuppgif- ter för det militära försvaret och hemvärnet av största be- Stärk beredskapen " genom bidrag till Överstyrel- "sen : för Svenska Röda' Kor da > tydelse. ur set pgnr 200300. PE Aldrig visar Hur skall det slu | ta? Så fråga vi med bävan,' Jag |: Knärw! Betel Sönd. 2 Eriksson o så, 1,30 Pp, K, A. ligen solskenet med den fysiska spänsten att göra? En hel del Man kan peka på dess psykolo giska betydelse, Solskenet lockar folk ut på stärkande promenader som är nyttiga för 'konditionen. Solskenet piggar upp livsandarna brist på solsken har en motsatt effekt, Man kan t, ex, hänvisa till Nansens berättelse om sina färder > på : Grönland, - Han och håns män kunde utan ansträng- ning vara i farten större. delen av dygnet under den ljusa tiden, men när. polarmörkret kom kun. de de sova praktiskt taget hur nmiycket som helst.' Här är vi re- dan inne på fenomenets 'medicin- ska 'Bida, «xo Det: förhåller ; Big nämligen eh den. allra största medicinska be- tydelse,." Den ' saken upptäckte man omkring 1920 då en engels- man fann att rakitis kunde botas genom att patienten utsattes för sölljus' eller konstgjord belysning med ultravioletta strålar. Något Bénare upptäckte man också att vissa födoämnen kunde läka ra- kitis om .de bestrålades med ul. traviolett' ljus. »: Det där:var en ytterligare vik. tig” upptäckt, "som på en gång | förklarade varför det var så nyt- tigt för rakitissjuka barn att vis- tas i solljus. ' Solskenet i och för sig skyddar inte mot sjukdomen; söm förvandlar en tidigare :overk sam vitaminbärare till ett, verk- samt. vitamin.” oe Solsken och fiskolja.” Eftér flera års intensivt forsk- ningsarbete lyckades. man sedan ta: reda på vad det var för ett ämne: «som - hade denna hälso- br ingande '. effekt.” "Man "visste förut "att 'sjuka 'människor och djur blev friska när de & fisk- olja liksom att. folk som förtär- de. fiskolja, t.ex.eskimåerna, ' inte fick sjukdomen trots att de bodde 1: sölfattiga trakter av jorden: Man antog alltså att detta ämne måste finnas i fiskoljan och un. dérkastade den en noggrann un- dersökning, : i Men. rosultatet blev. negativt .- vilket senare visade sig bero Ny att fiskoljan innehöll: ytterst Små kvantiteter vitamin — och först : sedan man som materiel började använda vissa bestrålade livsmedel lyckades man, komma hemligheten på spåren, - Deh mystiska faktorn fanns .l ett fettliknandse ämne ergosterin, som. bl. a. förekommer i huden och som genom bestrålning blir mycket verksamt mot sjukdomen Efter ännu några års intensiva ansträngningar: kunde man isole- ra vitaminet som vita kristaller, vars: verkan mot rakitis var inte mindre .än 400.000. gånger star- kare. än, fiskoljans, 1 gram av dét ämnet kunde förebygga sjuk- domen hos 1.000 barn i tre år, - Genom, att få fram. ett rent preparat. kunde: man därefter å- stadkomma en exakt dosering, vilket givetvis har stor betydelse för " sjukdomsbehandlingen, - 'Er- gostring finns både hos männi. skor och djur, Torsklever är sär- > d skilt :rik på D-vitamin, och det förekommer även i mjötk, smör, da och en gel: andra päringsme- dets; ce Mn ” Intekttoner varningssignal Öm: .korppen nu inte får sitt D-v tillfredsställt och den risken föreligger i vårt solfattiga klimat, kan det sär- skilt hos barn uppstå kalkbrist i skelettet med åtföljande defor- mering, Men det bör påpekas, att det numera, efter D-vitaminets upptäckt, sällan går så långt. Dä. remot är diverse andra symtom på" sol- och - D-vitaminbrist inte ovanliga. En person som ofta rå- kar ut för infektionssjukdormar bör. undersöka om han inte har för lite D-vitamin. Det är näm- ligen konst att D-vi t utgör ctt skydd mot infektioner och att det kanske i högre grad SA andra vitaminer syns stimu- 8 och stärka kroppens försvar 10t bakterieattaker. En annan sak är, alt solskenet ckså stimulerar hämoglobinet i stodet, Hämoglobinet är färgsub. tansen I de röda blodkropparna ch innehåller saratidigt järn. på solsken medför alltså para att solljuset innehåller ultravio-|-> lett: strålning ' som visat. sig ha|:z? fiskolja ist » järn. Man blir blek: öch trött och känner sig nere, Vin- tern är bland mycket annat jarne medicineernas .; förlovade ' tid. P sommaren sköter solen om att vi slipper dem. ir - < gvartslampa nyttig. : | . Yrkesbilister, som på grund av det"oregelbundna arbetet och den därmed följande ;orgelbundna 0- slarviga - mathålln: gen, är kan- ske, mer utsatta än många and- ra - - kategorier, för vitaminbrist- risken. Därför bör de hålla. ett öga på-den detaljen. Man kan som väl de flesta vet också er- sätta den otillräckliga solstrål- ningen . med >: konstgjort solljus från kvartslampa, som innehål- ler de livgivande ultravioletta strålarna. Det är många som skyddar sig på det. sättet, antingen genom att köpa eller hyra en lampa. Men man måste tänka på att inte ta för långt ljusbad i början, mer än ett par. tre minuter bör man inte sola sig i starten. Se- dan kan man öka på upp till en hålvtimme, och efter tre veckors behandling” kan ' man -känna sig säker på att ha fått så det räe- ker, för vintern. zz Eftermiddagsluren Under sådana sölfattiga perio- dér -' som ' medför .. trötthet och irritation är det slutligen ännu sak, 'som många människor skär nå bra av att beakta, Li- ta inte bara på attniska bli pig- gå: .pch uppryckta av solsken och vitaminer, utan låt naturen ta ut Ivavd talan eftermiddagslur, om ni har möj- lighet att - göra det. I den jäkt och hets som numera utmärker vår dagliga tillvaro har man näs- tan glömt bort vilken vederkvic- kelse - det är att sova, middag. Och ändå har den stegrade vår- dagsrytmepn gjort middagssiestan ännu mer nödvändig än den var förr, då folk trots en stillsamma” re livsföring allmänt kopplade av på soffan en stund på efter- middagen. Det kar påpekats många gån" ger, bland annat på denna sida, att jäkten och .hetsen i det mo- derna samhället gett upphov till en stark ökning av. sjukdomar framför allt i hjärta och kärlsy- stem.. Men under sömnen sjunker blodtrycket, och: hjärtats arbete blir lättare.-..Sömnen,- och inte minst en tupplur” mitt på. da- gen : eler. omedelbart efter ar- . ”återställare”. för Orga-' Och dessutom går det paradoxalt nog gättåre att somna in: ; för natten, om, man; inte är fullständigt .uttröttad när man går och Jägger se. . ba märkt. nisméen. : . Försök ändå av till exempel, ..invänder kanske, att det inte finns så många till- fällen till . sömn under dagens lopp. Men gör ett försök i alla fall. " Har man sedan en: gång]! skaffat sig vanan, går det. myc- ket lättare att slumra in hur som helst och var som helst; För. att inte tala om: hur mycket lättare och bättre man kör sen, :7.' På det sättet blir man i stånd att" klara mycket -stora fysiska och psykiska påfrestningar, :In- gen människa tror väl, för att ta. ett färskt exempel, att .för- handlarna ' under den segslitna stuverikonflikten kunnat hålla ut de” 52 'timmarnå med själsförmö. genheterna ' någorlunda i. behåll, om de inte :nickat till några mi- sin "rätt. Med, andra "ord: ta en nuter då. och då i förhandlingår- NR Is hun gott" "och jävligt är att bröder - kunna sämjas. sjunger. Blekinges store psalm- diktare H. Spegel. Och:i Davids 133:e psalm "står det: Si huru mans. - Detta .- kommer mig att tänka på den stora förändringen mellan ;. de ; nordiska staterna förr '..och nu, förr ständiga . tvi- ster och krig och :inu anses det väl, nästan. av allay att krig e- mellan . är en omöjlighet. Detta ger ett svagt hopp om att krig emellan jordens övriga : stater, en gång också kommer 'att tillhöra en svunnen tid, Det. är med en viss tjusning man vid besök i Malmö ' och : Hälsingborg ser färjor och båtar mellan Sverige och Danmark — fullastade med människor från båda landen — går. fram 'och tillbaka över det sköna Öresund. Danskarna tyckas trivås' rycket bra i Sve- rige : och svenskarna icke min- dre bra i Danmark. Sign. hörde en gång på färjan mellan Häl- singborg : '- öch-': Helsingör ' en svensk som ytträde: Det'är så roligt att komma "över gränsen och träffa Sörensen, Jensen: och Svendsen, och; tillade han, dan- skens ': gemyt och' glada humör | smittar, så : man blir själv några grader gladare:: Sign. tror'-sig dock ha funnit en liten skillnad i resandeströmmen väster —öster och : tvärtom. : Svenskar finnar man i mängder av i Köpenhamn men -' ganska litet av i landets övriga - de'ar - under + det-:man träffar på danskar litet varstä- des i Sverige från Ystad till Ka- resuando. ' Nedtecknaren härav har rest ganska' mycket i Dan: mark 'och bésökt 36 av dess stä- der, och haft både nytta och nö- je av dessa resor. På den tiden jag gick i skola framställde lä- rårna "i" 'svensk historia gärna Danmark som arvfienden som alltid velat göra oss ont. Nu som väl är har de flesta lärare |: i historia slutat rida: på dennal. käpphäst.. Och det har till och med på sistone varit på tal'att barnen i de sydsvenska land- skapen ' skulle få del av dansk historia före 1645 och 1658 ty då var ju Danmark våra förfä- ders fosterland. Nu för tiden är det med oss som med en stor del svensk-amerikanare de är mäkta stolta över sitt nya fos- terland U. S. A. men de kan al- drig glömma att ära och vörda Sverige. Fil, lic. Rolf Norden- streng skrev för en del år se- dan: Jag anser mig kunna, ja att jag också bör kalla Danmark för mitt fosterland. Den i hela Norden kände danske prästen gott: och ' lustigt är det att brö- ” av motgångar: och" sörger,''- Vildet är de, ultravioletta strålarna | der : bo « 'endräkteliga tillsam- landen /i Skandinavien må Så ov krig "blev: skjuten” "av "tyskarna, skrev en gång: Jag vill Nordens förening," ! icke. längret: genom dikter tal, och: drömmar: utan genom handling. , Tidern; ändras, 'sa' : borgmästaren: som blev" gatsopåre. Detta "kommer ig "att tänka på den skånske prästen; kyrkoherden 'Magnus Petri i Broby" som då de' nuva- rande" :sydsvénskä "provinserna år . 1658.; hade "blivit 'svenska, skrev å permen i” försämlingsbo- kén: Gud förbarma sig över oss syndare. Men 'så sent som förra året tror jag det vår som konst- när Lassen i Knäred i en inter- vju yttrade, att det går :mycket |” bra att vara både svensk och dånsk på samma gång.t << Under -: förra seklet "då Dan- mark; vär i: krig med Tyskland var: "det ; .många : söm ville :att Sverige skulle": sända. trupper till Danmarks: hjälp: Detta blev dock icke gjort, men många ,fri- villiga, "isynnerhet från de for- nå «danska. landskapen, ställde sig: i'den- danska härens leder. En av dem var Gustav Somme- lus — en sonson till professor Sommelius i Lund; — Denne Gustav Sommelius stupade Slesvig den 5/6 1848 och ligger begraven å Ulkeböls kyrkogård några km. från Sönderborg ,.. Sönderjylland. En annan Afzelius gick öckså till Dan- icke i striderna och vid krigets slut gifte han sig med en dansk kvinna. Han ' skriver härom” i ett kväde: - H Jag kom till Danmark ihed ett "> brodershjärta, det var min mening "dö för Dannebrogen: en' grav, det fick jag ej i skö na ””Herta” (Danmark) i stället gav det mig en makä " trogen. Vid Lilla Bält i Binderup, Dalager hår danskarna rest en rninnessteri 'som täljer om att det var här som svenske kung- en den 30/1 1658, Karl X, gick över bältets is, från Jylland till står att läsa följande, som ö- versatt till svenska lyder: " Söndringens otid är sedan fienden är vår nutida vän, på sida” vid sida stred: och off- blod.” Kaj Munch som under senaste NYERNTTEEF TYSEN betsjäktets slut, är alltså en ut- - En: ”yrkesbilist, en åroskförate. så svensk” vid famn Andérs Johan | mark söm frivillig. Han 'stupade |. Fyn; men” på stenens baksida länge förbi, den fordomtida Dybböl, svensk och ' dansk, rade för Danmarks sak deras Då jag läser denna inskrip. Svensk nog tu Svensk. journalist — Har känns det egentligen från det myllrande. och. hekti- New York till den stilla avskild heten i Hus ebäck i Våxtorp” : i: New. York och mitt "arbete snart". går resan med flyg åter. tilbaka. till det stora landet i k; väster. "Och då blir min fru glad : när : "hon ' får färska hälsningar från föräldrar och" syskon, här i i Våxtorp. . 3 : USA , redaktör Ruben Har rlstedt: som : berättar detta och" vi ”Aräffar honom -hos hans "svåger .i' Hulebäck, lant- brukaren: och lokomobilhand- landen" "Bernt "Bengtsson, - och där är också svärföräldrarna. på besök, De bor ju alldeles :äntill oh tion” vandrar : mina tankar till fredsstenen' i Sjöared, Knäred, det må utan skryt'vara" nämnt att det var på mitt initiativ som den blev rest. "ÅA" denna stens's: k. danska > sida” ha professor > gränsestriden. "Fast om ”gränsestriden den ti: den .. behövde. - icke . danskarna tala. tyst, starkaste parten i Nörden. l Men låt oss taga fasta på or- det, ' att : tala” tyst om garila gränsestrider: vi bör åtminstö- ]s ne icke fira dem med salut, tal, måsik, flaggning, klockringning och gudstjänster. Nej, vi borde i stället fira: deras. minne "med ätt —, som en "del, av forntidens folk fira sina Sorgedagar. — klä- da oss i säck och, strö aska på våra huvuden-i vemod över att brödrafolki .-någonsin .; kunnat förfalla till sådant. vanvett. som att kriga mot varandra och, dör. då varandra.” : En sång som "passar hela Nor den ;-och. inte. bara Sverige är sången Du gamla du fria; av R. Dybeck:.;» (1811-1877) uppteck- näd,. till en. gammal folkmelodi. Särskilt ', vad - beträffar strofen ”tronar på minnen från fornsto- rd dar”. slår. nog Danmark. re-. -| kordet;. Knut den store koriung i D. erövrade år 1016 hela Eng land, år 1926 en stor del av Sve- rige, troligeri. Mälardalen, dess- utom var han, konung över Nor- gé. . Ingen nordisk kinung har varken. förr eller senare regerat över ett sådant rike. Inget annat länd i Europa” har heller så "gam mal flågga som 'den ska med det vita :? körset på d botten som "enligt: sagan föll: ned från himlei som : ett" segertecken” ö- vér den danska- hären i Estland den 15 juni år' 1219. På 700-års- dagen "härav sjöngs i Jesuskyr- i|kan i Köpenhåmn en sång för- fattad av P. E. Benson, vari en av verserna lyde; Han" som. det största vill och an, med misskundsamhet" oss' krö- "> ner, han gav oss detta rika and . och modérsmålets toner, han gav oss duken vit och röd som följde oss i lust och nöd ' i segrar som i nederlag, hår ej dess färger bleknat. När man. reser i Danmark tänker man också på den tid då Kristian den 9:de hade två så- dana svärsöner som kejsar: A- lexander III av Ryssland och konung Edvard VII av England och då dessa i gemytlig fred och sämja under vackra sommar- dagar syntes på spatserturer 'i parkerna kring Fredensborgs slott " i' Nordsjälland och' huru [kejsarinnan Dagmar 'och drott- ning Alexandra sedan deras ger måler avlidit under en del år bodde tillsammans ' i en villa strax . norr . om Köpenhamn. Barndomshemmet” i det lilla Danmark "hade sin förtrollande dragningskraft kvar mer än det stolta England och det stora Ryssland. Ipseo a. - för. en tidningsman att "komma" ska "Livet i. sjumiljonersstaden Alldeles utmärkt” "och ' "jag. "Det är en svensk tidningsman. —dellt för | tré, . att det är. hundratusentals Y|hahs” ty . de vöro "då den | | gifte de sig. Så: att. släkten i.Sve .| pondenter. ättlingarna räknas: här I. Amerikas” aris ic USA" på besök Ädäaktör BR RUBEN KARLSTEDT, öd det” ligt. att höra, rad svärsonen har för nytt att berät ta! "från det puiserande livet, världens största "stad. ; Redaktöf Karlstedt' är ; svensk men har tillbringåt en stor del av, sitt 1 USA. Under kriget vak han: radioreporter ; i pro- grammet ”Amerikas röst” speci- Sverige, "och. vi. skulle svenskar, ;. som då "uppskattade vad han hade" att. berätta -om Arnerika: Efter kriget arbetade I han några år som: speciell nor- disk reporter. i Washington för deh stora nyhetsbyrån "Associe- ted Press och när TT för tre år i |sedan 'inrättandé en' befattning |; som -' speciell . nordisk korres- "| pondent i' New York föll: valet på: redaktör ' Karlstedt..' Men förbindelser "med ssödra Hälland' består :som sagt i frun, 'soa har sitt fö; äldrahem. i Hu- lebäck: ' Redaktör" Karlstedt hit- tade henne i New York och där rige” hade: hört - honom 'i radio åtskilliga. gånger innan de fick se! honom livs levande. ;,'- "'8å ber 'vi. redaktör; Karlstedt . berätta : för '" Laholms Tidnings läsekrets "lite. 'om svenskarna . i USA .och annat; intressant och det gör han. gärna; 'öch. på ett Ma sätt, :, Mitt arbete" bestå största > delen ätt. förse. den svenska lahdsortspressen med nyheter ” från USA — "de" "stora tidningarna har. ju egna: korres- fält; jag gav mig in på, "då TT ti- daden inte haft riågon'korres- ndent där, men, det har' gått bra och jag är tacksam för job- bet” och trivs med "det: " Det är mycket, .som ' händer där ute, som. rör oss: svenskar och som det gäller att hålla sig 'å jour med: Även sydhallänningar har jag haft 'att' göra med. Sålunda jag god vän med en civil- ingenjör Åke Spendrup, som är född i. Vallberga. . -Lantbruks- attaché Bendz . har jag" träffat någon gång, men honom har jag inte så mycket att göra, med — det är :en' bra :bit mellan New York” och huvudstaden Wi sh- ington. där han: vistas a Många svenskar i be " märkt ställning, : — Det här på de senaste årti- ondena skett en' betydande om- svängning i, svenskarnas stäl- ning där ute, berättar hr Karl- stedt vidare. De gamla emigran terna reste från ett svårt och trist Sverige, ett land som inte kunde ge dem någon bärgning. De kommer bara ihåg detta tri- sta 'och grå, Men, nå har det kömmit både andra” och tredje generationen och de har en helt annan :inställning till Sverige. DG är a duktigt; folk" a.lesam- — de gamla emigri fick s'ita hårt och det og deras generation ' innan . de anpassat sig i de nya förhållandena. Men de nya generationerna är folk om nått en ställning i. samhäl- et, De har nått välstånd, de är visserligen fuilblodsamerikaner men. de är oerhört intresserade av sitt svenska Ursprung, De är stoita över det och det räknas numera nästan som' att höra till aristokratien att vara av skan- dinaviskt ursprung. Fa Men de är inte bara stolta över sitt ursprung, De är mer|/U Sverige, det land som välordn:; och socialt högtstående 2 . im på de sista tre årtiondena, e reser gärna som turister till + ihos "släktingar i . berättar om livet i Staterna"; 2 : "|svenskättling är förre" guvernt Det . var. ett nytt | = Mäss Sverige och ungdomarna reser gärna till. svenska”. universitet... iornmert de AR på eget initiativ och så koråmer : tillbaka: blir "d osrhört :" värdefull: tillgång” Sverige. De s j bjektivt” på £ ångå ej äl lingar, som nått höga. och. ak Tr är. av Svensk "härstamning, ” - Im t ex, guvernören i Minne- ' 2 en stat med 3 milj. invåna-. vi ' Luther -Youngdabl, 'guver- ” "fören i Kansas, den berömde". E-tvernören ; Earl Warren i det” stora Kalifornien Earl "Warren, som även var presidentkandidat, ', ä2 av blandad svensk-norsk här : keräst medari häns-fru' är född - i Sverige ' och. hette som "ogift Palmkvist. En annan bemärkt .. ren i staten Washington, presi- 'dent 'Trumans intimaste Person ' |lige vän: Mon Wallgren är född . av, svenska -. föräldrar i” USA. Förre jordbruksrministern . Clin ' ton Artiderson och den' berömd general | Eisenhowers ” "fru är också födda av svenska föräld- rar för att nu nämna några. -— Det myckna bråk som upp . Så stod kring Vilhelm"Mobergs bok - ”Utvandrarnha”' visste : vil ingen- ting om förrän det stod att läsa i Svensk press och historien har. gått oss tämligen oberört förbi : där ute. Boken kommer inte ut: i engelsk översättning förrän i > dagarna. :. Professor : Upvall vid. Filadelfiauniversitetét, som £- detta sammanhang åstadkom ra-”" ba'der i” svensk press, har ju sedermera tagit tillbaka" och be- .; klagat brevet till författaren och det" hela var. väl jöverilat”. s "MacArthur en. n. mycket ”hög” herre. "Vad a kt - jag antiser om a det” taktuella "avskedandet ” ”av' Mac TAR DÅ” "Ran, Jag Jag. Knappast yttra mig : om. Men MacArthur gjorde en : strålande : insats: un: - der världskriget > "då kriget Stilla "Havet var USA:s" speci- ella” skötebarn, bra mycket: mer :: än kriget i Europa. Där gjorde han en strålande "insats och blev: "legendarisk - figur. "Detta ” tycks” ha gått honom åt huvu- +. "Men! att hans” avskedande . Kulle! betyda ett. slut på kriget i Öster tror jag, inte mycket på... Men” finns det förhändlingsvil- - ja hos. östmakterna, så bör 'det gå "lättare: nu”sedan generalen kömmit 'bört:. Säkerligen blir - det emellertid en stark 'och fram förallt högljudd” opposition från republikanerna "> med: två stora tidningsläger i. spetsen; . dels Heéarstpressen, dels. den infly- telsérikä Chicago Tribune" "med: railjohupplaga i "spetsen. . "Men Truman är säkerligen situationen vuxen! Han har lygs2ev kats med 'sin uppgift som presi- dent bra imycket bättre än.vad någon väntade och han har vux- >. it med uppgiften. Personligen är. han 'en oerhört sympatisk man och han tar alla med sin”charm. : Eisenhower 'är motsats tili Mae” hes Arthur ofantligt populär i .USA, och han "kunde bli president vil-" ken dag han ville. Han är också - sällsynt mänsklig, klok” och : stående. 7 ”..- . /Amerikanarna tror på ett åre : åje -krig, . ty de frågar sig hett ' enkelt - vad” "annars : skulle bli en av den kommunistiska. ex pansionen '. skulle . få' fortsätta... Koreakriget är dock inte något . populärt 'krig' men någon "som he st benägenhet att ge upp Ko- - rea finns inte. Tvärtom är hela i nationen sällsynt enig "om ' att : bekämpa kommunismen, .' - — Det har som sagt varit ro- ' "igt att komma hem och: jag tycker att det svenska folket är friare; "gemytligare och "gladare + än förra gången, Men det vär ju, strax efter kriget, som jag sist var hemma och mycket har för- ändrat sig här sedan dess.” Och . priskurvan' går uppåt "lika brar” SÅ" som .här hemma; 'så "att 4” det fallet är det ingen skillnad, slutar redaktör: -Karlstedt . den trevliga pratstunden. Och vi ö- - vergår til fru Bengtssons väl-' dukade kaffebord. i stället... :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.