Ao sasreglrug e ei | av princip att skriva på kam- ra Kl EN Bankrhannen ; granskade alls Mildanasananaenanas vr OTYYTYTYFYYT FYI TYV YTYrtevevvY YTV LAHOLMS TIDNING? ar ena : : | Dagens ” narmä ' TERESIA Solén ' går upp ned kl. 19.44, " >, Morgåndagens: haran. '- : ENGELBREKT' va Solén : går upp kl. 435 och ned kl. 19.467 : Loa » Dagens dikt: Du kan ta och du kan: gem "du kan ”äldrig äga" so cv: : Vad man ger och vi man, dan skilja det kän ingen. ':”; Te. » Det vet. jag, som ännu går” bunden av tingen, - ratväxlar, Deita betraktades som hart när "illojalt, eftersom han hade ett bra namn, guld värt ur banksynpunkt, En dag uppsöktes han i lyan av en alldeles särskilt enträgen samlare av autografer (på växel blänketter),' För att bli av med honom skrev X;: slutligen ' på, och iden nödställde försvann som " en blixt'— det Var. nära Stängningsdags på banken, . varligt ' namnteckningen och sade: ”Dét här. namnet kan vi nog inte godta, Det'z är ju möj- | ligt att personen satte in en del | nödmynt hos oss när han bod- | de häri Lund på sin tid, imen. de står alldeles för lågt i kurs s Ordet - > utvecklingsläran m / ter. vi då och då i tal och skrift, ” och ” från läsekretsen har det riktats en begäran till oss, att skulle... redogöra för vad ut- " vecklingslärans teorier innebär. Denna artikel avser att-lämna en : orientering ji om Darwins feorier om arternas uppkörmist. - Uppsatsen gör icke anspråk på att vara vetenskaplig. Artikel- fört. : är | tvärtom mycket väl -inédveten 'om att den är alldeles för fragmentarisk och bristfäl- lig, men i all sin enkelhet tor- . dé dea döck lämna en viss. ori- entering om den 's. k. utvéck- : Jingsläran, vi ; Det finns Brott få” Vetenskåp- liga teorier som - haft en så: stor inverkan; på . lärda och olärdås världsåskådning, som just den "8 KK utvecklingsläran, stundom också benämnd . darwinismen ” efter . den” engelske vetenskaps- manrien +: Charles. Darwin, ”Ut- vecklingsläran” - är ': emellertid knappast :.s Darwins — skapelse, Tanken .;att en utveckling ägt Äum” från lägre växt- o. djurfor- mer till: högre fanns innan han framlade sina epokgörande ärbe. ten. . Mer : genom. sin urvalsteori visade han; hur en sådan utveck- ling « verkligen kunnat äga ruin. :| Det är-därför tack vare Darwin som utvecklihgsläran snabbt kom att. erkännas över hela världen. «+ Det är sant, att problemet om ärternas, även människans, upp- komst inte alls är så enkelt, som Darwin trodde. Men detta bety- der dock inte att man frångått Darwins teorier, I det väsentliga står sig dessa än i dag. Den van- ligaste invändningen "mot dem är, att. ärftligheten är strängt lägbunden men att Darwin tog 1 variationen som något självklart, och vidare att Darwin inte upp- märksammade. s.k. mutationer, d.v.s, > oförklarliga förändringar hos nyå individer. Men "är detta hågot . att". hänga upp:sig på? Darwii kallade det för variation. Numera säger man mutation. När vi hu-ser på därwinismen, se är det ju inget som hindrar, att vi säger att. variation och muta- tion är detsamma. Charles' Darwin föddes i: Eng- Cvi i någon' uppsats i tidningen” land 1809, Han fader var läkare. Under . sin skoltid - betraktades Charles "ingalunda > som . någon märklig ung man, Han skrevs in vid universitetet -i Edinburgh, för : närvarande ;sem säkerhet”. be > Nariintecknin Nn. "war. Kor ; CIAR J Noäl' Coward” lyktgubba Den engelske mångfrestaren och! komediförfattaren Noél Coward är känd för sitt gaminhumör; Härom-j - kvällen hade han festat på Savoy i Löndon och beställde .en taxi för hemfärden till Berkeley, Eftersomi det var svår "dimma, riktig lon-| donsk ärtsoppa, " var chauffören] tvéksam och Coward erbjöd honom - därför 5 pund öm han körde, ' «= Men då måste jag först häm- ta en kamrat, som kan gå före bi- len och lysa med éh lykta, förkla= : "rade chauffören; — Det kan ju jag göra, sa Co-) ward -och knallade sedan hela vä- - Zen. hem före bilen med chauffö-j fom som han "vid porten betalade — Står det något särskilt i ua gen i dag? - - — Ja, dom har nittat en man, om är 3000. år gammal, . H ov välkarnh är som a bekint soba ståndare till. allt våld '— njén även en kväkare kan nåtärligtvis vara tvungen ått hitta på en ut- väg om det kniper. Sålunda ber ” rättås det om en söktmedlem at han i sitt hem 1 London en nat i! plötsligt stod öga "mot öga med] |. juv med. en dsäck I näven. ' Kväkaren grep en pistol, rikta I de den mot inbrytafen öch sa , » stillsamt: « " Käre vän, jag får dessvärre "be att ni Hyttar på er och: det - kvickt —- ni råkar, nämnligen stå "> just där jag tänker skjuta, 1 det "civila skulle nå säkert ' Inte ha kommit till mej med en sån här liten krämpa.' --— Nä, regementsläkarn, Då ne skulle jag ha skickat efter er, . Utlänningar får nu föra in "hur mycket fransk eller utländsk va- luta som . helst.till Frankrike. Undantag göres för guld, Frans: männen - får ' själva utföra fran- ska sedlar + till ett belopp, av 50.000 mot tidigare 40.000 franc. ,. I | märksamhet. där. han i två år studerade me- dicin, : Så övergick - han till, att studera ” teologi, ” men. teologien fick stå tillbaka för hans privat- intressen, ' främst samlandet av skalbaggar. 1831 fick har ett er- bjudande :att medfölja ett ör- logsfartyg på en .världsomseg- ling.. Han tackade ja, och denna resa kom att bli av avgörande betydelse - inte bara för honom själv utan för hela den framtida biologiska forskningen.-; . Resan. varade i fem år, och Darwin - utnyttjade flitigt tiden till att lära känna geologi; djur- värld och människor i de länder och trakter, som besöktes, Han hade .. stora samlingar med sig Hem, och' dessa bearbetade -han med hjälp av 0. i samråd med oli- ka” specialister. Särskilt fäste men sig vid lämningar efter de stora” bältdjurer i Sydamerikas lager från kvartärtiden. Vidare djur ersatte. "varandra, . då han reste från norr till söder i den sydamerikanska kontinenten: = I- akttagelsen ” styrkte hos honom | den tanken, att djuren anpassar sig efter den miljö där de finns sig så mycket, att man måste tala om helt nya arter. Hemkom. men” till England fortsatte han sina forsktingar med att' samla fakta från husdjursaveln och od- lingen av kulturväxter, Han konh- staterade, att t, ex, mjölkprodu- centerna , efterhand: förbättrade sina djurbesättningar geriom. att systematiskt :. välja ut de. bästa djuren : till avelsdjur, - - Dessa djurs egenskaper ärves naturligt- vis, och genom, fortsatt: urval kan mån sålunda få djurens ut- veckling att. gå å en viss rikt- ring." Detsamma var förhållan- det med arbetét inom växtodlin. en 2 "Darwin utarbetade olika fram- alällningar om . sin teori,- men först med eh bok, som han utgav 1859 . väckte Darwins resonemang är popu: lärt . framställt . följande; Det frambringas fler levande väsen än som-kan finna sitt uppehälle. Kampen för tillvaron blir hård, De livskraftigaste och bäst ut- rustade "Individerna blir de, som avgår med segern. Ett :par exempel, En bäng | i tiden har det funrita ett gräs- ätande djur som varit den nutida hästens ”anfader”,. Detta djur hade sökt sin föda På de pgräs- slätter, som fanns på den tiden. Men det fanns även då farliga rovdjur, Hästens ”anfader” kun- de inte ta upp kampen mot dessa fovdjur. Den fick rädda sig ge. nom att fly..De snabbaste djuren kom undan, märkte han, att. olika arter av |; och att de efter hand förändrar '-manhänger också med trafikinten- Han allmän upp- |-: a | utsträckning än hittills mel De andra togs' av: KK UTVECKLING SLÅRAN HA) ATT 7 skOA ön M ARTERNAS UPPKOMST. : blev kvar: för att fortplanta ar- ten, Dessa djurs goda löparegen- skaper ärvdes. En del av avkom- man blev t.o.m. överlägsen 'för- äldrarna i snabbhet. Rovdjuren var fortfarande lika farliga, och generation efter. generation gall- rades ' de:' minst snabba djuren bort. De bästa löparna blev kvar och fortplantade årten. . Denaa kom "sålunda att. utvecklas mot allt större snabbhet, så Ntvéck- R lades hästen. Då gräsätarna yddé u undan rov. djuren, ' kuhde en del kafiske räd- da sig genom: att sparka bakut och sålunda .hejda förföljarna. .| De djur, som hade de kraftigaste | klövarna; "kunde utdela de-kraf- tigaste. sparkarna. . Dessa djur klarade sig. Deras' ”fotegenska-" per" gick i arv till: avkomman. Men alla "avkomlingar fick rå- turligtvis inte lika kraftiga föt- |'ter, En del hade större än för- äldrårna,' en del mindre, De som hadé: de "svagaste; dukade. under för "rovdjuren; De. som - var: bäst utrustade: klarade sig. : Ett lik- nande urval ägde i sin tur: rum bland -dessa djus avkomlingar. | Hästens hov växte, sålunda. fram, Hästen var en hy art, som upp" : stått till följd av "de fordringar, som karåpen” för. tillvaron ställt, i På liknande sätt har även ån: dra djurärter uppstått... I havet fanns det fiskar; Ei del äv dem skåffade : sig » föda genöm ' att hoppa upp ur vattnet och fångäå fugor, Samma förmåga att hop. pa använde de kanske för att komma "undan rovfiskar. När fiskarnå- gjorde sina hopp, kun- de de komma längre, om de spär- råde ut fenorna, .:Luften hjälpte då till att bära dem på samma sätt som luften bär ett flygplan på dess vingar. De: fiskar, som hade de största och bredaste fe- norna kunde hoppa längst. De kunde därför fånga: mest flugor och kunde bäst rädda sig undån rovfiskarna. Dessa fiskar klara- ”twvarelse... de sig. De andra- dukade” under, ty de fick inte nog häring, och dé blev uppätna av rovfiskarna, de överlevande. ärvdes, Bland av- komman var en del mindre goda dem överlevde.. och: deras egen- skaper ärvdes i sin tur. Tack va- Te' kampen för tillvaron drevs hopp-' och flygegenskaperna upp undan ' för undan, Efter många årtusenden hade: det på detta varken, fågel eler fisk.” Den kun- de flyga lådga stycken över vatt- net; Andningssystemet hade ef- ter hand förändrats genom an- Passning, så att djuren kunde få det nödvändiga syret även direkt ur luften." De djur, som kunde flyga ' längst hävdade sig bäst. Vissa fiskarter Utvecklades' på detta sätt efter hand. till fåglar. Fåglarna levde under skilda be- tingelser. Kampen för tillvaron och det nåturliga urvalet, hade till följd, ' att. olika fågelarter uppstod .'på : Samma 'sätt, som hästen utvecklades från sin ”an- fader” i exemplet härovan, io Men hur har då mä; a De goda hoppegenskaperna hos |. ”flygare” än andra. De bästa av|' 7 ? a tv. a - | sätt "uppstått ett' djur, som var|. : : ”rovdjären. Endast ae snabbaste musikalisk spelar här för: prinsessan Benedikte som däremot verka ur sin faders spelande, ”Droning” Ingrid samt prinsessorna Margrethe, Benedikte och dänska gemytet finns Hyåligen i hela sma hos dariska kungaparet | är danska kungafamiljen sarnlad kung Freéa "Hela Anhé-Marie, Det ' danska kungafamiljen, - : ur lägre. livsformer På sämma sätt som alla ändra levande va- relsér. : Men det är främst på denna punkten . sörd "det ' stått strid om utvecklingslärar, Ei del har funnit det stötande, att män. niskan skulle leda Sin. härstam- ning från djuren, Andra menar, att utvecklingsläran :står i strid mot bibelns skapelselära, : ul Emellértid : anses det” sedan länge vära en för alla tidér fast- slagen . sanning, att: människan härstammar från en apliknande +. De ' apvarelser;'. som bäst förstod -att använda -till- hyggen . i. striderna, att över- lista: fiender > och att. fånga djur : och plocka fruktén . från träden, . de" överlevde i -.kampen för tillvaron, De andra gick un- der, De överlevandes överlägsna egenskaper gick i arv,' Alla' de- ras ättlingar blev inte lika be- gåvade, De som blivit . bäst ut- rustade. av 'naturen,' klarade ' sig i kampen för tillvaron.: Det visa- de sig, att det var viktigare, att de på det rätta”sättet kunde begagna tillhyggen 0.8.v.: än att de ägde stor styrka. Dé klokaste stod sig bäst. De andra gick un- der, De överlevandes förstånds- egenskaper / gick i arv; Men alla ättlingarna : blev inte lika begå- vade, De, som var sämst utrus- Na . . Förts, å nästa sida. ” OlyckstallstrekvenseÅ inom ” +. 'stuveriarbetarfacket har under . den senästé: 5-årsperioden vi--: sat en stigande tendens, anmä='- "Fer yrkesinspektören i VI di-' —striktet (Hallands samt Gö er borgs och Bohus län) i'sin års”; > berättelse för 1950. Förklarin? gen till den oroväckande. steg- ” ringen ' av olycksfallen är inte - lälta ätt éxakt ange, heter det vidare, inenh torde bl. a. vara att' " söka i det förhållaridet, "att & tt. . stort antal tillfälliga 'stuver - betare under vissa tidsperioder: sysselsättas . och : att dessa är - ' mindre vana vid dylikt arbete; . Statistiken hos de olika stuveri- företagen visar nämligen att de . Hesta olycksfallen procenfuellt '. ' kommer på den: extra + Persona : Jen;" Man har diskuterat om en större fast stuveriarbetarkår skulle med- föra en annan utveckling i olyckss fallshäl eende. Som det iw är hitni- inte 'att undervisa och lära upp: extra ' stuveriarbetare. "Sysselsättningsmöjligheterna sam-= siteten i hamnarna.' Ibland är be- hovet av stuveriarbetare så "stort, ått de fasta arbetarna inte räcker till utan, nästan lika många extra arbetare måste anställas" och ibland I satta arbetare på eh dagti i Göteborg uppgick till 1,734 och antalet ar+' betstimmar, under . hela året. var 3,499,929, '" Säåmmänlagt” inträffade 1,534 olycksfall, därav. 3 med döds” lig utgång, För övriga "hamnar; kan teras att inget olycksfall med död lig. utgång inträffade, . Halmstad hade -: sarhritanlägt -179,560 arbets:: timmar såmt - 60 olycksfall. :Del' största antalet "sysselsatta arbetare, per"dag där var 162. Antalet or- dinarie .stuveriarbetare var: under” året 50. - + Falkenberg . hade : ordin stuveriarbetare anställda, antalet arbetstimmar : 21,746 - samt största åntalet ' sysselsatta . på en dag 60. I städen inträffåde vidare endast 4 olycksfall vid Stuverlarbete. unde året. Lo Varbergs hårön hade sammänlågt 14 ordinarie stäveriarbetare ans ställda, Det. största : antalet ans; ställda. på en dag var 85 och det da antalet arbetsti 31,721,.; Under; året : - inträffade 5 olycksfall, i ; A paktshögkvarter till Oslo." : Högkvarteret för. den nordeuto- peiska sektionen inom A-pakten ligt M. bladet att finns "det ko t syssel för hela den fasta styrkan... Om det går att lösa frågan om en jämnare fördelad trafik i hamnarna. blir det också möjligt att få en större och van; arbetarekår att. utföra det riskfyllda arbete, som lastning oc! lossning av. fartyg är. . Arbetet skulle då inte bli så ryckigt och pressande vid vissa tidpunkter. Nu fluktuerar som bekant arbetstill- - fällena med ': konjunkturerna för handel och skeppsfart, Ett . annat - sätt att nedbringa ksfallsfrekvensen är att i större det tyngre arbetet och så mycket som möjligt undvika .. manuellt transportarbete . med handkärror och: s, k. "björnar. De nya hjälp- medlen ' gaffeltruckar, '- transport= tnickar, elevatorer och andrå 10ss- nings- och Jastningsapparater bör komma till användning i större ut- stäcknilng än- hittills. Dennå me- kanisering bör genomföras så snabbt som möjlig Antalet under 1950 änmälda or förläggas till Oslo. Det har nämli-'. gen visat sig. möjligt att skaffa Jo- kaler, och bostäder: till den stora personal som skall knytas til hög- kvarteret, . Genom detta - beslut bar. också frågan blivit aktuell om att evern- tuellt upplösa den planeringsgrupp som - har arbetat i London ' med amiral: Horve som chef..I alla hän- delsér torde en del av 'planbririgs- gruppens "norska officerare . plåce>' ras vid det nya högkvatteret. ' stäl öperakritiker. Stalin Hår vår nbsté Hd äter mera synligt framträtt på offentliga sanimankomster och åtskilliga gån=' uppstått 7. Jo, den har' utvecklats : "TJordhusbyggande - | och mot: säsongarbetslöshet, :110—20 procent, Denna problematii s arbetskraften. örämitté för ått. ta.upp jordhusforskning på sitt brogram och kommittén anser inte, bör uppmuntras, Inte heller: Sta= fens kommitté för byggnadsforsk- ning kommer att anslå något av st ha knappa medal för dylik forsk- ning, 'sedan: den tagit del av det danska” byggesforskningsinstitutets | erfarenheter.. Det danska institutet anser i en rapport, ati de pengar,” som ; hedlagts på. jordhösforskning år helt bortkastade, Mot bakgrun- den. av detta måste man fråga sig öm-' inté tiksdagsmotionerna - om lättnader i bygghadsregleringen' för jordhus inte. tillkommit på alltför vaga grunder. Inom byggkretsar rå- der. stor enighet om att Jordhus= bygge fn. inte bör uppmuntras, "” I — Bakom motionerna "låg tanken ätt jordbruket skulle beredas till- fälle : att delvis "med egen arbets- kraft "uppföra jordhusen, skriver Byggnadsvärlden; Med jordbrukets årbetskraftsbrist - och. lordhusbygs--] gandets . av: tekniska skäl tvungna lokalisering till det för jordbruket Jöbetsammar sommarhalvåret ': för ögonen '.ställer : man ' sig tvivlande g: lantmannabyggnader kommer inte |. ätt jordhusbyggande på något sätt | ' , PARIS (TT — Router). 3 -" 83,000 liter ”blod” har under de senaste 54. åren sne rand Guignol, den franska melldramens världsberömda "scen, ,. ; > Ett halvt århundrade med skottl ärning, . av I rättningar, frätande syror I ansiktet "och divérse andra små trevlig variationer av konsten ätt ta kålå på folk har gjort denna "martre-åcent med 250 Klätser till världens blodigaste teater, « (inspelade på 2 störma ve in - på scenen, söm föresällder en avrättningsplats, och fädda hjälten — "jä, hog störmade' de '5i,' alltid, ' men då man hade råkat värda på skivan, »s ackompanjeradek. . :; deras ktion- av ett då 3 violinsolo., Vilket ' inte riktigt--blev . - lika effektfullt, 1. Den 'våldsaininå" upplösningen av éh ähhäån "Melo dram; "söm utspelades på ett 's nessjukhus; fick 'öckså en ovänta slutvinjett, - Då stämningen » hunni bli som mest förtätad ovh ett akta" >, ningsvärt antal. påtieätlik låg ut-- H ön c strödda över scengolvet, skred tea<« Dt terkatten långsabit. och rr MT tiskt.” över "scenen I under 1 jämande, som till och "med 'skille hå förvå- nät Bill: Shakespeare; som annars inte var så "borta på det området heller. »Sårade” skådespelare, ' vil- kas blod helt skräckinjagande skall finna” ut över kläderna bär änder dem en "proppförsedd gummiflaska, Ibland läcker” proppen, "och åsyrnien äv en: . dödligt sårad som i dö ls- tyckningarna frenetiskt trevar. ef- ter proppen brukar sätta ståplats- publiken” i ett tillstånd ay obeskriv- lig hänryckning, - + Krivmord skér med den klassiska scenkniven, värs blad ' åker upp i skaftet, och nian kan här också un- der betryggande omständigheter be- gå självmord. med en revolver, vars kulor går ' uppåt. från' batrörimag i: stället för ut geriom pipan, Civi isationen har kört livet ga ska I genom att låta én den smala väg Hill, denna tankes genomfö 'barhet. - utan reglering inneébure en torpedering av de kräf-' ter "som kämpar för vinterbygge [k | Tidskriften framhåller ' också, att de” eventuella” besparingar i bygg- dadskostnaderna som kan göras ger tiom denna arbetsmetod onda gäl- ler; den' yttre 'stominen, vars andel i byggnadskostnaderna: blott utgör. ska vinsti kan ej motivera uppfö- vandet av, ett hus som: måste med- föra viss osäkerhet ur teknisk syn- punkt, - De . tjocka - väggarna i ett jordhus reducerar golvytan vid giv- na yttermått:och det säregna bygg- | mängd breda vägar leda ut från. FS er int med ;eh rféservpistolj — — ” PG står alltid 'rédo i: kulissén i hän- else att "sténrevolvern skulle klic- Ibland ;> vrålar: publiken. av | - skratt, då det händer att denne rå: kar fyra av någon sekund för sent, och sköttet ' går av sedan offret fal lit: ”död”; ned på scenen, ' " Grand :Guignols huvarånde. "stör: stjärna, Maryse Leroy, gör anspråk på att vara världens mest mördade, skådespelerska. « Hon . Kar”. gjut bortåt 70 liter ”blod” wider sin li ka korta som” snabbå karriär,” Denna. skrä " händelsefulla 7. historia. är: rik på många rnisstag och h en del irri och" förargliga,: andra åter "enbart skäl inte kan" geiiomföras, bör ' d eller ; också ' föra : . statligas, men” oni det statliga : nadssättet fordrar: "upplärande "av : under komiska. I 'en ”p. "skulle soldater... en -omo; janisation > företas på! .smättrande trufiipetstötar I - BA om" så behövs uiderlätta jen. Obdacenten går STOCKHOLM av. d Öbåuktionsprotokollet vede - lägger mordteorin” i författaren Vilhelm ' Mobergs bok ”Fäallet Krukmakaregatan”, omtalar Sv, is :D. En av, de i: är statlig. organisation; : » Så heter" det 3-1948 års tolisut ; 'rednings betänkande; ' söm på. lörs Ve: H dagen - överlämnades H r emot Moberg a fans intryck a av ”absessör Fries ute . redning är:att där ingenting finns ihen. Den kommunala fornien tontd est $om ger stöd åt en sådan 'uppfatt- | jle årligen" kösta' stateh.$5 i : ning - som. den intendent :Zetter- och den statliga forineri 95' quist? ger. AR åt Där, finns I båda fallen” föreslås äte ec punkterhå i det oräfattåridé ob- 5 duktionspiötoköllet från - döds=: "vid Krölkmak j 21936 dr I och för sig tillräcklig " för "att undanröja varje miss. tanke om mordbrand, - : Rättsobducenten" d:r Hultkvist förklarade att ”det är uppenbärt att : koloxidförgiftninigen - konrimit först och, skadan i huvudet på den omkomna Wallenstrand senare, och därmed : faller "helt teörin :ori en inledande" vårldskandling.. Paöhså- ret . hade karaktären av er tlig muvudskrapning; . £ Wallenstrands för Beklagade sig inför.statsrådet Quensel över poli> sens bristande ' energi vid :brand= utredningen och. uttryckte misstan= kar om, att det kunde vara mord- då upp kriminalchefen Zetterquist och "uppmanade: denne att -intensi- fiera arbetet samt vidarebefordra- de de: misstankar Wallenstrands far anfört, s - — Överståthållare H äm d harts | hingen överensstämrande. ” "| pölishandlingarna i samband. med brahd,., Statsrådet . Quensel. ringdej: sars utssgor kan” vara med ' sa Kriminalehefen . Zetterquiet > z tHillrättaläger emellertid i ett utta- "sägs att: åtgärder måste vidtas för : De R lande för DN. sitt yttrande om att avhjälpa nuvarande brister och = Md vu att härvid ingrepp måste ske i den än : k "självbestä st ten.; De ökade , Jörpliktelserna för kejnéutredningen- på så” sätt, att han nu erinrat'sig att det var h: som för asséssot Friös: antydde at! Kejné och Resät' kynde ha sråkat: ut, för. halluci. och att så- funda några ; polispapbör « med: hr Quänsels harbn i verkligheten ald- rig exi: Med hall skall behållas och kriminalpolisen fitenat kriminalchefer i' detta, fall bör” förstärkas, Inom länen 'skall att: det. ju lätt händer "att man ledningen ligga. Hos" lähsstyrelsen, blandar ihop väd man tror sig hå. landsfogden skall fortfarande : vära > sett i skrift med det. Man i själva både statsåklagare och länspoligs - verket ' hört” någon, mämtligen bec. chef. Statspolisen skall beHållas och - - - kriminalstatspolisavdelningar. : sår rättas i. Kristianstad, Halmstad och + Vänersborg, - Kriminaltekniskå an- food | stalten föreslås bli. omorganiserad. : ; Vid det statliga alternativet skall :' : i organisationsspörsmålen” i atnshek DS - | het. ligga hos länsstyrelserna H En syideligen präknag gOsEk brer statförslagen : "upprättas av: dessa. genoni att staten ikläder sig vidgat Den 1o- .kdta” organisationer . skall utgörag . . "av. åklagardistrikt, polisnämnderna et TN | stark gösse blev fri- ->A Ej skulle här avlösas av” för ” ST uttalat sig om i de att assessor ger hedrat teater- och es ställningar med sin närvaro, note- ras det i Moskva. Det fastslås ock- så såsom anmärkningsvärt att 5 lin velat bevista en föreställning den nya sovjetoperan ”Från hjärz tat” på Stora teatern, fastän operan éfter : premiären uppbar” inycket klander . i Pravda, Man" hade då ycksfall vid lastning och 1 av faityg uppgick till 1562 st. varav 3 med dödlig utgånk. Under 1950 var antalet ordinarie "Htåveriarbetare vid Göteborgs hamn 20 Der Det störstå antalet byse gissat att pravdar Miss- röje var icke minst förestavat av att marskalk Stalin inte tyckte om | operan; Då denne nu på nytt har hört öperån, « får den kanske en ny Fries 'skvlle -ha antytt att pastor Kejne och kriminalkonstapel Reésar Ltärmy ”den rörliga polisen”. Staten skul= kommission i "Saint-Jean-de- Tuz) il hålla lokaler och kommurierna . sk, OM Fra. krike för. att bli beväring. utan 'vederlag lämna över invers vo ” > Albert , Torzabalbére tarier,' Under 'en övergångstid' på - råkat ut för hall och att några polispapper med hr Quensels befanns vara 1,8, m. lång och 'väga 10 år får kénimunérna lämna "sta= : namn. aldrig existerat, . Överståt- sållare ; Hagander framhåller, att. 132 kilo. Kommissionens beslut « :var ten kontant bidrag, som burvcéssivt ' ar - enhälligt: frikalladt.' : åvskrives med 3/16 varjé år, ös seg EEE SIRFLSTENCTUITET dadrika kök klåda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.