rskr sen annan d i 4 I vc VE söka efter tröst, och vi» fin- na..den. Vi klappa på himme- «. - förtvivlan, seger:över sig själv. TEE PIFYVPFEFYYPT? NYVPYTY kand SYV ÄA AA VID EA EIS PV ED EDS EG ZY FR DTE TA örn fre FL ITIIIIIII II IT YIIYYFYYYSYTYYYYTFYYT PTSD DITTILLS SILSIITS SL ri) . ” eg "20 ”BAHOLMS TIDNING > "> TITYVYSFYTT HANNAR SAMMAN MAMAARAR få st rördageå den 28 april 1951" men da givet! Söken, och I skolen finna! Klappen, och för eder NH skall varda upplåtet? vo «e' - Luk, 11:92, | Bönen är Frälsarens gåva till | - ” de sina i alla tider, Bönen Fa- der vår är det: skönaste; som Mästaren lärde sina lärjunga "Både hedningar och judar sök te: gudomen: men.' bävade, "ty han ansågs vara er" hård 'häms nare." Icke ens konung David - " Vågades kalla: Gud::sin "fäder, LG Det. ordet finns ej 1 psåltaren;:| Zz Vi kristna hava fått förmåns- " rätten att-förtröstansfullt tala med; Gud såsom med vår käre himmelske: Fader. Gud. är: kär- rr la i = ” ” Te = s | H fTAHOLM FÖR 124 ÅR SEDAN: ER og lek. Till honom få: vi upplyfta | — oo AA våras. hjärtan, och Han. giver. lens port, och'han öppnas, fadershemmet. + och. ,förnimria | något av glädjen där inne; Det var blott en ljusglimt, men den lyste-för oss genom den mörka världen.. Bönestunden blev: öss till. hjälp, En: blick uppåt; er suck till.Gud, det -var nog till att frälsa oss från" ängslan. och bekymmer: Vi fingo; förlåtelse "och... blevo frimodigg; alldeles likt. barnen, som gingo skygga. men blevo glada igen; sedan de för far och mor. bekänt sitt: fel- steg. . Jr rnra : t "Det: finns "människor, som tvivlande invända; att. man'ald: rig'får det man' beder' om och DR att. hela resulfatet blir endast [dag eller en dag 1 veckan till dé resignation, Men det, är inte H=>fattiga,' som” föreslagits; Vidare te det, Ske. din. vitjat Den: sont | undergivet kan: bedja -så, har | vunnit en stor seger, seger över Iaärest de fattiga icke nödvändigt lidande och smärta, tvivel och Vi-förmå icke själva. böja vårt sinne vi måste. bedja 'om kräft, | liksom Jesus känpåde' och bad I i -Getsemane. ; Han: bad: ”Ske I: icke” min wvilja 'utan' din”, "Så har han lärt oss att vara nöjda med Guds :vilja, Denna : själv- övervinnelse "är bönens 'störa välsignelse: för "alla "sörjande, | troende kristna människor; Den hjälpgn är väl: prövad. öch : funnen vara hållbar. 7 «tJesus lär oss att bedj giver oss "barnasinne; ty: det förutan bliir'det. ingen rätt bö Anden; manar: ösg att: bedja, I och vi. skola taga vara på så- , dana 'stunder'i både" hemmet och .'helgedomen.. Själens ving- ar lyftas, vi komma högt, ovan världens oro;:vl komma" i. ge- Menskap med vår Fader i him- melen: > Han ' väntar på :sina barn, väntar: ätt. få sluta oss i sin famn för. evigt, men; dess- > förinnan : väntar han, att vi skola . komma honom nära: i . böner. "Vart jag mig.i världen vänder, står min lycka i Guds händer”, Den. barnabönen, må vi aldrig växa ifrån... Cs ss. 'Låtom oss tacka Gud, för att vi. äro kristna.'människor och kunna bedja, Det är religionens första steg till Gud, men tag steget ut,. och, kom fram till Herren, så" blir din bön: till verkligt andligt liv, till tro och . | fostran i Jesu efterföljd, en ' sånn förberedelse till en salig hädanfärd! soul es se Poe tva MellSvi Vi människor på jorden: Få bedja. Fader vår, >. Utl de ' enkla. orden ” Vår frid 'och fröjd best. Har du 1 Jesu lära: > . Rätt fattat detta namn,. >... Skall intet dig 'förfära; : Du ser Guds öppna famn: års « I bön och förbön trägen '. "Till Fadern, Jesus gick, " . Och vi gå samma vägen | Uti ett ögonblick, . NaN Ur midnattsmörkt bekymmer > vi lyftas uppli ljus. vo. Och stå, när kvällen skymmer Uti vår Faders hugs, =. ss . fier Paul Nilsson. - Predikoturer Betel, Våxtorp: Lördag 8 Bön, Söndag 10 sönd.-skola; TT off. möte. Alma Borg m, fl.:. -. Menlösa: Söndag 10 sönd.-skola. Ekeryd Betänla Jtördag 19,.Sön- so. dag 13 0:18. pastorerna Tuves- NM son och Fristeth, Sångarne.'- hos Hilma "I d ' | skadliga tiggerlet,: under" ett he- kständigt. självsvåldigt kringstry- | lär sig, "inte sant? SÅ ;kande uti ändras hus och bonin. b .gummornåa' är s våra läsare hi Va Vid sockenstämma. : med Ärnmu för ett 50-tal år sedan var fattigdo stående bild visar lukerskor på Hästtorget Ingrid Sommar,” vilken” anslås | fattigäs und 2 För LÅHOLMS TIDNING av PEHR JOHNSSON, es = t taläs o håll.” Låholms -stads - och 6 - "lihgsledamöter:. den 5: augusti | | 1827, framlades” ett: av en sär? skild "kommitté "upprättat. förslag tillj! en förbättrad ' fattigförsörj-. ning i städen, "Vidare hade: post- inspektor: Psilander: och ingenjö Billing, framlärhnat./ ett särskilt förslag: Z/, . SAT + Det förra innefattade ett årligt anslag, ' av 286 rår: iikontahta penningar; : att: utdelas varje" lör- skulle 'en del: av dessa kontanter ahvändas: till. inköp av. rågbröd; behövde. ”penningniredel, :” Vidare skulle man: förbinda sig att årli- gen anskaffa” några lass torv ef. ler.'.ved. för :de. fattigas" behov. Medel härtill skulle :anskaffas av pästor vid särskilda tillfällen, ge” noni offer öch kollekter, i": 151. rö upptagna; på bemälta lista skulle givas' tillfälle att gå om- kring: 1. husen och anskaffa all- ”Särdeles alla "lördagar på året”, shetér. dét, ”med förmo- ätt. icke någon; som ej själv g;=undandrager: sig att d och god vilja tilldela des- sö; något,.som' sålunda måste om- kringvandra ; efter sitt bröd, så länge ""deras :förmåga det med- giver". Vidare föreslogs att kvar. låtenskapen "efter de fattiga, som på stadens” vägnar försörjdes, också måtta tillfalla staden, "Det I anförda ' förslaget :. om kringgående: i "husen gav. anled- agåäende ' nyttan" och "nödvändig- heten:av .ett arbetshus, så att de -kringvandrande, ': som" verkligen kunde: "uträtta: något "ock "sattes i'tillfälle att göra detta, utan 'stt behöva ligga andra till last på sätt som nu. skeddej 3» vs "Det." har "icke. kunnat -und- falla" ;.. heter. det,.: ”en" klok :.och tänkandé "församling ett finna, ej -.hellér; ock : församlingens de- Pputerade,. som-. sammansatt det förra: förslaget att det- senare vore . vida » bättre, även som alla sådana förslag alltid äro att fö- redraga,' som "enligt lagen söka förekomma: : det "förhatliga och gar”. Men större delen" av .för- samlingens ledamöter; och de" vid sockenstämman närvarande trod- uthärda kostnaden för en inrätt- ning eller: en utgift; som skulle befria från det dagliga tiggeriet, emedan. penningar fattas folket, men en bit. bröd eller något an- nat i huset.kan lättare .åstad- kommas av de flesta stadens in- vånare, varför” det beslut fatta- des, att för ett års tid vårkstäna enär :: mé +. Däremot: förklarade" de" närva- vande att. måntkunde icke 'kom- ma "ifrån! utan att” de: fattiga i likhet med förut måtte: gå "oms i husen” en" gäng r vec F uppsåmla- allmosor: Man kunde: icke. komma "ifrån detta; d saknades att”. före. jtaga' något i em annan” riktning, huru ” nöävändigt > än detta ' an- nårs skulle kunn oo F ”DAGENS DIKT” I LAHOLMS TIDNING — MM, 0 Vv. dessa dagar kom en En » nog” åtskilliga "av "och 'sex ;lass ved till: de N rf Hal ie AA TUNDOM. då någon frågar mig : hur :gam- mal :jag«är,:så svarar jag-att jag är. 1000..år; s720ch;> då. > den, frågande jag: grundar .ett 'sådant fantas- tiskt svar; så förklarar: jag: sa. ker :sålund: 0,..Jag. tror; ibland nästan; själv att. jag är så gam- mal,irty.i min.barndoms..by. var mångt och mycket; som. om :tiden. kade stått stilla .i 1000 år. I Ia- "dugårdarna ;; användes, ännu trär grep. och träskyffel; i:portarna stod . vagnar. vars. axlar” voro. av trä, ladugårdsdörrarnas låsar och gångjärn : likaså; "ja nästan allt var: av trä så man skulle: kunna kalla tiden för ”trääldern”, = |. I" min barndoms by bodde 6 bönder: Smea Karl, Jakoba Sven Peter, ' Bengtsa 'Johannes;. Långe Pelle, Karl. Snickare och Joan på ov] Ryen.n RS ON ps 2 «Iz börjar: på "1800-talet. hade dessförinnan + var” där endast: 2. Gårdarna hade | delats upp" till barnen” så de blivit mindre och mindre, Jag . anser” att nu ä gårdarna, för: små, ::n tal pts Av ovannämnda 6 bönder flyt- ;tade'. Smea-Karl. med. hustru till Baggabygget. där. de: blevo bap- tister. Det var med en viss hjärt- klappning' som '; jag”. fick” följa med... mor. en gång - dit. för: att + | hälsa på ' dem,: ty: folket :i min .| barndoms 'by Höll strängt på att statskyrkan "och -' den > ”rena” .I Lutherska : läran 'var det enda rätta, ' alt annat -var . villoläror. Emellertid, 'det gick bra, vi blev vänligt” "emottagna” och traktera- framkastar ; nästa : fråga, varpå | Tora vill. jag: icke -heHer: från dig. byn blott. fyra bönder och 100 år|.: | dikter: av, olika skalder, oavsett bondeson. till mig och bad att få låna en: diktsamling äv "en be- römd svensk skald. Tyvärr måste jag svara att. jag ej. hade den boken"”utan'. blott, ett . verk: med att jag läst nämnda diktsamling: Men . detta "besök gav: mig: till- f fälle att. ha:.en. intressant prat- stund -med den unge mannen, i de sorå ; vänner : och" de - försökte inte alls att döpa om, oss". Peter var en kraftig man med arbetslust' som få: Han var. uppe om". morgnarna": andra hade lagt sig på kvällerna Den andre, bonden Jakoba. Sven a innan trollen ick : skorna på”, och. ännu när saknad av. min, gode vän Pehr- Linus som ligger på sjukbädden, bättré' och sämre. om . vartannat, men" som vi här i Ysby hoppas på." bättringsvägen : och åter i efteråt så riktigt till mig: jag är väl förstå. Oh nej, min gamle vän — för gammal ' för : att kunna hembygden, ning "till en längre: diskussion 5 Paulsen” Paaske; ' "Något. som glatt mig är, att L. 'T. fortsatt med att publicera poesi och :varje dag ägnar en del jav” utrymmet "under "Nytt och Flytt” åt: poesi.” Des-| sa få rader av'olika kända skal- | der. torde: nog” vara uppskattade av en: del läsare: hjälper de att ö diktning: ' ”; Rör en tid. sedan, kring påsk, m det en dikt..åv. J.; Anker- tidningen som hette 8 fann den religiös, Och ' kanske ka förståelsen för om jag så får säga — men fak- tum är att äldre lever i en an- nan tankevärld än de yngre och I därför " tyckte" "jag det är bra, t.o.m. en tidningsuppgift; att låta bryta nytt och -: gammalt, pryd- nader i litteraturen och det 'som ännu fördömes, mot, varandra. :;' John Keats har'inte:varit den enda skald i världen som: blev oförstådd av. sin . samtid. "— : oh ; nej! — likaså inte den énde som efteråt blivit ' berömd, Detta må- ste mana oss till förståelse, tole- | rans ""och ' försiktig. bedömning. Och "som. sagt: det är bra med rubriken enkel och för min del vacker, o. för att även på fritiden ha' något att göra, roade jag mig att över- mitt modersmål, och detta var en översättning” skickade jag tilll” JAP, 17: Vestbanevej i Kongens by (adressen hade ju förekommit i dikt-debatten); Det dröjde lite, men det; kom svar med tack och: | bra - fra . denne. noe vanskelige dagens dikt i vår tidning, även om de Yaderna måhända inte lä- sätta > dikten.. till. flamländskar| Ses av så värst många. Av. angenäm; sysselsättning... Denna | blomsten på. John. Keats -Brav” återfinnes på Ding, se. 3 ”Jeg' finner, "De har skilt Dem | > oppgave, for, intet i. Verden. er : saa sve; . i Pere er . : . rik. S rn an oversatte som, 1y Då den i januari månad på- >> ÅCK, det. här var vär överdri- började insamlingen till förmån J. 'Anker-Paulsens dikt ”Korn- sid. 7 i dagens tid- SLUTREDOVISNING OCH , > os TACK, it oc vet fen”, Jaaaa. : < vett. Inte. har jag kunnat göra en "verkligt bra översättning av dikten, + men. den s Men JAP; har tillfogat i bre- t dikt som heter ”Korn- blorasten, paa John Keats grav”. ; Varför + det, , tänkte jag först? visst ja, John KEATS! om: försöker för Georg "Johanssons efterlevan- de har nu lavslutats,' meddelas härmed: att ' densamma inbring- åde kr. 5.398:15. Vi bedja här- till. "alla . dem. som genom . sin medverkan möjliggjort. det goda Våxtorp-Hasslövs. Rödakorskrets, | med att få rikta ett varmt tack |. resultatet.” Medlen" förvaltas: av de .icke,;' att församlingen kunde | » Uppfriska , minnet : och uppslagsboken, Där står | det: a H "C”KEATS, John (1795-1821) eng. skald. Oförstådd av sin sarå- tid, har Keats efter sin död vun- nit berömmelse som en av Eng- lands främsta romantiska skal- fulländade oden, (Ode till en näk- tergal, Ode till en grekisk urna, Ode' till hösten m. fl. samt det det 'förra av de nä försla. oft de" verket Hyperion gen. I samband: därmed fatta- des" det beslutet att kommittéra- de skålle uppgöra förslag vilka och. huru mycket var och en skulle ha av de beviljade med- len samt att tolv lass torv skulle Skeryd. Kristi Himmelsfärdsdag »kl.. 19. Stud Yngve Karlsson. PN Karup Kyrkskolan, onsd. 19.30 Sång oc musik, möte av Fräls- Bingsärmån.. ” : nn Baptistkapellet, Våxtorp, Kristi färdsdag kl, 15, Sång "a "dagen den 2 maj kl. : Yngve" Karlason, "> &, ie . ' O..missionsmöte av Frälsnings- s armén. : SS (1821). Helst kläder . han sin diktning i artikens dräkt och ut- smyckar den" med -klassisk my- |: tologi”, . - 2 oe - Detta säger Uppslagsboken om Keats, som var en ung diktare och ej blev mera än 26 år gam- | mal, "Jag .minns att min lärare, när det var tal om Albrecht Ro- denback, den flamländska poeten som dog vid 25 års ålder, omta- i lade Keats i-detta sammanhang och då blev. man lite nyfiken och ville läsa något av' honom. "Men vi nutidens människor, som lever 150 år senare kan inte begripa hur Keats blev oförstådd i av sina samtida, Någon som jag bytt tankar med om nutidens diktning, skrev i OA Revistonsintyg - samlingslistor till. Georg Johans- sons efterlevande, utgjorde kr. | 5.398:15 vilket härmed intygas. Karl ML gåvor t:ll den av Väåxtorp-Hass- lövs Rödakorskrets anordnade in- samlingen för hjälp åt mina fa- derlösa barn, frambär jag. vårt kar "jag även alla, som efter- skänkt skulder samt Rödakors- kretsen för dess varmhjärtade initiativ och tidningar och af- -färsmän, som välvilligt handhaft Styrelsen för Våxtorp-Hasslövs : Födakorskrets, Margit Gisle.. rdf; ov > nn soda 3 De insamlade, penningmedel å der, främst genom nägra form- | samtliga för : oss företedda in- -Växtorp den 21 april 1951, - Magnusson, : Knut Voxmark, + utsedda revisorer, ve voter ran oh As RS CTACKA ons ”Till alla. som' skänkt penning- onerligaste fack. Innerligt tac- insamlingen, Våxtorp den 27 april 1951, i: min: var han' uppe och.i verksamhet. Långe” Pelle : däremot tog det lugnt: Han Vrev sitt jordbruk un- j. gefär som judarna i Pelestina' på Kristi tid, + ev naler. I -min: barndoms by”fanns det också 3 torp. Det ena låg visser- ligen i. grannbyn men. räknades dock till vår by, ty det låg när- 'mast "den, Där bodde Per Bengts Nisse som var som en sorts för- dräng'.& ' min fädernegård: då gräsängarna nere "vid ån skulle slås: Han gick i teten och kunde hantera ett latyg så det var inte vem. som helst. som. kunde följa honom. Nisse - hade" en" bror i Halmstad som var fanjunkare. i Frälsningsarmén; Denne: sökte. få N, att först och främst :avstå att taga sig en sup men fick svaret: ..-—- Lägga bort en gammal god sed det skall du inte få mig att pröva, men din egen tanke här- röva. filed .Den "andre ' av! byns" torpare var: en" båtsman. Hinggren;. som. hade: befordrats till korpral; Han hade” varit "med 'på en :långfärd. som : ett : av svenska: flottans krigsskepp "hade: gjort: och" där- om berättade han: högst" otroliga saker” "sin" hermbys : häpnande bönder.” Han ' hade . sålunda " sett Vesuvii 'eldsprutandé' berg: '' Det brann ; ständigt därnere i under: jorden." och -som : helvetet” 'skall vara” någotistädes," så undra han om:' det" inte var där; .Det tredje torpställét' var. eri 'så kallad jord- stuga. med ”jordgolv, grävd in i en grusbacke . så att: denna -ut- gjorde, väggar på tre” sidor utan | både. dörrar "och fönster, men på stugans; framsida :fanns , en , dörr och - en,.fönsterglugg,; Vad, srvånar”.; i dag i; ;k del.;s;: bondhustrur kunde; uthärda den arbetsbörda som var lagd på dem.; Det var tusen ting som. de skulle. göra... De. voro först, uppe. om; morgnarna, och ,sist.i säng på : .kvällarna..: Barnskaran i den tidens,; bondhem., var: oftast, 10,.å 12 :stycken.och' jag .minnes bond- hustrur;, som "inte. unnade sig, .tid |: att;, sitta,; vid; bordet under; mål- | tiderna,. och.-om det, hände så var det;:,.med.. insta. barnet; i:k som. skulle. :matas, : Från det. 's den om--hösten. var inbärgad till fram emot jul deltog hon. trösk- ningen med piejd, på logen/ från kl: 4.:på.: morgonen till..vid: T-til den: -d&- hon” skulle in", att laga "frukosten: samt - hjälpa. barnen att kläda på sig, ty de hade; vak= nåt: vid "den tiden. Så skulle hon i ladugården och mjölka, katten skulle ha sin träho. full av mjölk, uhdantagsfolket skulle ha sina 2 kvarter d:o, grisen i sin stia på- "minde” om” att han” också, ville ha sin frukost. Fodra fåren, nöt- kreaturen och. hästen. slapp. hon, ty det gjorde bonder”" själv. Det strävsammaste . härvidlag" ” var att skära hackelse och vattning- en;. ty vattnet skulle bäras från brunnen; ävenså "skulle han skil- |” | ja agnarna. från säden, på logen med asteskoffa," hämta” ved : MISS COPENHAGEN 1950. Fröken Grethe Thysgen som blivit vald till miss Köpenharhn -1950, har fått en resa till Film-Festivalen i Cannes och vid vistelsen där Passat på att solbränna sig till sommarens bad.t liv i Danmark. Här «es hon Posera för fotografen under solandet iförd " Birgit Johansson, : - i en s k. Bikini-baddräkt och ". en kall drink vid sidan; med För LAHOLMS TIDNING av'J. Pion ;:] trevliga. jobb. . | behov, . "| kunde” och. ä och. timmer från skogen, kör till" kvarnen och till: staden med ett'lass ved allt ibland, samt re- parera gårdens åkerbruksredskap om "kvällarna eller göra nya sä. dana. En av bönderna i byn var träskomakare ' ' och - : tillverkade träskor till. små och stora i hela byn, ja även till folk i angräns- ande. byar, detta om" vintern; vår, sommar och + höst "tog arbetet med jordbruket och odlingsarhbe- te'hela hans tid. 5 >: . "Men :; det ,- var om en dåtida. bondkvinnas arbete. som denna artikel, egentligen skulle handla. Om .vinfrarna skulle hon av få- .rens, ull tillverka tröjor;' strum- por; och . kalsonger till familjens behov, . därtill - några . dussin strumpor som såldes i lanthan- deln i kyrkobyn. Så skulle hon väva vadmal. till-kläder:&t ma- ken och 'de. stora pojkarna och verken” till kläder 'ål. sig och vuxna döttrar... Skräddare, söm- merskor: och skomakare gick om. kring i: bygden .och förfärdigade årsbehovet "av kläder och skor för” samtliga "familjemedlemmar. vii > november ..månad var det. slakt-som tog mycket. av hennes tid.:1' december var det ljusstöp- ning, :byk, bak :och- brygd -samt ”storrengöring, ;. Vår. . och ' höst skulle fåren tvättas 'och klippas. Om våren skulle grönsakslanden grävas, ' räfsas' och . besås, :. När gödseln från svinhus, fårhus och nötkreatursstall ' skulle köras ut på åkrarna: hjälpte hon'ofta till att lassa. "Ävenså hjälpte hon till "med ' potatissättning. Ugnen skulle ”klenas en gång om året och det var hennes lott att kry- på in i den och uträtta detta o- DET VERKLIGT STORA PRO-: BLEMET under.” jordbruksför- handlingarna har” ingalunda. vä= rit skriver RELF-tidndingen: att: finna marknadsmässiga möj -- ligheter att ta ut den kompensan . tion, till vilken kalkylberäkning- berättigar, utan det har 'gällt "fördelningeris wF. 53 - När. årets prisförhandlingar : sng äeet! någon mån initierade att läge Just nu på grund av de ringa för | att inte säga obefintliga utsikter- i i "mjölkpro- - ningsnormer tillgodose ' mj euktionen i sig inrymde ett för det . fortsatta ' lafidsomfattande, brukarna emellan mycket farligt"; sprängstoff. Motsättningarna mel bruksbygder — sådana motsätt- ningar ' finns överallt .— kunde, om. enbart : de gamla linjerna skulle” följas, bli : omöjliga att överbrygga. .. Nu kan man. säga lätt ett ogynnsamt och starkt va-.- rierande marknadsläge: har, ”tuk-. tats”, så att även, mjölkprodu- centerna idé mindre goda jords bruksbygderna ' via en. clearing tillgodosetts så långt detta varit möjligt... Detta är en solidaritets- yttring, som' bör kunna ytterli- gare. stadfästa tron 'på övertys gelsen orfi 'det organiserade sam- - arbetets värdesr. eve fl Gas '.. Tidningen ... understryker «att denna ' .elearing ..'måste :vara av. övergångsnatur.:. Mjölkproduktio- - nen. måste åter. bringas i sådant. : förhållande : till. efterfrågan ' och avsättningsmöjligheterna '. att. mjölkpriset- ' kan. tas ut mark-. nadsmässigt. > « sans bol + Prissättningen enligt det .”nya avtalet... stimulerar jordbrukarna -' spannmålsodling samt kött-. och fläskproduktion : framhåller ' Sv. Ländsbygden' (bf): i > "Rent 'marknadsmässigt. är. det ta givetvis den enda riktiga me toden, men den har. den' nackde- len, att småbruket, som endast: har mjölken som" främsta salu- produkt, inte får någon inkomst- na orättvisa skall: clearing inom" ;; Så kom tiden. då” torven skul- le tagas upp. Som. oftast hade man - lejd. hjälp härtill, men bondhustrun "skulle ett par:gån- ger om dagen bära mat ut till torvmossefolket. När torven var delvis torr, skulle. den sättas i kusar för att törka ännu bättre och" det var vanligen .'hon: och barnen som gjorde det, . Ne : .Så kom! högsommaren då vild- gräset på de sanka ängarna vid ån skulle slås, Då hade man van- ligen; också lejd arbetskraft, men nu. var det! återigen att. två eller [tre gånger om dagen gå till fol. ket. i: ängen. med mat, och när slåtterfolket efter ; måltiden lade sig. att. vila en. stund;' traskade bondhustrun hem med sina tom, ma ,krus. och spannar, Därhem- ma var hon'nu ensam med de minsta barnen, De större voro med i ängen och. hjälpte till med diverse... sv ond . SR Om nu bien svärmade. så imå- ste hon ut 'och slå På stekpannan med skulle flyga bort, När. de så -bå- de satt sig i något träd, måste hon '; hämta "en ' tom kupa ' och ”stocka” dem" Ävenså måste hon ta ett liatyg och slå lite ”groske" till grisen, -... sta fre Innan 'vallpojken korna till "utmarken för natten skulle "de mjölkas, så var det diskning, städning och matlag- ning. Ville ogräset ' örkväva. po-- tatisen måste hon ut ej tund ” drev iväg en stund och. rycka ”Broböner”, men | det kunde också hända att kålmask- otrevliga djur Plockas ' Etter | då ! bort, : Brässlåttern kom tiden rågen och havren mognat. högg Vanligen säden med, lie medan hustrun. när. säden. kördes. . hon .:som, stod i og emot”, Lingon. a 'mbestyrde hon ec barnens. hjälp, . i lingon, på egna, & Bonden knappas med alla de. sysslor som dåtide kvinnor hade att bestyra. någon. kalv eller ett 1am.. sträng kyla (om 7 dugården "var | eller lammet ;in i. st några dagar. Att lära en kalv dricka mjölk ur en spann ' föll Pp hustruns lott, -' ävenså att: ge t rn eldtången så. att de "ickeF : Jag var | TIungens sök slet spad ; Som. Champaghö' där njöts"våtter. ugan under |: jordbruket efter vissa grunder genomföras,. så ' att jordbruket i .. sådana trakter av. vårt land, där Ne mjölkproduktionen: :; dominerar, skall” fått bättre ' betalt för sin La utan gnissel att. genomföra en ' sådan utjämning av :mjölkpriset men det torde ha varit den enda framkomliga vägen, vis. felt lammen "mjölk egnom :ett ko=: hörn "Blev några, av: husets folk tast en klok gubbe. eller. gumma: blott. 1. yttersta” nödfall. ' En, då tida ”bondhustru : hade, mellan sin vagga och sin grav knappast va. rit. utom 'sin .hemsockens gränser 'och aldrig, kanske sett någon nan stad än Låholm och: mö gen, också Halmstad 'och det ger något i det gamla 'ordsprå- ket: ' ”Det, var farligt .vad värl den är stor, se gämman som var | kommen in i grannsocknen”, : ; i Det svåraste var nog . skulle taga, farväl av ' det ena ” | barnet efter det, andra, när de reste .till. Amerika, Det var ofta avsked för livet, MÄT AA Vad fick då en sådan kvinna |bäddar och i övrigt för sitt av ma. liv? "Jo, ofta en .okänd grav.- ' kulle, som. efter någon, tid blev: helt ; utplånad. . Men..'den:. trogna ljungen, hittar dit och varje: höst : slår den ut, i full blomning. Det ' ta kommer. mig att tänka på, en halmstadsskalds ord: - Ma casa Men i -ljungen går en kvinna; ". Som vid barnens sjuksäng vaka". Hon kan väva, karda, spinna, + binda. korn och mjölka, baka; ' | henhes'"äag ”ärinutförklungen, Skrivit :om isigsj v KEtAR grip. ot 5 var född att Mitt" bröd från "magra 8tdt "grep, e i vida Järnspett "som 'gör "händer. trötta SKänkté"Jakobs-äröm om Natten. Ljungkläddmar biytadst star I Hösten Kkoönimnlt, livets sommar -' Svann, men därför jag" €j gråter, ty till bygga där ljungen blommar I ställes en gång färden åter. na att efter vedertagna prissätt- : ” törtroendefulla samarbete 'jord= . eller" kreatur Sjuka," söktes, of-7 en Doktor ”och', veterinär hämtades." för: utrnärkelser' och högstämda ".” tacktal för de många nätter hon: ;vakat vid något ay barnens sjuk- tusen ting upptagna ;strävsam.; men på graven. blommar, ljungena -;" vYrrrevtTYYYTYYTYTTYYT TY FEV) inleddes, stod det klart för den iv: tån goda och mindre goda jord- " . till". en. : omläggning mot” ökad 7 : förbättring: För att utjämna 'den-: ” : mjölk. Det går säkerigen inte” ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.