YvYrev VY YFTE TYYTYTVYETYTVYTYT YE f" YAHOLMS TIDNING: YreYYTYTTYTYYT Noa teervr rreteeveTtYTtTTY FETT YE YT FYFYYYNYTYTYTYYYSYYVYSYFFFYTYTYTEYYTTYYTTTFIV TF YVYf fY TY ls . Ningarna i år — de värsta i ot naminne - Har gett åtminstone e" halländska flodnamnen fömyad. aktualitet. Det är namnet tran, för det är fråga värt, om det inte i själva detta namn' ligger ett aräldrigt ” "vittnesbörd, om den flo- d 'nägenhe ämm; Sn brädden et a att svä a över sitt arbete om svenska sjöna! " hänför : Elof Hellquist ska sjön mn ”råns ursprung till det fornsvenska 2eter, vårt etter. Han tyder namnets innebörd till: ”den 'etterkalla”. och :stöder sig därvid på en jämförel- - . [er med. det norska älvnamnet Eilra . ; + Nå et fornhögtyska ånamnet Eil én: it Båda dessa namn borde 1 nd på , modern. svenska heta 2 kom voch". om. den" förstnämnda örekommer i. norsk litteratur det vitsiga "omdömet, att den är ”eit. rande kald”; etterkall. : : : enna- norska Eitra är en fjäll älv, sa ur oa Än en fjäll ynpunkt är det sålunda rimligt att Men en väg ”den etter- saknas. fullständigt för ämm a ing. av. Atrans namn. Inte ens på : ÖS tid. för åtskilliga årtusenden a orga då Ätran fick sitt namn, borde fen .ha, varit : särskilt kall, i Me då all inte i jämförelse med de Å ra halländska floderna. Seder- nera "Professorn' i. jämförande ++ kom; också. 151 Herbert Petersson om: också 1921 i den lundensiska >'-"Vetenskapssocietetens Årsbök med en -annan förklaring av namnet, : ": Petersson: hänför också namnet : trans ursprung till det fornsvenska ter, men till detta: ords” gruridbe- .-tydelsé innan ordets innebörd änd- rats till'etter. Och "denna grundber- « tydelse här. överallt, där den dyker et UPP, med begreppet svälla att skaf- fa, Det fornsvenska ordet eter. har utvecklats från en gemensam ger- mansk ordstam aitra, som i sin tur ” går tillbaka "till en indoeuropeisk > ordrot oid. Ur denna har t. ex. det grekiska verbet oidao med bketydel- sen svälla utbildats, likaså substan- tivet oidos, ”böld”. Denna sistnämn- 2 dör betydelse har också det medel- . .. högtyska ordet eiz, bildat ur stam- . men -aitra. .Det är tydligt; att den : primära > betydelsen - av "det forn- svenska 'zeter är själva svällandet, som tar sig form i uppkomsten av .. en böld. Det ur bölden flytande va- ret, ettret, är en sekundär förete” else, och det måste vara genom en sehare betydelseväxling, som ordet ter fått innebörden etter. Om Pe- T>rssoris "namnförklaring är riktig, skulle namnet Ätran sålunda bety-|]3s kalla ån” : eller Peterssons ”den svällande ån”. Men man kan i nå- gon mån- undersöka sannolikhets- skälen för och emot. Och då är det två - frågor, " som . närmast tarvar svar: Kan namnet Ätran vara så gammalt, att det uppstått på en tid, då' det fornsvenska ordet zeter ha- de kvar: sin grundbetydelse ”det svällande”? och är naturförhållan- dena kring Ätrans lopp sådana, att det finns rimligt skäl antaga, att just den särskilt ofta ors kat över- svämningar?. . . : Viskan - — > den oroliga : Den första frågan är lätt att be- svara i fråga om namnet Ätrans åider; De, halländska flodnamnen tillhör utan tvekan vårt lands allra äldsta kvarlevor: av: gångna tiders språk, Viskans. gamla namn Visan eller Vesan — den senare' namn- formen ' går för övrigt igen i Ve- selången, ”Vesans långa sjö” — har utvecklats ur en indoeuropeisk ord- rot uis över 'den germanska ord- stammen wis,' vars: betydelse är ”livlig”; ”rörlig”, i det här: fallet väl snarast ””orolig”. Lagan" heter på fornsvenska Lagha, d. v. s. lag-å. Detta lag, som ännu går igen i vårt ord sockerlag, är ett urgaramalt ord med: betydelsen:: vätska, Namnet Lagan betyder sålunda ”ån, som är full med vätska”, på modern sven- ska ”den vattenrika ån”. . Nissan är. också ett. uråldrigt namn, men det är. svårare att ty- da. Dess fornsvenska namn är Niz, "Toch det”har tydligen en språklig släkting i det isländska Nizå. Nam= net. har. satts i samband med det gotiska nidwa, ”rost”, och i så fall skulle” Nissan . vara ”den rostfär- gade ån”. Ur: naturförhållandenas synpunkt. är namnet inte orimligt, då Nissan flyter, genom talrika och stora myrmalmsbygder i Småland nere mot gränsen till ' Halland. Vi- dare har Evald Lidén, en av Sve- riges :--berömdaste . språkforskare, uppvisat den språkliga släktskapen mellan . det. gotiska nidwa,: ”rost”, och sanskrits. ni-la, ”mörkförgad”, Det är:sålunda tänkbart, att NMiz-å, som Nissan säkerligen en gång kal=| lats, betyder ”den mörka ån”,'d. v. s. Svartån, I så fall är namnet så gammalt, att det tillhör en 'språk- lig epok, som vi strängt taget inte vet någonting om, Det ligger då i sakens - natur, att tydningarna är synnerligen : osäkra, . men däremot torde. ingen 'tvekan råda om, att namnet 'i likhet med de andra hal- ländska . flodnamnen ' tillfredsstäl- ler även jäs högst ställda krav på da ”den svällande ån” eller för att använda: modernt språkbruk ”flo- den, som svämmar över”. : Det. är givetvis. omöjligt att med » någon som helst bestämdhet avgö- a, vilkendera "tolkningen. som är än riktiga, Hellquists ”den etter- Störa geografiska I förändringar |” Bynamnet Snöstorp, några kilo- meter öster om ' Halmstad, lyder i sin” äldsta kända namnform Snidz- trup,. Det .:är. möjligt, att detta . lhavaren för Tibets armé; föorera Dilasok 2 gör här en mellanlandning i. Hongkong där han tänker konferera med "Kinas .re=: ; " Igering, Dzasok Khemeya, ipå sin väg till Peking, igering om . blandning av öster-« tida ställning. Hans klädsel Ted dräng och västerländskt, nu en medlem dn dess re=".": är en pittoresk. ' a "pet är . nu praktiskt taget ” + klyrt med 'sommartandskamp "> mot, ' Egypten i brottning i Sverige. Penna kommer troli- - gen att f KRA till Varberg” "och ostlan skall "den egyptiska in Brottning mot Egypten förläggs till. Varberg "truppen "matcha på flera bad orter. ot - bra sätt att göra brott- : sitgspronasenda . och”. säkert även en god affär, ” « .fNissans -|för åtskilliga årtusenden sedan. Lika. många trakorer Jon Sverige som i — Med 65.000 fraktorer har Sve- rige" i dag en nästan". lika stor traktorpark som de '20 latinameri- kanska republikerna ' tillsammans; och vi har kommit åtskilligt längre i ”traktoriseringen” än ett så avan- cerat jordbruksland sori. Danmark, berättar Esso-tidskriften Petroleum. Träktorn arbetar i regel billiga- re"'än' människor .och hästar,' En man med en traktor kan på sam- mar tid plöja lika mycket som” 4 man med 8 hästar. Tack vare den snabbt fortskridande 'mekaniserin= ger/ har ' produktiviteten," d. v; s. produktionen per arbetstimme, se- dan förkrigstiden stigit kraftigare inom ' jordbruket än. inom indust- rin. Vårt jordbruk: kan idag reda sig med bortåt 15 proc. färre arbe- tare än före kriget, motsvarande en besparing av' 186 ' milj, arbetstim« mar per år, 'Traktorerna ' och : ma- skinerna å sin' sida kostar givetvis också pengar, men :det blir. änt en" årlig ”rationaliseringsvinst över 200 milj. kronor:". i Joråbruket är numera . t . det" omkring 225 milj. liter. motorfoto= nn, stor förhand ol > hela Latinamerika |.Å gen "och andra drivmedel - -per "år. | Den framstående brittiske industri- mannen: Richard Stokes hat” äitselts till: Bevins efterträdare" som" lörd- sigillbevårare. Stokes, som 26 ovän, namns förstavelse har samband ned "äldsta kända : 'nämnform Niz.. I så” fall kompliceras frågan om detta namns - ursprung, "men å andra sidan; skulle det innebära ett klart och tydligt vittnesbörd om en helt annan” väldighet hos ' Nissan i forna tider än”/i våra dagar. För övrigt var -områdena ' mellan... Nis- sans : och Fylleåns utlopp: ännu på ning för" satt dess .medlemrnar aktivt: skall" kunna', engagera sig i rörelsens strävan.' Som led -i denna? strävan vill: rörelsen påverka lag- stiftning och allmän sed samt mot- | kyrkby: Och några århundraden ti- digare gick inte att landvägen kom=- ma upp till Nordhalland närmare havet än över Broåsen i Grimeton, Hela . Himledaleh, . där”. den. lilla Himleån flyter fram, var dels havs- vik 'och dels träskmarker, kantade av byar på högre belägna ställen. Vi får kamma ihåg, att den geogra- fiska bilden av:de halländska. flo- dernas -väg till havet förändrats oerhört sedan namngivningens tid en > Det är nog inte allmänt bekant i Halland, att vi har en”halländsk å, som heter 'Tunder, Dess vanli- gaste namn är Genevadsån, men i Tönnersjö socken, där dess övre lopp går, kan man än i dag få höra ån kallas vid sitt gamla namn Tun- der, Det är ett mycket intressant namn, . På ' fornsvenska hette den 'Thundr, och detta ord är en nära språklig släkting till det anglosach- siska verbet thindan med betydel= sen ”ån, som är full. med vatten”, vilket. namnet dock troligen .inne- bär. Men den. som följt dessa åars övre lopp och sett, vilka väldiga raviner de där skapat, kan göra sig en svag föreställning om vilka naturkrafter de en: gång i. tiden varit. | Om vi frånsäknar den yttersta kusttrakten, som förändrat sig till oigenkännlighet sedan den tid för fem årtusenden sedan eller mera, då de sydsvenska flodnamnen tro= f ligen skapades, har Ätran otvivel- aktigt den flackaste dalgången av de halländska floderna. Det är in- galunda” otroligt, att:den dåtida storån gjorde skäl för namnet "ån, som .svämmar över”, Den våldsam- ma översvämning, som vi nu upp= levat, är kanske bara en miniatyr av de vårfloder, som. generationer av våra förfäder måste dras med. Men deras ogsvärligheter var väl knappast så "tiva, eftersom flodernas stränder på den tiden saknade stä- der och samhällen, antagligen ock- så byar och gårdar i sin omedel- Ibara närhet, sa . Åven för ökad folknykterhet”. Karl XLS tid så ka, att Halm- arbeta”; med . alkoholhanteringen -Åstads " r med I de ' affärsi I Sydhalland . gick över Snöstorps konsekvens härmed nöjer: sig inte helnykterhet. ; Den ålägger ock: sälja sprit till andra elller. vara en kugge i alkoholhanteringen, inrik tad på ätt ”stegra'. alkoholförbruk- ningen, : uttalar. NTO:s or sischef Hilding Friman; "ov : Nykterhetslöftet i NTO är också så :utformat, att det inrymmer icke bara + kravet på personlig absolu- tism' utan också sådana helt själv- klara”. konsekvenser, häri "inbegri- pét ;- kravet på att motarbeta det privata. ' vinstintresset inom. alko- holhanteringen, Det är således inte anmärkningsvärt, . att : med: den skarpa motsättning som råder imel- lan nyktert trä rörelsen "med kravet på: petsonlig medlermäarna att. inte bjuda "ändra, | ” Palsring 2 ajup S på ' mjuk, 'sviktandei barmark var Gunder. Häggs melodi för att kom- Talltså tar emot en pojke eller en "Iser blir det fri resa till arbets- "Ifjorton dagar, samt resa både fram I kanske "l ungdomar ' från det egna, landska= perenn Ed - feriearbete i jordbrukets tjänst, marknadsstyrelsen, där man just' kanske någonsin förr. ” i Ungdomsverksamheten går "efter i stort sett samma linjer som för- ut. De unga skall 'dels utplaceras på enskilda " gårdar, där familjen flicka, dels i ungdomsläger, Beger man sig över det egna länets grän- hörande . Det ar fe elt enkor nödvändigt att den svenska ungdomen” som tidigare — och helst i väsentligt större utsträckning — tar. tion, Jordbrukets arbetskraftsproblem tränger Får lyder omdömet - från ' arbets-' nu planlägger sominarens' ak=:- i år "värre än >. större inflytandet på utvecklingen, så att även jordbrukets och lands> bygdens folk kan få del av sam= hällets förmåner i likhet' med an= dra, Bästa sättet att. nå denna ny= orientering ä är att söka få ett bättre” platsen, om: vi stannar och åter. om uppehållet utsträckes till en månad, I fjol deltog 2.600 i':läger och i enskilt jordbruks- arbete närmare 6.000; Dessa siffror bör vida överträffas i år, hoppas man inom AMS, ... - I första hand krävs "denna ung- domliga: arbetsinsats" för. betgall- ringen på Gotland, som tar din bör- jan första veckan i juni 'Det kan nämnas - att det finns stockholms- | flickor, som gallrat. betor på Got- land fem år i följd — jobbet är > inte > direkt inspirerande men "tydligen heller inte så urtrå- kigt som somliga inbillat sig, Bet- arbetet "i Skåne torde klaras av pet, men arbetskraft ”utifrån” be- hövs ;både till Östergötland och. 7 Förkunskaper för allt: detta jorda bruksarbete krävs ju. inte, erinras från AMS > det är bara att hugga sin nytta, i. »inomhus-. och in på arbetet utan vidare. Flickor- | partierna emellan, Vara , vid större hänsyn bör tas” till de, stora folkgrupper, som finns utan: för regeringspartiet: domiiner, Sovjet. "återlämnar norska krigsfångar: - Sovjetunionen. har: etter förhand< lingar med de norska myndigheter=. 'na till Norge återlämnat feri nor« >. ska krigsfångar, som kämpade tills >> 4 sammans med tyskarna på östfron= + cm meddelar ” utrikesdepartemen=> > let, « ” Ås tDet finni ännu: enstaka norska ' fångar i Sovietanioneny: men "förs, Fv det i, meddelandet, = ; ue | "Marskalk ”Auchinleck:'- n öppnar r mattfabrik; SR brukar snabbt nog bli vikigt bra utedrängar, smed d ina "4 högt till: bantävli songen. : Den häggska träningsme- toden' har ju också numera slagit igeriom snart sagt i hela : världen och det finns 'väl-inte:en enda ut- länäsk > medeéldistanslöpare ;. eller långdistansare på - bana av någon som helst klass som inte'accepterat 3 Gunder. Häggs rön. och tagit efter ; hans. metoder. Att löpa i.terräng under : försäsongen .. är." alltså all right men hur är det ur formsyn- punkt för. en . medeldistansare . att tävla terräng? Därom; har det rått delade meningar; och när den veke- Strand, på senare år tävlat i flera: hårda ' terränglopp och senare (visat ytterst skiftande: formkurva under bansäsongen har terränglöp- ningéns > ' belackare” fått vatten på inte . borde ' tillåta våra -medel- Hur är det; är 'det farligt för: ban- löpare "att "delta i terrängtävlingar eller att överhuvudtaget löpa ter- räng? PRK ställer frågan till ve” daktör :- Sven : Lindhagen: Idrottsbladet, som torde, vara vårt ; lands främste friidrottsexpert. —: Det är inte alls farligt för Kanlöpare av någon kategori att löpa: terräng, 'svarar- red. Lindha- gen.” Tvärtom — det är 'bära..bra ten. 'Kruxet -är inte'om: våra bästa banlöpare -> skall = lö pa. i-terräng rutan cm dom skall tävla terräng: "Börjar en löpare tävla alltför tidigt å året så finns det uppenbara ris- ker för att hans formkurva sjunker de. stora, viktiga k sin kvarn och menat”att förbundet |”. + distansstjärnor : att tävla terräng: både för konditionen och stegsvik-. då vi börjar närma oss hösten och ji som” ” gånv: för alla dragit upp." ; Men vart " par armar, som, "jordbruket får, ger dock sitt bidrag. ' Betackorden ” — för: att: nu ett. par ord om” förtjänstmöj terna, — ligger 20 proc: högre iår än i fjol. Det kan-bli. ett par; tré hundralappar. i. netto för dem, som här. gör sin insats, "Timlönen' håller sig vid 125—1.50, Längre: fram Ai sommär i behövs .' stora a | Auchinleck, som 'våren 1940 ledde . S ötsbettlhavårtn! Ad marskalk" Sir. Claude ” FR 4 Indien, i : de ”allierades operationér vid "Nar= vik och 1941 förordnades. ti för det brittiska Mellersta östern komrnandot, har nu, för avsikt att. helt "clv'i4 öppna en .mattfabrik -i Pakistan, Marskalken, tär 66 år skaror” för! fruktskördens-inbä gande.. I :de speciella .”jordbruks- Veckans tipsrönd ”upptäger länen”; vinkar »-'goda' förtjänster. Mellan 10 och 20 kr. om-dagen är kanske inte: så dumt'för 15—1 åringar att komma över. pv elska ligans. avslutningsomgång fö "vårsäsongen. Nio matcher från: div, å blir. en, svårtippad ' gång är troligt:-Deår mu sista rr na, chansen: fär ; klubbarna satt: kunna" - stabilisera. sin ställning före som. "marferierna. "Den nyligen träffade kommelsen ' om "jordbrukets ; priser för detta års fyra sista ader, har, ingalunda givit: utjären klyftan mellan den söm "ar sätter in. Givetvis blir inte en ban- löpare i och för-sig sämre. av. at lat terräng. på våren." Det ns i varje fall inte något exem- I pel på den saken. Skadade: kan de bli men: knappast sämre. banlöpare terrängtävlandet. Småtävlingar £g absolut ingenting om . de är med: i .men "det är fråga om inte stora, hårda tävlingar” -— som ex- empelvis SM. suger alltför. myc- ket": must. ur dem. Säsongen blir för. lång oc; det är förklarligt om lördagen.” - De i prishöjnh inga) uppslukas helt" av de " förnödenheter skall' köpa för att kunna uppehålla en för alla samhällsgrupper te den ordinarie produktionen, som! skall täcka .90—95 procent. av kon- sumtionsbehoveet. ; Trots att jord- |; bruket får finna sig i att-icke få de. tröttnar fr den "löneök - som endel andra vi .som bäst behöver dem i lands- kämper 'och andra internationella » Ett -ter= Fingtävlande . är enbart av: godo och : som vi nu har: det: med ter- ränglöpningårna förlagda till våren så behöver ju inte dessa kollidera med bantävlingarna .i' slutet av och -. ; bryggerihanteringen '-—.«: en motsättning som "skärpts under se- nare år —.en bryggare, en bryg- geriarbetare, en »ölutkörare, - en servitris på ett ölkafé icke tillåtes tillhöra '.. nykterhetsrörelsen, : , Om denna. Tegel torde. det råda”'stor enighet :inom de allmänna nykter- hetsorganisätionerna,” Den ' är icke "eller lär : Det :vore skillnad om terräng-i SM. och andra, stora, ter= rängevenemang skulle hållas” på hösten -—' det har ju” någon gång talats om 'att införa den; tågord- ningen, Då skulle, enligt. min me- ning, åtskilliga löpare för : länge sedan ha tröttnat för säsongen och helt enkelt. låta bli att-ställa upp. Nej, det är bäst som. det är = nu det' resultatet av: bol äld 1 rah= principrytteri, > den -”är : tvärtom sprungen” ur rent praktiska övers väganderi, beträffande. rörelsens :i re och yttre effektivitet." mill de nödvändiga effekti tets- sonerades med förstånd — enbart ena grupper fått, har jordbrukarna för- klarat sig villiga att försöka företa en "ändrad 'produktionsinriktning," vilket. kräver nya, investeringar. . Genom "överenskommelsen har jordbrukets organisationer fått ta) på. sig ännu” större" uppgifter sän| tidigare; Prissättningen på de olika produkterna, .som fått' anpassa sig mera efter avsättningsmöjligheter- na på världsmarknaden, : har , varit svår, : icke. minst för att nå rätt- | visa mellan olika jordbrukare. Så- lundå” har wegetabilieproduktionen fått vissa höjningar, under det att mjölkproduktionen inte. fått någon nämnvärd: prisförhöjning.. I: över-" il; ingår dock möjlig-" bra för. alla våra banlö Nya licenser för bushållsbränsle efter av juni. het till förbättring av mjölkpriset- ; na i de bygder och tilde jord”. kraven hör också att il pet icke kan grundas på individuell prövning. :Någon kompromiss, i konflikten mellan medlemskap och på alkoholhanteringen inriktat en- skilt vinstbegär är ej möjlig att åstadkomma, ej för . rörelsen och väl ej heller, för den enskilde. Den slutsatsen anger en praktisk hand: lingslinje, ...och att rörelsen fi den kan icke sägas vara uttryck för intänk De utställes av bränslekontoret ef-. ter ansökan senast den 21 maj. ' Varje förbrukare av koks, sten- kol; antracit och eldningsolja: för hushållsändamål : skall ha -licens, Livensutställandet - innebär inte i och för-sig att de nämnda varor=- na kommer att ransoneras, - Ansökan om ny licens skall. gö- ras hos bränslekorntoret och bräns- handl. - rigoröst' pri "Tilläggas bör, att med: bibehål- lande. ' av "dessa effektivitetskråv för egen: del, rörelsen är beredd till: samarbete med alla: grupper som med den vill samverka i kam- >I fastigheter med lokalt eldade lägenheter "skall, förbrukaren läm- na sin ansökan till fastighetsäga- ren, som sedan cön”er brändek jäm- Rruksenheter, som har sämre be- "att " bedriva en' allsidig odling, vippgå till: 25—30 miljoner kr.pr år. -Det är med allvarligt bekymmer jordbrukarna ser, hur inflationen griper. omkring sig. mer och mer, Poliiskt måste jor&rukarna även i Bondeförbundet ansluta sig mera till en opposition som inte kan" Akäl ska ' volitilk, som Muills endast Kedfört försämring - av penning- väsdet. Det måste därför övervägas, huruvida ei orientering i svensl FTtoret. te ana Hill. bräl . Spolitik är nöd di Detta för att få jordbruket. och andetr höregränpen, Hera joräbrukarna | vändig ”beredskapsproduktion - jäm: | gardéring nödvändig. '3,' Med"5-0 i Charlton, vilket” senare lag knap=. :loavgjort mot Bolton. Gard”för full Dessa medel bör kunna|y k "Chelsea—Bolton' 4 Toltenham--Låverpool.. : 10. Notts Countyc-Letcester, Kommentarer. 1 Aston "villa har sort goda matcher på-.senasie ti : jden' och tar nu revansch för sitt ne: derlag'på Boltons plan, 2;-Matchen "IBlackpool--Manchester "United --är Jen svårtippad uppgörelse -mellan två "topplag, : vilka har gjort bra . ifrån sig. FEommasogor trolig, men segrade Derby pa hemmabana över past är i någon bättre form just nu. erby' hålles .som knäpp fävorit; 'helsea "gör nu sin sista måtch'4 iv, I för denna gånz. Kommer i javskedsmatchen = troligen att. visa latt gnistan finnes kvar. Då blir det i 15. Newcastle bör ta full poäng: på! ih då h inte .' verkar vara i bästa form, 6, Ports-. Imouth” på . hemmabana får hållas 'som "knapp favorit mot Burnley, även om det i denna match förefin mes stora förutsättningar för o: igjort. 7. En betydelsefull match fö= ireligger. mellan Sheffield "Wednes= >< iday—Everton,/ då - den, förlorande: klubben « blir utslagen ur div, 1 . Med ”hemmaplanens fördel . har Sheffield segerchansen. 8. Sunder= : Hand förlorade med 2—1 på Wol- 'verhamptons , plan, men tar nu - hand om poängen. 9, Matchen Tot- tenham—Liverpool kommer troli= . "gen att helt gå i hemmalagets tec-. kan, 10, Däremot bör matchen mel>" lan jämna klubbarna Notts Pr —Lelfcester . sluta oavgjord. , ton. 12. Cardiff kämpar fortfarande - r sin - uppflyttningspoäng. Den. kan troligen erövras i matchen mot', jWest Ham, Bortaseger. år : Siffertipset. lAston Villa—Stoke ” sd "Blackpool-Manchester U. Charlton--Derby . Newcastle Middlesbrough Porlowouth- Buriley vev Kd EN 4 : år i Ef NETERE PV EFEEvEV EEVERUPE YET? NECESIEEITE SSE Adde
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.