AS ev > A SrENEEEnEsas==:> vegetvyvvevieroetveryYvYTVoYYFVYYYFVeV VV - ka r vyvYerYrTYrFeYFYYYYYVYYYFFYFYVTYT TRO TETFYTY vvYYTYXr ” YrervevrefYYYVVYEFITYTYTFEYTYYYY VY Jå Åe ko ÅL JL Le 7 St Kristofer är de resandes skyddshelgon och hans dag har nyligen firats i Paris, varvid många paå- risare mötte upp, vid St. "Kristofers kyrka för att mottaga välsignelsen. Som bilden visar i infann sig bl med ' NEW YORK": :; 2 Den 4 juni skell +. amerikanarna kallar den, gå til "> om frihölens och självständighet Iket 'på ön Puerto Rico, eller Portorico, som ven bärnen med sina fordon, av olika slag, som i dagens anledning väckert i älvständighet en folkomröstning för att besluta - nya författning, Ön Puerto Ri - y ' "eo, den ”rika hamnen”, är den minsta: av Antillerna och har -om- kring 2,5 miljoner invånare, Den " av Columbus vid hans andra'resa år 1493 och förvärvades av US. . efter spansk-amerikanska kriget år; 1898, : TS , - Invånarna är till tre fjärdedelar av spansk och resten av blandad spansk-indisk :" och ”spanskoneger . härkomst, ; Folkets" språk ä » ska, ME OT Från iman i Vita huset. är den första ön som upptäcktes | : Under fanns ther: och rata ön "och det var en. av ledarna för de” radikala" nationalisterna "som ' i fjol försökte mörda president Tru-| ! Folkomröstningen, I den”, | (Alla väderstreck Den som går upp ett'par trappor 1; det stora - försäkringsbolaget Lloyd's huvudkontor: på - Leaden= hall" Street i London kommer att. hamna på ett kafé'av modell'1700 med en ganimal papegoja som tam-? burmajor, ',.Det ;. berömda | försöks laget har nämli; låtit ins | själv ändiga "politiska akten i öbe- dfolkningens "historia, gäller en..ny författning som föreslås av” USA:s korgress sedan den i höstas antog en lag därom; Enligt den nya för- : | fattningen skall Puerto Rico bli en självständig ” stat med eget parla- | ment och egen regering," som" oin- skränkt får bestämma: över landets alla affärer” ned undantag av ut- ikespolitikén,.” utrikeshandeln : och försvaret, Dessa områden -skall:för n ; icke - närmare : bestämd. över- + reda en "våning i'samma ' stil som det. kafé som för 250 år sedan kom ett bilda kärnan. till "de, nuväran= de jätteföretaget.” Även "då fanns det i Lloyd's kafé en papegoja som satt fastkedjad 'på en pinne: vid huvudingången," Fågeln "hade kvar. ' lämnats av en sjöbuss som. säker« het fören skuld. Den företrädara, ' för det pratsamma: fågelsläktet som nu 'vaktar. kafékopian är”ett lån | från Londons Zoo och härstammar Et direkt' nedstigande Jed' från den åntsatta papegojan, Kaféet har re= könstruerats i samband med ' Fes blival of Britain's), : (London, TT — Reuter) + : Oxford ha för några gamla doku« ment: som -är' undertecknade. Rv gångstid bli förbehållna fi USA:s ; Sedan år 1938 har ön haft en au- tonom förvaltning 'i';mindre- oms fattning, som först 1948 fick öbor- na själva välja sin egen guvernör, Då valdes för första gången en in- född man,;Munoz Marin, till detta ämbete," Under krigsåren har USA investerat' ansenligt" kapital för att utveckla, öns -egna . industriella -och ekonomiska resurser, som under ti- digare år knappast hade använts till att höja folkets levnadsstandard.” :; Folket är fattigt och okunnigt. En terroristiskt: inriktad och antiame- rikansk nationalism har under de senaste: åren fått: ansenlig tillslut= ning från industriarbetarnas och de Nea Sa Ne - | intellektuellas 'sida, Nu : skall för= 1": 18,500" pund vill: en bokhandel 4 söket göras att genom att tillerkän« na Puerto Rico statlig självständig- het lugna ned de ibland upphetsade itat och: USA éri kung Ferdinand och d g Isas bella av Spanien; Dokumenten in. fpehåller order. om leverans, av livsmedel. för Columbus” expedition 1493, som ledde till' Amerikas uppa täckt, De: dyrbara handlingarna kom skall: säljaa i New York, föres iver bland annat att. 6,000 säca ar vete från de kungliga förråden $ Cadiz och Sevilla skall föras om- . bord på Columbug 17 fartyg och att; skeppsskorpor' skell bakas för d en 1,500 man starka besättningen, (London, TT — Reuter) :Den senaste I raden'av svenska amerikanska hundraåringar- är än« kefru Lotta Svensson-Andersson i Chicago, som i slutet av april fira. | : de sitt sekeljubileum,. Fru "Anders=] son är: född '1 Horla församling 4 Västergötland, . Efter makens död! 1918 "inbjöds: hon av barnen att , komma över till USA, där hon hela. tiden bott. i Chicago, "Trots den : höga åldern är hon «förvå- Nansvärt kry och rask, I Chicago har fru” Andersson varit mycket. verksam inom det frikyrkliga ar- .- > betet, På sin högtidsdag uppvak=|-: tades hon av fyra barn, fem barn- barn och sju barnbarnsbarn, -+ - (New York, TT:s korr) vv » Ett svensk-uruguayskt litteratur- utbyte har nyligen ägt rum i det att ” beskickni i M Xan som gåva har överlämnat boksam- lingar om svensk 'konst och veten- skap till ur sk nHationalhit hoppas. att just genom att:utöka landets egen och oberoende förvalt- ning bäst kunna motverka revolu- tionära stämningar; vilka dock hit- tills trots kommunistiska försök, in= te råkat i kommunistiskt farvatten. Självständighetsrörelsen ' ledes av infödda öbor som studerat vid ame- rikanska :och 'mexikanska högsko= lor, Rörande sitt näringsliv och för. svar blir Duerto Rico självklart un= der en längre period starkt bero- rhindre "omfattande ' oroligheter. på jå sta | KE. -: Den" |Karlsson köpt och fått lagfart på, ]lertid : efter en tid ville -köpa :en k |PRESIDENTVÄLET I ÖSTERRI- ö. lära en abessinier att vrida en mutter åt rätt håll! Denna nå- . svenska mekanikerna, som skö- - ter utbildningen ..av mekaniker i det'-abessinska' flygvapnet, ” svenska ” flygarna, ' har funnit . att ' abessinierna är” utmärkta flygarämnen, kallblodiga : och . oförvägna. Men : så : betraktas -.. "också: mekanikeryrket 'som nå got förnedrande av' abessinier-, na” medan ' pilotyrket har nå- got :av..den nimbus: över sig om svenska småpojkar ser i Abessinierna, .. som är av semi- tiskt blod och negerblod, betraktas inte som hågra Pparias' såsom fallet ofta är i andra delar äv den afri- i kanska :- kontinenten. :Abessinierna har precis” ätt, européernh: 1 nv' dem är "bildade; "då: landet har åtskilliga": högskolor; -' utbildning: sman uridantär de rent tekniska, för vilka abessinierna har föga intres-i ve" till "övers; Denna abessinska ”nationalsvaghet” » är. ett verkligt krux för. de svenska mekaniker ; tom sköter utbildningen av meka= niker 'till- landets flygvapen, Det är inte bara svårigheten att få folk till "kurserna, ;besvärligheterna. att trumfa in kunskaperna utan även: problemet 'med -att få eleverna att: inte omgående glömma bort de in= r' på : de vapnets ledning utfärdat att inga plan får lämna flygfälten förrän de - kontrollerats : och ' besiktigats "av N ang ora Pp kandidaten i Österrike, dr Körner, avger här sin röstsedet vid söndagens presidentval i Österrike. Han och den konservative kandida-'| ten dr Gleissner erhöll som bekant flertalet av. rösterna, dock utan. att någon av: dem uppnådde de stipu- lerade 50 procenten, varför omval kommer att ske mellan dessa båda. Stor familj körs > från egen gård? 2 ” vädj ar en. töf lantbruka- Theodor! : Mirakulös kallblodighet::.-' ""Abessinierna' som flygare är ett helt annat kapitel. De svenskar som: utbildar flygare påpekar att de säl- lan sett. maken till flygarmateriel. De är skickliga och oförvägna och eliten 'av de: abessinska flygarna betecknas som fullt ut lika skick- liga som de svenska flygofficerare, vilka "tjänstgör som ”"Järare i det: En svensk, : som arbetar i 'det abessinska flygvapnet, berättar som exempel att två: abessinska flygare gjorde en övningsflygning med en ingst ren: Hjalmar Karlsson i Björnbyn, i .skrivelse' till kungen. Han. och häns - familj, tillsammans sex per- soner, står inför hotet att de måste flytta från" sitt” jordbruk, som: de efter mycket om och men skaffat törtbomt > vars. land tighet är ” cirka 14 svenska mil i timmen.” Plötsligt blev" det något fel. på motorn: och de tvingades nödlanda. Laridningsplatsen som de var. tvungna :'att använda” sig av sig, Lantbrul Y har anmält sig "intresserad av.. gården,. som Nämnden ” stöder .: sig på jordför- värvslagen, Karlsson ber nu kungen att äv nåd få behålla sin gård, : Karlsson skaffade sig först ett mindre jordbruk och förde '€ 3 bestod av klippformationer, Piloten 1 kad mellan klipporna och landa i en sänka, De ' båda i planet överlevde trots att "planet till stor del var sönderslaget och trots att deri' höga landningshastigheten gjorde att de tv primitiv ; ladugård. Men familjen växte, och. stugan blev för trång. Länsbostadsnämnden, som han bad om hjälp till bättre bostad, ansåg att det skulle bli för dyrt just nu att uppföra nytt sådant på den lil- la jordbrukslägenheten; nämnden sig ett annat jordbruk med bättre bostad. Han fick per annons tag i en fastighet i Töftedals socken och träffade preliminärt köpeavtal med ägaren, Men. det skulle haka upp sig på nytt.: Senare fick han näm- ligen veta, att förvärvstillstånd inte skille' beviljas och ' slöt då arren- deavtal' med ägaren, . vilken emel- hänvisade 'Karlssen att söka skaffa | båda i , vilka vär: fast- bundna :. med" säkerhetsremmar, stoppet... Mirakulös kallblodighet, kallade vår sagesman händelsen, - Specialbyggda bilar hjälpte . 3 ej mot hettan; z- Svenskarna i Abessinien tjänst- gör ' emellertid inte bara inom flygvapnet. Även inom andra om- råden leder svenskarna arbeten av olika slag, bl. a. är många ingeni jörer, anställda i statens tjänst. ' [statens tjänst, "1:37 NN "45 Bygga vägar i Abessinien är intressant "men. påfrestande, berät tar 'den unge 'stockholmske bygg- ende av USA, dit öns hela export är dirigerad, :: Jean Leriche. ful reklamskojare : - cr. Introduktionsbrev hh Självaste borgmästaren i en ' mellansvensk : stad skrev till. : med en riksdags . "på ett introdoktionsbrev som en : 42-årig - reklamman från / "Linköping sedan använde" till "att skoja till sig pengar på, -"" Från "början var det egentligen meningen att. bara källarmästaren' på stadshotellet skulle pryda pap- peret med sitt namn, Reklamman- nen åtog sig nämligen att utarbeta en reklambroschyr för hotellet och sedan han fått rörelsens levéran- törförteckning ville "han "också ha skriftliga rekommenhda"ioner,” på lioteket, konsthö kort tid Iyckades han få 1600 kro- ffärsinnehavarna i staden. tetets arkitekturfakultet samt "ut- rikesdepar kulturavdel- ning Nationalbiblivteket har & sin sida donerat en större samling uru-c vugysk litteratur till bibliotaken i Summan var. förskott på annons- avgifter, . - : Staden utgör en av tio I mellan- Sverige som haft besök av reklam- mannen. Allt som alt ter han de ibero-amerike: itockholm och Cä — j lyckats tillskansa sie 8319 krdhor |ren — fick kapital, Äntligen kom et ch kad 0 att Karlsson köpte så att han — äga- så köpet till stånd, Karlsson sökte och fick lagfart 'på gården, =. |' Det var nu som lantbruksnämn- den anmälde sitt beslut att utöva kronans förköpsrätt till der gård, som Karlsson kämpat så hårt och länge för att vinna, Själv tycker han det är. underligt att nämnden först. efter. det köpet. blivit klart aviserat sitt: intresse för gården, som ju dels varit utannonserad, dels såld genom mäklare. Anmärknings- värt är också, säger Kårlsson, att nämnden inte en enda gång besökt hans gård. En större gård orkar familjen inte med. Karlsson har er- bjudits köpa grannens gård för att förstärka sin egen, men Priset är för högt. Nu står familjens - hopp till kungen: : | c har hotellägarna sett till någon re- klambroschyr. "Mannen som tidiga- re. arbetat i reklambranschen och verkligen : gjort sunda brosehyr- affärer, har ' häktats och åtalades På onsdagen av stadsfiskal Lennart Asplund: Utom annonsbedrägerier- na har han gjort sig skyldig till ett hyresbedrägeri på 3.000 kro- nor. Han har tidigare dömts till sex månaders stfaffarbete för be- &" "men fick den denen änd- ANGenå Ls fn rå liknade sätt, men i int fall delar av landet, Abessinierna som vägarbetareé är bra, nog maskas det har för sed. Det svåraste ' proble- met vid vägbyggen är emellertid klimatet, som kan 'ställa' till ' med åtskilligt trassel, I de höglänta om- består tyvärr inte bära av högland. Det värsta, och kanske mest miss- lyckade jag varit med om när det gäller vägbyggen var när vi för- sökte. bygga en väg från kustlan- äet Eritrea till Abessiniens huvud- Isted " Addis > Abeba. Vägbyggandet (kustlandet, men när vi hunnit in "Lilla Lena, 4 år, hade "varit! med pappa och mamma på Skan= sen. Hon hade ”änge stått och tit- tat på 'isbjörnarnås tumlande lek "i vattnet, då hon frågade vad de där djoren hette, ,. lea —- Det är isbjörnar, svarade pappa. ” AE RE Lena stod tyst en lång 'stund och sen kom det: Dt : — Men pappa, smälter dom rad till villkorliga av' hoviätten.! inte när solen skiner 'på dom? got tragiska' erfarenhet har de +. gjort;' medan deras kolleger, de: +. samma rättigheter som, och ' en betydande” del', tupna lärdomarna. Hur osäker man : infödda mekanikerna framträder i den order, som flyg- abessinska flygvapnet." :'- it emellertid "tack vare 'sin |” kallblodighet : in i 'det sista värja | slets ur remmarna vid det plötsliga j-. jören Lars Knabé; som | - i fem år lett vägarbeten i skildaj; en' del men "absolut inte i samma | omfattning som” övriga afrikaner] rådena 7 går det bra, mén "landet |- gisk " bra i början trots hettan il' 'ett stycke i landet och skulle dra], EE "Mellanbilden visar kejsar Haile Så ARÉ I ETIOPIEN = er ec re Överst: kontrolltornet på ett av ”svenskflygfälten” Ae Na - S I Abessinien, ' elassie 'med följe, som åskådare en av flygets bombfällningsövningar: Underst: européer .'och Imblad. dda på samma r :-:Kallblodiga = är tbessinierna som flygare men som "mekaniker. hopplösa. ' Me- kanikeryrket : anses också som något förnedrände i landet och de :<; svenska ' lärarnas största krux är att utbilda infödda ine= kaniker. "De . svenska" flygar- hustrurnas ' största "problem är. ormarna,” deras minsta tjänar= Regel 8 ID Te vägen” genom ett ökenparti,. som” ligger i :genomsnitt 140. meter un- der havet, gick vi bet på uppgif- ten, ' Hettan >» var olidlig! och ;för européerna, var det absolut omöj- ligt att närvara vid byggandet och till "slut "gav. även infödingarna 'upp. Vi gjorde allt vad vi förmåd- de; ” skaffade ' specialbyggda . bilar som :..vitmålats -; mot hettan, mén g (med i rasdiskrimineringens "Afrika. . ; "> Många av ..svenskarna i' Abessi- .nien. bar sina. hustrur med sig, Det "bra ur många synpunkter. Blä golv). En sällsam syn" - (AES SES ingenting hjälpte och till slut satte hettan punkt och slut för vägbyg-] get. . Ma H "- Ormarna hemma fruarnas' Pe stora skräck, 35 vore en: sanning "med modifik: att påstå,ratt. svenskorna trivs så särdeles väl i landet; De' har” det . den eviga sommaren 'behaglig iven om den för många kan verka litet "påfrestande. . Det ' bästa är emellertid att" -de:-har- -tjänare för de flesta göromålen så att de själva behöver. inte." utföra så mycket hushållsarbete, även om: de måste övervaka - allting, . Ormarra, :spe- ciellt cobror, som det finns alldeles för gott om, är en ständig källa till oro. 'Husmödrarna 'kan konfronte- x 3 NN Fann sesonne nr . sats till dig, liv, 4 (can rien finns en tegra! Bara hos oss fi n brista av någonting. högre, mot "omkring 0ssÅå et Eni radiodebatt mellan" de, ste diga i viljorna i regeringen v rn Ä att tänka på. Som ute" >. påsatt” PRE VER Fut "besynnerlig världen a dag. är framgår" därav att nn dig: som FN:s organ FAO och Zu jor:>rukare :' själva!” genora Vv internationella organisation IFAI ” up; nanar '- till "ökad jordbruks< prc "uktion för att' lindra svälten, dis! aterar ' vi "jordbrukare , här ”her-wa hur vi ska minska" Jord- brisproduktionen för att hindre omiskt självmord., 7 iksdagsihän EV vor Helan sikt som uppstår I ett s im? 3 är ofta en följd av materiell ” tning. ”" MITT En "amerikansk .undern in: kommer med flyg i. dag till en hjärtsjuk fru på »centrallasarettet i Karlstad, .. Då-- frun, : som, är från Hammarö köping, blev. intagen på lasarettet, 'visäde' det sig. ätt hon var i behov av en dyrbar och säll« synt medicin, som inte finns i lan= : det. "Lasarettet, beställde : då. tele= : grafiskt medicinen i USAV : ie sett Osäkerhetskänslan ” förvärras ”gi= 'vétvis av vetskapen 'om att ett bett vidtegas: I' regel är européerna utrustade med serum, men detta medel änvändes förvånansvärt nog inte "så "ofta ' som den speciella Serumet har många otrevliga verk- ningar och - injektionssprutan.” är .' inte alltid så lätt att handskas med... Istället "har européerna en liten kniv med ett vetenskapligt utpro- vat” blad, någon centimeter långt. I :bakändan : på kniven, finns: ett litet munstycke "med 'ett-fi Bli mäan”biteti aven: orni' så är:det att helt enkelt köra in blade dess : längd + i såret och sticka ' "in" munstycket:” och" ordentligt! tills "det giftinpyrda blo det sugits ut, varefter man hijd blodflödet "ett: "tag "genom Satt k binda runt. armen "eller: benet: där. ormen; bitit, - Naturligtvis: är. inte ras med djuren på de mest skilda r AT vi just Nu Näe KOMMIT IN i Sjävt HAR JAG GJRT PEN BROSCH HUVUDpgiNcIPEN Måste BL Att detåR Vi BILISTER. -- Öca INTE TvÄRTOM I | Kom inRa, Arr BARNET. KAN INTE BEDÖMA (& Rr/s—5 STE DET KRI + Ål SOM Av SKOLSVERSFYRELSEN IÅR SÄNTS vri 400000 l - NÄLDR pe KLOT de Då 0 a SOMSKA SE Upp FÖR, BARNEN. HUR FORT EN BIL KÖR — OCH CHANSEN ATE "KÄNNA. ÖVER, nl > MEN DET KAN DU SOM KÖR!” > TROTTOARER, OCK ÖVERGÅNGSSTÄLLEN. VIMLAR AV BA ve AUTID "Brev i at iu och DET LEKER .v -— = MODERIA "Dumma 2 Dy ir ENDA TIDNING v "KRITISKA ÅRTIONDE DÅ DE STORA BA UDEN FÖRSTA SKOLÄUERN. — 6 vi Å SOM MÅSTE: GÅ TU 5 SF UTAN ÄLDRES: TN ALI ÅERN ) MÅSTE JAG TYVÄRR BESTÄMT HÄVDA, AT: ” . EF OCHUR MYCKET BARNET” AN PLUGGAR "TRAFIK VETT i PL LE AT DET BiåASTE BRÄÅA EFTER jex ve ” URSPRUNGLIG MÄNSKLIG (=B4RNSUIG) Synpunkt ALDELES PERuR TRARIKEN = och DESSUTOM SOM -UTGIVES I EGEN ERBARENHEC (HAR SÄL " ATT LEKA | N OViDKA MALDE OFTA (PE MEST. CNE tiga BdONB: rer sö : Ingenting annat än vi finns som som vältrar dig > ' r: karusellen! :- ” ställen, 'såsom i köket, sovrummet. ” av. ormen "medför döden inom en :'e= " | halvtimine 'om inga åtgärder hinner. : - ”ormkniv” som de flesta bär på sig, - metoden hundraprocentig men liver - ' LAHOLM tad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.