SR ARE i ] - | i . Nr | ” Nr ts ned kl. 20.22, H : ned kl. 20.24, ; På boplatsen har man funnit två LAHOLMS TIDNING YTVEv FY TYP FIF YVVV . N "Dagena namn lo. CHARLOTTA, oo . Solen .. går uj kl. 4.00 ned kl. 20.18, PP och > Mörgöndngens nämn Nr . "LINNEA. | Solen. går > upp kl. 3.58 och ned kl. 20.20, PP Måndagens namn: « HALVARD. ” Solen” går upp MH. 3.56 och "Tisdagens" namn: > SOFIA, no. Solen går upp kl. 354 och Dagens. dikt: 2: Lätt över vårens" marker . fallér det gyllene vädet.: Såningsmannen går tigande” ' utan många ord - > Den som intet älskar -står som. det torra trädet, Giv våra hjärtan rötter i levande jord, + : : (BENGT EE; NYSTRÖM) De Tuockan elva på kvällen. tt j fick v vara "uppe; Eftersom det är din födelse- dag i dag, Oskar, så ska du få be- stämma själv hur du ska köra. 2 — Vad är det för en hund? "An Det är en polishund: : Ja men han ser inte ut som en sån. s — Nej, han är d hemdiga po- lisen, : "Ett märkligt forntids-” : : fynd , : 'har gjorts söder om Ålborg, i det man hittat 'en väl bibehållen bo= plats från bronsåldern, den första som hittills påträffats i Danmark, gravar, innehållande skeletten ef- ter en vuxen person och ett barn, samt en del smyckn och en mängd istenredskap, - Man har också an- 'träffat spår efter ett hus; och det går ännu att se hålen. efter de pålar som burit upp taket, > > : ö den gamle käpte- kostym så full av hål? . ens Han tycker det är fegt att ta död på malen med sprutmedel. - Han hugger Ibjäl dem med sin sabel, . öra | Kusligt i ” — Jag har haft en orolig natt. Jag drömde att vi var hos min chef och spelade Bridge -— och — Vad skulle du säga, om en; kos riktigt sofr ite kom vi intej överens. om att äta hemma i dag?) M > sti kommer samtliga att Jå lägre skatt, Styrelsen. har i . beslutåt sänka era föner. oa EFTER TT SLAGSMå öust införs — blekingen det. Man vill halvdöd till. lasaröttét illa åt hö- veta vem som Bruce: nom,: men han .$ kvetter dä, men "| blommande ;+ | dentskrivningarna.: ua or -— Manima fur” "dags är född ; : dä Halland är "visserligen inte myc ;lalskola: - Ining. Det är minsann inte e alltid | den det gör. : : ” nonsspalterna | : Dansbanan i parken var på ta- > | Frågan stöttes 'och blöttes både >. Prognosen för pingsthelgens väder lyder på varmare, Vi tac- kar -och uppskattar Väderleks- tjänst mycket för denna förut- sägelse. Ännu roligare: skulle vi tycka att det var, om det verkli- gen blev varmare. Och det. blir det nog. Chansen finns. Den får t. o. m. anses vara tämligen stor.” Lite eller t. o. mi. mycket regn skulle också vara välkom- met, ste : a De senaste nätterna här det varit lite för kyligt. I Laholm har det varit rimfrost att be- skåda för dem, som varit uppe med solen. ' I Våxtorp har det enligt vad en ortsbo omtalar va- rit: 1—3 grader kallt om nätter- ha.” På andra håll har det sä- kert varit lika illa. Fruktblom- ningstiden står för dörren, Mo- rellbärsträd och andra tidigt fruktträd har re- dan börjat slå ut. Trots den be- tydligt försenade våren blir det alltså en ' blommande pingst. Eftersom ''fruktträden nu har allvarliga : planer på att gå i blom för fulla muggar, är det särskilt lärnpligt, 'att nattfros- terna upphör," poöveng : Et gammalt och pålitligt sc som- martecken är kläckningen av årskullen av studenter. -' Bland dem, som i år tagit studenten i Halmståd, finns det inte mindre än sex, som för några år sedan tog realen i Laholm, . däribland de två A-studenter, som nämn- des särskilt i. LT i.samband med : vårt omnämnande av stu- Sex - studenter från södra ket. men det är dock"det stör: sta" antal, som Laholms ”samre- någorisin levererat till en '' studentkull.' Utvecklingen härvidlag går alltså i rätt rikt- Idrottsföreningar . och + andra festarrangörer. samt" restauran- ger är, » fl. lockar: med allehanda för elser, Den som är pigg på! ett fingstfirande "med nöjen av atytt slag tillrådes studera an- i LT de senaste dagarna,: om han är" vankelmo- dig om vart han skall ställa :ko- san. ll, SRA Dansbanan " i Laholms" stads- park "kommer att ligga mörk och öde över pingsten. Idrotts- organisationerna. har flyttat ner till kraftstationen med sin fest. I peten "> vid - drätselkammarens sammanträde i. förrgår : kväll. länge och väl, och till sist blev det bordläggning. - Staden har fått ett erbjudande. att köpa ba- nan, men efter ombyggnad skul le den komma att -kosta 10,000 kr; Det' är ju mycket pengar, men. att ingenting göra åt den utan låta den. förfalla i väntan på 'dansrotundan vid den bli- vande idrottshallen är inte nå- gon lösning alls på frågan. Det enda ': riktigt vissa beträffande idrottshallen det är, att det drö- jer "åtskilliga. år,. innan ' den kommer till stånd. a Om "det " nu nödvändigtvis skall byggas en ny dansbana i Laholm, är det då absolut tvun- get, att den skall läggas precis på det ställe, där den gamla nu ligger? . Vore det otänkbart att helt bryta med de gamla dans- banetraditionerna i ' Laholm? Stadsparken är nog ofrånkom- lig, men någon. förflyttning av dansbanan kunde kanske tän- kas. fn LL c Till sist fett allvarsord. Kör försiktigt med bilar, motorcyk- lar och gärna även trampcyklar under pingstdagarna! Vi kan ta för givet, att dessa blir somma- rens första stora turisttrafikda- gar. : Tidningarnas olyckskröni- kor efter helgerna brukar vara hemska. Pingst är: hänrycknin- gens tid. Särskilt motorfolk bör då iakttaga den yttersta försik- i | tighet. Annars kan de lätt ryc- kas hän i förtid. 2 Gamle kapten A. på regemen- tet ville friska upp sina kunska- per i konsthistoria och anslöt sig för den skull till en studiecirkel. Men det hakade upp sig redan i början: När t nu äntligen den välsigna- "I de vårsolen skiner på nytt efter -Ten lång och trist snövinter och ' värmer ' upp både naturen och. människornas frusna sinnen, då” borde man väl känna sig glad. Allt det tunga, kalla och mör- ka, "som en svår och lång vin- ter pressat ned över människor nas sinnen, borde väl då vika för vårens och hoppets återvän- do. Men är det så? Man kan i inte hjälpa, att ' tankarna" virvlar runt, söker samla sig och köm- ma fram till någon mening med pånyttfödelsens "och vårbråna- dens sjudande liv. "Och så kan man inte hjälpa, att tankarna blir tunga trots allt det spiran- de ljuset därute i hagarna. Man tänker. på . all ondska, allt hat och. allt krigsvansinne, som Te- gerar världen, en fullkomligt sinnesrubbad : värld, som bara talar om död, massförintelse och sorg just när naturen vaknar upp och jublar i en härlig, ljus förnyelsetid. . Tjänar det egentligen : något till att tänka alls i en dylik rö- ra, en bisarr häxvärld av -para- doxer? - Naturen tänker inte, den bara verkar och följer obe- vekligt sin eviga lag. ' Guds e- gen lag.: Vårens milda välsigna-' de sol: skiner över onda och' goda, över både rättfärdiga och orättfärdiga och segrar över al- la mörka funderingar. Därför är det ganska "svårt att -grubbla ö- ver tunga tankar, då solen ski- ner och hela "naturen dansar och ler, När det inte tjänar nå- got till att tänka, kan man lika gärna låta bli förresten. 1-2 Då blir det som för gumman Lisa i "Backstugan, som en dag satt. i sitt kök och tänkte, gå hennés : granne, ” Kristina > |Skogsvillån,. trädde; in.': "Var tänker : du på, 'sporde Kristina: — Nä, ja. bara sitter å | tänker, svarade hon dystert. a i Ja, va tänker du på nu då? — Ja, på allt möjligt, å just nu ' tänkte ja på att ja gärna skulle : villa" bju dej på en go kopp kaffe mä dopp. ' :- « Kristina sken :'upp -över hela ansiktet 'i' glad förväntan: - . — Ja, dä var då en god tanke, Lisa, sa hon. förhoppningsfullt. — Ja, dä gitige väl :an om 'ja bara hade nåt kaffe, men se, då fattas" mej kaker också, sar Li- sa med en » tung suck." ' Ungefär så där sitter jag "och funderar över det tröstlösa i att tänka på saker och :ting i den fruktansvärda röra av. oro : och elände, ;". som”. "regerar världen medan vårsolen skiner och fåg- larna utanför mitt fönster håller på att jubla sig hesa i sprittan- de glädje över livet, April hade trilskats, gråtit, grinat illa och skrattat. uppsluppet . om: vartan- nat, precis som en okynnig barn unge," som” inte har någon ro. Men nu har. den .äntligen . gått och lagt sig att sova ut och ef- terträtts av. sin sköna: och leen- de" syster Maj, naturens älsk- lingsbarn, +: cv Det är nästan omöjligt. att sit: ta stilla vid skrivbordet en så- dan här ung majdag. Man kän- ner sig som man skulle vilja ru- sa ' ut från alltsammans, hoppa, stå på huvudet och göra. något galet. "Sjön har nyss gått upp och börjat röra sig i små otåli- ga vågor, som studsar stridsly- stet': mot issörjan i viken. ” Det har varit en hård strid mot is och ” snömassor, . men ' äntligen har sol och varma. vindar seg- rat och : det sista. , motståndet brutits ner, . Fisken leker ' i "vikarna, än: derna 'snattrar och bygger: re- Lisa? "+. den i strandkanterna och mor- kullorna har redan börjat sträc- ka "över skogen i de ljumma kvällarna. Knoppar brister och naturen ynglar av sig i sitt full- gångna havandeskap. Det är li- vet som regerar nu i sin unga styrka och visar sin trotsiga vil- ja och makt över förintelsen, / De dåraktiga ' människokry- pen. må anstränga sig bäst. de orkar med att förinta varandra, men det hjälper inte. Livet och ljuset segrar ändå till sist över död och mörker. Så är naturens lag och så skall det förbli. Nej, det tjänar” ingenting till att. tänka en” sådan här ung majdag. Man måste följa med i den eg ande livsmelodien och låta bli/ att tänka tröstlöst — åt- minstone för stunden, . ängbjörken utanför = mitt Venus: från Milo! "Vilket kområer då mel, så sköter ja et pjälv! <> M Fa Milo?: Första, andra, tredje...2 Är edan pingstsolen len... en) | NN ÄRA ”—— : Av KALLE I DALEN. ' WARASAAMAASANNAA skiftning. ' Om - ett ' par dagar skall de "små musöronen spric-|. ka ut och bli gröna löv och vind fånget i dess grenar övergå från strävt till ett mjukt, -vaggande lövsus: = Ute på åkrarna går bönderna med stadiga 'steg efter dragdju- ren och . myllar ner det :sådda kornet, Deras «tankar. rör sig omkring . hoppet " om én :kom- mande, god skörd. Om att den måtte få växa i fredens hägn... Det gäller” hårda tag överallt och på alla områden — vars och- ens plikt och ansvar. Men solen : skiner - över landskapet och det ryker från myllan där de går fram och åter över fälten i'såddens förhoppningsfulla tid. En blick på klockan visar att det är rapportdags, Nästan mot- villigt kopplar jag in radion en sådan här dag, och helst borde man låta bli. Det är den gamla, vanliga 'trallen om” den stora vreden - och det sprängladdade hatet åt alla håll. En fantastisk räcka - av förödelser. och- fasor, "där. ; det lilla "ordet förintelse gärna och ofta. förekommer. : Vilken + hemsk innebörd. har inte detta lilla ord, men -bäst lå- ta” bli att tänka över det. - Hur det än går, måste det en gång följas. av det ljusare ordet, för- nyelse, återuppbyggande. : : Tanken '" är bisarr: Man kan kappas > om att förinta! såfort som; möjligt .för- att sedan med samma iver bygga upp igen.;. v Återigen” ser, jag på: klockan. Den " är: snart åtta på” kvällen, men ännu lyser: majsolen mild "Toch: varm ' över: nejden.: Och ' ni slänger: jag - pennan :'med "en: lätt känsla ”av tillfredsställelse: i 'Jonas:på Näset har lovat mig gå med ut på kvällen och se till hans ryssjor, och vi ska träffäs borta vid stranden.” På "ett ' par minuter har? jag ' fått på mig gummistövlarna 'och sätter I äg mot : sjön. "Det här. känns roli- gare." än "att sitta och plita vid skrivbordet, . Där ; nedanför bac- ken?" vid : sjömaden står Jonas och: väntar vid" båten: SVi. stakar ut'mot ryssjorna, som” står där i den vissna. fjol- årsvassen '' med bågarna "delvis : [synliga ovan vattnet. Vad bryr oss, nu krig' och "alla, 'dåligheter i världen, när vi har hopp om att få en härlig vårgädda. Spän- ningen stiger när Jonas drar upp den första pålen och lyfter på ”ryssjan..” Ett par :smågäddor hoppar . inne” i "ett av spanten och plockas ut. Jag gör en an- märkning om att de inte håller det -lagliga : måttet, men Jonas bara : vänder sitt gamla väder- barkade, 'solbrynta-. ansikte mot mig och grinar gott., . — Åh; dom duger väl å ste: ka, "mumlar. haii och knäcker kallt nacken på dem. > — Ja, det är ju sant lagen är till för att kringgås... 0 + Isen på sjön hade legat Jänge i vår, så leken är sen. > > —' Storgäddan; som kommer sist, måtte väl i alla fall va i farten nu, menar Jonas under det vi närmar oss ryssjan num- mer två. 'Och titta där bara! ” Strutpå- len vaggar och det rister i 'bå- garna. Då Jonas lyfter pålen, klatschar det till så vattnet yr. Vilken " syn! : Inne " i håmman står en : verkligt kapital stor- gädda och glor... ' Vi lyfter upp hela håmman i båten, "rädda" att storgäddan ska spränga donen o, så är hon |. vår! Gubben småmyser och gör henne fri. - Det är en fet, stor- brokig baddare, én gräsgädda av bästa : slaget, 'och vikten uUpp- skattas till minst sex å sju kilo. :Ytterligare ett. par håmmor vittjas och lämnar. en tribut av trenne' gäddor och ett par gran- na abborrar, ” och belåtna 's sta- kar vi i land.” Jonas är ädelmodig. : — Nåt ska han väl ha mä sej hem för att han vatt. mä, säger han - och räcker mig en' grann gädda samt: de båda" abborrar- na. Jag tackar och tar emot och börjar promenaden hemåt efter dén lilla turen, Rommen" dry: per 'av fiskarna. Jag har själv aldrig kunnat” gilla det förödan- de rovfiske,'' som' begås "Under lektiden. . Det är ungefär som om man skulle ' slakta kon mé- dan "den ' bär kalv eller 'skjuta dräktiga harhonor. En:skarp åt- stramning av' fisket under lek. tiden eller helst förbud med vis- sax tidsrum, till exempel bara vartannat , år,” skulle befrämja fisket: mer än”alla andra åtgär- dér tillsammans, 'Men iman är väl rädd att stöta ögat på alla |. de tusentals fiskare, ' som med liv och lust hänger sig åt detta lättvindiga sätt att roffa åt sig massvis med befruktad fisk. '— När ” jag vandrar hem i den stilla majkvällen är hela natu- ren . som : den "mest drömfyllda poesi. " Om några dagar. är det pingst,. :hänryckningens tid. Men jag är nog prosaisk att tänka på ugnstekt gädda och stuvade ab- borrar med: persiljesås och ' en aning citron iv I Till . Röda Korsets" uppgifter . hör : att förbättra. omhänder- fagandet och vården av sjuka i hemmen och att ordna för- : sta". hjälp och: snabb sjuk transport vid trafikleder och " badstränder. ”" Detta '" fordrar "starkt "frivilligt" ekonomiskt : stöd: av alla. Överstyrelsens för Svenska Röda Korset penr|. 900 800. och | går, a PA ÄNGEN VID AN HÄNGA födster har fått en brungrön "och Skön Fager I SS | mer en liten visa 'om huruledes kärleken" kommer - SKÖN FAGER, i SEN HUR. DE BLOMSTER OCH BLADER, SKÖN. JUNGFRU, 'DE LILJÖR SÅ LJUVLIGA STA, ÖCH GÖKEN HAN GALER SÅ NÖJDER OCH GLADER! — ”HERR LAGER, HERR LAGER, I LATEN M MIG GAP” DE BJ ÖRKAR DE LUTA SIG SAMMAN VID STRANDEN, SKÖN JUNGFRU, OSS LYSTER ATT LUSTVANDRA DÄR, SKÖN FAGER OCH FINER, I RÄCKEN MIG HANDEN! . — ”HERR LAGER, I GÖREN ER INTET BESVÄRP CC oc ETT GYLDENE SKRIN HAR JAG ÄRVT AV MIN MODER, DET SKOLEN I ÄGA; SKÖN FAGER OCH FIN! - — ”HERR LAGER, HERR LAGER, I ÄREN FÖR GODER, JAG AKTAR EJ GULD ELLER GYLDENE SKRIN?” SÅ GA VART I VILL OCH I SÅ DRAG 'VART ER LYSTER! ”HERR LAGER, HERR LAGER, I AREN MIG KÄR!” DÅ SUSADE SKOGEN OCH GÖKEN BLEV TYSTER ' OCH LJUVLIGEN DOFTADE BLOMSTER OCH BÄR. MEN NU STÅ DE BJÖRKAR AV KVÄLLDAGG BEGJUTNA OCH SKAMRÖD ÄR SOLEN SOM BLOD ELLER VIN. VID ABRÄDDEN GRATER SKÖN FAGER OCH FIN. déts, bundsförvant, "som var star-' . isyndafallet ' till yttersta dagen. På Årets första studentkullar . mer två glada bilder från ”premi . hem efter att lyckligt ha klarat flickläroverk $ Stockholm och t. on »"Jervis Ohlsson med blo tes ut på måndagen och här kom- ären”: T. ov. rider Monica Egnell muntans skärseld vid Norrmalms h, ses lycklige malmöstudenten : mster och ballonger. se i EJ Budskapét oc = h budbäraren - Adv kyrkoberde GUST. GRÄNDE: D= VILSELEDANDE kritiken] av kyrka och präster har ic- ke sin grund i någon medveten el- ler omedveten illvilja, utan i en del gängse missuppfattningar av: «kristendomen som sådan och präs- tens uppgift, : Beträffande denna senare anses' av .mången, att för- samlingsprästen har att syssla med litet av varje, Han skall på en gång vara predikant, tillfällighetstalare, föredragshållare, skolman, expedi- tionsman o. s, v. i en lång rad med en något starkare betoning på än det ena och än det andra. Som sy- 'nes är det mest fråga om syssel- sättningar, där - den personliga dugligheten hos vederbörande har jen avgörande betydelse, '. Härom' kan "nu sägas, att präs- terna "på grund av tradition och yttre "omständigheter . i övrigt har 'många och skiftande uppgifter, som är; både .. nyttiga och nödvändiga. Men > liksom " läkaren, ingenjören, bonden," hantverkaren 0. s. v. har Jäven församlingsprästen. sin myc- ket , bestämda ,'huvuduppgift, som står i centrum! för . hans gärning joch' som aldrig får komma i skym- undan, nämligen uppgiften att va- ra Guds budbärare, Denidju- pare innebörden härav vill jag il- lustrera . med " ett exempel, lånat från biskop Nygrens författarskap, Under det sista världskriget blev det ena landet efter det andra oc- kuperat, Fiendehären trängde in i landet, och folket kom under främ- skorna å andra, Givetvis är det bes tydelsefullt, hur detta sker, men livsavgörande : betydelse har endast budskapet och dess motta= gande, Prästen har att vara härol«, den, som bär ansvaret för att bud. skapet..når fram -oförfalskat, CM kan han icke göra, Sedan an id mer: det på dem, som budskapej gäller '— alltså präst och försam= ling ”tillhopa — vad resultatet blir, - liga "och mänskliga utrustning in= galunda den oerhörda betydelse, som vanligen göres gällande... .:; Felet: med den gängse kritiken av kyrka och präster lir således in- te, att de senares arbetsinsats till- mätes för liten utan en alltför stor betydelse i detta sammanhang, De- ras roll för kyrkans liv 1 det för=" gångna, .I nuet och. framtiden lr högst överdriven, Här ha vl' att me' vid utgångspunkten till nästa artikel, . : Den. djupaste: ors: ken till donn överdrivna . uppskattning . Rv. präs: tens eller redskapets funktion tor=: de" vara felföreställningar om vad, kristendomen är, Sålunda uppfat-. tas kristendomen mycket ofta som en lära eller'livsåskådning, som prästen har att sprida, befästa och kämpa för. Han har alltså att ar= beta för vissa moraliska. och rell- glösa åsikter; som kallas kristna, och får då ungefär samma ställning som den politisk och s0= jmande herravälde. Alla "drabbad jav.det rådande tvånget och den på- tvungna rättslösheten, Men så sked- ide något, som innebar en helt för- ändrad . situation : för hela folket liksom för envar enskild; det lan- kare än' fienden; besegrade denne ciale reformivraren. "Framgången beror' av den' personliga förmågan åsikternas' och idéernas sanning. uppgift, råkar kyrkan in i ett död-' läge, För att komma ut ur detta senare, . och "folket var åter fritt. Fienden : höll sig visserligen allt- jämt kvar i en del av sina befäst. 5 kräves främst' vissa upprycknings- åtgärder bland kyrkans tjänare och särskilt. bland hennes ledare, Till > «ningar, men den av; d segern | var vunnen, även om 'striden fort- satte, Härolder kunde alltså säns das ut, som förkunnade för alla: fienden är slagen, folket är fritt; | du är fri, ingen enda behöver läng- ! re ”leva i träldom, och fruktan, .. i '- Tydligt är, att budskapet om det skedda, . och -hur detta budskap mottages är. det-viktiga, inte budbärarna, ' Visserligen är. det nödvändigt, att budskapet når fram till, målet, till människorna det gäl- ler; men budskapet självt och dess mottagande har eh livysavgö- rande betydelse, De som ' sätta tro till detta andas' ut, fyllas av glädje och äro fria, medan de, som vägra. att” tro budskapet, fortfa- rande leva som fångar, ehuru de inte behövde - göra detta. Budbä- ”raren, som icke har någon annan "uppgift än att föra vidare, vad han mottagit från högre ort, har en un«= derordnad ' ställning i förhållande till budskapet och må gärna glöme. "mas. 2 RA "uppryckni ärderna” "brukar . ofta även räknas. kyrkans förmåga "och : vilja" : i presentabel ' för samtiden, Det fö= refaller nämligen: självklart, att en”. livsåskådoving," som utf dos fö snart 2, 1000, år sedan, omöjligen i sin helhet "kän vara normgivande för. i vår tids människor, För övrigt kan det ifrågasättas, om” icke kyrkan ' själv" förvanskat Kristi rena lära och sålunda behöver reformera sig själv på denna punkt. At : Med en "sådan uppfåttning av, kristendomen som bakgrund. — den må sedan vara. medveten eller o- medveten =" måste". prästernas! mänskliga . kvalifikationer .. anses! spela en avgörande roll, alldeled; såsom förhållandet är vid ändra yr-j ken' och vid prästens mera perifera! uppgifter.” Men nu är detta, som sagt, en felföreställning; kristendo- men ' är icke en livsåskådning el= ler lära bland andra livsåskådnin= gar och läror, -I-'så fall vare den för övrigt något ganska dött, Nej, " är ett levande bud= Detta el klargör "exakt, både vad kristendomen är och vilken uppgift prästen har. Gud, skapade mänskligheten till sitt folk, som blivit ockuperat av det världs- herravälde och fiendevälde, som kallas synden, Mänskligheten korh därigenom i. en olidlig fångenskap. Gud tog upp striden med denne Guds och människors fiende, och det blev en strid, som rasar från en punkt i historien vann Gud den avgörande segern. Det skedde ge- nom Kristus, hans död och upp- skap om något, som Gud gjort och som har skett, ett faktum allt- så. Och det är prästens uppgift att bära fram detta levande budski$, vilket är något helt annat än att: arbeta för vissa moraliska och reli- glösa åsikter om Gud, synden och frälsningen, d. v. s. om Skaparen, fienden, fångenskapen och Segern, Man kan därför inte heller utan vidare jämföra prästens gärning med andra yrken. På grund av ik Lä skillnaden högst väsentlig, .: heller kan det bli fråga om någon kristendomens anpassning efter ti- dens krav. Asikter och åskådningar 1 växla, även moraliska och religiö- sa sådana, men budskapet om den |avgörande Segern är alltid ett och ta dskap, som så snart det hela tiden ået är prästens uppgift att tolka, är fråga om samme Hende, gamma och föra fram till sin. församling fångar, samme befrlaraa g h samma : Prästens uppdrag: som präst i seger, Och så är ju e "egentlig mening är alltså begränsat till att på detta sätt förmedla kon- takten - mellan Gud och vad han 1 juni i far gjort å ena sidan och männi- ;ståndelse. Efter denna: avgörande -:seger är situationen ny för hela "mänskligheten liksom för envar en- iskild. Budskapet kunde vtgå: fien- dens övermakt är bruten, mänsk- ligheten ä är åter fri, du är fri, Det- Förhandlingarna om avtal efter år för omkring 1,00 far- förklarad Far kommer nu att begära att social- styrelsen utser opartisk ocdförände. dad. LILJORNA BRUTNA, . — Gustaf Fröding. ' v Gynna LT:s annonsörer! s > Och härvid har häroldens person«= . att kunna övertyga om de kristna : Misslyckas prästerna med denna, ' it "göra kristendomen ör bundet+ ” räkna med andra och mycket:mäks +. tigare krafter, Därmed är jag fram=' . YFIYTYVYYTYTTEYTE EYYYYYYYTVYTYYYYYYVYVYTYTTYYY FY YYFYVYTYVYYYVEYYYTYEYVYYYYYYV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.