a NI SeRR ana termen lstasn TN 213 SÅYILONL: "=" buskårna, ”rareh: »'Hasse ; Johansson. från Häl. - märken efter överlevde; tänder.” Att'ha ), berättar, Det, län Hässe — 'elle: pardrhåniien”; , som + hans” Y. ö c hade "sitt. 1eo-, Loyongalanitrakten,: fortfarande. tydliga tekattens klor: och ; "över huväöd :taget få nog "tillskrivas ha -— Bet, vär” ett riktigt prak 3 "som u 1 Och där stod jag framför den uppretade Ieoparden och A' hagelbössa att försvara mig med. Det ändes unge- i. 1. Bertils bekväma : husvaga: efter en morgon ni haän.: 10 "egen .händ; "ti : och tås ute och jagar inkte jag, Så jag tog > dagens ansträngningar iden "bräns nendé ;solen.:Hasses - berättelse "ligga:'utanför r;På nätterna. Mer ag vaknade: kåm Ånté, inhoppande. och hälsade som. han brukade? Han: Var L-ingen:av..boyärha en "sedan kvällen' en går på min ”hagelbössa och knallade uti " bushen 'för för sig. Jag hade. änt ie hunnit måtiga ns TNA ur RÖLAN svenske ensk 'diamaäntborrare D ROMMERUD prese terar "här en. intervju. med di ”leopardmannen”, ;"= a, Hasse Johansson från gland, blev för 'en tid. se- a n- en kade parden kar. under - trädkronornas. blad att. inte t Jag. å "små hundvalpar '1'kara= ; sav”dem 'är' för ömma sitt. byte. så: ässe: och klappar +=." hund). som: kru=; ppi sängen" bredvid. husse. Il- | Valparna kom förstås stickande ef-' hn "I ter.:mig och det -var. omöjligt. att få | dem-att ge'sig tillbaka till karäva- nen; Valparna "hängde : mig; tätt' i hälarna, men jag” beslöt ' att följa spåret ett litet stycke ti i Jag hade hunnit ungefär en k meter -från karavanen, då-jag'rå- itta upp: i- ett. träd.: Och :där hängde; hunden. " Leoparden hade klättrat ubp: och hängt sitt byte:i en -Igrenklyka” så 'att. schakalerna. .och hyenorha inte, skulle nå det; Det är er ”underlig vana; ”som bara leo- ar Det märkligaste "är att ändå De ik kanské heten "av ' sitt ”skafferi”. Leoparden älskar hundkött, och det 'är. orsaken. till. att han, vågar sig fram till läger och gårdar; Och han "+ utän ; tvekan" savannéns -allrå lömskaste rovdjur, Dessutom är han svår ; att upptäcka. 'Den fläckiga; rödgula pälsen är hans bästa'skydd; när han ligger på lur i snåren. : .- |: Jag närmade mig ett stort buska- ilo= hade , anat grannskapets farlighet, ty. de smög" tysjä tätt bakom mig, Dumt nog lät jag mig inte varnas av 'detta.' Jag: skulle. naturligtvis ha vänt om och hämtat min huskvar- -väl ens '.gamarna,. som 'annars har; en nastudsare. En 'hagelbössa förslår Fö. . oo de spåren ett 'st; och jag Förstod ycke ”kaäravanen. förrän” jag blodspår. och :hundhå r ålt åe, åt vilket håll leoparden för- svunnit, Kun wr N >> Hesse Johansson de jag bara: få klart otrolig allt dött, att' finna rätt på inte långt mot en leopard, som inte , kan upptäcka det...” > Det kändes bistert att se sin trog: ne vän behandlad på det viset och ens drar sig.för”att gå till anfall en: mot människo: sö ; Och så hände det plötsligt. Hund- det " är klart att. hämndkänslorna välparna Tusade. skällande. bort mot | började "vakna inom mig; visste" att försiktig, inte var h: det nu .gällde "att. ty” en" leopard. glöm art gömt sitt byte, Hi Tid en fälld wildebest. Men" jag 'snåret. De hade tydligen känt vitt- Vara ring 'åv"leoparden. Svaret lät inte mer heller” vänta på sig. Ett skräckinja- unden gande: rytande- hördes -från' buskar- na, och "jag fick .upp' hagelbössan; ""Leoparden kom 'ut ur. spåret och .'det i visade. :sig vara ett verkligt prektexemplar. : Valparna. förstod "äntligen faran och kom rusande till- "baka till mig, men leoparden följde ” blixtsnabbt efter. 1. 0 sg | Jag: försökte sikta på leopardens : hyvud och brände -åv ena: pipan. > Jag såg hur: den ilskna "jättekatten ryckte. till, och ' det" andra” skottet gick.Men jag sköt. för tidigt, Jag ”skulle ha sparat skottet, tills: bes= ten var. tätt intill. Men det är inte "så lätt att behärska sig i en sådan situation, nr nera ". När leoparden" tog skuttet. möt mig," försökte jag hoppa åt sidan, Jag trodde att skottet i alla fall hade träffat 'så pass att han inte skulle orka med mer än ett anfall. Men han, liksom vände i Iuften och slog her mig med en tass, Innan jag visste ordet av låg Jag på mars ken med besten över mig. te Det är kraftiga slag som en sådan där bjässe kan bjuda På och klorna . är både långa och vassa, det. kom jag snart underfund med. -Rent in- stinktivt drog jag ihop mig och bor- Trade ner ansiktet i gräset, Leopar- den kom inte åt halsen, men han bet i stället om bakhuvudet, Det var en kuslig känsla när jag tyckte "jag hörde, hur skallbenet krasade. "Nu är det nog färdigt i alla fall, » tänkte jag, Det är ju inte många, som klarar sig från en leopard med . livet i behåll. En sårad leopard är fruktansvärd att ha att "göra med, Den inte bara biter, den river sam- ge och'det,var som om: valparna |i Som förstasidesnyhet har väl dominerats av Koreakriget. Mer tjänst som bakgrund till den vär! gof år sedan på huvudet. Även värda. is ligen föranleda en då I upprustningstider - vecklingen under det senaste året gripande ' betydelse" har 'emellertid en av. dess följder, upprustningen inom västdemokratierna och fram- för allt USA; Särskilt den argeri- kanska upprustningen har fått. göra omfattande inflationen. De amer . kanska uppköpen för krigföringé: Korea, «den farcerade upprustnin= och. beredskapslagringen har pressat den internationella prisni? Nån, uppåt på ett sätt, som ställt många ekonomiska kalkyler för nå- Htiskt sett. har'som bekant konse- kvenserna varit hjgst anmärkings-' > De politiska aspekterna kan! möj ut- utgifterna under det:arndr: värld: kriget långt bakom sig. » Att i statliga, utgiftsökningar in- utsätter samhällsekonomina” fö terst- hårda . påfrestningar säger självt, De spekulativa tendens: inom" näringslivet! träder oerhört lätt T funktion och! driver fram en i lefterfrågan,' si produktionen inte : | kän tillfredsställa, Här har man in- te "båra att tänka på de kommer- också den privata: hamstringed, Ppå- bra "bit på efterkälken. .Levnads= "de syfte delvis "omintetgöras. avgörande tycks ?”alltid var: av på: vilk man befinner "si; I erbjuder också stort-intresse: . innebär egentligen ekonomiskt ställning om vad en'stormakts litära å ; period -innebä k sig saken så- är; | dollar men kommer av allt att |; ma” att stiga till c:a 20 "miljarder dollar. För nästa budgetår. har des- sa utgifter . på: ett ungefär" angetts till.40 miljarder dollar: ; 'som: en ursinnig katt, Vad anser 'du var orsaken att: du" ialla A Tja ..; Hasse drar på dei Jag försökte förstås hålla”, och tänka mig för, Men det: är inte. så. gott en. sådan -hä; Å nblick s ppte greppet om nacken, försökte jag slå med 'bösskolven - så ' gott. det: Men ”' krafterna räckte inte + Plötsligt ' fick jag emell känsla: av-att jag var: fri. :Jag var alldeles omtöcknad, det tog en stund, inhan. jag kunde mig om: Leoparden” var;faktiskt försvunnen, och så Rustningar. blir alltid kapprustnin+ -gar, och därmed torde. nu liksom altid förr deras fredsbevarande el- ler skall man säga krigsavskräckan- tänkte matståndarens- bedömning -av de ; egna: militära ; resurserna, och k Å Tustnin- "garna måste fattas. som 'ett-sympi. tom': på den politiska osäkerheten |”! ”'och"oron;. ger de: samtidigt: ytterli- "gare näring åt denna osäkerhet och oro.” Ett. gevärs. förmåga”. att ige] skydd bedöms helt olika, -bergende id. : deri::amerikanska < upprustaingen? 'Dess.” omfattning : kan ge en före= ärder. i det totala krigets : Budgetmässigt. ter Försvårsutgifter- ». Slår man ihop: kostnaderna fö il försvaret ;”med Svar - | som. tilldelas : de, mi- Htära behoven blir. en”allt mindre andel av produktionsresultatet. till- gänglig. för den civila konsumtio-. In Amerikanerna befinner sig just Det Fide) ituationen,' och - all - statistik den ningen i det sagd. et hållet r ar du i lagården-redan kloc- kan! halv fem, Kalle." Vad' ska det tjäna till 3 03 Te Tr — Man förlorar ju mjölk; om det lir; för kort tid. mellan: mjölk- tiingstillfällena 'på dagen, säjer ve- tenskapen. Pat SÅN N man numera 5 sant;, De håller Ppå.'med undersökningar . nu,” och efter vad man redan sett, så tycks + det linte "spela någon roll, om man, + börjar :- klockan :- 5,20 eller någon en [timme senare "med mjölkningen, Vad | Säjer du det? la Bett |.” vissa amerikanska undersök- ningar” har förut” gjorts om "saken, e mi- li imjölkmängden, . + ihop :mjölkningstillfällena ' så” Men” de där amerikanska: försöken öken i lantbrukspressen; dö- | senare; ' Och. så har man på "aut iska . fodergri oc statsutgifterna med ett s'ag lägga försvarets del av denna' omfattning ; siellt beräknade lagringsköpen utan. Följden blir att priskurvän ger sig ' iväg! uppåt med råsande fart och" tämligen snart lämnar: lönerna en”. standarden ” sänks emellertid intenst;' "er. bara av den anledningen; Med den . understryker Sans" 23 Spelas. = gåtts med planer. riktigt fått den presentation på: och de har visat en viss minskning filmplanerna, men förberedandé. dis= om "man fränger kussioner har" dock, redan hållits är, 5 vär. visst inte brå ordnade;' Men vi | ha för budgetåret 1950/51 beräkna- | först Tort läsa om; de/svenska des" ursprungligen till 13 "miljarder fall ,kan i juni till Sverige: "Inte tycks. det inverka. nämn- , värt,. om” man börjar fodra- något ' svenska : vänner. "kor ymit? Hill. New York, d. eft r, diverse: mottägninga mo åkå vidare till en:-rad amerikanska > Vs Här ses paret vid ankom= st Vid. t: York-korrespondent; "Rube stedt; ber presentera: det nioderna. Sverig eri internationell publik; "Jag: tyck . mycket: om Sverige, :och jag ha: ! känsla av'att. ert land "hittills »Han understryker att någö tivt beslut:--ännu > inte fåt det; förtjänar; yttrar mr, ' Coninell med": dr > Car! > Dymling 1,8 Filmindustri; "som kt esse för:saken r. Connelly kommer" andra" ve sk... förhandlingar om projekt att: sammanträffa” med ett: flertal” det; sk kostnad 4 den” tal 12 miljoner man, vid Korea. 1, sökte. jag ta. mig hem till karava- nen, men det gick nog mest på alla fyra. Jag domnade av ett' tag, och när jag vaknade igen så” börj de" jag undra hur pass skadad jag 1 Skulle jag orka 'fram till. karava- nen «. eller ' var det: lönlöst att ens försöka? ere lån : så Blodflödet ' .var ganska kraftigt, och de skarpa leopardklorna hade . slitit ' av "mig: kläderna." Jag hade ara en ,ärm av skjortan kvar och den. virade jag om huvudet, ” Jag vet inte hur långt jag hunnit när jag svimmade igen, och jag vakna- de först när mina boyar försökte få mig på fötter. Hundvalparna hade gnällande och "skräckslagna kommit tillbaka till karavanen. Och-då hade boyarna förstått att det hänt mig någonting och givit sig ut för att söka "efter. mig, ...." Fe EE då? — En av boyarna fick köra mig. Men det tog förstås en del timmar, innan jag kom till sjukhuset. Över- fallet hände vid sex-tiden:på mor- gonen, men först klockan elva. på kvällen 'var jag i Nairobi” Vi fick punktering på vägen och jag måste hjälpa boyen att byta dä var en besvärlig dag." . : ”En "besvärlig. dag”, ja. Det anska betecknande för de svenska iamantborrarna här ute. -Det är friskusar, som tål ex. hel del tör- nar. Och här. behövs folk med de: rätta 'vikingalynnet, : Klimatet - är krävande i längden och tropiksjuk- domar kan -ta kål på den starkasie Det är också tydligt att de wild: djuren inte är alldeles ofarliga h2l- ler. SEAT Jag var inte i riktig form sjukhusvistelsen, säger Hasse. nu tror jag att jag ska göra en t upp till Loyongalani någon » .. end. Det skulle varå roligt au träffa min gamle vän k >: vara ade: och": militära hjälpen tll" utlandet skulle" vid slutet av innévårande år | - amerikånerna: få anslå. c:a 18-proå "cent av; bruttonationalprodukteri för dessa ändamål. Under 1950 häde de att. räkna med ca:7 procent; , der. det sista hela krigsåret sprang siffran upp till' 46 procent. Som man finner äv dessa siffror, är amerika=- | nerna på god väg mot krigsekono- mins återinfärande, De senaste åren | har” på” - många : sätt 'kännetecknats avi starka' variationer. Man" kan be- lysa detta med ledning av det öre al amerikaner; som stått under va- förd pen, -Vid krigsslutet var: detta '; Framför. ”allt "sammanhänger | ökade kostnaderna med den snabba tisk en” .den' metoden" kan" mån väl bara ' använda. sej av, om man har långbås och vi avstängning. "";: Un- |: a, det: fallet :tycks ki g 2 så a man kan lägga opp: t. ex. ö. på foderbordet, på kvällen, och - - s . så" -dras' grindarha ifrån automa- . talande svenska skådespelare, Ä iskt te "sträckning? skall "använda: engels amerikanska ''. krafter. "skul nlitas, : tyvd jefättelsen ”även -ametikaner, Även! "sökte: mr. Connelly: Sveri ortbåsen ”vara- sämre. r.tio. Såvida : man "inte ” hittar ' på. nå- got slag av: också för kortbåsen; ans Fb kri kan vårt "lands. värdefullaste olje- | växt! Odlingstekniska' fördelar står gets utbrott 1,5 'miljoner. Vid 'mit- - ten”av :1951 -beräknas 3,5 "miljoner emellertid "att :vinna-med tillgång även till vårsådda oljeväxter. Vår- rapsen > avkastär "visserligen bra men är känslig för" insektsangrepp och I vitsenapen ;har -låg 'oljehalt; ide "av den & - ; krigspotel Karea. De jar. närmå” krigstid. '; Flygplansindustrin ”t, tionen av: stridsvagnar skall" till :35,000, : nt min ökas mycket snabbt. Ibland vi kanske inte riktigt' klart för tialen och i mindre mån med. den" aktuella krigföringen i industriella måtten bör= 'sig "vad som "krävs i skall: utbyggas till en årlig kapaci tet, på: 50,000 plan,”.och årsproduka elastningen "av samhällsekono= i vilken. oerhört ökad grad moder- na rustningar. kräver ' sin tribut.av Tyvärr ' kan.. de"; a'arterna ej korsas," Man har" därför sökt. finna höga -.avk hya pljeväxter, som har både. vår- , Rävens. ningar ren under 'den "gångr medfört "förluster större: omfattning b "vits av ningen. förra ”jaktsäson; . has 'till. 900,. synes: allts; 5 I loch i vit: "inseki ex. " vad. fil. mag." G.' Olsson; "Svalöv, meddelar i Sveriges” lant. bruksförbunds '. organ". har. ärksamheten;. härvid "riktats - på ljedådran, --en' släkting :;tilj raps, bs «och " vitsenap." Fi ksodling gör ;har skett i Bollerup, ödå ss, sta, i Svalöv, Håslöv,” "Tvååker, ' r rsök, I medeltal här erhållits ” | dei tillgängliga jämförelser kan därför, vara: på gande Å blev en efter 'nutida' mått: billig hade denna statsskuld växt till ra :270 miljarder dollar. dj " -Enligt Trumans avsikter inkomster, vartill sedan kommer skatterna härav täcktes inte "ens hälften nom skatter. Hen jag tror att jag håller siudsaren "den gången, DASANAARAARA i av Några : storia. Statsskulden steg då från 'c:a och en: stor fördel ä + till 25 miljarder dollar. :När USA ganska okänslig för kom med'i det andra världskriget, En svaghet är dess uppgick statsskulden till c:a'40 mil. att kväva ogräs!gch oljan" har.:en jarder dollar; När kriget var'slut E skall la kända utgifter under budgetåret från 1 juli i år täckas med skatte- i Detta” skulle innebära statsskatter : på c:a 715 miljarder |). delstaterna och kommunerna, så att |. ' - den totala 'skattebelastningen kom- . mer upp:i ca:90 miljarder” dollar | - eller 33 procent av nationalinkom- sten. De största statliga utgifterna under det andra världskriget hänz förde. sig. till år '1945' och uppgick I då till c:a 100 miljarder doltar, men |- Det Lehövs ingén sär- skilt ' fantasifull kalkyleringskonst för att räkna ut, att i händelse av iett nytt krig skulle de avmcrikanska men : samtidigt : Oljedådran mognar: 12-13 -daga tidigare. än; vitsenap 2 till, av. 1.588 kg pr: hektar, sin :en avkastning som ligger nära vit- .r' plats:: : Statsskuldens ökning säger ;senapens i åtskilligt, ' Det amerikanska: delta= Proc. högre än värrapsens; "det" första» världskriget kraftigt. betonas vik 'get' mot "fäveh' skärpe: J örbningar, :Jaktvårdsområdi kilda" personer uppmanas att - inalla, krafter, på: éfterhålla även; Tag reda ati e; tinga: förmåga annan ; Sammansättning - äl oeh. Vitsenapsoljan, å nä itsenaj varför" dess”an-« ändning för mMargarinframställnin, |önigen är begränsad, Ba är f.n föremål t | ning. "=> TT al- till . + Rörelsen ”En värld” har Bit; initiativet " ögonblicklig nn dien, säger gel aSpersen i etj Dagbladet,” an har mena va ta- till att'skaffa”. orsk > hjälp: åt « neralsekreterare . ge- t uttalande 'f hjälpa de hotade omr; genom att skaffa to; «sc Pas att Norge ådena' i Indietn Nnage och hop. - Srepp; Vv ni raps ne Danmark skall. delta 4 hjälparbetet. - Män har. redan tagit kontakt med - t att vi bäst kan skall bli i stånd att vil . jaktvärdsömr: stundande; jakt; > älla: ett (tonnage på 100.000 tom Hill - förfogande, säger han. Det är vidare meningen ”atl.: även. Sverige och . : vissa orgenisationer i Norge och. dé, har.:'.ställt sig välvilliga till: pla- nerna, oc : i M 4 - FÖRENTA STATERNA är få mot ett slags nationalsocialism som kan betecknas som en brittisk vers - "av nazismen; hävdar den ré= nske- senatorn Mundt.' Den, "= öretagsamhetens sammanbrott : i Storbritannien: är'ef 'av de största olyckorna efter kriget, säger han. 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.