ned kl 20.44. ” ka föddes på i "men. statistiken visar. att LAHOLMS SIDNING 7. Fv YYYYTT TY YYYYTYYYYYTYYT TY TT Tre re vit — YYYrYVYYVFYYY YYYYYYYYYYYTEY=YYYTFTTYTY TY 2 EE "IM dördagens. mma ; VILHELMINA, oo "<> Solen > går: upp kl 834 och ned kl” 2045, > Dagens dikt: "Vad härlig tid som drager in, vad glans' kring tysta byar! Den dag som. gryr. är din och min, den eg&gar och, förnyar; : (E. J. RADSTROM) "Slump. eller regel . . ” Byrvaktertatniljen på nord ren utanför Lerwick på Sh a I När Ångust Wågberg en "dag for. in till banken "och tog ett sparbankslän: samt friköpte sin arrende lägenhet '; av. "kronan, blev: hans ägande - döpt. till - Liljelund, - -Lantmätarn, rrätlade avstyckningen, ydligen.'. haft sinne för humor; -ty. det var denne, som sade till, August; att när han. nu fått" fastighet och satt som her- re på egen grund, så skulle han i också . a ett sjangtilt. namn” på sitt gods, Och friköparen accep- , |Srag, det. -lät både : fint och vackert, så :Vågman kände sig rakt, smickrad; - + Eljest bestod iljorna” av en massa / välsvarvade. enebuskar, som; frodades runt omkring: bo- stadshuset, "ock ””lunden” . var ett enda”: . vildröse av; sten , med några 'små magra åkerlappar insprängda" här "och där, En viss skillnad medförde i alla : fall det nya namnet. Nu fick. husägaren, heta..August: på Liljelund ' i stället August på Torpet, och. rent sor cialt sett” var, det avgjort ett | trappsteg. uppåt på sockenska- lan; Det. hör. egentliger inte di- rekt.: med den: här: be- fick häromdagen en 3 olke Det var ju i och. sig inget märkvärdigt, men jendömliga, är att, det I scbara föds pojkar på denna. fyr. De” familjer som bott på fyren har. ba- ra fått pojkar och den senaste; ny- " komlingenh var den 16:e i: ordnin-. gen. Det är nu 21 år sedan en flic-' a Irland: här rykte: "öm big at våra . den ”fomantiska. ; kärleken: skapsfrekverisen > sär mycket. där än i:de flesta europeiska 'sän-= der. Statistiken -visar- at två av fem irländare i lan 30, och, .34 år. är gifi är . bottenrékord hela ä > Sollentuna häradsrätt avslagit en ansökan ' av 'en' 75-årig dam i” "Trä- kvista att. få: adoptera sin 50-åriga husföreståndarinna.: Hon, ' ville. ge- nom adoptionen ekonomiskt skyd= da sin husföreståndarinna, till vil- :ken' hon stod'i:stor' täcksamhets- skuld, :Domstolarna” har emellertid :förklarat, att det åberopade skälet daglig "grund fö Er Om! fäan "bör man gifta” sig, : Det ' visar 'sig nämligen att: "ungkärlar: "och" ung> ve än, gifta män” och om, kommer kvinnor, Statistiken, från England, "och Wales och gäl? ler 1946 och. 1947, ger vid handen att-80- procent: -fler "ogifta än ' gifta män dör i åldern .45—49 år, Död- : lighetssiffran för ogifta kvinnor: var” 66 procent, än för gifta. kvinnor i åldern" 30-534 år och 47 "procent större £ åldersgrupperna 2522 och 39. å VUNGERNS s FÖRSTÖRDA st KYRKOR, ATERUPP: ir - ”Avide, 585 protesta kor. och kapell som under; Kriget förstördes" eller. skadades i Ung- "" orn: har de-flesta— hittills. 546 - dats på samma ställe, - . belopp &teruppförts. '.' Ateruppbygg- nadsarbetarna har finangierats "tack" varel "församlingarnas stöd 48 milj. forint, och kyrkor- re utlandet: har bidragit med motsvarande 3 milj. forint. ägot tvivel om. = Det är inte. n a än att kvinnan har mera fyggra mannen! = 2 — Det. ror : i bara visar mere, av, den: g inté," kvinnan d För femté "gången. på kört tid har blixten : dödat en Invibörd.. byn Zusenhofen nära Ss utt on- Senaste” ” offret blev. a Rkeriältet årig ' pojke ” som överraskades av domligt nog har. de offren för. blixten; samtliga; och: har starkt "oroade : befolkningtr slag- nu satts en geolog och ön ruteman ' i .. arbete... för. Smed möjligt utreda hemligheten. ett blixtens verkan just P . [inte gott att säga . hade, varit svårt; och . tungt. för | trubbnagel" --I från det tunga, enahanda slö rättelsen..;'om Augusts lotteri- vinst, men förbättringen äv; den sociala .” ” ständarden = genom namnbytet spelar" ändå "en: viss roll i sammanhan et. ”m grå och kulen vinterkväll kom .. August, kryssande:' mellan ed. ett. lass. bränsle, hästen. och; lasset. vacklade: och knagglade sig fram i sakta mak. Vem som ' var. : magrast eller tröttast; August, eller hästen. är "Om; den. optimistiska. lant, i stället för Liljelund, så "hade det... harmonierat: bättre ; med verkligheten: August - var -emel- lertid inte, ledsen, för. det, Det Ile h Först : ungarna, varpå han tvättade, sig ordentligt. "och så var maten på bordet. Rykande, varm: » potatis] .stojade han litet med med. skalen på, grovt. L | samt; en. stor. tillbringare mjölk att. dricka till. Det var ju "ingen var desta mera lycklig. . för”att läsa - "tidningen. Bredvid tidningen. på” bordet låg ett kärsbande” Det. var drägningslis- tan . från: penninglotteriet; ty August :hade köpt en :halvlott föregående" månad... Nu tog. han på 'sig glasögonen och började studera, den. Pekfingret med sin stannade... vid ett nummer.i Jistan,: och så spändes ögonen. på vid.gavel. Inget : misstag, allt” stämde överens! August Vågberg hade vunnit. femhundra kronör På sin halvlott., oa Först tänkte an rusa ut till mor och barnen i köket och tä- la .om den? "glädjande nyheten, |; men: så ' behärskade" han” sig. Det skulle ” kunna bli som en överraskning sedan. ' Nästa .dag skulle Vågberg ta sig en fridag ”och fara in till stan. T tankarna gjorde han upp en lista 'på vad som: skulle uträt- tas. "Först skulle han kassera in pengarna hos lotteriagenten — naturligtvis — sedan” skulle han sätta om sparbankslånet och så skulle det :bli en rundvandring i ;butikerna. Mor" och ungarna skulle. inte bli glömda, de skulle ör det: första, ty sådant behöv- sad PNARMLLDE 5 AN jordegendom |: Ira sparbanken, kvar för, låneom- e som förut |. tarn, föreslagit namnet. Svältan | : festmåltid . precis, men. aptiten |. När : måltiden. var över, gick Pp August in i kammaren ett tag), presenter, kläder 'och skodon kröp ägaren. ul Liljelund | AM KAR pss ner ill. RE den kvällen. med. fem sköna. hundralappar "strålande i krift Fö före, dsgningen och gav sig iväg den > dryga. halvmilavägen ' till järnvägsstationen, och «en khalv- timme ;sénare ' var han i stan. När lotterivinsten var "inkasse- rad gjorde han en rond i. affä- rerna, där han; tog i ett ganska |; djupt. grepp kassan: i och för nen. Sen, var det egentligen; bar |: sättningen; men det, ådsk: inte för stunden, +. 7". XY: Vågberg tyckte. att han: Be- hövde et styrketår först, och så styrde han: olyckligt nog, 'ste-- gen .till spritbolaget, 7- Ransonen hade han ' "inte tagit ut på flera månader, men "nu tänkte han som ' så, att när Iyckan träffar mannen, ; så där, så kunde, det fest... Meningen var att bjuda några: vänner där hemma, men olyckan ville, att. August mötte, ett par, hemmabor på gatan. Och så följdes man åt till ett ställe, där, ransohen kunde tullas med: samma, ås Det : Ted: redan mot' eftermid- dagen. när August Vågberg. skil- des från" vännerna "och vid” det laget hade världen. fått ett, an- nat "utseende för honom: Spar- banken var' redan "stängd, inmen vad betydde :det.' Än” vilade ö ér 'tre hundra kronor av lotte- rivinsten' i plånboken, - och livet strålade :i rosenrött;. 7 Vågberg strövade > omkring .. på. gatorna; smet in i affärer 'och på kaféer och lät slantarna: rulla: +: : började. redan. lida mot ch, tågdags:c "då hän stöt- en. ny. bekantskap på gatan, ochså skulle den hän> delse, firas, : .Bekantskapen - var festat. om 'en "stund RE det spelade i de;- ett :garmmalt: bilskrälle och s han. erbjöd : sig, att, skjutsa” Au= gust hem. Alla grejorna stuvar. des in i "den gamla” ”plåtlådan, in till agenten och få en. knäpp. .- En tredje persol till "och. det blev ny luft i; lue? kan. Och så hände det att Våg- berg i i sin yra blev egen bilä re denna dag." : Agenten - var en Ita 3 m "Om 7 du vi kan! du Tåta sätta Hok Fr på den och tjäna gro- va ,..pengar med Kkörslor, > Och körkort kan du ta på nåra, d ry; för det: är ingen konst..- Ja, . det” » var, egentlige! något, som' var. konstigt, f Au: tandet. Och tänka sej, en bil: för tré hund a. kronor!” 7 upp Och så bar. det i väg mot hem met.” ” Att de gamla trasiga bil- ringarna' :kunde hålla så länge, som”, "de. gjorde, vär ett under- verk,” men den sista "biten 'på gust'. märkte "inte när motorn hastade.;till .: - och '; stannade på skogsväger' ett : par" kilometer hemifrån, - ty då sov han gott. Och agenten” var en :slug. gene- ral.” Han: hade tagit en cykel med. sig i på pakethållaren och försvann; mot, staden | igen.' Han visste att den gamla skrotkär- ran tjänat ut och. nu..”stod den lik” på, August Vågbergs' ”skogs- väg för alltid. + "Frampå,'. morgonkröken vak- nade Vågberg och. begav. sig under: djupa : funderingar till fots - den återstående; väg hem, Ock när han en tid efter- Fl åt sålde sin bil till en skrothand ;sjuttiofem kronor, tyck; te han i alla fall att han ort en god affär. "Med det lilla som var Kvar" av lotterivinsten kunde han ij alla fall klara omsättningen på spar bankslånet. Ty August Vågberg vär sådan; att han aldrig ångra- de det, som inte kunde ändras. re ; | ehycker viltskador presenterna - till.. mor. och, barr.k ' var ”denna. i Kronobergs. att sista tåget. för dagen åt. Aur | men innan. avfärden. måste man|: .)-riel;'vill det till att allb skrot. som! gust,. denna dag, tack vare; fes- HR byvägen' gick: de på ”sock, : "Au "— Jag: fick"ju pengarna till = skänks, sade han. Och lätt fån-|' på: grankulturerna i Hallands: revir > STOCKHOLM: "kronovirket i Södra ästardistriktet sTapporteras av- överjägmästaren för 1950, Köp- lusten på - samtliga: kronoskogs- auktioner var mycket. god. De tidi- "gare Svårigheterna. för revir med mycket klenvirke att kunna sälja detta på 'rot till godtagbara priser var vid. förra höstens auktioner knappast märkbara. I varje fall fann . även. de- klenvirkespaster, .; som bley osålda vid auktionerna, lätt. köpare efteråt, sedan ; massa- vedspriserna blev kända. 'v. I genomsnitt. erhölls för: rotstå- ende virket" ett pris: av, kr 39:90 pr kbm,) därvi > olika reviren "ställer sig sålunda: Hammarsebo. 45:72, : Kalmar 41:19, Hornsö 32:49, Kosta 40: 89, Värends 46:88, Sunnerbo »' 40:31, .Blekinge- Ahus 34:79, N. och S. Skånes' 43:71 resp. 46:; +. Kolleberga '40;20 och Hallands revir. '33:88,- Ifråga om Ölands revir. förekom ingen auk- års priser visade priserna på barr- |: (tionsförsäljning. Jämfört med. 1949 timmer. en kraftig stegring." Störst Blekinge-Ahus revir me ; prog, Inom, Skånereviren, och, Hal- lande revir. var stegringen 45 proc, medan" reviren, i Kalmar, som re- dan 1949 hade högar priser, under | 1950. Fisade” den "minsta stegringen - eller med ;c:a 34 proc: er . Tillgången . på arbetskraft har; när det. gäller. körare, varit täm- ligen tillfredsställande inom' samt- liga! revir.” På. huggare. bar före-, legat brist i bl. a. Hallands revir, — Antalet skogsjordbruk är nu i - hela distriktet 459, därav, 39. i. Hal- Jands revir. Vid, högviltsjakten. på kronans ' marker | fälldes 147 älgar," 12 hjortar och 407.rådjur.. Några påtagliga förändringar 'in- om, . småviltstammen'+ har ej kun= nat förmärkas.. Viltskador främst av' rådjur och hare har förekommit, huvudsakligen på lövskogen,: men även har iakttagits skador, genom. "rådjur på tallungskog' i Hammar sebo revir. I Hallarids revir före-' kommer alltjämt viltskador. iplant- skolor och på grankulturer. 7? Mn första = skörd. redan direkt. efter | vårbruket.: Det. låter" paradoxalt så, "försenad 'som” :vårén,' värmen” och växtligheten är i-år. Men det gäller” ; här :skrotet::— allt--(gammalt järn. och. stål 'som finns -på' gårdar: och: ägor. ; Mellan. vårbruket, och hö- skörden är tiden. inne för jordbru- karna: ”adt plocka: reda på. detta: a det till Skrot. Inom: järn-+ och stålindustrin: i landet har man stora bekymmer för- Iråväruförsörjningen, och smide järnskrotet: är. även i-vårt” malm. rika. land en synnerligen viktig rä - vara för järnhanteringen. På sista tiden har också järnproduktionen, i "landet minskat, ' Skall" ”järnhanterin=- "gen i fortsättni je i cera det järn och stål som behövs för jordbrukets redskap och -mate>: finns. ute på. gårdarna. samlas. ihop'. . ock-att kasserade redskap teh, ut-' fustning: definitivt skrotas ner; och . sörjande: ifråga” om malm, har: aldrig 7 varit "självförsörjande ned! | skrot. utan varit mer" beroende” än! I afrika, har: Även atrikanerna re etraktas. av kommuntsterna som redan er vrad och sin glupande ptit-likmätig arbetar k ' Organ” "kominform! energiskt gar; Afrika håller-på att efter -arbetsfält/ 1”Addis Abeba 'arbetar. en stor kominformcentral med. - : utbildning.«av: agenter: för. Afrika. "Abe: siniens ör närvarande den största” änningen av den kommus kridafa i hun munderin hn . Afrikasparoll. I . Kovnnunisterna lägger” ned” ett ny | är | K aktiva > ”missi idaré för att förberad nya erövrin- Åstenr som k nya iv igång. oroligheter i i Afrika.och ål världsdelen i sin hand. 'Makani |" Singh är de östafrikanska kom- |. sydgranne !" Östa ”starke munisternas” starke" ”man” och | » närvarande han "liksom. hans "vapendragaro kanska "infödingarna kuvudmassan: = ge -resultåt på lång "sikt, De afri åtminstone kommer '”från ' kominforms” ut- : PR imescentral i Addis Abeba Kände klaéson i landet, För Höfö- dingarna går man på linjen: fördriv " de” vite i samband med: edra ras», i [fränder indierna” och : i ert eget land. + Kominforms ”starke' man” 'efrika är symtomatiskt 3 nog” en.iin= dier, "Makan Singh är hans. tiden. nogen för att” pröva; styrkan åjav: kominforms arkete.” I Nairobi. s! det gott om; svärta "arbetare ” "flesta. "människor Specerihandlare ågot" t land av” p "Kan Ni:inte ' själv: trånsportera: Ert skrot: till: skrothandlarn — vil- ket är den bästa affären för Er — så gör upp med grannarna "om att- "samla allt skrot på en plats. och ring skrothandlarn; Han är den som ten. reklamen, gigantisk-kolossala film” storyn ”Quo vadis” "efter Polacken: Henryk, Sienkiewiez berömda : ro=" man med. samma : hamn, ' soni! Uut- kom år 1911. Det. har blivit ”alla : tiders "våldsammaste och. dyraste. film” som har kostat 6,5 milj, dol-i lar i produktionskostnader; 8,000, människor medverkade i detta hi-! storiska filmdrama från kejsar Ne- ros dagar, etthundra talroller ”före= kom och oräkneliga statister, dare gick. det åt mer än 10,000 ko-' stymer —. och 20,000 huvudvärks- tabletter :konsumerades, Hela 'scé .nerjet. uppbyggdes i den romerska; filmstaden, Cinecitta, och bl. a; an-' a. Vpär t- Roms nedbrännande — filmmännen behövde bara tre dagar för att läg- ga staden i' aska, Nero. behövde stod lutad över hans — Är det MacArthur matt. människor hade : ; E 5; ofta. små vyer i: rummet, mén de; a propagandan. i Östafrika, Men vår tid f immar sä rskilt na” en vanlig, penn kniv: för blodproven, så måste - "det. iibetyda att. slöheten : hos: de kirurgiska. attiraljerna smittat "äv Fi sig på omgivningen; Rätt vad de Cär blir väl -den' vanliga penrikni- I ven slö den. också, varefter : man "spi . får låna en korkskruv -ayv rat fylleristen. för att klara biffen "Skotsk: Engstr b låg på sitt yttersta — re dan halvt medvetslös, "Hans: hustru. säng. du Mary? viskade svarade hustrun. å de vigt. återkommande kommu- i f CE hör: ihop | 5! ffsin kamp. mot de vita förtryckar-. > började; - -ge "synbart: resultat | en /kätlde ' sig engelsmänneri oroade och | beslöt sätta” igång: en motpropagan- då. "Man . beslöt svara med. samma mynt..För' en tid sedan. kallades engelska . .radioexperter till. Kenya V och man. . upprättade där .en. radion |, t. station; som skulle förse infödin-. gärna : med > "”demokratisk andlig j 2 risten -' på - bland :'infödingarna var eriellertid ett. icrux: och för. att råda bot på det” tillverkar engelsmännen. billiga radioapparater, som delades " ut bland infödingarna — d, v. s. man arbetar efter den linjen att åtmin- stönie hövdingen i varje by skall ha en'; apparaf'. och. sedan skall by- skvallret ski ta r : des; till ett långt frihetsstraff r att han glömt bort, att registroid =" Men I ominfor! aka! vidare 4 sitt mullvadsarhete. och enligt g Naturlig. fråga” Lilla "Lena, nå år, hade. "varit med pappa oci ma "på "Isen, Bon. hade länge stått och tit- tat 'på isbjörnarnas tumlande lek t vattnet," då hon frågade vad de djuren hette.” Merle '— Det är asskillnaden och ' näffona-: . lismen. : I Kominform arbefar efter två lin- jer i Afrika: rasskillnaden och na- tionalismen," Genom "att använda sig av den otvivelaktigt starka ras- isbjörnar, " sängen och: röt: :— Får: jag fråga: ,sköter butiken? yttrade: "= gjorde ' utmärkta” "Sem on : v set andra världskriget, «Då: reste" sig MacArthur. upp å "Vem farao : Vid auktion £ Hulvik användes mycket spiraldricka, så att slags- "nära och fick i misshugg en hej- : dundrande smocka, varpå äv — Då va en besunnell aktion : denna : häringa, för” här sför di innan någe ä bjudet, « É '60- årigt i ryskt infanteri- 'igevär bäst i världen j . De bössor" som det ryska infan- teriet är utrustat med är världens bästa, skriver kommendör S. Jurt- sjuk i en artikel som har publi- cerats ”av "Röda ': flottans: organ, Krasöy Flot. Geväret ifråga 'till- verkades: av kapten Serge . Mosin, Det moderniserades" år 1930 och /|£' tjänster under diskri; siktar man på att |P få med ”den infödda adeln”, indier- na, ina omvälvningsplaner, Det fin gott, om indier i Östafrika in: ochi indierna" är vakna oeh, intelli- genta. "Dessutom hår "de /tesurset. Indierna kom” till! Östafrika som utfattiga.. järnvägsarbetare i sam- band med 'byggandet av järnvägen Mombasa—Nairobi. Undan för un- dan har emellertid" antalet. indier ökat och dé utgör nu en icke för- aktlig del" av landets" befolkning. Med sina 'obestridliga affärstalanger emot: vår .båt i. har? de också skapat sig stora” för=]-:.. — A, du milde, avbröt mostern, mögenheter. under; årens lopp. och |. jag hoppas att det var ex:av; våra bart i. Nairobi räknar man . med | ., oa i att. staden till 70 procent ägs av). indier, Likafullt ses 'de över axeln |” av de vita och får som exempel inte bo på samma hotell- som de vita. Indierna föraktar i: själ och hjärta infödingarna : men är långt ifrån förtjusta i. de vita och där har kominform sin chans, som de också försöker utnyttja: Indierna liksom infödingarna äs är ett färgat folk, sä- jer och viskar i — Men pappa, ilter di solen m Skiöer på dom? om "upplevelserna i Korea. .” — En dag,-sa han, när jag stod 7 vid relingen" o h tittade" bort m "kusten fick” jag: plötsligt se torped; - som” kom rmsander rakf. "Lilla Ingrid (7 år) fick följa meå sin. familj till: doktorspromotionen i Blå Hallen i Stockholms stads- =. hus: När Kanonskotten från Skepps= holmen några gånger hade smällt precis då doktorshatten påsattes « de veva om att om de. vita fördrivs så kommer indierna att bli den härs- > ry FETT : " : fria aa - 2 , prå AA Kpöpa : ; "år SI PPIARA RIP RS PRI SLL P IS SY IPA GF AÄARABII IR > ; : Apabägpe si RF JANA per vid. Å pet ROPAR RSS PSI LES PISS PIL ISIN NS FIS SAL I ESTATE KAPAS SAS ISS SKISS LILI EI SSP PRI KP PNISA på 2055 : - MV N -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.